Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över aktuella regelverk för uttagande av renhållningsavgift och tillkännager detta för regeringen.
I Västmanland har det uppdagats att privatpersoner som har ödehus stående på sin fastighet tvingas betala dubbel renhållningsavgift, trots att ödehuset är obeboeligt och att avfall därför inte uppstår. För att de bevarar byggnader med kulturhistoriska värden, trots att de inte kan användas som bostäder, bestraffas de alltså med en extra renhållningsavgift. Det strider mot vår önskan om en levande landsbygd, att människor ska uppmuntras att bevara gamla kulturhus istället för att riva.
Även ideella föreningar, såsom byalag som tillsammans tar hand om ett för bygden viktigt gammalt hus som det inte är någon verksamhet i, tvingas betala renhållningsavgift. En bylokal eller ett bygdegårdshus kan vara en viktig samlingspunkt, en plats för social samvaro, möten eller folkbildning. Men en byalagsförening eller hembygdsförening utan intäkter kan alltså tvingas begära sig själv i konkurs för att den inte har tillgångar nog för renhållningsavgiften – trots att något avfall inte produceras. Byggnaden kommer då förfalla och möjligheten till social samvaro i byn minskar. Det är orimligt.
För att ägare till ödehus och föreningar utan verksamhet inte ska tvingas betala renhållningsavgift finns två möjligheter till ändringar. Det ena innebär ändring av lag och det andra ändring av föreskrift.
Varje kommunfullmäktige kan besluta om avfallsföreskrifter som medger undantag från renhållningsavgiften för ödehus och föreningsbyggnader utan verksamheter, men de aktuella föreskrifterna medger inte befrielse från grundavgift för en fastighet med en beboelig byggnad.
Innebörden av vad som i dessa sammanhang ska räknas som beboelig har fastställts genom rättspraxis. Enligt den definition som utarbetats i Mark- och miljööverdomstolen, kan byggnader räknas som beboeliga trots att det saknas vatten, avlopp och värme. Det är inte rimligt.
Därför bör regeringen se över den rättsliga grunden för uttagande av renhållningsavgift i 27 kap. 4 § miljöbalken och vidta åtgärder så att privatpersoner och ideella föreningar kan och vill bevara äldre byggnader på landsbygden trots att de inte har någon verksamhet.
|
Åsa Eriksson (S) |
|