Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en färdmedelsneutral och regionalt differentierad avståndsbaserad skattereduktion för arbetsresor, som är det bästa för arbetspendlingen och för arbetslinjen i hela landet, och tillkännager detta för regeringen.
En konsekvens av kriget i vår närhet och Rysslands olagliga invasion av Ukraina har gett skenande världsmarknadspris på olja, vilket innebär att vi nu har ett rekordhögt bränslepris med nära 30 kronor litern. Tyvärr drabbar höjda bränslepriser Sveriges arbetare men det drabbar också olika mellan storstad och glesbygd. Inte bara varorna blir dyrare att transportera ut till butiker, vi som bor i glesbygden kämpar redan med hög kostnad för arbetspendling. Med stora avstånd och med få alternativ än den egna bilen, ger detta konsekvenser i form av ökade kostnader, och sämre levnadsstandard. Något som i förlängningen kan ge stora skillnader mellan olika samhällsskikt.
Alla arbetade timmar är viktigt fler behöver motiveras för att ta de jobb som finns. Låglönegrupper och deltidsanställda som är glada att ha ett arbete, men inte får den ekonomiska ekvationen att gå ihop då själva resan till och från jobbet blir dyrare, måste stöttas oavsett färdmedel. Det blir en dyr historia då reseersättningen inte står i paritet med resekostnaden.
Reseavdraget med de nivåer som funnits sedan 2009 har kritiserats från många håll. Till exempel för att gynna ensamma storstadspendlare med bil jämfört med kollektivtrafik och för att det är det avdrag som ger upphov till det största skattefelet.
Flera tidigare utredningar har även föreslagit att reseavdraget ska ses över och den parlamentariska landsbygdskommittén föreslog i sitt betänkande att regeringen skulle ta initiativ till en översyn av reseavdraget i syfte att göra det avståndsbaserat.
För att minska fel och fusk är det viktigt att skattereglerna är enkla att förstå och tillämpa. Dessutom är dagens uråldriga system som nu högerpartierna beslutat sig för att behålla, tveksamt ur klimat- och miljösynpunkt då det gynnar ensamma bilåkare i storstäder och inte landsbygdspendlare eller de som t.ex. samåker eller reser med kollektivtrafik.
Den tidigare (S)-regeringens förslag som också riksdagen biföll i juni 2022 med den regionala differentieringen, som innebar att avståndsgränsen för skattereduktionen var olika för olika delar av landet, var väl motiverad utifrån både klimat- och rättviseskäl. Syftet var att schablonmässigt spegla tillgången till kollektivtrafik. En lägre avståndsgräns skulle gälla i kommuner som inte betraktas som storstadskommuner. Konkret innebär det att personer som var bosatta och hade sin arbetsplats i vissa storstadskommuner i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län hade rätt till skattereduktion för arbetsresor som översteg tre mil enkel väg. För personer från hela övriga landet var motsvarande avståndsgräns 1,5 mil. Det var därför många som såg fram mot denna bättre ersättning vid arbetspendling. Inte minst eftersom 260 000 fler pendlare skulle kunna ta del av denna nya skattereduktion.
Det nya, förenklade och mer omfattande skatteavdraget skulle skapa ett enklare och tydligare regelverk som också skulle ha blivit lättare för den enskilde att räkna ut. Förslaget baserades på hur långt man har mellan jobbet och bostaden, och det skulle inte spela någon roll om man tar bilen, bussen eller tåget till jobbet dvs. vara färdmedelsneutralt. Det socialdemokratiska förslaget var bättre för arbetspendlarna och skulle ha stärkt arbetslinjen.
|
Isak From (S) |
Helén Pettersson (S) |