Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska konsumtionen av ohälsosamma livsmedel och tillkännager detta för regeringen.
Folkhälsan i Sverige är god ur ett internationellt perspektiv men trots det ökar sjukdomar som diabetes, psykisk ohälsa, fetma, hjärt-kärlsjukdomar och njursvikt.
Att det vi äter har en stor påverkan på hur vi mår känner de allra flesta till men innehållet i maten har också förändrats en hel del över tid. För bara några generationer sen så var ren mat utan tillsatser standard och socker något som man bara åt vid speciella tillfällen. I dag innehåller vart och vartannat livsmedel någon form av socker och i mycket av maten idag finns ämnen som kan påverka oss negativt.
Den europeiska studien IDEFICS (Identification and prevention of dietary and lifestyle induced health effects in children and infants) visar att svenska barns näringsintag idag består av 22 % socker. Den rekommenderade mängden från WHO är 5 %.
Så mycket som vart femte barn i Sverige lider av övervikt eller fetma. Barn med fetma utvecklar ofta insulinresistens, blodfettrubbningar och leverpåverkan. Detta kan leda till följdsjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar redan i unga år. Det råder tyvärr ingen tvekan om att vi nu måste betrakta barn- och ungdomsfetma som en ny folksjukdom.
Den brittiska studien Whitehall II visar också på en koppling mellan ett högt sockerintag och ökade risker för depressioner och psykiska störningar som bl.a. ångest, panikkänslor, fobier och tvångstankar. Antalet sjukskrivna och medicinering med antidepressiv medicin ökar för varje år, vilket dessutom ökar trycket på vår redan hårt belastade sjukvård. Köerna till psykiatrivården är idag orimligt långa och effekterna av det kan vara förödande för både individen och samhället.
Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten är det många, särskilt unga, som äter alldeles för lite grönsaker och frukt och för mycket sockerrik mat, saft och läsk.
Riksmaten visar att matvanorna bland vuxna i Sverige förvisso har blivit bättre, men de är fortfarande inte tillräckligt bra ur ett folkhälsoperspektiv. Åtta av tio äter för lite frukt och grönt enligt Livsmedelsverkets rekommendation.
Produkter med högt innehåll av socker eller sockerliknande ingredienser är ofta billiga medan svenska, närproducerade frukt och grönsaker är jämförelsevis dyra livsmedel. Det bör inte vara en ekonomisk fråga om man som alternativ till godis och läsk istället kan duka upp en frukt- och grönsaksbuffé till fredagsmyset och människor borde uppmuntras till att välja nyttigare alternativ.
Därför bör regeringen se över hur man kan arbeta förebyggande med folkhälsan och minska konsumtionen av ohälsosamma livsmedel genom exempelvis ökat fokus på kostnader för hälsosamma livsmedel jämfört med ohälsosamma dito.
|
Angelica Lundberg (SD) |
|