Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera betygssystemet så att det blir lättare för lärare att tillämpa betygskriterierna och för elever och vårdnadshavare att förstå vad som krävs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Sverige har stora problem med betygsinflation. Det innebär att elever inte längre kan lita på att den som har ett A faktiskt har de kunskaper som den borde kunna förvänta sig. Utöver det så varierar också betygsinflationen kraftigt mellan olika huvudmän och mellan klasser. Det får konsekvenser för antagning till gymnasiet, då det inte längre är den som är bäst som får platsen. Det är orättvist mot eleven som väljs bort på felaktiga grunder och dåligt för samhället som inte får de bästa eleverna till de bästa platserna – oavsett bakgrund. Digitaliseringen av de nationella proven måste därför påskyndas. Vi måste också bättre följa upp de skolor där provresultaten avviker från betygsättningen, för att ta tag i betygsinflationen.
Vi måste reformera betygssystemet så att det blir lättare för lärare att tillämpa betygskriterierna och för elever och vårdnadshavare att förstå vad som krävs. Principen för betygsättning innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Det finns dock ett undantag från denna princip då Sverige har en hård godkäntgräns som innebär att betyget E inte bedöms på samma sätt som övriga betyg. Betyget E kräver att varje del av betyget uppnås. Att olika elever i svensk skola bedöms utifrån olika principer är inte acceptabelt.
De nationella prov som finns i dag kan inte användas som landsomfattande kunskapsmätningar eftersom de inte är utformade för att elevers kunskapsutveckling ska kunna jämföras över tid. Internationella kunskapsmätningar såsom Pisa, Pirls och Timss fyller också en viktig funktion, men eleverna måste kunna lita på att de är rättvisande. De görs också med alldeles för långa intervall på flera år. Centerpartiet vill se egna nationella kunskapsmätningar, så att utvecklingen i svensk skola kan följas bättre över tid. Detta lyfter Centerpartiet i motion 2022/23:884 yrkande 25.
Dagens nationella prov tar samtidigt mycket tid från både lärare och elever, vilket innebär mindre tid till lärande. Trots denna stora arbetsinsats är inte de nationella proven ett särskilt bra stöd för att säkra att eleven utvecklas till sin fulla förmåga. För detta är de för sällan förekommande. Därför vill Centerpartiet utreda hur kontinuerliga och digitala kunskapsmätningar kan bidra till att för lärarna mindre arbetskrävande och för eleverna mer värdefulla kunskapsuppföljningar kan utvecklas. Detta lyfter Centerpartiet i motion 2022/23:884 yrkande 26.
|
Niels Paarup-Petersen (C) |
Anders Ådahl (C) |
|
Anna Lasses (C) |
|