Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell A i motionen.
Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
51 453 048 |
±0 |
|
1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
1 501 512 |
±0 |
|
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar |
27 949 405 |
±0 |
|
1:4 |
Forskning och teknikutveckling |
951 905 |
±0 |
|
1:5 |
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten |
11 638 |
±0 |
|
1:6 |
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk |
351 386 |
±0 |
|
1:7 |
Officersutbildning m.m. |
268 034 |
±0 |
|
1:8 |
Försvarets radioanstalt |
1 927 077 |
±0 |
|
1:9 |
Totalförsvarets forskningsinstitut |
262 457 |
40 000 |
|
1:10 |
Nämnder m.m. |
7 286 |
±0 |
|
1:11 |
Försvarets materielverk |
3 204 537 |
±0 |
|
1:12 |
Försvarsunderrättelsedomstolen |
10 984 |
±0 |
|
1:13 |
Myndigheten för totalförsvarsanalys |
50 000 |
±0 |
|
2:1 |
Kustbevakningen |
1 488 971 |
25 000 |
|
2:2 |
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor |
506 850 |
±0 |
|
2:3 |
Ersättning för räddningstjänst m.m. |
27 580 |
±0 |
|
2:4 |
Krisberedskap |
1 380 608 |
1 000 000 |
|
2:5 |
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal |
426 671 |
±0 |
|
2:6 |
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap |
1 480 372 |
750 000 |
|
2:7 |
Statens haverikommission |
49 611 |
±0 |
|
2:8 |
Myndigheten för psykologiskt försvar |
124 066 |
±0 |
|
2:9 |
Rakel Generation 2 |
62 694 |
±0 |
|
3:1 |
Strålsäkerhetsmyndigheten |
456 238 |
±0 |
|
Summa |
93 952 930 |
1 815 000 |
|
Försvarsmakten har angett att de kan nå 2 % av BNP senast 2028, och Miljöpartiet ser ingen anledning att ifrågasätta det. Alla delar behövs för ett starkare försvar och det som är viktigast nu är att fokusera på uthållighet över tid och att vår försvarsförmåga generellt höjs. De anslag som nu riktas till det militära försvaret är nödvändiga för att alla försvarsgrenar ska förstärkas. Det är viktigt att vi har balans i totalförsvaret som mål, alltså att upprustning av det civila försvaret nu också blir prioriterat på ett annat sätt än det varit under alltför lång tid. Till skillnad från regeringens förslag vill Miljöpartiet se en större satsning på det civila försvaret och krisberedskapen.
Ett väl fungerande militärt försvar är helt avhängigt ett väl fungerande civilt försvar och därför behöver det tillföras både mer medel och mer personal till det civila försvaret. Ett starkt civilförsvar ökar motståndskraften och möjligheten att stötta det militära försvaret. Vi vill satsa mer på att bygga upp en stark motståndskraft mot väpnade angrepp såväl som mot pandemier, effekterna av klimatförändringarna och naturkatastrofer. Vi vill också stärka kustbevakningen, bland annat för att kunna genomföra en effektiv miljöbevakning vid situationer liknande Nordstreamläckan.
Som en del i att förstärka det civila försvaret vill vi införa en civil tjänstgöring som kompletterar den militära värnplikten. Det är en civil värnplikt som är inriktad på att stärka samhället i händelse av en kris, vilket kan gälla allt från skogsbränder och större olyckor till att stärka vården under en pandemi.
I en föränderlig värld behöver samhället ha beredskap för en rad olika händelser. Vi vet inte när eller var effekterna av klimatförändringarna slår till, eller om naturkatastrofer eller pandemier inträffar, men vi behöver vara beredda att möta dem när så sker. Under en längre tid har beredskapen i Sverige monterats ned till förmån för slimmade just-in-time-leveranser och snabb lageromsättning, och konsekvenserna blev förödande när det nya coronaviruset nådde Sverige. Det vi vill ska stå starkt i en kris måste byggas starkt i vardagen.
Vi behöver ha en beredskap för katastrofer i klimatförändringarnas spår, pandemier och andra tänkbara händelser samt en organisering som klarar oväntade händelser. Lagerhållning av kritiska varor, sjukvårdsmateriel bland annat, måste byggas upp igen. För att kunna hålla tillräckligt flexibla och omfattande lager behöver ansvaret för lagerhållningen ligga på nationell nivå och näringslivet behöver involveras. Beredskapsavgifterna behöver ökas så att resurser kan avsättas för att göra internet robustare genom offentlig-privat samverkan mellan bredbandsleverantörerna och Post- och telestyrelsen.
|
Emma Berginger (MP) |
Jacob Risberg (MP) |
|
Janine Alm Ericson (MP) |
|