Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanta PB II från krav på färdskrivare oavsett fordonets totalvikt och tillkännager detta för regeringen.
Tunga fordon som används för transport av personer eller gods omfattas av krav på färdskrivare. Det är främst tre förordningar som reglerar detta och de är EEG 165/2004, EG 561/2006 samt SFS 2004:865.
Generellt kan man säga att lastbilar, med eller utan släp och med en totalvikt över 3,5, omfattas av kravet på färdskrivare, liksom bussar med fler än 9 personer, inbegripet föraren. Till detta kommer en rad undantag som befriar fordon och förare från kravet att använda färdskrivare. Personbil omfattas dock inte av detta undantag om fordonet har en totalvikt överstigande 7,5 ton. Det spelar ingen roll om fordonet är ett så kallat campingfordon. Krav på färdskrivare finns ändå enligt Transportstyrelsen, även om ingen gods- eller persontransport utförs.
Läser man förarbetena till EG 561/2006 ser man att utgångspunkten är att skapa rimliga förhållanden för förare som utför gods- eller persontransporter på väg och det finns även ett perspektiv på en sund konkurrens inom transportområdet.
Lagstiftaren har som mål att skapa rimliga förhållanden för förare och företag inom transportområdet och det är en helt rimlig och nödvändig ståndpunkt. Det är då några delar som skall vara uppfyllda för att lagstiftningen skall gälla fullt ut och det är transport av gods eller personbefordran. Dessutom skall det finnas en kommersiell del i verksamheten, se exempelvis mål C317/12.
När det gäller kraven på färdskrivare i en PB II över 7,5 ton är det en övertolkning av regelverken från Transportstyrelsens sida och det framgår med tydlighet när man läser samtliga förordningstexter.
Kör man en PB II med en total vikt på 7 ton är man befriad från krav på färdskrivare, men kör jag en PB II med totalvikt på 8 ton inträder krav på färdskrivare. Övertolkningen blir tydlig om det i övrigt är samma fordon men de registreras med olika totalvikter. En PB II med en totalvikt på 16 ton är befriad från kraven på färdskrivare om fordonet är 30 år eller äldre. Ett i övrigt likadant fordon men med en ålder på enbart 25 blir däremot färdskrivarpliktigt.
Gemensamt för samtliga dessa fordon är att de blir färdskrivarpliktiga oavsett vikt eller ålder om de brukas i syfte att transportera gods eller personer i en kommersiell verksamhet. Den gemensamma nämnaren är således en gods- eller persontransport där det finns en kommersiell del, direkt eller indirekt, i transporten, se mål C317/12.
Studerar man även Transportstyrelsens eget dokument ”Vägledning vid tillämpning av kör- och vilotider” kan man konstatera att kontrollen i huvudsak omfattar kommersiell verksamhet inom person- eller godsbefordran. Kraven att använda färdskrivare gäller oavsett om ett tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik är kopplat till verksamheten eller inte. Grunden är att ”transportföretaget” skall använda färdskrivare och säkerställa kopiering av färdskrivare och förarkort.
Hela kontrollförfarandet bygger på kommersiell verksamhet där någon utför ett transportuppdrag. En husbil nyttjas ytterst sällan till gods- eller persontransporter och skulle så vara fallet omfattas fordonet och föraren av regelverket fullt ut.
Ett fritidsfordon är per definition ett fritidsfordon och grundtanken med en reglerad arbetstid för förare och sund konkurrens bland företag är inte aktuell för den här fordonstypen, inte ens när totalvikten överstiger 7,5 ton.
Att kräva färdskrivare på ett fritidsfordon kan tyckas harmlöst om man inte ser till de kostnader detta medför för fordonsägaren. Det är dyrt att montera utrustningen och det kräver periodiska kontroller. Dessutom skall föraren inneha ett förarkort och både färdskrivare och förarkort skall kopieras inom givna intervaller, i annat fall riskerar ägaren till fordonet omfattande sanktionsavgifter.
Att kräva färdskrivare i ett fordon som inte utför gods- eller persontransporter är en övertolkning av regelverket och skapar onödiga kostnader för de som använder fordonet som just ett fritidsfordon.
I förarbetena till EG 561/2006 moment 12 står följande att läsa: Förteckningen över undantag bör uppdateras så att den återspeglar utvecklingen inom vägtransportsektorn under de senaste nitton åren. Sedan maj 2006 kan PB II registreras som husbilar och dessa fordon kan ha en totalvikt över 7,5 ton trots att de inte utför gods- eller persontransporter. Det är rimligt att en revidering av undantagen genomförs eftersom det tillkommit en fordonskategori som trots storlek och vikt är att betrakta som ett utpräglat fritidsfordon. Personbil klass II skall undantas från krav på färdskrivare oavsett totalvikt, givet att fordonet inte nyttjas för kommersiell verksamhet.
|
Eric Palmqvist (SD) |
|