Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverige firar 100 år med allmän och lika rösträtt i det så kallade demokratijubileet 2018–2022 till minne av åren 1918–1922 då riksdagen fattade ett antal beslut som gjorde att nästan alla vuxna kvinnor och män fick rätt att rösta och ställa upp i valen. Den liberala demokratin är en av mänsklighetens främsta innovationer. Inget annat styrelseskick levererar samma rättvisa, frihet och nytta, från den enskilda människans möjlighet att forma sitt eget liv till samhällets förmåga att gemensamt fatta goda beslut. Medborgerliga och politiska rättigheter skyddar individen mot statligt förtryck och begränsar majoritetens makt över individen.
Folkviljan ska kanaliseras genom en effektiv förvaltning inom såväl regeringskansliet som riksdagen, med respekt för olika minoriteter och rättssäkerheten, och granskas av oberoende medier. En stor del av de politiska institutioner som är ämnade att säkerställa detta återfinns inom utgiftsområde 1. Den svenska demokratin måste kontinuerligt utvecklas och anpassas, rustas och försvaras, i en föränderlig värld. De offentliga institutioner vars uppgift det är att genomdriva den politik som fått stöd i allmänna val måste göra så på ett effektivt och transparent sätt.
Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 01 Rikets styrelse
Tusental kronor
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
167 903 |
±0 |
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
1 004 077 |
±0 |
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
996 390 |
±0 |
2:3 |
Riksdagens fastighetsanslag |
210 000 |
±0 |
2:4 |
Riksdagens ombudsmän (JO) |
127 126 |
±0 |
2:5 |
Riksrevisionen |
359 118 |
±0 |
3:1 |
Sametinget |
59 676 |
2 387 |
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
9 584 123 |
−26 243 |
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
3 760 438 |
−5 381 |
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
149 840 |
±0 |
6:2 |
Justitiekanslern |
80 863 |
−341 |
6:3 |
Integritetsskyddsmyndigheten |
172 794 |
−361 |
6:4 |
Valmyndigheten |
60 164 |
−49 |
6:5 |
Stöd till politiska partier |
169 200 |
±0 |
6:6 |
Institutet för mänskliga rättigheter |
50 518 |
−155 |
7:1 |
Åtgärder för nationella minoriteter |
207 771 |
±0 |
7:2 |
Åtgärder för den nationella minoriteten romer |
20 000 |
±0 |
8:1 |
Mediestöd |
1 010 519 |
±0 |
8:2 |
Myndigheten för press, radio och tv |
48 174 |
−148 |
9:1 |
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information |
31 310 |
−228 |
Summa |
18 270 004 |
−30 519 |
Centerpartiet motsätter sig flytten av medel för konsultationsordningen från Sametinget. Anslag 3:1 föreslås därför öka med 2,5 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 2,5 miljoner kronor år 2024.
Anslag 4:1 beräknas öka med 2 miljoner kronor år 2023 till följd av att Centerpartiet föreslår att de så kallade vindkraftssamordnarna återinrättas. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 2 miljoner kronor per år från och med år 2024. Anslaget beräknas minska med 400 miljoner kronor per år 2024–2025 till följd av att Centerpartiet anser att regeringen föreslår en omotiverat stor ökning av resurserna till Regeringskansliet. De processer som motiverar anslagsökningen är svårprognostiserade och Centerpartiet ämnar återkomma med förslag kring Regeringskansliets anslagsnivå för år 2024 i samband med att budgeten för 2024 behandlas. Förslaget i denna budgetmotion innebär en diskretionär ökning, jämfört med nu gällande regler, av anslaget med 500 miljoner kronor per år.
Anslag 5:1 föreslås minska med 2,5 miljoner kronor år 2023, då Centerpartiet motsätter sig förslaget om att omfördela medel från Sametinget till länsstyrelserna. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 2,5 miljoner kronor år 2024. Centerpartiet anser att kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att snabba på handläggningstiderna, inte minst för projekt som syftar till att bygga ut klimatsmart elproduktion. Särskilt viktigt är detta för vindkraftsutbyggnaden. Av denna anledning föreslås anslaget öka med 8 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 15 respektive 30 miljoner kronor år 2024 och 2025.
Centerpartiet anser att de 50 miljoner kronor som regeringen beräknar att anslaget 8:1 ska öka med från och med år 2024 bör fördela sig som följer: 35 miljoner kronor bör avsättas för införandet av ett nytt stödsystem, medan 15 miljoner kronor bör användas för att räkna upp mediestödet till fådagarstidningar.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna.
Malin Björk (C) |
Catarina Deremar (C) |
Christofer Bergenblock (C) |
|