Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Ett fungerande skattesystem och ett fungerande betalningssystem är centralt för att ekonomin ska fungera. De myndigheter som återfinns inom utgiftsområde 3 spelar en central roll i arbetet för att säkerställa detta. De skatter vi beslutar om måste uppfattas som rimliga och syftet med att de tas in ska inte kunna missförstås.
Legitimitet, rättssäkerhet och transparens måste genomsyra alla aspekter av lagstiftningen, vars effekter de aktuella myndigheterna i stor utsträckning ska hantera.
Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är centrala för det svenska rättssamhället. Både individer och företag måste känna förtroende för det myndigheterna gör. Förutsägbarhet och tydliga regler är då helt avgörande. Att på ett rättssäkert och effektivt sätt säkerställa att beslutade skatter betalas in är en grundförutsättning för finansieringen av viktig offentlig verksamhet. Det är också en fråga om likabehandling och värnandet av tilliten till det offentliga. Servicen hos de tre aktuella myndigheterna har kontinuerligt förbättrats och ska fortsätta att förbättras. Det för med sig ett alltmer utbrett användande av e‑tjänster. Samtidigt är statens närvaro i hela landet central för samhället i stort.
Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som riksdagen beslutat. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och på ett effektivt sätt finansiera offentliga utgifter. Skatter måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regelförenklingar och lägre skatter. Skatteverket bör därför kontinuerligt arbeta för minskad skatteadministration för privatpersoner, företag och offentliga aktörer.
Att Tullverkets verksamhet fungerar bra är viktigt för att handeln, med varuflöden in i och ut ur vårt land, ska fungera väl för våra företag. Det är avgörande ur ett globalt konkurrensperspektiv. Samtidigt behöver tullen vara säker, för att hålla ordning i landet. Tullverket har två huvudsakliga uppgifter som måste tillgodoses: dels uppbörd, det vill säga att ta ut tullar, skatter och andra avgifter, och dels brottsbekämpning, där bland annat olaglig införsel av alkohol, drogsmuggling och vapensmuggling ska beivras. Tullverket behöver verktyg för att stärka sitt arbete med att skydda våra gränser och att upprätthålla goda förutsättningar för våra företag att bedriva handel med andra länder. Det är viktigt för lag och ordning, men även för att garantera att våra företag kan vara konkurrenskraftiga gentemot aktörer i andra länder. I en globaliserad värld sätts tullens verksamhet på prov och det är viktigt att med riktade åtgärder se till att bekämpa organiserad brottslighet. Samtidigt ska vi vara öppna mot omvärlden. Riksdagen behöver säkerställa att Tullverket har en lagstiftning som är ändamålsenlig för verksamheten. Tullverkets befogenheter har under en lång rad av år utökats. Detta behöver fortsätta. Inte minst problemet med stöldligor på landsbygden behöver mötas med full kraft.
En ny lagstiftning är på plats, där tullen har fått ökade befogenheter att kvarhålla misstänkt stöldgods som är på väg att föras ut ur landet, i väntan på polis. Denna verksamhet måste säkerställas finansiellt.
Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Skatteverket |
8 199 362 |
−102 176 |
|
1:2 |
Tullverket |
2 588 670 |
±0 |
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
2 135 259 |
±0 |
|
Summa |
12 923 291 |
−102 176 |
|
Anslag 1:1 föreslås minska med 75 miljoner kronor år 2023 till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens förslag om en folkräkning. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 170 miljoner kronor per år 2024–2025. Anslaget beräknas minska med 8 miljoner kronor per år 2024–2025 till följd av att de aviserade resurstillskotten som motiveras av kommande lagstiftning avvisas. Centerpartiet inväntar lagförslaget innan vi tar ställning i sak. Vi anser därför också att resurser för år 2024 kan skjutas till senare, i det fall riksdagen antar förslaget.
Anslag 1:2 beräknas minska med 65 miljoner kronor per år 2024–2025. Anledningen är densamma som ovan, det vill säga att det inte går att ta ställning till behovet av framtida resurstillskott innan det finns ett konkret lagförslag att ta ställning till.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna.
|
Helena Lindahl (C) |
Helena Vilhelmsson (C) |
|
Alireza Akhondi (C) |
|