Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern och tillkännager detta för regeringen.
Dagens straffmyndighetsålder är otidsenlig. Debatten om dess sänkning har pågått i mer än tio år, och under tiden har ungdomsbrottsligheten eskalerat. Det är ett stort misslyckande för vårt samhälle att barn ända ner i åttaårsåldern ingår i gäng som begår brott.
Många 11–14-åringar har satt i system att utföra brott som andra har planerat. Straffmyndighetsåldern som enligt brottsbalken är 15 år gör att kriminella gäng medvetet rekryterar yngre för att langa narkotika, gömma illegala vapen och syssla med hot och utpressning. Fördelarna för gängen är uppenbara. Till att börja med har de hjälpredor som kan bistå i den kriminella verksamheten utan att kunna straffas. Men inte minst leder bristen på kännbara påföljder i rätt tid till att ungdomar blir fullfjädrade brottslingar med befäst kriminell identitet när de väl når straffmyndighetsålder.
Oftast är offren andra barn och ungdomar, som får finna sig i att bli misshandlade, rånade och förnedrade av jämnåriga, gång på gång, utan att det blir några konsekvenser för förövarna. Detta urholkar förtroendet för rättsväsendet och orsakar irreversibla skador hos de drabbade.
Tiden är nu inne för att överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern. Det kan vara en viktig del för att skapa lagrum för att kunna anhålla, häkta och döma grovt kriminella som inte har fyllt 15 år.
|
Boriana Åberg (M) |
|