Sverige har dragit nytta av öppenhet gentemot omvärlden. Det har drivit fram en ständig förnyelse för att klara den globala konkurrensen samtidigt som det har bidragit med att skapa ett starkare samhälle med jobb och välfärd. Men det finns utmaningar. För att bibehålla vår konkurrenskraft är det viktigt att samhället och näringsliv fortsatt klarar av strukturomvandlingen. Vi ser att automatisering och robotisering är helt centrala för att behålla vår konkurrenskraft. En stor möjlighet utgör nu den gröna omställning som behöver öka i hela världen.
Men Sverige går nu mot en lågkonjunktur. Arbetstillfällen och näringslivets innovationsförmåga står på spel. Det ställer krav på prioritering och satsningar med stor potential.
En stor betydelse om lågkonjunkturen blir långvarig med ökat antal varsel och en växande arbetslöshet är att det system för korttidsarbetet som den socialdemokratiska regeringen införde förra mandatperioden nu, till skillnad från under lågkonjunkturen 2008–09, finns på plats. Därmed kan jobb med potential och goda förutsättningar skyddas från utslagning och människor behålla sina anställningar. Systemet med korttidsarbete behöver vårdas och värnas. Regelverket bör vara flexibelt och enkelt samtidigt som systemet regleras så att det förhindrar felaktiga utbetalningar och missbruk samt ökar möjligheterna att lagföra misstänkta brott.
Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Behoven av grön omställning, digital strukturomvandling och långsiktig kompetensförsörjning har ökat och är strategiskt viktiga områden för Sverige. De stora utmaningar samhället står inför kräver en såväl mångsidig som fördjupad samverkan mellan näringsliv, universitet och högskola, civilsamhälle och offentliga aktörer. Som ett litet land består Sverige av ett näringsliv med ömsesidigt beroende mellan såväl startup-företag, små och medelstora företag och globala storföretag som mellan industri och tjänsteföretag.
Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning, vilket både skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Unga innovativa företag är viktiga för omställning och stärkt konkurrenskraft. Dessa företag utgör en viktig del av Sveriges framtida näringsliv, men har även en betydande roll i nuvarande och framtida värdekedjor för många svenska och internationella företag.
I en tid av stora samhällsutmaningar och behov av snabb omställning till ett fossilfritt välfärdsland behöver Sverige använda sin position som världsledande på innovation för att fortsätta stärka Sveriges konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya marknader. För att säkerställa en grön omställning och återuppbyggnad efter pandemin och motverka en förlängd lågkonjunktur så behöver arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi fortsätta att påskyndas. Genom omställning, teknikutveckling och innovation för cirkulära lösningar kan viktiga steg tas för stärkt konkurrenskraft. Genom hållbart nyttjande av naturresurser, en produktion och export av innovativa klimat- och miljösmarta samt cirkulära varor och tjänster kan det svenska näringslivets gröna omställning bidra till nationella och globala klimat- och miljömål. Fokus för arbetet inom samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning är att gemensamt ta fram förslag på förbättrande åtgärder och andra insatser inom bl.a. fossilfria transporter, upphandling, kompetensförsörjning, finansiering, materialflöden och tillståndsprocesser som bidrar till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland och att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045.
För närvarande pågår eller planeras flera mycket stora industriinvesteringar som är drivna av klimatomställningen. Det är centralt att det skapas goda förutsättningar för att dessa etableringar och expansioner kraftfullt kan bidra till den gröna omställningen och industrins konkurrenskraft. Genom att det arbete som bedrivits inom Industriklivet ges fortsatta möjligheter kan utvecklingen av lösningar för att minska industrins utsläpp fortsätta. Att även de satsningar som Sveriges geologiska undersökning har påbörjat beträffande mineral och metall från sekundära resurser fortsätter är centralt för att bidra till detta ändamål.
Av avgörande betydelse för den gröna omställningen är den pågående elektrifiering som nu inletts i vårt land. Det gäller inte minst verksamheter inom industrin, som det fossilfria stålet och batteritillverkningen, men även elektrifieringen av transporter och andra verksamheter. En framgångsrik elektrifiering är avgörande för att nå nettonollutsläpp 2045 och kan även minska utsläppen i andra länder genom export av klimatsmarta produkter.
Sveriges elförsörjning ska kunna utgöra en unik konkurrensfördel genom hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Den elektrifieringsstrategi som togs fram under den socialdemokratiska regeringen tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra en omfattande elektrifiering av samhället. Inte minst gäller detta industrins nödvändiga gröna omställning. Det är centralt att inte denna nu riskeras till följd av onödiga energipolitiska låsningar, se även motion S El och energiförsörjning för ökad tillväxt och välstånd.
Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) är ett sätt att ge statligt stöd för att främja banbrytande innovation och infrastruktur av stor betydelse för miljö-, energi- och transportpolitiken. IPCEI ska användas för att lösa samhällsutmaningar kopplade till den gröna och digitala omställningen som inte kan genomföras på helt marknadsmässiga grunder på grund av tydliga marknadsmisslyckanden.
Med den omställning som sker i samhället och i näringslivet ställs nya krav på arbetskraftens kunskap och kompetens. För att individer ska kunna ta de nya jobb som växer fram och ges möjlighet till ett långt arbetsliv ställs större krav på möjligheterna till kompetensutveckling eller omställning. Bristen på arbetskraft med rätt kompetens är ett av de största tillväxthindren för företagen och har även blivit ett av de största hindren för regional utveckling. Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens är en förutsättning för att attrahera större utländska investeringar i Sverige.
Den gröna industriomställningen är avgörande för framtiden. Sverige har satt ett mål om att vara klimatneutrala 2045. För att kunna säkra kompetensförsörjningen inom bland annat framväxande branscher måste vi kunna säkerställa att utbildning kan ges genom hela livet. Kompetensförsörjningssystemet ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling och Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka den industriella produktionen av varor och tjänster i Sverige.
Redan idag är arbetsmarknadens behov av personal och kompetens stora och i framtiden ser den prognosen ut att hålla i sig och växa. Kompetensförsörjningsbehoven för alla nya gröna industrijobb som kommer i spåren av alla nya industrietableringarna måste mötas samtidigt som stora behov även kommer utifrån välfärdssektorns behov. Inte minst för norra Sverige är dessa områden viktiga. Kompetensförsörjningens område spänner över alltifrån utbildningssystemet och arbetslöshet till näringspolitik och framtidsutsikter. De statliga insatserna för kompetensutveckling behöver vara omfattande. Även statens ägande i Lernia AB bör användas aktivt. Socialdemokraterna vill att regeringen återkommer med förslag på hur ett samhällsuppdrag till bolaget kan formuleras, där det ges i uppdrag att ta ett särskilt ansvar för att bidra med insatser för att klara näringslivets utbildningsbehov som uppstår i den gröna industriella utvecklingen, inte minst i norra Sverige.
Arbetsmarknaden ser inte ut som den gjorde för 30 år sedan. Idag behöver vi se på lärande som något aktivt, vi behöver kunna utveckla nya kunskaper och lära oss nya saker genom hela våra yrkesliv. För att möta behoven vill vi socialdemokrater se utbildningsformer för kompetensutveckling under anställning där risken delas mellan arbetsgivare arbetstagare och samhället.
Partsmodellen på svensk arbetsmarknad är här central. Vi ska fortsätta satsa på utbildning, ge fler människor möjlighet att ställa om mitt i livet och attrahera internationell expertkompetens. Arbetsmarknaden är i snabb förändring. Yrken försvinner och skapas i takt med digitaliseringen och den snabba teknikutvecklingen. Kompetenser som är högaktuella idag kan vara irrelevanta imorgon. Det här ställer krav på flexibilitet från både arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsgivare behöver i hög grad prioritera kompetensutveckling för sina anställda och arbetstagare behöver i sin tur ha kunskap om det nu införda omställningsstudiestödet. Arbetstagaren har tryggheten som en anställning ger, samtidigt som hen kan uppdatera sina kompetenser och stärka sin ställning på arbetsmarknaden.
Den nya reformen med omställningsstudiestöd behöver säkerställas. Det kräver utökade möjligheter till rådgivning och vägledning, det förbättrar förutsättningarna för omskolning till arbetstagarens fördel. Det behöver säkerställas att Arbetsförmedlingen och utbildningssystem har förutsättningar att hantera och dra fördel av de nya möjligheter som nu växer fram.
Industriklivet infördes av den S-ledda regeringen 2018 för att skapa förutsättningar för klimatomställning av den tunga processindustrin. Tack vare Industriklivet har projekt som Hybrit – det fossilfria stålet, kemisk återvinning av plast i Stenungsund genom Borealis, Svensk plaståtervinning och Ovakos satsning på vätgas i Hofors kunnat få stöd i sin utveckling. Forskningsinstitutet Rise, Research Institutes of Sweden, har under 2021–2022 förstärkts med 350 miljoner för att utveckla och modernisera testbäddar för bioraffinaderier runt om i Sverige. Syftet är att påskynda kommersialiseringen av nya teknologier, produkter och tjänster genom att tillgängliggöra test- och demonstrationsmiljöer. Satsningarna på industrins omställning genom Industriklivet har skapat förutsättningar för klimatomställning av den tunga processindustrin. Socialdemokraterna vill se en fortsättning och en utveckling av Industriklivet och ser positivt på att regeringen fortsätter och stärker det pågående initiativet. Inom kemiindustrin kan åtgärderna leda till minskade utsläpp av växthusgaser, då andelen biobaserade produkter ökar. Även inom el- och fjärrvärmesektorn kan det leda till minskade utsläpp eftersom stor del av plastmaterialet förbränns inom sektorn efter användning. Inom transportsektorn kan stödet bidra till framställning av biodrivmedel. Vi socialdemokrater vill fortsätta att utveckla Industriklivet.
Den fortsätta elektrifieringen av samhället och utfasningen av fossilbränsleanvändningen, kräver tillgång till strategiska mineraler inkluderat de så kallade jordartsmetallerna – inte minst för produktionen av batterier, men också för andra produkter. Idag är brytandet av dessa metaller ofta koncentrerade till ett fåtal ställen på jorden, ej sällan med riktigt dåliga arbetsförhållanden. Kina har en stor dominans inom detta område inte minst genom att förskansa sig rättigheter i utvecklingsländer som Kongo. Sveriges, men också övriga EU-länders omställningsarbete, har därför nått en kritisk punkt men också möjlighet i försörjningen av dessa metaller.
Sverige som framträdande gruv- och industrination måste anta denna utmaning, för att säkra omställningen till långsiktig hållbarhet. I detta ligger också enorma möjligheter för fortsatt industriell utveckling, tillväxtmöjligheter och jobb i olika delar av landet. Detta är ett område som tydligt kräver ett balanserande och avvägande av olika samhälls- och intressekonflikter.
Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerade samråd med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsägbara. Investeringar i mineralbrytning, industriell tillverkning och nödvändig, för investeringar och klimatomställning, elnäts- och elproduktionsutbyggnad riskerar därmed att påtagligt försvåras. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för ny industrialisering och förverkligandet av klimatomställningen.
Över de senaste mandatperioderna har ett antal statliga utredningar haft i uppdrag närmare på reformering av ramverken för miljöprövningar. Socialdemokraterna menar att arbetet med reformering av regelverk och lagstiftning nu behöver fortsätta skyndsamt i syfte att korta ned handläggningstider och öka förutsägbarheten. Reformarbetet bör ske med strävan att nå en bred politisk samsyn för att medverka till att reformeringen blir hållbar över tid och på så sätt skapar förutsägbarhet för investerare. Detta gäller brett, dvs. både för industri, infrastruktur och energi, inte minst el.
Vi menar att regeringen här behöver rikta uppmärksamhet på fler faktorer. Ett sådant område, som bland annat Klimatpolitiska rådets rapport för 2022, Fossilfritt Sverige och den Nationella strategin för elektrifiering har uppmärksammat, är vikten av att berörda myndigheter och domstolar har erforderlig kapacitet för att motverka tidsfördröjning och oklarheter i handläggningsprocesser.
Ytterligare ett område som regeringen bör uppmärksamma som är angeläget är att säkerställa fungerande tillståndsprocesser genom metodutveckling för samverkan mellan myndigheter inom ramen för befintlig lagstiftning Regeringen bör se närmare på fortsatta insatser på området motsvarande vad som sker till exempel inom ramen för Kommittén för teknologisk innovation och etik (KOMET).
Vi vill framhålla betydelsen av samordning på regional nivå och med aktörer inom berörda branscher för ett fungerande genomslag för investeringar och etableringar. Tidigare regering arbetade med en serie insatser för att främja samordningen. Ett sådant exempel är tillsättandet av en nationell samordnare för större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten. I augusti aviserade dåvarande regeringen sin avsikt att tillsätta en samordnare som ska underlätta stora etableringar i fordonsindustrins gröna omställning. Besked om tillsättandet av en sådan samordnare saknas från nuvarande regering. För att stärka den regionala kapacitetens förmåga att medverka till fungerande genomslag för investeringar och etableringar bör även nationella främjandeinsatser via till exempel Tillväxtverket uppmärksammas.
För att Sverige ska behålla sin plats som ett av världens mest innovativa länder behöver Sverige fortsätta fördjupa relationerna med andra länder som är framstående på innovationsområdet. Detta sker t.ex. genom fortsatt utveckling av de bilaterala strategiska innovationspartnerskapen och regeringens innovations- och forskningskontor i utlandet.
Statliga Vinnova och Rise har avgörande roller i vårt innovationssystem och tillsammans med företag och akademi utvecklar de nya processer, produkter och tjänster som driver på klimatomställningen. Därför vill vi se fortsatta satsningar på forskning och innovation, inte minst när det gäller digitaliseringens möjligheter. För att främja innovation i privat och offentlig verksamhet verkar regeringen för att tillgången till offentlig sektors data ska vara god samt att offentliga och privata aktörer ska ha goda förutsättningar och incitament för att dela data på ett säkert sätt. Samtidigt är det av vikt att beakta att en ökad digitalisering också innebär ökade sårbarheter.
För att Sverige ska kunna stå starkt i den internationella konkurrensen krävs en aktiv näringspolitik med ett väl utvecklat samarbete mellan politik, näringsliv, offentlig sektor, myndigheter samt universitet och högskolor. För att hitta nya innovativa lösningar och samtidigt stärka konkurrenskraften måste samarbete ske över sektorsgränser. Samverkansprogrammen bedömer vi har varit en välfungerande metod för att samla representanter från olika sektorer och med olika perspektiv för att identifiera gemensamma prioriteringar och skapa möjliga lösningar mellan bl.a. näringsliv, universitet och högskola, civilsamhälle och det offentliga. Vi behöver ta tillvara det arbete som genomförts i samverkansprogrammen och skapa nya vägar framåt i dessa frågor.
Inte minst gäller detta life science. Sverige ska vara en ledande life science-nation. Tillsammans med närvaron av en stark life science-industri i Sverige och genom fortsatta satsningar inom forskning, utbildning och innovation kan hälsan i befolkningen förbättras, sjukvården och omsorgen utvecklas och Sveriges ekonomiska välstånd stärkas. I genomförandet av samverkansprogrammet Hälsa och life science samt den nationella life science-strategin har bl.a prioriterats tvärsektoriell forskning och innovation, proteinforskning och läkemedelsproduktion samt individanpassad diagnostik och vård. Biologiska läkemedel, vilka är en helt ny generation läkemedel och som inkluderar flera av de framgångsrika vacciner som tagits fram mot covid-19, förväntas bli en del av framtidens mer skräddarsydda behandlingar.
Den socialdemokratiska regeringens tidigare satsningar tillsammans med näringslivet på t.ex. innovationshubben Testa-center och forskningsprogram för biologiska läkemedel har givit Sverige en god bas att bygga vidare på. En samordning och kapacitetshöjning på området gynnar läkemedelsutvecklingen brett och kan stärka beredskapen för framtida vaccinbehov. Det är därför centralt att Sverige, i linje med den forsknings- och innovationspolitiska propositionen från 2020 (prop. 2020/21:60), fortsätter att investera i tvärsektoriella forsknings- och innovationsmiljöer för att förstärka och bredda kontaktytorna mellan industrin och universitet och högskolor. Ett nordiskt partnerskap för koordinering av vaccinproduktionskapacitet är också något som regeringen bör undersöka.
Kriget i Ukraina har tydligt visat att vi måste bryta EU:s stora skadliga beroende av fossil energi och att även andra länder nu bör beakta bioekonomins förutsättning och stora möjligheter. Vi socialdemokrater värnar den svenska skogspolitik som i EU säkerställer de fördelar vårt långsiktigt hållbara skogsbruk ger i form av långsiktigt hållbara produkter som byggmaterial, trähus, kemikalier, biobränslen, textiler. Vi vill därför se investeringar i en växande bioekonomi, vilket förutsätter en säkrad tillgång på hållbart producerad bioråvara, tillgång till el samt effektiva och funktionella regelverk, som en viktig del för att ställa om till ett hållbart biobaserat samhälle.
Näringslivet har en avgörande roll i den gröna omställningen och i att skapa framtidens arbetstillfällen. Industrins omställning kräver investeringar med lång livslängd till nya och ofta obeprövade tekniker och processer. Investeringarna är nödvändiga för att nå Sveriges ambitiösa klimat- och miljömål. Trots väl fungerande finansiella marknader innebär detta utmaningar för företag att säkra finansiering. Med hjälp av garantiprogrammet för gröna investeringar främjar staten stora industriinvesteringar som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Kreditgarantierna bidrar till att ta tillvara fördelarna i ett teknikskifte mot hållbarhet och på så sätt ställa om för att nå miljö- och klimatmålen samtidigt som Sveriges konkurrenskraft förbättras. Genom att bidra till att möjliggöra långsiktiga gröna industriinvesteringar har kreditgarantierna en viktig roll för utvecklingen av grön storskalig industriteknik och kan även påskynda kommersialiseringen av ny grön industriteknik. Den socialdemokratiska regeringen införde 2021 en möjlighet för företag att ansöka om kreditgarantier för stora gröna investeringar. Intresset för kreditgarantierna har varit stort.
Genom att främja ett mer konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv och underlätta för den som vill bli, verka och lyckas som företagare, stärks Sveriges ekonomi.
Visionen för framtidens industri är att Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar, industriell produktion av varor och tjänster. Sverige har många innovativa och konkurrenskraftiga företag, som bidrar till jobb och export, och är ett av världens främsta innovationsländer. Sverige behöver prioritera främjandet av en allt snabbare klimatomställning, vilket gör det möjligt för fler privata investeringar som bidrar till minskade utsläpp, ökad export och nya arbetstillfällen.
Sverige ska underlätta den forskning och innovation, inte minst inom så kallad deep tech, som utvecklas i växelverkan mellan industriföretag, små underleverantörer och startup-företag.
Den förra regeringen har gett flera myndigheter i uppdrag att genomföra insatser för att öka kommersialiseringen av forskning och innovationer och genom detta bidra till välfärd och näringslivets konkurrenskraft samt samhällets utveckling och omvandling.
Innovationssystemet behöver stärkas med satsningar som avser bl.a. strategiska innovationsprogram, forskningsinstitut, test- och demonstrationsmiljöer samt sänkta trösklar för nyttiggörande och kommersialisering.
Ett fungerande immaterialrättsligt skydd är avgörande för svenska företags innovations- och konkurrenskraft. Därför är det av stor vikt att framför allt små och medelstora företag kan använda sina immateriella tillgångar på ett effektivt sätt. Regeringen bör verka för att kunskap om och strategisk hantering av immateriella tillgångar ökar i näringslivet. För kulturella och kreativa näringar är möjligheten att få upphovsrättsligt skydd en viktig komponent för att ekonomiskt motivera fortsatt utveckling. På dagens konkurrensutsatta marknad har även varumärken och design kommit att bli allt viktigare. Ett varumärke representerar ofta stora delar av företagets upparbetade värde och kan därför vara mycket värdefullt. Vad gäller patentskyddet är möjligheten att patentera uppfinningar av stor vikt för företagens investeringar i forskning och innovation. Vi vill stärka möjligheterna för företagen att nyttja digitaliseringen, finansiera expansion, anställa nyckelpersoner, utveckla nya varor och tjänster samt få stöd för export till växande marknader. Det handlar bland annat om investeringar i förbättrad infrastruktur och bättre samverkan mellan politik, näringsliv och akademi.
Sveriges företagare är bland EU:s äldsta. Det finns en stor potential för den unga generationen att vidareutveckla och göra befintliga företag mer innovativa. Ambitionen ska vara att underlätta finansieringen för att ta över företag som behöver generationsväxling. Vi vill också stärka startup-scenen och skapa bättre förutsättningar för kvinnor att starta företag.
Vi vill förenkla för mindre företag att verka och växa med fler jobb som resultat. Det ska vara hög kvalitet på regelgivning och regeltillämpning, god service och ett bra bemötande från statliga och kommunala myndigheter, samt rimliga handläggningstider. Regelgivningen bör utformas så att den ger goda förutsättningar för svensk ekonomi och för svenska företags tillväxt och konkurrenskraft. Regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Regelförenklingsarbetet behöver tas vidare utifrån de mål som den socialdemokratiska regeringen beslutade 2021. Även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor betydelse för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Digitaliseringens möjligheter behöver bättre tas tillvara för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen. Vi socialdemokrater värnar en rättvis och sund konkurrens. Det är en viktig fråga, inte minst för mindre och växande företag. Här ser vi att en utvecklad roll för Konkurrensverket behövs.
Många små och medelstora företag, där en stor del är underleverantörer, står nu inför stora omställningsutmaningar som kräver att kompetensen hos existerande medarbetare stärks och att företagen kan få in ny kompetens i sina verksamheter. Den föreslagna satsningen på omställningslyft inkluderar därför kompetensförsörjningsinsatser.
Sveriges företagare ska kunna känna tillit till vårt trygghetssystem. Det behövs ett gott grundskydd för företagare. Det handlar i huvudsak om sjukförsäkring, föräldraförsäkring och att skapa ett system för trygghet oavsett företagsform.
Svensk besöksnäring har en enorm potential att bidra med nya jobb, innovation och utveckling av besöksmål på ett sätt som gör att platser blir mer attraktiva även för de som bor och verkar där till vardags. Besöksnäringen tog på många sätt den största smällen när pandemin slog till 2020 och räddades till stor del av de stora stödpaketen till de mest drabbade företagen.
För att kunna ta nästa steg och göra Sverige till världens mest hållbara och attraktiva resmål 2030 har regeringen antagit en nationell besöksnäringsstrategi. I denna strategi identifierar regeringen ett antal strategiska områden. Dessa är enklare företagande, jobb och kompetens, kunskap och innovation, tillgänglighet samt marknadsföring. Till varje område kopplas fyra horisontella perspektiv: hållbarhet, digitalisering, platsutveckling och samverkan. Med strategi finns förutsättningar för alla aktörer inom besöksnäringen att dra åt samma håll och förverkliga den potential som finns fullt ut. Det är viktigt att regeringen tar strategins innehåll vidare och att man utvecklar arbetet med besöksnäringsrådet.
|
Fredrik Olovsson (S) |
Monica Haider (S) |
|
Mattias Jonsson (S) |
Marianne Fundahn (S) |
|
Isak From (S) |
Aida Birinxhiku (S) |
|
Daniel Vencu Velasquez Castro (S) |
|