Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd arbetsmiljö och ett jämställt arbetarskydd och tillkännager detta för regeringen.
I välfärdens yrken, där kroppen används som arbetsredskap, slits kroppen och även skorna fort. Kvinnor tjänar i genomsnitt 14 procent mindre än män i arbetaryrken. Lågavlönade kvinnor tvingas själva bära kostnaden för att minimera arbetsmiljöriskerna i sitt yrkesutövande eller gå i dåligt anpassade skor, och dessa oskäliga skillnader måste få ett slut! Alla, oavsett kön, behöver bra arbetsutrustning vilket är en jämställdhetsfråga!
På de manligt dominerade arbetsplatserna i kommunerna är gratis skor en självklarhet. För yrkesgrupper som maskinister och anläggnings- och parkarbetare gäller Arbetsmiljöverkets regler om skyddsskor.
På de kvinnodominerade arbetsplatserna tvingas till exempel undersköterskor och barnskötare att betala ur egen ficka för sina arbetsskor. Så är det för majoriteten av personalen i vård, omsorg, förskola och skola. Trots att de går långa sträckor och står länge i jobbet, på betonggolv, hala golv och asfalt, i alla slags väder och under alla årstider, med stora risker för belastningsskador och halk- och fallolyckor.
Nära 20 000 anställda i äldreomsorg, skola och förskola har svarat på Kommunals medlemsenkät om arbetsskor. I äldreomsorgen är det 88 procent som inte får bidrag till sina arbetsskor. Trots att 7 av 10 går över 10 000 steg varje arbetsdag. Resultaten från förskola och skola är ännu sämre. 96 procent inom förskolan och 94 procent inom skolan får inte heller bidrag av sina arbetsgivare till köp av arbetsskor.
På sikt skulle gratis arbetsskor i välfärden ge en samhällsekonomisk vinst, då de skulle bidra till att minska sjuktalen. Arbetsskor minskar belastningsskador, förslitningar, halk- och fallolyckor, arbetsskador och arbetsorsakade besvär. Arbetsskor i välfärden är också en fråga om hygien och smittsäkerhet. När privata skor används i jobbet, vilket de ofta gör idag, ökar risken för smittspridning. Skorna borde stanna på arbetsplatsen vilket gör det naturligt att kravet på tillhandahållandet ställs till arbetsgivarna. Utredning är gjord av Stockholm stad (år 2020) i frågan utifrån Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien i vård och omsorg[1] och slutsatsen för den utredningen var att det inte finns några krav på arbetsskor ur ett hygieniskt perspektiv. Vi menar att Socialstyrelsen inte tar hänsyn till ny kunskap efter pandemin.
Något som glöms bort är att våra äldre lever längre och har behov av hjälpmedel vilket förändrar utförandet av arbetsuppgifter såtillvida att fler skador orsakade av hjälpmedel bör undersökas.
Flera kommuner har inte komplicerat införandet av att tillhandahålla adekvata arbetsskor (med kommunlogotyp) för de medarbetare som anses ha behovet, t.ex. vård- och omsorgspersonal, barnskötare m.fl.
|
Inga-Lill Sjöblom (S) |
Caroline Helmersson Olsson (S) |
|
Gunilla Svantorp (S) |
Jennie Nilsson (S) |
|
Zara Leghissa (S) |
Mirja Räihä (S) |
|
Rose-Marie Carlsson (S) |
Johan Andersson (S) |
|
Marianne Fundahn (S) |
Jessica Rodén (S) |
[1] Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg, SOSFS 2015:10.