Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av tillståndsplikt för skyddade boenden samt om att stärka barnrättsperspektivet och tillkännager detta för regeringen.
Enligt Socialstyrelsen bor det ca 6 200 barn per år på skyddat boende. Många av de barn som bor på skyddat boende har inte ett eget placeringsbeslut, utan betraktas som medföljande med sin mamma som flytt på grund av våld i hemmet. Detta faktum innebär att vissa barn inte får det stöd och den hjälp som de behöver efter svåra upplevelser. Detta trots att hälften av barnen i förskoleåldern uppvisar symptom på posttraumatisk stress. På grund av bostadsmarknaden och ekonomiska svårigheter som många kvinnor som lämnat en våldsam man hamnar i, kan det vara svårt att skapa en trygg och långsiktig boendesituation. Tiden på ett skyddat boende i osäkra boenden kan därför bli lång.
De skyddade boendena har en avgörande roll för våldsutsatta kvinnor och barn. Därför är också kvaliteten på dessa boenden väldigt viktig. För att säkerställa kvaliteten samt bra stöd och behandling för kvinnorna och barnen behövs en reglering. Tillståndsplikt för skyddade boenden borde införas för att säkra kompetens för att ge såväl kvinnor som barn ett bra stöd. Utredningen ”Ett fönster av möjligheter” föreslog också att skyddat boende borde vara tillståndspliktigt – för att garantera barns rättigheter.
|
Eva Lindh (S) |
Mats Wiking (S) |