Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behoven av metodisk kunskap gällande sjukdomen ME/CFS och tillkännager detta för regeringen.
Det är en uppenbar brist att Sverige inte har prioriterat att systematiskt, metodiskt och långsiktigt arbeta med frågor som rör kvinnorelaterade sjukdomar. Ingen regering oavsett politisk färg har tagit tag i denna fråga på ett tillräckligt sätt. Det är inte acceptabelt att frågor som rör vård och forskning gällande kvinnors sjukdomar står så långt ned på den politiska dagordningen och i de årliga politiska prioriteringarna i form av årsbudgetar. Därför är det glädjande att Tidöavtalet, överenskommelsen mellan regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna, har tydliga skrivningar om jämställd vård samt vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. Bland annat nämns ökade medel för forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa samt satsning på vård för migrän, endometrios och klimakteriebesvär.
Ett område som inte nämns är ME/CFS. Sjukdomen ME/CFS brukar definieras som kroniskt trötthetssyndrom och är en sjukdom som kan innefatta många olika symtom, som stor trötthet och influensaliknande symtom. ME betyder myalgisk encefalomyelit, och det handlar alltså om muskelvärk och inflammation i hjärna och ryggmärg. ME är en allvarlig, ofta kronisk, sjukdom där nervsystem, immunförsvar och energinivå är påverkade.
Forskning talar för att överansträngning kan utlösa en sänkning av den aeroba energiproduktionen, som i många fall blir långvarig eller i värsta fall bestående. Forskning och läkarerfarenheter har konstaterat att ME är en påtagligt funktionsnedsättande sjukdom. Det finns mellan 10 000 och 40 000 personer i Sverige som är drabbade av ME/CFS.
Det finns en hel del som pekar på att långtidscovidvården och vården som rör dem som har sjukdomen ME/CFS har beröringspunkter med varandra och kan dra nytta av lärdomar och gjorda erfarenheter och kunskap som byggs på kontinuerligt. Detta inte minst eftersom ME/CFS har ett samband med virusutbrott. Det sker en ökad kunskapsuppbyggnad kring frågor som rör infektionsutlöst trötthetssyndrom. I mars 2022 utkom en promemoria från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys om postcovid.[1]
Det behöver säkerställas en metodisk kunskapsuppbyggnad gällande sjukdomen ME/CFS. Detta kommer kräva bland annat en systematisk utbildningsinsats till såväl primärvården som specialistvården i syfte att säkerställa att diagnoser kan ställas tidigare och säkrare. Därutöver krävs klinisk forskning som kan leda till att kunskapen ökar om sjukdomens alla komplexa delar. Det finns behov av att ta fram ett kunskapsstöd till i första hand professionen gällande sjukdomen ME/CFS.
|
Ulrika Heindorff (M) |
|
[1] https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2022/03/PM-2022-2-Postcovid-under-utredning.pdf