Republiken Kina (Taiwan) är arvtagare till den kinesiska regeringen före kommunisternas maktövertagande på fastlandet och är idag en mycket välmående demokrati med nästan 24 miljoner invånare. Sverige och Taiwan delar dessutom en lång rad centrala värderingar såsom respekt för demokrati och mänskliga rättigheter samt försvaret av rättsstatsprincipen och yttrandefriheten. Taiwan präglas också av en stabil ekonomi som till stor del baseras på högteknologiska varor och de har ett omfattande välstånd bland invånarna. Ur ett internationellt perspektiv är Taiwan dessutom en mycket viktig aktör på världshandelsmarknaden och har idag såväl fullvärdiga som inofficiella diplomatiska förbindelser med en lång rad länder världen över. I Sverige benämns Taiwans diplomatiska delegation för Taipei Mission, men delegationen fungerar i stort som vilken ambassad som helst. Mot bakgrund av detta bör också begreppet ”Taiwan” användas för den representation som finns i Sverige, så som exempelvis ”Taiwanese Representative Office”.
Det är glädjande att Sverige, med stöd från en bred riksdag, sedan länge varit i framkant i världssamfundet avseende arbetet kring olika länders rätt till suveränitet. Det är likaså glädjande att vårt land behandlat Taiwan som den fria administration som det är (snarare än en del av Folkrepubliken Kina) bland annat genom att möjliggöra för dem att ha en egen representation i Sverige. Generellt delas nog den här bilden av de flesta svenskar, som utan tvekan ser Taiwan som ett självständigt land. Dessvärre ser vi att detta inte räcker: Skatteverket valde till och med att omdefiniera den taiwanesiska representationen i Sverige från att vara Taiwan till ”den kinesiska provinsen Taiwan”. Att en enskild myndighet definierar Taiwan som en kinesisk provins visar på vikten av att riksdag och regering är tydliga med benämningarna. Mot bakgrund av detta önskas regeringen tydliggöra Taiwan som den självständiga aktör de är snarare än en kinesisk provins, med allt som det innebär.
I samband med att världssamfundet försökt återställa tillvaron i spåren av coronapandemin har det blottats en stor utmaning i att återställa ett effektivt transport- och logistiknätverk, inte minst beträffande civil flygtrafik och flygledning. Huvudansvaret inom detta område ligger på International Civil Aviation Organization (ICAO), som har sitt säte i Montreal, Kanada där det återkommande arrangeras sessioner. Till dessa sessioner bjuds samtliga avtalsslutande stater samt många andra icke-statliga internationella civila luftfartsorganisationer samt flygbolagsrepresentanter in just för att de spelar en stor roll inom området.
Vid tidigare ICAO-församlingssessioner har Taiwan inbjudits att delta aktivt och meningsfullt i överläggningarna. Under den 41:a sessionen (som ägde rum från september till oktober 2022) bjöds dock Taiwan av okända anledningar inte in. Detta var naturligtvis mycket förvånande mot bakgrund av Taiwans roll som ett pålitligt och vitalt nav för internationell civil flygtrafik och kontroll. Bland andra uppgifter övervakar Taiwan hela 18 internationella rutter och 17 flygplatser som tillhandahåller civila flygtjänster. Regeringen bör aktivt verka för att Taiwan åter bjuds in till ICAO:s sessioner.
Trots att Taiwan är att anse som en betydande internationell aktör i såväl handel som diplomati och dessutom i många avseenden är att betrakta som ett demokratiskt föredöme är de idag utestängda från många viktiga världsorganisationer. Taiwan har bland annat utestängts från Förenta nationerna (FN), som man sedan 1993 ansökt om att på olika nivåer få delta i. Inte minst i samband med coronapandemin kunde vi se vilka konsekvenser detta fick. Trots att Taiwan är ett av de länder som lyckats absolut bäst i kampen mot covid-19 och kan klassas som ett framstående land beträffande forskning på hälso- och sjukvård utestängdes de från Världshälsoorganisationen WHO. Oförskämt nog har organisationen dessutom återkommande klassat Taiwan som kinesisk provins snarare än den fria aktör de är. Den systematiska utfrysningen av Taiwan från FN‑gemenskapen går inte ihop med FN-stadgan och de grunder som organisationen vilar på. Taiwans frånvaro berövar dessutom västvärlden på en likasinnad vän i en tid när de värden vi har gemensamt hotas på annat håll och utfrysningen skadar även svenska intressen. Regeringen bör inom ramen för de internationella kontakter som finns, verka för att Taiwan ska få samma möjlighet att skicka ombud till FN:s generalförsamling på lika villkor som andra länder samt att de får chansen att obegränsat delta och bidra till hela FN-samarbetet – FN:s klimatpanel IPCC, Världshälsoorganisationen WHO och andra fackorganisationer inkluderat.
Interpol är en internationell organisation för kriminalpoliskårer som grundades 1923 och är världens största internationella polisorganisation samt en av världens största internationella organisationer. Interpols uttalade syfte är att möjliggöra och underlätta internationellt polissamarbete samt att bekämpa transnationell och annan internationell brottslighet. Det är således en viktig organisation, där ett brett internationellt samarbete är nödvändigt för att dess mål ska uppfyllas.
De globala polismålen godkändes av Interpols medlemsländer 2017, med det uttalade syftet att skapa en säkrare och mer hållbar värld. Detta innebär att man slagit fast att ingen polismyndighet och inget land skulle uteslutas från organisationen. Trots detta ingår inte Taiwan i Interpol idag, vilket ger konsekvensen att de saknas i en mycket viktig arena för den globala kampen mot internationell cyberbrottslighet och brottslighet.
Eftersom cyberbrottslighet överskrider gränser är transnationellt samarbete nyckeln för att ställa internationella brottskretsar inför rätta. Taiwans polismyndigheter har en högteknologisk brottsutredningsenhet och professionella cyberbrottsutredare. Taiwans expertis skulle tveklöst gynna det globala arbetet för att inte minst bygga en säkrare cyberrymd. Mot bakgrund av detta bör regeringen verka för att Taiwan släpps in som medlem i Interpol.
|
Markus Wiechel (SD) |
Aron Emilsson (SD) |
|
Alexander Christiansson (SD) |
Mats Nordberg (SD) |
|
Rasmus Giertz (SD) |
|