Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverket kring bolagskoncerner vid ägande av appläkartjänster, apotek och vårdcentraler och tillkännager detta för regeringen.
En läkare med förskrivningsrätt får inte ensam äga ett apotek. Förklaringen är enkel. Läkare ska inte kunna tjäna pengar på att skriva ut medicin. Det är en begränsning som har varit viktig för att inte blanda ihop de olika roller som läkare och apotek har. Det finns flera risker med att intressena sammanblandas. För det första så kan det leda till att det skrivs ut mer medicin än befogat när läkaren eller företaget som driver en vårdcentral har ett ekonomiskt intresse av att sälja mycket medicin. Den risken har bland annat uppmärksammats i den nya apoteksmarknadsutredningen.
För det andra har apotekskedjor i högre grad börjat hänvisa kunder till ytterligare tjänster om de återfinns inom den egna bolagskoncernen, till exempel ett ytterligare appläkarsamtal eller ytterligare ett vårdcentralsbesök, även om det handlar om sådant som bäst lämpar sig för egenvård. Detta är en farhåga som Läkarförbundet har lyft i samband med att apotekskedjor och vårdföretag går samman. Man lyfter upp att apoteken har i uppdrag både att ge råd om egenvård och att lotsa personer vidare till annan hälso- och sjukvård (Dagens industri 2018‑09‑23).
Den snabba utvecklingen av digitala lösningar skapar många möjligheter att tillgängliggöra vården. Men för att det verkligen ska bli en tillgång för vanliga människor måste lagstiftningen hänga med. Det framstår som oerhört tydligt att den lagstiftning som hindrar att en läkare ensam äger ett apotek även måste omfatta och reglera den nya typ av bolagskoncerner som äger appläkartjänster, apotek och vårdcentraler. Så är det inte i dag och det måste vi ändra på. Annars riskerar människor att få onödiga eller felaktiga insatser, och samhället riskerar kraftigt ökade kostnader.
|
Johan Löfstrand (S) |
Eva Lindh (S) |
|
Johan Andersson (S) |
Mattias Ottosson (S) |
|
Teresa Carvalho (S) |
|