Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa fribeloppet för studiemedel och tillkännager detta för regeringen.
Under covid-19-pandemin infördes fysiska restriktioner som drabbade besöksnäringen oerhört mycket. Gästerna uteblev och många företag fick stänga ner helt eller delvis under längre perioder. Det ledde till att över 50 000 personer förlorade sin anställning. Detta i den näring som i särklass anställer störst andel från grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, unga och utrikesfödda. Många kvalificerade medarbetare lämnade branschen – en del valde att börja studera i stället och vissa gick till andra branscher.
Efter att restriktionerna togs bort i februari 2022 började gästerna att återvända. Företag behövde snabbt bemanna upp. Studenter som extraarbetade i besöksnäringen kunde då jobba i den utsträckning de själva ville, och som företagen behövde, eftersom fribeloppstaket för CSN var tillfälligt slopat.
Personer som studerade med studiemedel under 2020–juni 2022 kunde ha inkomster utan att det påverkade studiemedlen. Det gällde alla typer av inkomster, även inkomster från kapital och näringsverksamhet. Men den 30 juni 2022 återinfördes fribeloppet för studiemedel.
Att fribeloppet återinfördes har drabbat studenter som extrajobbar i besöksnäringen och har bidragit till olika typer av problem och hinder för företag i branschen. Studenter går miste om inkomst och arbetslivserfarenhet, och företag får svårigheter med bemanning. Det förekommer att företag får se över sina öppettider eller tacka nej till events för att de saknar personal. Genom att fribeloppet tas bort kan de studenter som redan idag jobbar i besöksnäringen arbeta mer och företag får inte lika svårt med kompetensförsörjningen och går inte heller miste om möjliga inkomster. Därför borde fribeloppet tas bort.
|
Nima Gholam Ali Pour (SD) |
|