Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör erkänna folkmordet Seyfo 1915 på assyrier, syrianer, armenier och pontiska greker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Under folkmordet 1915 (som även kallas Seyfo) i Osmanska riket i nuvarande Turkiet, mördades över en miljon armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker. Massmorden genomfördes på order från de styrande så kallade ungturkarna och utfördes genom tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad hungersnöd. De flesta offren dödades under åren 1915–1916, men förföljelserna fortsatte fram till 1923. Osmanska riket tömdes i stort sett på sin kristna befolkning. En som bevittnade dessa fruktansvärda grymheter var svenskan Alma Johansson. Hon var under många år missionär i staden Mus i dagens östra Turkiet. Hon arbetade vid ett tyskt barnhem för föräldralösa barn, och hon var dessutom sjuksköterska och barnmorska.
Alma Johansson blev vittne till många av dessa grymheter. Hennes upplevelser skildrade hon i skriften Ett folk i landsflykt. Hon lämnade även vittnesmål till tyskar och amerikaner som publicerade uppgifterna. Alma Johansson berättade bland annat om hur kvinnor tog gift för att inte hamna levande i turkarnas händer och hur soldater ledde blodiga, sårade kvinnor och barn genom staden, medan andra soldater sköt mot dem för att skrämmas. När de sårade föll till marken slog soldaterna ihjäl dem med bösskolven. Hon lämnade uppgifter om hur alla barnen på hemmet begärts överlämnade till en hög officer med försäkran om att de var i goda händer och skulle återförenas med henne. Några dagar senare fick hon beskedet att samtliga barn hade tagits till en byggnad utanför staden och mördats. Alma skrev följande:
Aldrig kan jag glömma den synen. Och ingenting kunde man göra för dem! Armenierna och grekerna bliva nu systematiskt utrotade, dödade eller jagade från sina hem för att spridas i mindre grupper till långt avlägsna turkiska trakter, där det gives dem att välja mellan att övergå till Islam eller dö för svärd eller för svält.
Erfarenhet och forskning visar att risken för upprepning ökar om allvarliga folkrättsbrott förtigs av omvärlden. Det är därför angeläget att regeringen agerar för att erkänna folkmordet Seyfo. Ett erkännande skulle inte minst bidra till att ge offren och deras efterlevande anhöriga en möjlighet till upprättelse. Precis som Sveriges riksdag i mars 2020 erkände folkmordet 1915 bör Sveriges regering erkänna Seyfo som ett folkmord.
|
Magnus Oscarsson (KD) |
Yusuf Aydin (KD) |