Många människor driver företag i Sverige. Ofta för att de brinner för att genomföra en idé. Ibland för att det är som företagare som de kan arbeta med det de vill. Någon enstaka gång för att de inte har någon annan plats på arbetsmarknaden.
Oaktat varför en individ startar ett företag, så vet vi att en stor andel av de nya jobben som skapas i vårt land, skapas just i små och medelstora företag.
Ofta pratar vi om att det finns cirka en kvarts miljon egenföretagare i Sverige. Samtidigt uppgår antalet företag i Sverige till över 1,2 miljoner, vilket beror på att många företag drivs som en hobby och aldrig blir företagarens huvudinkomst.
En viktig ideologisk utgångspunkt för socialdemokrater är att alla människor ska kunna välja sin egen väg i livet eller som Hjalmar Branting uttryckte det, samhället bör organiseras så att alla människor får chansen att förverkliga ”sina bästa stämningars längtan”. Av detta skäl är det viktigt att vi genomgående har robusta trygghetssystem och jämlika utbildningssystem. Då företagande för många är just ett sätt att förverkliga sig själva, så bör dessa system inkludera företagande som en möjlig väg under en del av eller hela livet. Då är det viktigt att den möjligheten åskådliggörs under studietiden och att våra trygghetssystem ger likvärdigt stöd, oaktat om en person är företagare eller anställd.
Sedan början av 2000-talet har det totala antalet företag ökat med nästan 40 %. Mellan 1994 och 2004 tillkom omkring 35 000 nya företag varje år. Perioden efter 2004 uppvisar en markant ökning av nystartade företag fram till 2011, då antalet nya företag uppgick till över 70 000 företag. Nyföretagandet har under senare år planat ut under denna nivå (SOU 2019:41).
Två statliga utredningar (SOU 2019:41 och SOU 2021:98) som vi motionärer har lett, har tagit fram förslag på hur tryggheten kan förbättras för företagare.
Vi menar alltså att politiken måste stimulera till företagande i vårt land, både genom utbildning och genom ett förbättrat trygghetssystem.
Det finns flera viktiga reformer för att stärka trygghetssystemet. Det kan handla om ett förbättrat regelverk kring hur sjukpenninggrundande inkomst fastställs för egenföretagare som driver enskild firma. Det kan också handla om förbättrade karensregler, exempelvis så att företagare som fyllt 55 år har samma valmöjligheter som andra företagare. Det kan handla om hur a‑kassan fastställs vid insolvens. Det kan också handla om förändrade regler för sjuklöneansvaret, i så måtto att återbetalningen från högkostnadsskyddet bör göras månatligen och inte årligen.
Utöver bättre trygghetssystem tror vi också att företagandet behöver få en tydligare roll under uppväxt och skolgång. Årligen genomgår många av Sveriges gymnasieelever Ung Företagsamhets koncept där eleverna startar, driver och avvecklar ett UF-företag. Forskning indikerar att utbildning i entreprenörskap ger effekt både personligen och samhällsekonomiskt. Vi menar att UF-verksamheten i svenska skolor bör öka, även om vi också menar att undervisningen också måste innehålla förståelse kring hur den svenska arbetsmarknaden ser ut och ge utrymme till alla organisationer på arbetsmarknaden.
Vi vet vidare att många elever på yrkesprogram kommer befinna sig på en del av arbetsmarknaden där nästan alla driver egna företag. Vi menar att företagande och entreprenörskap måste få en större roll i dessa program. Kort sagt behöver fler gymnasieelever än idag ges chansen att driva UF-företag.
|
Mathias Tegnér (S) |
Jennie Nilsson (S) |