Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att domstolarna bör ges instrument för att utdöma böter utifrån ett mer korrekt beslutsunderlag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Antalet domar med böter som huvudpåföljd är runt 30 400 årligen. Böter är den vanligaste påföljdsformen i svenska domstolar. Det ställer krav på att utdömandet av dagsböter sker på ett rättssäkert sätt som skapar förtroende för rättsväsendet. Idag sker ingen kontroll alls när det är domstolen som fastställer dagsbotens storlek, till skillnad från när åklagaren utfärdar ett strafföreläggande då den senaste taxerade inkomsten kan inhämtas även om det är den tilltalades uppgifter som ska ligga till grund för fastställandet av dagsbotens storlek.
Det är givetvis en brist att en tilltalad kan uppge en lägre inkomst än vad som verkligen är fallet men en ännu större brist vore om dagsbotsbeloppet fastställdes utifrån en alltför hög inkomst.
Det borde dock vara möjligt att mer systematiskt inhämta uppgifter om en tilltalads inkomster och ge denne möjlighet att därefter visa om och i så fall på vilket sätt inkomsten har förändrats.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte utredningen ”Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål” (SOU 2021:46) som föreslog bland annat att en allmän domstol ska kunna få ut aktuella inkomstuppgifter från Skatteverkets beskattningsdatabas. Uppgifterna ska domstolen kunna använda som ett underlag för beräkning av dagsböter. Vi menar att det är ett steg i rätt riktning för ett mer korrekt beslutsunderlag för fastställandet av dagsböter.
|
Serkan Köse (S) |
Ingela Nylund Watz (S) |
|
Leif Nysmed (S) |
Mathias Tegnér (S) |
|
Åsa Westlund (S) |
|