Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för visumfrihet för befolkningen i Kosovo och tillkännager detta för regeringen.
Västra Balkan är en viktig region för EU och Sverige. Utvecklingen där får konsekvenser för oss. Processen att närma sig EU är en av de främsta drivkrafterna för fortsatt stabilitet och demokratisk och ekonomisk utveckling på västra Balkan. Processen spelar också en viktig roll i regeringens politik gentemot regionen. Målet att erhålla EU-medlemskap har motiverat länderna att genomföra reformer som bland annat bidrar till en stärkt rättsstat, stärkt skydd av de mänskliga rättigheterna och ökad ekonomisk integration med EU. Närmandet bidrar till en fördjupad fred.
Idag är befolkningen i Kosovo de enda som inte kan resa fritt, utan visum, till EU och det gör att många unga känner sig isolerade och brännmärkta. Resterande länder på Balkan har redan idag viseringsfrihet. Viseringsfriheten bidrar till ökad integration och utgör en viktig del av EU:s politik gentemot regionen. För de fem länder på västra Balkan som redan har erhållit viseringsfrihet till EU har det varit en tydlig bekräftelse på EU:s engagemang. Sverige drev aktivt viseringsfrågan under vårt ordförandeskap i EU 2009, då Serbien, Makedonien och Montenegro erhöll viseringsfrihet.
I en rapport från juli 2018 bedömde EU-kommissionen att Kosovo uppnått de uppställda kriterierna för viseringsfrihet. Trots det har flera medlemsstater hållit tillbaka. De uppger att det är fortsatt oro för rättsstatens principer som ligger bakom. Samtidigt har alla andra länder på Balkan som sagt redan uppnått viseringsfrihet. Nu kommer positiva rapporter om ett beslut före årsskiftet. Det är nu upp till medlemsstaterna att ta ställning till kommissionens bedömning och analysera vilka risker ett beslut om viseringsfrihet skulle innebära. Det är dags att göra verklighet av löftena och införa visumfrihet för befolkningen i Kosovo.
|
Adnan Dibrani (S) |
|