Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att tandvården omfattas av ett högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens och tillkännager detta för regeringen.
Att gå till tandläkaren kan vara en dyr historia. Det generella tandvårdsbidraget täcker inte för att bekosta både undersökningar och eventuella nödvändiga ingrepp och behandlingar. Den övervägande delen av vuxnas tandvård bekostas av egenavgifter.
Detta får till följd att många människor av ekonomiska skäl väljer bort att söka tandvård. I dag är tandvård och därmed människors hälsa en tydlig klassfråga. Det måste få ett slut.
Målet behöver förstås vara det självklara: att tänderna ses som en del av kroppen. Det är en fråga högt prioriterad av många människor i vårt land. Sjukdomar i mun och tänder som inte behandlas innebär samma lidande och risker för den enskilde som sjukdomstillstånd i övriga delar av kroppen.
God hälsa ska inte vara en fråga om ekonomi. Men det är det idag, särskilt när det gäller tandhälsa. Därför behöver steg tas för en jämlik tandvård genom att sänka de ekonomiska trösklarna till tandvården så att den utgår från människors behov. Tandhälsa ska inte tillåtas vara en klassfråga.
Frågan har utretts under föregående mandatperiod. Den 1 mars 2021 mottog den socialdemokratiska regeringen betänkandet ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa” (SOU 2021:8). Den tillträdande högerregeringen väljer nu att istället för att göra verklighet av högkostnadsskyddet återigen utreda samma fråga. Detta duger inte – det är dags att tandvården omfattas av ett högkostnadsskydd, på samma sätt som övrig hälso- och sjukvård.
|
Linnéa Wickman (S) |
Jim Svensk Larm (S) |
|
Kristoffer Lindberg (S) |
Sanna Backeskog (S) |