Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över ytterligare åtgärder för att minska risken för att fler drabbas av livmoderhalscancer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Humant papillomvirus (HPV) är upphov till ett flertal cancerformer, varav livmoderhalscancer är den vanligaste. Årligen får 550 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer. Samtidigt får 30 000 besked om att man har cellförändringar. För 150 personer har sjukdomen en dödlig utgång.
Kvinnor som är mellan 23 och 49 år gamla kallas vart tredje år till cellprovtagning. Efter detta kallas du två gånger tills dess att du fyller 64 år. Efter detta kallas du inte längre. Detta innebär inte att du är ute ur farozonen gällande cellförändringar. Det tar visserligen lång tid innan cellförändringar har utvecklats till livmoderhalscancer men dessa behöver ändå upptäckas för att åtgärder ska kunna sättas in i tid. Har det gått 10 till 15 år kan cellförändringarna ha utvecklats till livmoderhalscancer. Den fastställda åldern på 64 är därmed inte försvarbar och behöver ändras för att motverka denna sjukdom.
Idag kan vi tack vare gynekologisk screening och förebyggande vacciner hålla dödligheten tillbaka. Detta är metoder även WHO ställt sig bakom. Det förebyggande vaccinet är mycket effektivt och skyddar i 90–100 % av fallen. HPV-vaccination ingår numera i skolvaccinationsprogrammet för både pojkar och flickor.
Risken att drabbas är emellertid fortfarande hög för kvinnor födda 1994–1998 då dessa fortfarande är unga och inte omfattades av vaccinationsprogrammet för barn. Ung ålder ökar markant risken för att få livmoderhalscancer och utan vaccinet blir gruppen än mer utsatt. Region Stockholm har en pågående pilotstudie för att minska risken för att fler kvinnor inom målgruppen ska drabbas av denna allvarliga sjukdom. Slutsatserna från denna studie skulle kunna ligga till grund för en mer jämlik vård i syfte att förhindra spridningen av livmoderhalscancer.
|
Sanne Lennström (S) |
Sofia Skönnbrink (S) |