Kärt barn har många namn sägs det, men tyvärr gäller även detta också mindre kära saker och sjukdomar. Anorexia, bulimi, hetsätningsstörning, ARFID, ortorexi med mera är alla benämningar på olika former av ätstörningar.
Ätstörningar är en allvarlig form av psykisk ohälsa som måste tas på stort allvar. Enligt Karolinska institutet har diagnosen anorexia nervosa en dödlighet på tio procent och gör det till den högsta dödligheten av alla psykiatriska diagnoser.
Att leva med en ätstörning är smärtsamt både psykiskt och fysiskt. Att äta oregelbundet och inte tillgodose kroppens behov av energi kan ge stora konsekvenser för både den psykiska och fysiska hälsan. Alla påverkas olika och riskerna ökar ju längre ätstörningen har pågått. Vid undernäring, oregelbundet ätande eller svält fungerar inte heller hjärnan optimalt. Det kan leda till minnes- och koncentrationssvårigheter som gör det svårt att förstå de allra enklaste saker.
Ätstörningar påverkar hur man tänker och känner i förhållande till mat, ätande och sin egen kropp. När vi ändrar hur vi äter kan vi få symptom som ångest, nedstämdhet, depression, tvångstankar, en känsla av kontroll eller kontrollförlust. En ätstörning kan handla om många olika saker och yttra sig på olika sätt, och är inte alltid något syns utanpå.
Det positiva är dock att ju tidigare en person får hjälp, desto större är möjligheterna att bli frisk. Dock befinner vi oss just nu i ett krisläge inom ätstörningsvården.
Därför att tyvärr är det så att köerna till ätstörningsvården har ökat i hela landet under pandemin, detta då alltfler vänt sig till sjukvården för att få hjälp med just ätstörningar samt att vården varit hård belastad och lett till omförflyttningar av personal från ätstörningsvården till vård kopplad till pandemin.
I Stockholm är läget värst där en kartläggning av SR Ekot visar att antalet personer som väntar på behandling tredubblats och det kan ta upp till ett år innan de får hjälp.
Mellan 2020 och 2021 ökade antalet slutenvårdsbesök med 13 procent, från 202 till 229 tillfällen. Vilket också är ett tecken på att patienter är svårare sjuka när de kommer till ätstörningsvården än innan. Och siffrorna för 2022 ser inte bättre ut.
Ett annat problem som råder inom ätstörningsvården idag är betydande skillnader när det gäller organisation och kvalitet mellan regioner och inom regioner. En anledning till varför är att kunskaper om ätstörningar varierar.
För att vända denna negativa trend måste därför jämlikheten och kunskaperna om ätstörning öka samt att köerna till ätstörningsvården kortas.
|
Anna Wallentheim (S) |
|