Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till någon form av skyddsbarriär mellan spår och perrong för att öka säkerheten på landets tågperronger och tillkännager detta för regeringen.
Att resa med tåg är ett populärt färdsätt och sedan 1990-talet har resorna runt om i landet fördubblats. Den största andelen tågresor består av pendelresor, där människor dagligen pendlar mellan exempelvis bostad och arbete eller skola.
Enligt Trafikverket sattes toppnoteringen 2019 då det gick över 1 000 000 persontåg och gjordes långt över 250 miljoner tågresor. Det regionala tågresandet ökade under 1990–2019 med 294 %, från 82 miljoner till 241 miljoner resor, och de mer långväga resorna ökade under samma period från 14 miljoner till 23 miljoner, en ökning med 65 %.
Under pandemiåren 2020–2022, minskade resorna och antalet persontåg på spåren betydligt, då med anledning av rådande läge och de restriktioner som gavs. Nya rapporter visar att tågresandet återigen ökat, och dessutom slår nya rekord, vilket resulterat i att vi har stor del fullbokade tåg på populära sträckor.
Utöver ökad persontågstrafik så har vi även ett stort antal godståg som kör på samma spår. Siffror från Trafikverket visar att det körde i genomsnitt 530 godståg per dag på våra järnvägsspår (2020) och 3 100 persontåg (2021). Enligt rapport från SJ har tågresandet under andra kvartalet 2022 ökat med 127 % jämfört med samma period 2021.
Det är naturligtvis en positiv utveckling ur flera aspekter att allt fler väljer att ta tåget, men ställer samtidigt ökade krav på säkerhet och med det upprustning av hela järnvägssystemet. Den kraftiga ökningen skapar inte bara problem på våra spår när allt fler tåg ska samsas på befintlig yta, med bland annat störningskänslighet och förseningar, utan även på våra perronger runt omkring i vårt land. Tågen kör ofta förbi i hög hastighet där människor, både barn, ungdomar och äldre, befinner sig på perrongen, perronger som oftast inte har någon säkerhetsbarriär mellan spår och perrong. Resenärer som regelbundet tar tåget upplever en allt större trängsel på perrongerna, och där man för att komma fram många gånger behöver tränga sig fram och tvingas då ofta gå nära spåren, inom markerad säkerhetszon.
När allt fler uppehåller sig på perrongerna innebär det en ökad säkerhetsrisk, fler som rör sig inom uppmärkt säkerhetszon, det vill säga den del av plattformen som är närmast spåren. Barn som rör sig nära spåren kan vara en säkerhetsrisk, tar ett steg ut, sträcker ut en arm eller annat där tåg snabbt kör förbi. Personer med synnedsättning eller annan form av funktionsnedsättning, äldre med sämre balans kan också utgöra en säkerhetsrisk. Risker finns även att bli nedknuffad på spåren.
Trafikverket har identifierat en rad förbättringsområden vad det gäller stationsmiljöer som man avser att åtgärda, däribland bättre belysning, väderskydd, nya bänkar och tydligt uppmärkt säkerhetszon. Det är bra och välbehövliga åtgärder, men ytterligare åtgärder skulle behövas för att skapa säkra och trygga perronger så att resenärer skyddas från att skadas eller förolyckas, detta i form av någon sorts skyddsbarriär mellan tåg och perrong.
|
Carita Boulwén (SD) |
Johnny Svedin (SD) |