Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram nationella riktlinjer för psykisk ohälsa bland barn och unga och tillkännager detta för regeringen.
Den psykiska ohälsan bland barn och unga har stadigt ökat under de senaste decennierna. I Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät 2021 svarade hela 9,5 procent av tjejerna och 5,9 procent av killarna att de allvarligt funderat på att avsluta sina liv. Även Socialstyrelsen har rapporterat (2020) om ökat behov av behandling för barn och unga vuxna som drabbas av depression och ångestsyndrom. Forskningsrådet Forte släppte i början av 2022 rapporten Psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd hos barn och unga – begrepp, mätmetoder och förekomst. De konstaterar att även om allt fler unga söker vård för psykisk ohälsa finns det barn och unga som inte får den vård de behöver.
2020 kom nya nationella riktlinjer för psykisk ohälsa som gäller för både barn och vuxna. Det saknas dock specifika riktlinjer för barn och unga, trots att det är ett stort och utbrett problem. I rapporten från Forte konstateras bland annat att det utan en gemensam förståelse kring ungas psykiska ohälsa inte går att föra en rimlig diskussion om hur problemen ska mötas och att det därför behövs en gemensam kunskapsgrund.
Det behövs en kraftsamling för att komma tillrätta med det faktum att barn och unga mår allt sämre. Därför behövs också egna riktlinjer för behandling av just barn och unga.
|
Alexandra Völker (S) |
|