Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med åtgärder som minskar Sveriges utsläpp och lever upp till Parisavtalets mål och tillkännager detta för regeringen.
Klimatförändringarna genomsyrar alla samhällsfrågor och utgör framför allt ett hot mot samhället som vi känner det. Glaciärer smälter och havsnivån höjs, antalet översvämningar, stormar och skogsbränder ökar. FN:s klimatpanel, IPCC, konstaterar i sin sjätte utvärderingsrapport att den globala uppvärmningen nu uppgår till 1,1 grader, vilket ger påtagliga effekter i flera regioner i världen. Uppvärmningen kan öka till 1,5 grader redan under 2030-talet vilket ytterligare skulle öka risker för ekosystem och människor. De globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka, trots att stora minskningar behövs för att nå målen i Parisavtalet.
FN:s generalsekreterare António Guterres sammanfattade det kanske bäst när han sa att klimatkrisen innebär att mänskligheten står inför ett val – ”kollektiv handling eller kollektivt självmord”.
De kommande åren och mandatperioden vi står inför, är politikens viktigaste – och kanske sista – chans att vidta åtgärder som gör att Parisavtalets mål kan nås. Det är av obeskrivlig vikt att takten i klimatomställningen inte trappas ner utan tvärtom intensifieras. Det är avgörande för kommande generationers möjlighet till ett gott liv, för att inte tala om vårt samhälles möjlighet att med klimatomställning och nyindustrialisering generera tiotusentals nya gröna jobb som ökar vår välfärd.
Det klimatpolitiska rådet i Sverige pekade i sin rapport för 2022 på att större utsläppsminskningar i Sverige behöver åstadkommas och att politiken har en nyckelroll.
Den högerkonservativa regeringens Tidöavtal är i avseendet klimat- och miljösatsningar mycket bekymrande. Av Tidöavtalet framgår att ”Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös”, men det återspeglas inte i de föreslagna åtgärderna. För att nå klimatmålen måste Sveriges utsläpp av växthusgaser minska snabbt, men det saknas åtgärder för att åstadkomma snabba utsläppsminskningar. Regeringens åtgärder riskerar istället att öka utsläppen.
I en tid av ett överhängande klimathot har regeringen lagt ner Miljödepartementet, men också presenterat förslag på att minska reduktionsplikten till EU:s miniminivå. Enligt Energimyndigheten skulle det öka utsläppen med sex miljoner ton koldioxid per år. Därtill vill den högerkonservativa regeringen försämra förutsättningarna för havsbaserad vindkraft och föreslår kraftiga nedskärningar på biståndet vilket försämrar möjligheten till global omställning.
Mot bakgrund av dessa oroväckande åtgärder, bör regeringen skyndsamt lägga fram en klimatpolitisk handlingsplan med åtgärder som får ner utsläppen och ser till att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden.
|
Aylin Fazelian (S) |
|