Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med åtgärder för att få på plats en feministisk utrikespolitik med fokus på flickors och kvinnors rättigheter, representation och resurser och tillkännager detta för regeringen.
Den feministiska utrikespolitiken har tjänat Sverige väl och bidragit till viktiga reformer internationellt. Det är av avgörande vikt att Sveriges röst i världen även fortsättningsvis betonar flickors och kvinnors rättigheter, representation och resurser.
Vi lever i en orolig tid. I en tid där auktoritära tendenser stärks och där det globala demokratiska utrymmet krymper. Det tar sig form av upptrappade trakasserier mot journalister, politiker och individer som engagerar sig för förändring och lagstiftningar som inskränker mänskliga fri- och rättigheter. Hårdast drabbade är kvinnor och kvinnorättsorganisationer. Med hot om våldtäkt, trakasserier och social utfrysning tvingas kvinnor till tystnad, och med begränsningar av yttrande‑, mötes- och organisationsfriheten sätts munkavel på feministiska aktörer.
Den högerkonservativa regeringen har meddelat att de överger Sveriges feministiska utrikespolitik, i en tid när den behövs som mest. Runt om i världen, inte minst i vårt eget närområde, vinner högerkonservativa makter makt. Gemensamt för dessa krafter är inte bara främlingsfientligheten, utan också kvinnofientligheten och en närmast besatthet över att ta kontroll över kvinnors kroppar. Vi ser idag ett globalt bakslag för kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, inklusive rätten till abort. Det sker samtidigt som det dagligen dör 800 flickor och kvinnor i komplikationer relaterade till graviditet och förlossning. Osäkra aborter utgör en stor del av de dödsfallen. De flesta av dem hade kunnat hindras.
Världen bevittnar just nu en av de största humanitära katastroferna i modern tid. I kris och konflikt ökar tonårsgraviditeterna, barnäktenskap, könsrelaterat våld och människohandel.
I och med att den S-ledda regeringen lanserade den feministiska utrikespolitiken gavs också ett löfte om att kvinnors rättigheter inte får underordnas andra intressen – den inslagna vägen måste fortsätta. Kvinnor och män ges samma rättigheter, kvinnor ska finnas representerade där besluten tas och jämställdhet ska prioriteras i fördelningen av resurser i form av statsbudgetar och biståndsprojekt. En feministisk utrikespolitik är insikten om att jämställdhet inte är en fråga vid sidan av andra frågor, det är ett rättighetsperspektiv som ska genomsyra alla frågor.
Att motarbeta det systematiska förtrycket av kvinnor är en fråga om medmänskligt ansvar. Men det är mycket mer än så. Ett rättvist och jämställt samhälle ger långsiktig och hållbar ekonomiskt tillväxt och stärker demokratin. Att investera i kvinnors utveckling minskar fattigdom, det bygger starkare samhällen, demokratier och ekonomier. Världsekonomin skulle växa med 26 % om kvinnor och män var jämställda i arbetslivet. Forskning visar också att jämställdhet bidrar till fred och att fredsförhandlingar där kvinnor deltagit har större chanser att bli hållbara.
Till de länder som har feministisk utrikespolitik hör nu åtminstone Nederländerna, Spanien, Kanada, Luxemburg, Mexiko, Tyskland, Frankrike och Chile. Det finns ännu fler intresserade länder. Sverige som ursprungligen lanserade begreppet avstår från den i och med den nya högerkonservativa regeringen. Det är fel väg att gå. Sverige måste fortsätta vara en röst för flickors och kvinnors rättigheter.
|
Aylin Fazelian (S) |
|