Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över finansieringen av innovationskontoren i syfte att göra den mer rättvis och tillkännager detta för regeringen.
Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Vi är ett land som konkurrerar med kunskap och kompetens – inte med låga löner eller dåliga villkor. Forskning är en angelägenhet för oss alla. Den krävs för de nya genombrotten och för att bygga starka och hållbara samhällen. Pandemin och klimatkrisen har med all tydlighet visat på vikten av ny kunskap genom forskning, innovation och samverkan.
Det är viktigt att Sverige fortsättningsvis också har en forskningspolitik som främjar både bredd och djup i forskningen och som bidrar till utvecklingskraft över hela landet. Idag finns det dock en obalans i systemet för de särskilt avsatta medlen för universitetens innovationskontor. De lärosäten som ingår i Fyrklövern får dela på ett grundbelopp i utgiftsområde 16 inom anslag 2:64 medan övriga universitets innovationskontor har ett eget grundbelopp.
Innovationskontoret Fyrklövern är ett samarbete mellan de fyra lärosätena Linnéuniversitetet (Kalmar och Växjö), Mittuniversitetet (Sundsvall och Östersund), Karlstad universitet och Örebro universitet. De här fyra lärosätena bildar tillsammans en unik aktör genom att samverka och bli starkare tillsammans än var och en för sig.
Tyvärr missgynnas de av att de samverkar och får tillsammans dela på ETT grundbelopp. I längden riskerar detta leda till att de fyra universiteten i Fyrklövern ber om och ansöker om att få innovationskontor på var och ett av Fyrklöverns lärosäten. Inte för att det är bättre rent kvalitativt utan för att de idag har sämre ekonomiska förutsättningar i förhållande till andra. De kan sägas straffas ekonomiskt för att de samverkar och gör saker tillsammans. Det rimliga vore om de fyra lärosätena tillsammans får lika mycket som de skulle fått var och en för sig. På så sätt jämställs samtliga universitets särskilt avsatta medel för innovationskontor.
Forskning och innovation stärker Sverige i den internationella konkurrensen och vi måste fortsätta att investera långsiktigt i forskningen. Akademisk frihet är i längden en viktig grund för ett demokratiskt och starkt samhälle. Den säkrar rätten att ta fram och sprida kunskap i ett samhälle. Den friheten behöver värnas och försvaras. Det gör att Sverige kan stå starkare rustat inför framtiden. Vi vet att kunskap bygger samhället starkare. Då behöver också resurserna för innovationskontor bli mer rättvis mellan de svenska universiteten.
|
Malin Larsson (S) |
Peder Björk (S) |