Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn kring hur Mynak kan ges en starkare och tydligare roll att samla den forskning inom arbetsorganisation och hälsoeffekter som i dag sker utspritt inom området och tillkännager detta för regeringen.
Ett demokratiskt arbetsliv förutsätter trygga arbetstagare och att lagar och regler efterlevs. Det senaste decenniet har ansvariga myndigheters tillsynskapacitet kraftigt försvagats. Detta gäller inte minst Arbetsmiljöverket. Ökad myndighetskontroll skulle motverka brott i arbetslivet och minska den osunda konkurrensen på arbetsmarknaden.
Arbetslivsinstitutet lades ned den 30 juni 2007, i enlighet med riksdagens beslut i oktober 2006 om statsbudgeten för 2007. Regeringen Reinfeldts avsikt var att arbetslivsforskning istället ska ske vid högskolor och universitet. I budgeten öronmärktes dock inga nya resurser för sådan forskning, utan dess omfattning blev en fråga för varje högskola.
Idag bedrivs arbetsmiljöforskning på många av universiteten och högskolorna i Sverige. Pengarna till forskningen kommer från företag och från universitet, men även från AFA Försäkring som ägs av fackförbund och arbetsgivare tillsammans. Forskningspengar delas också ut av till exempel statliga Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och Vinnova (Sveriges innovationsmyndighet). Runt om i landet finns några arbets- och miljömedicinska kliniker. De tar emot patienter med sjukdomar som kan bero på arbetsmiljön eller den omgivande miljön, och klinikerna forskar också om arbetsmiljö.
Det finns också forskningsinstitut som forskar om arbetsmiljö, till exempel Institutet för miljömedicin, Institutet för stressmedicin, IVL Svenska Miljöinstitutet, Rise, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (Chalmers) och Stressforskningsinstitutet. 2018 skapades Mynak (Myndigheten för arbetsmiljökunskap) med uppdrag att sprida och samla kunskap och forskningsresultat om arbetsmiljö samt för att utvärdera arbetsmiljöpolitik.
|
Leif Nysmed (S) |
Lars Mejern Larsson (S) |