Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja ökad kunskap och utbildning kring kooperativt företagande och tillkännager detta för regeringen.
Kooperativa och ömsesidiga företag är en viktig del av näringslivet i Sverige. Dessvärre tycks okunskapen om sektorn vara stor och det får negativa följder för dagens och även morgondagens kooperativa företag.
De hundra största kooperativa och ömsesidiga företagen i Sverige sysselsätter idag över hundratusen människor och har en omsättning på nära 500 miljarder, och det startas 400 nya kooperativa företag över hela landet varje år.
Trots sektorns storlek och betydelse finns det bristande kunskaper om den kooperativa företagsformen och det gäller tyvärr även inom den högre utbildningen.
För att kartlägga frågan gjorde Svensk Kooperation en studie kring hur kunskap om kooperativa och ömsesidiga företag inkluderas på universitet och högskolor i Sverige. Granskningen omfattade relevanta kursplaner och visade att kooperation, ömsesidiga företag, ekonomiska föreningar eller personalägda företag inte fanns med överhuvudtaget i någon av kursplanerna. Däremot fanns aktiebolag med som en röd tråd genom många av utbildningarna. Landets utbildningar behöver i högre grad inkludera den kooperativa och ömsesidiga affärsmodellen i relevanta utbildningar för att Sverige långsiktigt ska öka mångfalden av företagsformer i landet.
Den kooperativa och ömsesidiga affärsmodellen ingår i relevanta utbildningar, särskilt inom gymnasie- och högskoleutbildningar.
Även forskningen i Sverige har ett alltför ensidigt fokus på det aktiebolagsdrivna företagandet. För att utveckla den kooperativa sektorn och därmed hela näringslivet behövs mer forskning om kooperativa och ömsesidiga företag.
Bristande kunskap om kooperation påverkar även myndigheters och bankers agerande gentemot kooperativa företag negativt. Det kan handla om att inte få öppna ett bankkonto eller om att kooperativa företag i relation till finansiella aktörer behöver förklara det särskilda i sin associationsform i återupprepade, tidsödande byråkratiska processer. Troligen är detta även en bidragande faktor till den brist på finansiering som idag hindrar kooperativ utveckling och innovation i Sverige. Dessutom behöver offentligt finansierad företagsrådgivning som ges, till exempel via Almi, ha tillräckliga kunskaper om kooperativt företagande för att på ett likvärdigt sätt kunna inkludera den företagsformen i sin rådgivning runt om i landet.
Det har på senare år funnits en bred uppslutning i riksdagen kring att det kooperativa och ömsesidiga företagandet behöver stärkas. Det är lagen om ekonomiska föreningar ett exempel på. Utifrån detta faktum finns det både tillfälle och anledning för Sveriges riksdag att uppdra åt relevanta aktörer att höja kunskapen om ekonomiska föreningar och kooperationens roll i samhället.
Vill vi ha ett mer diversifierat näringsliv, ett mer demokratiskt näringsliv och ett kooperativt företagande som sätter människan i centrum så måste även kunskapen om sådant företagande spridas och fördjupas.
|
Per-Arne Håkansson (S) |
Anna Wallentheim (S) |
|
Azadeh Rojhan (S) |
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
|
Johan Andersson (S) |
|