Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera förutsättningarna för en volymbaserad alkoholskatt för öl och tillkännager detta för regeringen.
De senaste åren har hundratals nya småbryggerier poppat upp runt om i landet. De har varit ett välkommet tillskott såväl för det lokala näringslivet som för utbudet av öl.
Den ökande inflationen gör att många av dem nu står inför ett stålbad: råvarupriserna skenar, elpriserna väntas nå rekordnivåer och att höja priset per öl är vanskligt.
Wermlands Brygghus i Kristinehamn, engagerat i styrelsen för Sveriges Oberoende Bryggerier, har nyligen undersökt läget för medlemmarna – och resultatet är bistert. Åtta av tio svarar att kostnadsökningarna får betydande negativa effekter för deras verksamhet. Flera överväger att avveckla verksamheten.
Alla råvaror har gått upp kraftigt i pris, från malt och humle till flaskor, burkar och fat. Bryggverk drar mycket el. Skulle man kompensera för kostnaderna skulle ölen bli så dyr att ingen skulle köpa den. Lokalt producerad öl är redan i dag 2–3 gånger dyrare än stora producenters öl. En förklaring till det är att de använder dyrare råvaror i sina produkter men också att de inte kan få de stordriftsfördelar som ett stort bryggeri har samt marknadsandelar.
En möjlig väg för staten att underlätta för de mindre bryggerierna skulle vara sänkt alkoholskatt. Enligt en modell från Storbritannien skulle mindre hantverksbryggerier kunna överleva på sikt. Tanken är halv alkoholskatt om man brygger max 500 000 liter per år, som sedan gradvis skalas upp till full alkoholskatt vid sex miljoner liter.
Modellen med olika utformning av alkoholskatt skulle utformas som ett nollsummespel för statens intäkter. Lägre skatt på hantverksöl i mindre volymer och den kostnaden läggs på öl som produceras i stora volymer. Effekten för folkhälsan skulle inte heller påverkas då kostnaden för öl totalt sett blir densamma.
|
Mikael Dahlqvist (S) |
Lars Mejern Larsson (S) |