|
Utrikesutskottets betänkande
|
Ukraina
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motionsyrkanden om Ukraina i motioner från allmänna motionstiden 2022/23. Utrikesutskottet är enigt i sina ställningstaganden om Rysslands aggression mot Ukraina och föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden med hänvisning till anförd text. I betänkandet finns två särskilda yttranden (SD, C).
Behandlade förslag
Åtta motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2022/23.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Rysslands aggression mot Ukraina
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2022/23
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Rysslands aggression mot Ukraina |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:612 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 13,
2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 25 och 60,
2022/23:1748 av Rasmus Giertz m.fl. (SD) yrkande 2 och
2022/23:2041 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 5.
|
2. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 30 mars 2023
På utrikesutskottets vägnar
Aron Emilsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Aron Emilsson (SD), Morgan Johansson (S), Olle Thorell (S), Tomas Eneroth (S), Ann-Sofie Alm (M), Håkan Svenneling (V), Magnus Berntsson (KD), Kerstin Lundgren (C), John E Weinerhall (M), Jacob Risberg (MP), Stefan Olsson (M), Yasmine Eriksson (SD), Johan Büser (S), Katarina Tolgfors (M), Azra Muranovic (S), Martin Melin (L) och Fredrik Saweståhl (M).
I betänkandet behandlar utskottet åtta yrkanden om Ukraina i motioner från allmänna motionstiden 2022/23. Av dessa åtta bereds tre motionsyrkanden i förenklad ordning, en förteckning över dessa finns i bilaga 2. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Utskottets bedömningar och ställningstaganden i betänkandet baseras på den situation som är aktuell och den information som är tillgänglig vid tiden för justering av betänkandet.
Den 16 och 23 mars fick utskottet flera föredragningar om FN:s folkmordskonvention, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser med anledning av motionsyrkandet om folkmordsfrågan 1932–1933.
Utrikesutskottet har under en längre tid och i synnerhet efter att Ryssland inledde upptrappningen av sin militära närvaro längs Ukrainas gräns våren 2021, i olika konstellationer haft upprepade kontakter med företrädare för Ukrainas regering, ledamöter i Ukrainas parlament samt civilsamhällesorganisationer:
• Den 7 december 2021 tog utrikes- och försvarsutskotten emot en delegation från Ukrainas parlament.
• Den 14 mars 2022, 26 juli 2022 och 19 januari 2023 hölls bilaterala möten med det ukrainska parlamentets utrikesutskott.
• Den 24 februari 2022 tog utrikes- och försvarsutskotten emot Ukrainas ambassadör i Sverige.
• Den 25 januari 2023 tog utskottet emot biträdande chefen för Ukrainas presidentkansli, Ihor Zhovkva.
• Den 6 juni 2022 och 9 februari 2023 tog utskottet emot representanter för civilsamhällesorganisationen Icuv. Den 9 februari 2023 tog utskottet även emot representanter för UNHCR i Ukraina.
• Torsdagen den 24 mars 2022 höll Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, ett anförande via videolänk inför riksdagens ledamöter församlade i riksdagens kammare.
• Den 23 februari 2023 genomfördes en ceremoni i riksdagens kammare för att uppmärksamma att det gått ett år sedan Rysslands invasion av Ukraina.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om Rysslands aggression mot Ukraina.
Motionerna
I partimotion 2022/23:612 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) anförs att Sverige såväl som enskilt land som medlem i EU och FN ska stå upp för Ukrainas suveränitet och folkrättens principer.
I kommittémotion 2022/23:2041 av Morgan Johansson m.fl. (S) anförs att Rysslands anfallskrig är oprovocerat, olagligt och oförsvarligt och att vårt militära, ekonomiska och humanitära stöd till Ukraina ska fortsätta.
I kommittémotion 2022/23:1748 av Rasmus Giertz m.fl. (SD) anförs att regeringen ska erkänna den framtvingade svälten i Ukraina 1932–1933 som ett folkmord.
I kommittémotion 2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 25 anförs att Sverige ska öka det militära, ekonomiska och humanitära stödet till Ukraina. Vidare anförs i yrkande 60 att generalförsamlingen bör besluta om en särskild tribunal för aggressionsbrott och övergrepp begångna av Ryssland i Ukraina.
Utskottets ställningstagande
Den 24 februari 2022 inleddes Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Det ryska hotet mot den europeiska säkerhetsordningen kommer att bestå under lång tid (Utrikesdeklarationen 2023). Utskottet fortsätter att, i likhet med i betänkande 2021/22:UU11, fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Sverige står tillsammans med resten av EU och med våra transatlantiska partner enade i stödet för Ukraina och dess befolkning. Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet samt innebär ett stort lidande för den ukrainska befolkningen. Det är en attack mot Europas fred och rådande säkerhetsordning. Skulden och ansvaret ligger helt och hållet på Ryssland och hos dess president Vladimir Putin.
FN-stadgans regler, inklusive staters suveräna likställdhet, utgör en hörnsten i det folkrättsliga regelverket. FN-stadgans regler om suveränitet omfattar varje stats territoriella integritet och politiska oberoende. Av detta följer att varje stat har rätt att göra självständiga säkerhetspolitiska vägval. Utskottet anser att det är av avgörande betydelse att alla staters suveränitet och politiska handlingsfrihet upprätthålls. Om mindre staters suveränitet och frihet att göra egna politiska val inskränktes skulle en särskild kategori av stater skapas med en ställning som s.k. rand- eller buffertstater. Detta är oacceptabelt och skulle innebära en begränsning av den säkerhetspolitiska valfriheten för länder i Rysslands närområde. Utskottet konstaterade redan i samband med beredningen av den försvarspolitiska propositionen 2015 (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15: UFöU5) att det ryska agerandet mot Ukraina hade befäst bilden av en statsledning med en ökande ambition att bygga upp Ryssland till en stormakt med kontroll över så stora delar av före detta Sovjetunionen som möjligt. Denna ambition bedömdes fortsätta vara den centrala ledstjärnan för rysk utrikespolitik under den nuvarande ledningen. Vidare framhölls att det ryska agerandet hade förstärkt intrycket av att Ryssland var berett att bryta mot folkrätten, ingångna avtal och etablerade europeiska principer för att hävda sina intressen även om detta medför kraftigt negativa reaktioner från omvärlden och försvagar den ryska ekonomin (bet. 2021/22: UU11).
Sverige har sedan lång tid utgjort ett viktigt stöd för Ukraina inom ramen för utvecklingssamarbetet. Ländernas samarbete inleddes redan 1995 och Sverige är i dag en av de största bilaterala givarna till Ukraina, både när det gäller reforminriktat utvecklingssamarbete och humanitärt stöd. Sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med ca 4,2 miljarder kronor till humanitärt och civilt stöd. Det handlar bl.a. om ökat bistånd genom stöd till humanitära organisationer, civil krishantering i form av donationer av exempelvis sjukvårdsmateriel, brandskydd, generatorer och tält. Sverige bidrar också med stöd till Ukrainas reformarbete och återuppbyggnad, enligt regeringen. Vidare har regeringen även tagit initiativ till finansiellt stöd till Ukraina. På grund av den ryska aggressionen har Ukraina förlorat tillgången till internationella kapitalmarknader. Utöver ordinarie kärnstöd till Världsbanken har Sverige ställt ut en garanti på ca 500 miljoner kronor till Ukraina. I december 2022 aviserades ytterligare ett stöd till Ukraina via Världsbanken om 600 miljoner kronor. Stödet ska gå till viktiga investeringar inom energisektorn, det ukrainska jordbruket, utbildningssektorn och bostadssektorn för att mer långsiktigt stärka Ukrainas motståndskraft.
Sverige har sedan den 24 februari 2022 beslutat om elva stödpaket till Ukraina. De tio första stödpaketen uppgår till ett totalt värde av ca 10,6 miljarder kronor. Det har skett en betydande förändring när det gäller nivå och innehåll i fråga om stödet som Sverige lämnat till Ukraina. Från skyddsutrustning till mer avancerade vapensystem likt icke förbandsatta artilleripjäser av typen Archer B med kringutrustning och tillhörande ammunition. Försvarsmakten har även getts i uppdrag att redovisa en tidsplan och behov av internationellt samarbete för iordningställande och överlåtelse av dessa artilleripjäser. Genom det tionde stödpaketet beslutades att Sverige ska bistå Ukraina med militär materiel som Försvarsmakten kan avvara under en begränsad tid. Det elfte militära stödpaketet presenterades den 24 februari 2023 och i det paketet ingick bl.a. stridsvagnar.
Den 22 december 2022 fattade regeringen beslut om att bidra med upp till 15 stabsofficerare och/eller instruktörer till EU:s militära stödinsats för Ukraina, Eumam Ukraina. Insatsen genomför grundläggande och specialiserad utbildning av ukrainska soldater på EU-medlemsländers territorium. Den strategiska målsättningen är att stärka den ukrainska försvarsmaktens militära förmåga, så att Ukraina kan försvara sin territoriella integritet och effektivt utöva sin suveränitet. Sverige väntas enligt regeringen inleda sitt deltagande under våren 2023. Därtill bidrar Sverige till den brittiskledda insatsen Operation Interflex, som genomför grundläggande militärutbildning av ukrainska medborgare. Sverige deltog 2022 med 60 stabsofficerare och/eller instruktörer, och kommer att fortsätta bidra även under 2023. Utskottet noterar att Europeiska unionens råd väntas diskutera upphandling av ammunition för Ukraina samt EU:s stöd till Ukraina genom den europeiska fredsfaciliteten och uppdraget Eumam, vid möte den 23–24 mars 2023.
Enligt regeringen har Sverige lämnat finansiellt bidrag om sammanlagt 110 miljoner kronor till Natos stödfond för Ukraina (Comprehensive Assistance Package for Ukraine Trust Fund, CAP TF) till stöd för Ukrainas försvarsmakt. Delar av stödet har öronmärkts för vinterutrustning. I december 2022 beslutade Sverige om ett bidrag på 200 miljoner kronor till den brittiska fonden International fund for Ukraine, vars medel användes för upphandling av försvarsmateriel till Ukraina. Sverige har även lämnat stöd genom två överföringar om 500 miljoner kronor respektive 577 miljoner kronor till den ukrainska centralbankens fond för den ukrainska försvarsmakten.
Rysslands pågående aggression mot Ukraina har otaliga negativa konsekvenser. Kriget har haft mycket långtgående följder både i och bortom Ukraina dels för kvinnor och flickor, som drabbats särskilt hårt av kriget, dels för jämställdhetsfrågor i regionen i stort. Det har rapporterats om sexuellt våld mot civila begånget av ryska soldater i Ukraina. Våldtäkt i krig utgör en av de allvarligaste krigsförbrytelserna. Det måste utredas och ansvariga måste ställas till svars. Att Sverige och andra stater hänskjuter situationen i Ukraina till Internationella brottmålsdomstolen (ICC), innebär att misstänkta krigsförbrytelser och andra internationella brott under domstolens jurisdiktion utreds, och det skickar en tydlig signal till ryska ledare och militärer att de kan komma att ställas till svars för sina handlingar. Sverige kommer att stödja ICC:s åklagarkontor med ett bidrag om 7 miljoner kronor, utöver det årliga bidraget om ca 28 miljoner kronor. Sverige har också bidragit till att utvidga EU:s civila insats i Ukrainas verksamhet (EUAM Ukraina), till att omfatta stöd till ukrainska myndigheter för att underlätta utredning och lagföring av internationella brott. Sverige sekonderar experter till EUAM och ICC. Sverige har också bidragit aktivt till att säkerställa ansvarsutkrävande genom FN:s råd för mänskliga rättigheter och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Åklagarmyndigheten har inlett en s.k. strukturell förundersökning avseende grov krigsförbrytelse i Ukraina som syftar till att säkra bevisning som kan finnas i Sverige för att användas i framtida rättsprocesser antingen i Sverige, i någon annan stats domstol, eller i en internationell domstol såsom ICC, framförde dåvarande utrikesministern i en interpellationsdebatt den 22 juni 2022 (ip. 2021/22:475). Utskottet noterar att statsministern i samrådet med EU-nämnden inför Europeiska rådets extra möte den 9 februari 2023 angav som ståndpunkt att regeringen stöder inrättandet av en särskild tribunal för att lagföra Rysslands aggressionsbrott, och att detta återspeglas i Europeiska rådets slutsatser från mötet.
För Ukrainas motståndskraft är det enligt utskottet även nödvändigt att EU redan nu gör ett tydligt, långsiktigt och omfattande åtagande om stöd till återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina. Utskottet anser att ett ställningstagande för att betrakta Ukraina som ett kandidatland till EU demonstrerar ett orubbligt stöd för landets rätt att självständigt och utan inblandning göra sina utrikespolitiska vägval (bet. 2022/23:UU4 och bet. 2021/22:UU17).
Riksdagen och utrikesutskottet har fortsatt att visa sitt stöd och solidaritet med Ukraina. Utrikesutskottet har i olika konstellationer haft upprepade kontakter med företrädare för Ukrainas regering, ledamöter i Ukrainas parlament samt civilsamhällesorganisationer, under en längre tid och i synnerhet efter Ryssland inledde upptrappningen av sin militära närvaro längs Ukrainas gräns våren 2021. Den 7 december 2021 tog utrikes- och försvarsutskotten emot en delegation från Ukrainas parlament. Den 14 mars 2022, 26 juli 2022 samt den 19 januari 2023 hölls bilaterala möten med det ukrainska parlamentets utrikesutskott. Den 24 februari 2022 tog utrikes- och försvarsutskotten emot Ukrainas härvarande ambassadör. Den 25 januari 2023 tog utskottet emot biträdande chefen för Ukrainas presidentkansli, Ihor Zhovkva. Den 6 juni 2022 och den 9 februari 2023 tog utskottet emot representanter från civilsamhällesorganisationen ICUV. Den 9 februari 2023 tog även utskottet emot representanter från UNHCR i Ukraina. Torsdagen den 24 mars 2022 höll Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, ett anförande via videolänk till riksdagens ledamöter församlade i riksdagens kammare. Vidare genomfördes en ceremoni i riksdagens kammare den 23 februari 2023 för att uppmärksamma att det gått ett år sedan Rysslands invasion i Ukraina.
Utskottet framhåller att Rysslands invasion av Ukraina måste fördömas i de allra starkaste ordalag, i likhet med i utlåtande 2021/22:UU17. Utskottet anser att i det akuta läge som råder i första hand handlar om att tillsammans med EU-medlemsstaterna och internationella partner, gå vidare i stödet till Ukraina för att landet ska kunna stå emot Rysslands invasionskrig. Vidare handlar det om att sanktioner mot Ryssland behöver skärpas, att ytterligare isolera Ryssland internationellt, att ta emot alla de som flyr från kriget och fortsätta att ställa krav på Ryssland att medge humanitärt tillträde och säker passage för de som önskar lämna Ukraina (bet. 2021/22:UU17).
Tillsammans med EU har Sverige i flera omgångar fattat beslut om omfattande sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna syftar till att undergräva Kremls förmåga att finansiera kriget mot Ukraina, påföra tydliga ekonomiska och politiska kostnader för personer i Rysslands politiska elit som är ansvariga för invasionen och minska Rysslands ekonomiska bas (bet. 2021/22:UU10). Utskottet välkomnar de sanktioner mot den ryska regimen som beslutats av såväl EU som USA, Storbritannien, Kanada, Japan och Schweiz m.fl. länder. Utskottet välkomnar att regeringen agerar för att EU ska vidta ytterligare åtgärder med anledning av Rysslands invasion av Ukraina (bet. 2021/22:UU11). Sammanfattningsvis innehåller EU:s sanktioner mot Ryssland import- och exportrestriktioner för varor och tjänster inom ett antal ekonomiska sektorer med fokus bl.a. på högteknologi och energi, omfattande restriktioner inom finanssektorn samt ett antal förbud, bl.a. inom luftfart och mot tillträde till europeiska hamnar. EU har också infört sanktioner mot ett antal ryska medieföretag.
Vad gäller sanktioner mot individer och organisationer omfattar listan, efter antagandet av det tionde sanktionspaketet, 1 473 individer och 205 organisationer. Dessa omfattas av frysning av tillgångar i EU, transaktionsförbud samt förbud mot inresa eller transit i EU. I samband med årsdagen av Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av Ukraina, den 24 februari 2023, antog EU sitt tionde sanktionspaket mot Ryssland. Det är det första paketet som antas under Sveriges ordförandeskap enligt regeringen.
Som framgått av det som anförs ovan delar utskottet många av de perspektiv som lyfts fram i motioner. Motionsyrkandena får därmed anses vara tillgodosedda. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:612 yrkande 13, 2022/23:849 yrkandena 25 och 60 och 2022/23:2041 yrkande 5.
När det gäller motionsyrkandet om att erkänna svälten i Ukraina 1932–1933 som ett folkmord har utskottet vidtagit särskilt omfattande beredningsåtgärder, inhämtade såväl skriftligen som genom muntliga föredragningar i utskottet. Den 16 och 23 mars fick utskottet flera föredragningar om FN:s folkmordskonvention, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser men också om svälten i Ukraina 1932–1933. Utskottet konstaterar att t.ex. Europaparlamentet i ett betänkande i december 2022 gjort uttalande om händelserna i Ukraina 1932–1933. Andra parlament har också gjort liknande uttalanden. Vid föredragningarna framgick det att konventionens preventiva bidrag inte alltid varit vid handen. Ett ökande engagemang inom internationella samfundet har lett till reaktiva åtgärder genom olika tribunaler för exempelvis forna Jugoslavien, Rwanda och Kambodja. Vid föredragningarna lyftes också fram hur politiska beslut och lagstiftning av folkvalda parlament om historiska händelser kan begränsa den akademiska friheten. Utskottet påminner om sitt tidigare ställningstagande i fråga om erkännande av folkmord (bet. 2021/22:UU7), att det i princip inte ankommer på riksdagen som ett representativt organ att göra folkrättsliga ställningstaganden. Den sovjetiska svältkatastrofen under det tidiga 1930-talet, och den specifikt ukrainska som en del i den, är en mycket komplex historisk händelse som har skapat många kontroverser i eftervärlden, enligt Forum för levande historia. Det råder exempelvis oenighet om huruvida man ska tala om en pansovjetisk svältkatastrof 1931–1933 eller om den också inkluderade två urskiljbara, specifika katastrofer: den kazakiska svältkatastrofen och den ukrainska som även omfattade händelserna i Kubanprovinsen i norra Kaukasien, som har blivit kända som Holodomor. Utskottet anser att det inte råder någon tvekan om att Holodomor, hungersnöden i Ukraina 1932–1933, som kostade miljontals oskyldiga människors liv, var avsiktlig och ett resultat av den totalitära stalinistiska regimens hänsynslösa handlingar och politik. Holodomor är en historisk tragedi och det är viktigt att fördöma Stalinregimens grymhet och hedra minnen av de miljontals oskyldiga offren för detta massövergrepp.
Utskottets principiella uppfattning är alltjämt att det är genom forskning, fri debatt och rättsliga prövningar som det avgörs hur historiska händelser och förlopp ska definieras. Utskottet konstaterar vidare att vi nu återigen ser massiva övergrepp i Ukraina i strid mot folkrätten. Denna gång inte från Sovjetunionens sida, utan Rysslands. Utskottet välkomnar därför den Internationella brottmålsdomstolens (ICC) beslut att utfärda en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin. Arresteringsordern är begränsad till en särskild krigsförbrytelse med bakgrund i den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn som Ryska federationen misstänks för. Förutom president Vladimir Putin omfattar den barnrättskommissionären Maria Lvova-Belova. Det får förmodas att ICC, tillsammans med andra rättsinstanser, kommer att kunna utfärda fler arresteringsorder gällande det ryska ledarskapet allteftersom misstänkta folkrättsbrott begångna i Ukraina successivt utreds. Utrikesutskottet instämmer i Sveriges utrikesministers uttalande om vikten av att de allvarliga brott som har begåtts i samband med Rysslands aggression mot Ukraina beivras samt att det finns en lång lista på personer som kommer att behöva stå till svars. Utskottet noterar även EU:s höge representants uttalande om att arresteringsordern är en början på en process om ansvarsutkrävande.
Med den beredning utskottet vidtagit och med det ovan anförda kan också motion 2022/23:1748 yrkande 2 anses besvarad. Utskottet avstyrker motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som har beretts i förenklad ordning.
Utskottets ställningstagande
Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i ett antal motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande 2005/06:RS3 (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). Utskottet har vid en genomgång och beredning noterat att de motioner som finns i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen. Efter denna behandling avstyrker ett enigt utskott dessa motioner.
Rysslands aggression mot Ukraina, punkt 1 (SD)
Med anledning av Sverigedemokraternas yrkande har utskottet tagit initiativ till betydande informationsinhämtning. Utrikesutskottet har under beredningen av betänkandet inhämtat information avseende folkmordsfrågor från flera aktörer och experter. Utrikesdepartementet har redogjort för folkrättsperspektivet och Forum för levande historia och forskare vid Lunds universitet samt Stockholms universitet har redogjort för det historiska perspektivet. Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet vid Åklagarmyndigheten har redogjort för åklagarperspektivet i förhållande till folkmord. Informationsinhämtningen har bidragit till fördjupad kunskap om folkmordskonventionen, dess tillkomst, tillämpning och implementering. Likaså har statspraxis och aktuella konstitutionella överväganden klarlagts. Det har varit viktigt för att visa att utskottet tar frågan på allvar. Statspraxis säger att regeringar, snarare än parlament, generellt sett fattar beslut om att kategorisera händelser som folkmord. Samtidigt är det, vilket framgår av utskottets överväganden, uppenbart att parlament och parlamentariska församlingar såsom Europaparlamentet i närtid fattat beslut om att erkänna massvälten Holodomor 1932–1933 som folkmord.
Sverigedemokraterna väljer i det här betänkandet att samla oss bakom ett genomarbetat och enigt betänkande där styrkan i utskottets gemensamma syn på Ukraina och Rysslands orättfärdiga aggressionskrig framgår med all önskvärd tydlighet. Vi anser, vilket också framgår av utskottets betänkande, att yrkandet om folkmord delvis är tillgodosett genom en genomgripande informationsinhämtning och skarpa skrivningar i utskottets ställningstagande. Därmed avstår vi från reservation i betänkandet. Sverigedemokraterna kommer att följa frågan.
Rysslands aggression mot Ukraina, punkt 1 (C)
Jag har yrkat på fortsatt militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina och att generalförsamlingen ska besluta om en tribunal för aggressionsbrott och övergrepp begångna av Ryssland i Ukraina.
Jag väljer dock att inte följa upp de yrkandena i detta betänkande eftersom jag värdesätter och vill manifestera det breda politiska stöd som finns i Sveriges riksdag för Ukraina. Utskottet har i den andan också i samförstånd utformat detta betänkande.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2022/23
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska stå upp för Ukrainas suveränitet och folkrättens principer och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska öka det militära, ekonomiska och humanitära stödet till Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
60.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att generalförsamlingen bör besluta om en särskild tribunal för aggressionsbrott och övergrepp begångna av Ryssland i Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska erkänna den framtvingade svälten i Ukraina 1932–1933 som ett folkmord och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör intensifiera arbetet för ett ökat och långsiktigt stöd till Ukraina inom EU och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta försäljningen av krigsmateriel till Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tillsammans med EU bör förbereda för en Marshallplan för att bygga upp Ukraina efter kriget och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Rysslands anfallskrig är oprovocerat, olagligt och oförsvarligt och att vårt militära, ekonomiska och humanitära stöd till Ukraina ska fortsätta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
2. Motioner som bereds förenklat |
||
|
2022/23:1806 |
Magnus Jacobsson (KD) |
1–3 |