Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Per Söderlund (SD), Boriana Åberg (M), Hanna Westerén (S), Eric Westroth (SD), Patrik Björck (S), Fredrik Ahlstedt (M), David Lång (SD), Mathias Tegnér (S), Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Helena Lindahl (C), Bo Broman (SD), Cecilia Rönn (L), Peder Björk (S) och Marielle Lahti (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkande behandlar utskottet skrivelse 2022/23:98 Redovisning av skatteutgifter 2023. Skrivelsen redovisas i bilaga 1.

Inga motioner har väckts i ärendet. I betänkandet finns ett särskilt yttrande (SD).

Bakgrund

Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak som utgifter på statsbudgetens utgiftssida. Men det finns också stöd eller utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Skatteutgifterna påverkar statsbudgetens inkomstsida, och budgetlagen (2011:203) föreskriver att regeringen varje år ska lämna en redovisning av skatteutgifter till riksdagen (10 kap. 4 §).

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Skrivelsen innehåller tre kapitel. I det första kapitlet beskrivs i korthet den jämförelsenorm och de beräkningsmetoder som används i redovisningen. I kapitlet redogörs också för de mest väsentliga nyheterna i redovisningen jämfört med förra årets skrivelse. I det andra kapitlet redovisas beräkningar och prognoser över skatteutgifterna för 2022–2025. Skatteutgifterna redovisas i tabeller och är uppdelade efter skatteslag. I det tredje och sista kapitlet beskrivs de enskilda skatteutgifterna.

Utskottets överväganden

Redovisning av skatteutgifter 2023

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger regeringens redovisning av skatteutgifterna 2023 till handlingarna.

Jämför det särskilda yttrandet (SD).

Regeringens skrivelse

Redovisningen av skatteutgifter kan sägas fylla i huvudsak två syften. Det första och mest centrala syftet är att synliggöra de stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis har samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Många av skatteutgifterna har förts in, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika utgiftsområden såsom bostad, miljö, arbetsmarknad och näringsliv i syfte att stötta dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför ofta jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. För skatteutgifter som kan jämföras med stöd på budgetens utgiftssida anges därför vilket utgiftsområde som skatteutgiften i första hand kan hänföras till. Genom att redovisa skatteutgifter på de olika utgiftsområdena ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika områden i budgeten. Skatteutgifter kan dock inte alltid jämställas med stöd på utgiftssidan. En skattesats som är lägre än jämförelsenormen inom skatteutgiftsredovisningen kan t.ex. vara hög i ett internationellt perspektiv, varför en skatteutgift inte definitionsmässigt ska ses som ett stöd eller en subvention.

Det andra syftet med redovisningen är att belysa graden av enhetlighet i skattesystemet. Genom att minska enhetligheten och öka komplexiteten i skattesystemet kan skatteutgifter sägas gå emot principen om att skattereglerna ska vara generella och tydliga. För att kunna bedöma graden av enhetlighet och för att synliggöra stöden, krävs att en jämförelsenorm för skatteuttaget definieras. Jämförelsenormen som ligger till grund för skatteutgifterna som redovisas i denna skrivelse härstammar från SOU 1995:36 Förmåner och sanktioner – en samlad redovisning och utgår från principen om enhetlig beskattning.

En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen. Ett exempel är den reducerade mervärdesskattesatsen på livsmedel som är 12 procent. Jämförelsenormen är i detta fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 och 12 procent multiplicerat med underlaget. Förutom skatteutgifter redovisas även s.k. skattesanktioner, som betyder att skatteuttaget är högre än den angivna normen. Ibland kallas skatteutgifter och skattesanktioner gemensamt för skatteavvikelser.

Även om skatteutgifter i många fall kan ses som stöd inom specifika utgiftsområden, finns det också skatteutgifter som uppkommit till följd av den praktiska hanteringen i skattesystemet. Det kan vara av administrativa skäl såsom enkelhet, legitimitet eller för att undvika oacceptabla konsekvenser för den enskilde. I sådana fall betraktas skatteutgiften som skattetekniskt motiverad. Även om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna i vissa fall innebär ett stöd för grupper eller verksamheter, saknar de direkt koppling till något av budgetens utgiftsområden.

Om en skatteutgift slopas leder det i normalfallet till högre skatteintäkter och därmed till en budgetförstärkning för den offentliga sektorn på samma sätt som om en utgift på statsbudgetens utgiftssida slopas. Beräkningarna av skatteutgifter ger dock inte någon exakt uppskattning av den möjliga intäktsförstärkningen om en skatteutgift slopas. Detta har flera skäl, bl.a. att beräkningarna är statiska och inte tar hänsyn till beteendeeffekter eller indirekta effekter.

Jämförelsenorm, beräkningsmetoder och samhällsekonomisk effektivitet

Den jämförelsenorm som används vid beräkningen av skatteutgifterna i regeringens skrivelse utgår i huvudsak från principen om enhetlig beskattning. Med enhetlig beskattning avses att beskattningen inom varje skatteslag i princip är enhetlig och utan undantag, vilket gör det relativt enkelt att identifiera olika skatteutgifter.

Redovisningen av skatteutgifterna är periodiserad, vilket innebär att skatteutgifterna avser det år då den underliggande ekonomiska aktiviteten sker. Hur skatteutgifterna påverkar statens kassamässiga inkomster redovisas därmed inte.

I årets skrivelse ingår det ingen fördjupad analys av skatteutgifter ur perspektivet samhällsekonomisk effektivitet. Sådana analyser eller beskrivningar redovisades i motsvarande skrivelser under perioden 2010–2021, med undantag för 2012 och 2015. I fjolårets skrivelse lyftes två exempel på skatteutgifter fram i korthet i diskussionen kring samhällsekonomisk effektivitet (skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa och den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer mellan 19 och 23 år). Kompletterande analyser av det slag som fanns tidigare har välkomnats av skatteutskottet (bet. 2017/18:SkU24). Utskottet har tidigare också ansett att regeringen fullt ut borde analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt (bet. 2016/17:SkU32).

När regeringen överlämnar skatteförslag till riksdagen som innebär att nya skatteutgifter (eller skattesanktioner) införs, redovisas och motiveras detta som regel särskilt i konsekvensanalysen till förslaget. I konsekvensanalyser redovisas generellt också bedömningar av eventuella sysselsättningseffekter förknippade med nya skatteförslag.

Regeringen bedömer att de befintliga skatteutgifterna regelbundet behöver analyseras och omprövas, och att sådan översyn inte ska begränsas till samhällseffektivitets- och sysselsättningsperspektiv. En översyn av detta slag bör även klargöra om de särregleringar som ger upphov till skatteutgifterna fortfarande uppfyller sitt ursprungliga syfte och om syftet i så fall uppnås på ett effektivt sätt. Resultaten av en sådan översyn och analys kan komma att ingå i regeringens kommande redovisningar av skatteutgifter men de kan också komma att redovisas i en annan ordning.

Nya skatteutgifter

I budgetpropositionen för 2023 aviserades att tillfällig skattefrihet för laddel på arbetsplatsen införs fr.o.m. den 1 juli 2023. Förslaget framförs i prop. 2022/23:84 och syftet är bl.a. att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Införandet av skattebefrielsen ger upphov till den nya skatteutgiften A39, Skattefrihet för laddel på arbetsplatsen.

Skattesanktion A40, Förmånsvärde för drivmedel, har tillkommit i årets redovisning. Skattesanktionen, som följer av den befintliga lagstiftningen, är en omklassificering av det som i 2022 års redovisning var skatteutgift D4, Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel. I beredningsarbetet med årets redovisning har bedömningen gjorts att avvikelsen i första hand rör direkt skatt på förvärvsinkomst och inte socialavgifter.

Skatteutgift A41, Nedsatt bilförmånsvärde vid omfattande körning i tjänsten, har tillkommit i årets redovisning. Skatteutgiften, som följer av den befintliga lagstiftningen, har i beredningsarbetet med årets redovisning bedömts vara en avvikelse från beskattningsnormen på motsvarande sätt som vissa andra särregleringar i beskattningen av bilförmån.

Skattesanktion A42, Förmånsvärde för äldre bilar, har tillkommit i årets redovisning. Skattesanktionen, som följer av den befintliga lagstiftningen, har i beredningsarbetet med årets redovisning bedömts vara en avvikelse från beskattningsnormen på motsvarande sätt som vissa andra särregleringar i beskattningen av bilförmån.

Skatteutgift A43, Förhöjt grundavdrag för äldre, har tillkommit i årets redovisning. Att skatteutgiften läggs till i redovisningen är en följd av att jämförelsenormen för beskattning av förvärvsinkomst ändras (se avsnitt 1.2.1 i skrivelsen). Förra året var det förhöjda grundavdraget förenligt med jämförelsenormen, eftersom normen då utgjordes av en skatteskala i nivå med beskattning med jobbskatteavdrag för personer under 65 år.

Skatteutgift F9, Nedsatt energiskatt på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna, har tillkommit i årets redovisning. Den har uppstått till följd av de tillfälliga nedsättningar av drivmedelsbeskattningen som har gjorts under 2022 och som, efter förslag i budgetpropositionen för 2023, förlängs t.o.m. den 31 december 2023.

Skatteutgift F10, Energiskatt på eldningsolja för uppvärmningsändamål, har tillkommit i årets redovisning. Skatteutgiften uppkom när skatten på lågbeskattad olja sänktes som en följdändring av den sänkta energiskatten på diesel den 1 januari 2023. Skatten på lågbeskattad olja blev då lägre per energienhet än normen.

Skattesanktionen F22, Koldioxidskatt på biooljor för uppvärmningsändamål, har lagts in i årets redovisning. Skattesanktionen uppkom när skattebefrielsen för andra skattepliktiga biobränslen för uppvärmning än biogas och biogasol avskaffades den 1 januari 2021. Koldioxidskatt tas även ut för skattepliktiga biooljor, vilket inte är förenligt med normen som utgörs av noll koldioxidskatt för biobränslen.

Skatteutgift G12, Jobbskatteavdrag, är ny i årets redovisning och följer, liksom av skatteutgift A43, av att normen för beskattning av förvärvsinkomst ändras i år. Den nya jämförelsenormen för beskattning av förvärvsinkomst är en skatteskala som endast inkluderar grundavdraget och generella skattereduktioner (såsom den för allmän pensionsavgift).

Skatteutgift G13, Jobbskatteavdrag för äldre, benämndes tidigare Skattereduktion för arbetsinkomster för personer över 65 år.

Ändrade skatteutgifter

Den 1 januari 2023 höjdes schablonbeloppet för avdraget för resor med egen bil till och från arbetet (det s.k. reseavdraget) från 18,50 till 25 kronor per mil. Avdragsbeloppen för arbetsresor med förmånsbil höjdes också. Regeländringen innebär att skatteutgifterna A11 och B5, båda benämnda Avdrag för resor till och från arbetet, ökar i omfattning.

Skatteutgift A19, Personalrabatter, begränsas i årets redovisning till just personalrabatter, från att tidigare ha omfattat även reseförmåner. I beredningsarbetet med årets redovisning har bedömningen gjorts att den schablonmässiga värdering av reseförmåner som görs enligt gällande regler är förenlig med beskattningsnormen att löneförmåner ska vara skattepliktiga och värderas till sitt marknadsvärde.

Det s.k. FoU-avdraget utökas fr.o.m. den 1 juli 2023 genom att beloppstaket per månad höjs från 600 000 till 1,5 miljoner kronor (prop. 2022/23:79).

Skatteutgift D4, Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med FoU, ökar därmed.

Mervärdesskatten på vissa reparationer (cyklar, skor, lädervaror, kläder etc.) höjdes från 6 till 12 procent den 1 april 2023. Skatteutgift E14 minskar därmed.

Skatteutgift F17, Nedsatt koldioxidskatt på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna, har påverkats av flera regeländringar av koldioxidskatten under 2022. I och med vårändringsbudgeten utökades nedsättningen av koldioxidskatten för andra halvan av 2022 fram till den 30 juni 2023. I den extra ändringsbudgeten från den 17 juni 2022 ändrades nedsättningen till att även gälla retroaktivt mellan den 1 januari och 30 april samma år. Slutligen aviserades en förlängning av nedsättningen till den 31 december 2023 i budgetpropositionen 2023.

Skatteavvikelse G2, Skattereduktion för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, redovisas i år som en skatteutgift från att i föregående redovisning ha varit en skattesanktion. Orsaken till förändringen är att jämförelsenormen för beskattning av förvärvsinkomst ändras i år.

Subventionsgraden för installation av solceller i det s.k. gröna avdraget höjdes den 1 januari 2023 från 15 till 20 procent. Regeländringen innebär att skatteutgift G8, Skattereduktion för installation av grön teknik, ökar i omfattning.

Skatteutgifter som upphör eller inte längre redovisas

Skatteutgift A12 i föregående års skrivelse, Avdrag för utbildningsresor vid omstrukturering, utgår ur årets redovisning. Särregleringen anges nu i stället som del av skatteutgift A15, Förmån av utbildning vid omstrukturering m.m. Motiveringen till förändringen av redovisningssätt är att avdraget endast aktualiseras någon har fått en sådan förmån som beskrivs i A15.

Skatteutgift B15 i föregående års skrivelse, som avser skogsavdraget, utgår ur årets redovisning. I beredningsarbetet med årets redovisning har bedömningen gjorts att den schablon som gäller för beräkning av avdragets storlek inte systematiskt sanktionerar eller subventionerar skogsägare. Skogsavdraget kan betraktas som ett schablonsystem med syfte att underlätta redovisningen och hanteringen av avdragsgilla kostnader vid avyttring av skog och bedöms vara förenligt med jämförelsenormen.

Skatteutgift D4 i föregående års skrivelse, Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel, utgår ur årets redovisning och redovisas i stället som skattesanktion A40, Förmånsvärde för drivmedel.

Skatteutgift E5 i föregående års skrivelse, som avser mervärdesskattebefrielse av vissa posttjänster och frimärken, utgår ur årets redovisning. Skattebefrielsen följer av unionsrätten och betraktas därför inte som en avvikelse från beskattningsnormen.

Skatteutgift E22 i föregående års skrivelse, som avser mervärdesskatteundantag för vissa inköp av EU-organ med anledning av covid-19, utgår ur redovisningen av samma skäl.

Enligt ett förslag i budgetpropositionen för 2023, slopas nedsättningen av energiskatten på el i datorhallar den 1 juli 2023, vilket innebär att skatteutgift F14 minskar i år och därefter upphör.

Skatteutgifterna F23 och F24, Koldioxidskatt på fossila bränslen i värmeverk inom EU ETS, respektive Koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärmeverk inom EU ETS, upphörde den 1 januari 2023. De redovisas i årets skrivelse eftersom de fanns under 2022 och redovisningsperioden är 2022–2025.

Tre skatteutgifter upphörde 2022 och utgår därför ur årets redovisning. Dessa är Nedsatt energiskatt på leveranser av värme och kyla till industrin, Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom industrin samt Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna (i föregående års skrivelse redovisade som F11, F12 respektive F13).

Skattesanktionen Ingen skattereduktion för övriga förvärvsinkomster (i förra årets redovisning G12) utgår ur årets redovisning eftersom jämförelsenormen för beskattning av förvärvsinkomst ändras. Den nya jämförelsenormen innebär att beskattningen av sådana övriga förvärvsinkomster nu är förenlig med normen.

Skatteutgifterna H1–H4 i föregående års redovisning, som rör undantag från skattskyldighet, redovisas nu i stället under område B, Intäkter och kostnader i näringsverksamhet (B27–B30).

Åtgärder i extra ändringsbudgetar m.m.

Regeringen har i en extra ändringsbudget (prop. 2022/23:52) föreslagit utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med betalning av avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Möjligheten till tillfälliga anstånd infördes i början av 2020 som stöd till företag som drabbades av tillfälliga likviditetsproblem som en följd av pandemin. För de företag som beviljas anstånd uppstår en skattekredit som betraktas som en skatteutgift till den del ränta och anståndsavgift inte motsvarar det faktiska värdet av skattekrediten. Eftersom värdet är okänt är det inte möjligt att uppskatta skatteutgiftens storlek.

Rådet enades den 30 september 2022 om en rad förslag som införs genom förordningen (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna. För två av åtgärderna i förordningen har nya skatter införts. Det handlar dels om en tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag under 2023 (prop. 2022/23:20), dels om en tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter (prop. 2022/23:58). Skatterna kan i princip likställas med extra skatter som lagts på vissa företag och är därför att betrakta som skattesanktioner. Skatterna är tillfälliga.

Väsentliga revideringar av skatteutgiftsprognoser

Skatteutgift A11, Avdrag för resor till och från arbetet, har reviderats upp jämfört med föregående års redovisning. Revideringen beror i första hand på den förstärkning av avdraget som trädde i kraft den 1 januari 2023 (se även avsnitt 1.5.2).

Skatteutgift A16, Nedsatt förmånsvärde för miljöanpassade bilar, har reviderats upp jämfört med föregående års redovisning. Revideringen förklaras i huvudsak av en högre prognostiserad andel elbilar i förmånsbilsflottan. Den högre prognostiserade andelen elbilar grundar sig i sin tur på revideringar mellan 2021 och 2022 års korttidsprognoser för den svenska vägfordonsflottan som framställs av Trafikanalys.

Skatteutgift B3, Kapitalvinst på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter, har reviderats upp jämfört med föregående års redovisning. Revideringen beror på att utfallet för kapitalvinst på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter var större under 2021 än vad som prognostiserades, vilket föranlett att prognoserna för efterföljande år har reviderats upp.

Vissa väsentliga revideringar av skatteutgifter förklaras i huvudsak av en högre prognostiserad ränta under de kommande åren jämfört med prognosen föregående år. Skatteutgifter som har reviderats upp väsentligt på grund av en högre prognostiserad ränta inkluderar skatteutgift B11, Överavskrivningar avseende inventarier, skatteutgift C6, Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt, och skatteutgift C9, Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel. Skatteutgifter som har reviderats ned väsentligt av samma anledning inkluderar skatteutgift C19, Begränsad skattereduktion för underskott av kapital, och C20, Ingen skatterestitution för underskott av kapital.

Skatteutgift B13, Avsättning till periodiseringsfond för juridiska personer, har reviderats jämfört med föregående års redovisning i huvudsak på grund av en justering av beräkningsmetoden. Den nya metoden tar på ett mer korrekt sätt hänsyn till på vilket sätt periodiseringsfonderna är räntebelagda.

Skatteutgift B24, Fastighetsskatt på lokaler, har reviderats ned för 2024 i huvudsak på grund av en reviderad prognos för skatteintäkter från fastighetsskatt på hyreshus fr.o.m. 2024.

Skatteutgift C3, Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade bolag, och skatteutgift C4, Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar, har reviderats upp jämfört med föregående års redovisning. Revideringarna beror i huvudsak på att utdelningen och kapitalvinsten på aktier i onoterade företag och för kvalificerade andelar var betydligt högre för 2021 än tidigare prognostiserats, vilket föranlett att även prognoserna för dessa underlag för efterföljande år har reviderats upp.

Skatteutgift C7, Värdeförändring på aktier m.m., har reviderats ned för 2022 på grund av en oväntat stor värdeminskning för aktier och fonder under 2022. Samma skatteutgift har reviderats upp för 2023 på grund av ett ökat prognostiserat innehav på investeringssparkonto under åren framöver.

Skatteutgift C8, Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och bostadsrätt, har reviderats ned i huvudsak på grund av en nedrevidering av prognosen för fastighetsprisindex under åren framöver.

Skatteutgift C17, Ränteutgifter för konsumtionskrediter, är i årets redovisning kvantifierad för första gången. Beräkningen baseras på Statistiska centralbyråns finansmarknadsstatistik. I beräkningarna görs ingen särskild prognos för utvecklingen av konsumtionskrediter eller av ränteutgifterna för dessa lån. Skatteutgiften redovisas därför till samma belopp för prognosåren 2023–2025.

Skatteutgift D11, Ingen särskild löneskatt för anställda som fyllt 66 år, har reviderats ned fr.o.m. 2023 på grund av att åldersgränsen 2023 höjdes från 65 till 66 år.

Beloppet för skatteutgift E7, Personbefordran, revideras upp för 2022 jämfört med föregående års redovisning. Det beror i huvudsak på att utfallet av konsumtionen av lufttransporter och kollektivtrafik blev högre än vad som prognostiserades för 2022.

Skatteutgift E17, Rumsuthyrning, och skatteutgift E12, Vissa rekreations- och idrottstjänster, revideras avsevärt jämfört med föregående redovisning. Revideringarna förklaras både av ett ökat pris på tjänsterna och en ökad konsumtion.

Skatteutgift E20, Omsättningsgräns för mervärdesskatt, har reviderats ned i huvudsak på grund av en revidering av metoden för den beräknade basen för undantag från skattskyldighet.

Skatteutgift F14, Nedsatt energiskatt på el i datorhallar, har reviderats upp för 2022. Revideringen förklaras av att utfallet för 2022 (0,66 miljarder kronor) är avsevärt högre än 2021 års utfall (0,32 miljarder kronor). Skatteutgiften slopas vid halvårsskiftet 2023 och upphör därmed.

Skatteutgift G8, Skattereduktion för installation av grön teknik, revideras upp kraftigt för samtliga år, inklusive 2022. Revideringen förklaras i första hand av att utfallet för 2022 (2,75 miljarder kronor) blev betydligt högre än prognosen för 2022 i förra årets redovisning (0,96 miljarder). Prognosen för 2023 och framåt revideras också upp något till följd av den ökade subventionsgraden för installation av solceller.

Utskottets ställningstagande

Sedan redovisningen av skatteutgifter inleddes i mitten av 1990-talet, i samband med att en ny budgetprocess infördes, har den genom åren utvecklats mot en allt större precision utifrån sitt syfte: att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar så att dessa kan prövas på samma sätt som anslagen på statsbudgetens utgiftssida.

Redovisningen ger en samlad överblick över de indirekta stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida. I många fall kan redovisningen utmynna i användbara ”prislappar” på skatteförmånlig behandling som kan bidra till bedömningen av utgiftsbehovet inom de olika utgiftsområdena när budgeten läggs fast under hösten.

I årets skrivelse redogör regeringen för skatteutgifter, dvs. effekten på skatteintäkterna av särregler i skattelagstiftningen, för åren 2022–2025.

Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.

Särskilt yttrande

Redovisning av skatteutgifter 2023 (SD)

Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD) anför:

Vi förespråkar en tydligare syftesbeskrivning och kostnadseffekt samt en mer rättvisande redovisning av skatteutgifterna. I den nuvarande årliga redovisningen av skatteutgifter framställs t.ex. inte syftet med skatteutgifterna och vilket belopp de innebär i minskade skatteintäkter. Eftersom vi redan har framfört detta i reservation 1 i betänkande 2022/23:SkU13 Skatteförfarande väljer vi här att inte reservera oss mot utskottsmajoritetens beslut och framför i stället vår åsikt i detta särskilda yttrande.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2022/23:98 Redovisning av skatteutgifter 2023.