|
|
BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning
Sammanfattning
Utskottet avstyrker regeringens förslag om att räkna om skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning med beaktande av utvecklingen av BNP.
Utskottet anser att riksdagen bör bifalla två motionsyrkanden och avslå övriga motionsyrkanden.
I betänkandet finns tre reservationer (S, V, MP) och tre särskilda yttranden (S, SD, C).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:240 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning.
Fem yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning
Utveckla skatten på kemikalier i viss elektronik
1.BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning, punkt 1 (S)
2.BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning, punkt 1 (V, MP)
3.Utveckla skatten på kemikalier i viss elektronik, punkt 2 (MP)
1.BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning, punkt 1 (S)
2.BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning, punkt 1 (SD)
3.BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning, punkt 1 (C)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning |
Riksdagen avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,
2. lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:4752 av Niklas Wykman m.fl. (M) och
2021/22:4753 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 1 och
avslår proposition 2021/22:240 punkterna 1 och 2 samt motion
2021/22:4753 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3.
Reservation 1 (S)
Reservation 2 (V, MP)
|
2. |
Utveckla skatten på kemikalier i viss elektronik |
Riksdagen avslår motion
2022/23:11 av Linus Lakso och Emma Nohrén (båda MP).
Reservation 3 (MP)
Stockholm den 20 oktober 2022
På skatteutskottets vägnar
Niklas Karlsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Per Söderlund (SD), Hanna Westerén (S), Eric Westroth (SD), Helena Bouveng (M), David Lång (SD), Mathias Tegnér (S), Boriana Åberg (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Yasmine Eriksson (SD), Cecilia Rönn (L), Sofie Eriksson (S), Marie Nicholson (M), Peder Björk (S), Helena Vilhelmsson (C) och Rebecka Le Moine (MP).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:240 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 22 november 2022.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har lämnats till Lagrådet, som inte hade några invändningar mot förslagen.
Tre följdmotioner har väckts med anledning av propositionen (M, SD, MP). Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår propositionsförslaget om att räkna om skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning med beaktande av utvecklingen av BNP.
Jämför reservation 1 (S) och 2 (V, MP) samt särskilt yttrande 1 (S), 2 (SD) och 3 (C).
Bakgrund
Vissa punktskatter räknas årligen om med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI). Syftet är att följa den allmänna prisutvecklingen. Omräkningen görs med stöd av bestämmelser i respektive punktskattelag och utgår från faktisk förändring i KPI. Bestämmelserna innebär att de skattebelopp som anges i respektive lag räknas om med hänsyn till förändringen i KPI mellan juni året närmast före det år beräkningen avser och juni året före det år då skattebeloppen senast ändrades i lagen (det s.k. basåret). Vid omräkningen använder regeringen fastställda indextal som beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). Vissa punktskatter omräknas, utöver förändringar i KPI, även med ett schabloniserat tillägg med 2 procentenheter för att ta hänsyn till reala inkomstökningar (dvs. utvecklingen av BNP).
Skattebeloppen i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik räknas om utifrån förändringar i KPI. Omräkningen inkluderar även maxtaket för skattebelopp per vara.
Lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns trädde i kraft den 1 april 2020. Skatten trappas gradvis upp och ska fr.o.m. kalenderåret 2023 omräknas för att beakta KPI-utvecklingen.
I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor avsnitt 11.13 och 11.14) bedömde regeringen att skatten på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränningsskatten, förutom den årliga omräkningen med hänsyn till förändringen i KPI, även bör räknas om med beaktande av utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP) genom ett tillägg med 2 procentenheter till förändringen i KPI.
Inom Finansdepartementet har promemorian BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och på avfallsförbränning utarbetats.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att skatten på kemikalier i viss elektronik och skatten på avfall som förbränns, utöver den årliga omräkningen med hänsyn till förändringen i KPI, även ska räknas om med beaktande av utvecklingen av BNP genom ett årligt tillägg med 2 procentenheter till förändringen i KPI. Bestämmelserna om omräkning ändras så att det tydligare framgår hur det årliga tillägget om 2 procentenheter ska hanteras när skattebeloppen för 2023 och efterföljande år ska beräknas. Ändringarna träder i kraft den 22 november 2022.
Skattebeloppen i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik räknas om utifrån förändringar i KPI. Detsamma kommer att gälla skattebeloppen i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns för kalenderåret 2023 och efterföljande kalenderår. Syftet med skatten på kemikalier i viss elektronik är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis skydda människors hälsa. Syftet med skatten på avfall som förbränns är att nå de nationella klimatmålen och en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 22 november 2022. Det innebär att ändringarna kommer att tillämpas när regeringen i november 2022 omräknar de skattebelopp som ska gälla för 2023.
Förslag om att avskaffa avfallsförbränningsskatten
Finansdepartementet remitterade den 9 september 2022 en promemoria med förslag om att avskaffa bl.a. avfallsförbränningsskatten den 1 januari 2023. Som skäl anges bl.a. att Skatteverket har utvärderat avfallsförbrännings-skatten och kommit fram till att skatten inte styr mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt, vilket var ett av syftena med skatten när den infördes. Skatten har också påverkat ekonomin i avfalls- och samförbränningsanläggningarna negativt eftersom det har varit svårt för företagen att fullt ut övervältra kostnaden för skatten.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:4752 av Niklas Wykman m.fl. (M) föreslås att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna anför bl.a. att den kemikalieskatt som regeringen infört inte uppfyller kriterierna i fråga om miljönytta, kostnadseffektivitet och samstämmighet med styrmedel på andra delar av den gemensamma marknaden. Den fungerar enligt motionärerna enbart som en straffskatt på vitvaror och hemelektronik. En utvärdering av skatten som Skatteverket och Kemikalieinspektionen genomfört har enligt motionärerna inte kunnat visa att skatten minskar förekomsten av klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel, vilket är syftet med skatten. Vidare anför motionärerna att syftet med skatten på avfall som förbränns är att nå de nationella klimatmålen och en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering Flera utvärderingar av skatten visar dock att den är ineffektiv och inte styr mot de mål som motiverar den. Skatten underlättar varken materialåtervinningen eller omställningen till en cirkulär ekonomi.
I kommittémotion 2021/22:4753 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 1 föreslås att propositionen avslås. Motionärerna anför bl.a. att eftersom skatterna inte uppnår sina avsedda styreffekter på miljön förefaller en BNP-indexering av dessa inte leda till den önskade effekten. I yrkandena 2 och 3 föreslås att riksdagen riktar tillkännagivanden till regeringen om att skatten på kemikalier i viss elektronik respektive skatten på avfallsförbränning bör avskaffas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det inom Finansdepartementet har tagits fram en promemoria med förslag på att avskaffa avfallsförbränningsskatten den 1 januari 2023. Utskottet noterar vidare att de utvärderingar som gjorts av dessa skatter tyder på att varken kemikalieskatten eller avfallsförbränningsskatten har varit effektiv när det gäller att styra mot de mål som har varit syftet med dem. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att nu stödja förslag om att räkna om dessa skatter med beaktande av utvecklingen av BNP-index. Utskottet avstyrker därför förslagen i propositionen och bifaller kommittémotionerna 2021/22:4752 (M) och 2021/22:4753 (SD) yrkande 1.
Utskottet konstaterar vidare att de förslag som presenterats i kommittémotion 2021/22:4753 (M) yrkandena 2 och 3 om att avskaffa kemikalieskatten respektive avfallsförbränningsskatten kan antas komma att hanteras inom ramen för regeringens arbete med statens budget för 2023. Riksdagen behöver därför enligt utskottet inte tillkännage detta för regeringen, utan dessa motionsyrkanden avstyrks.
Utveckla skatten på kemikalier i viss elektronik
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkande om att utvidga skatten på kemikalier i viss elektronik till att omfatta fler produkter och kemikalier.
Jämför reservation 3 (MP).
Motionen
I motion 2022/23:11 av Linus Lakso och Emma Norén (båda MP) föreslås att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skatten på kemikalier i viss elektronik bör utvidgas till fler produkter och fler farliga kemikalier i samhället och tillkännager detta för regeringen. Motionärerna anför bl.a. att en utgångspunkt skulle kunna vara EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser inte att skatten på kemikalier i viss elektronik bör utvidgas till fler produkter och fler farliga kemikalier i samhället och avstyrker motionsyrkandet med denna innebörd.
|
1. |
BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning, punkt 1 (S) |
av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Mathias Tegnér (S), Sofie Eriksson (S) och Peder Björk (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,
2. avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:240 punkt 1, bifaller delvis motionerna
2021/22:4752 av Niklas Wykman m.fl. (M) och
2021/22:4753 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 1 och
avslår proposition 2021/22:240 punkt 2 och motion
2021/22:4753 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Syftet med skatten på kemikalier i viss elektronik är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis skydda människors hälsa. För att beakta den reala utvecklingen av BNP anser vi att det är rimligt att skattesatsen räknas om genom ett schabloniserat tillägg med 2 procentenheter till KPI-utvecklingen, och att riksdagen därför bör anta detta förslag.
Den nuvarande avfallsförbränningsskatten infördes för att på lång sikt uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin och att uppfylla målet om att Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland samt att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Avfallsförbränningsskatten har dock fått som effekt att en del kraftvärme- och värmeverk har reviderat sina reinvesterings- och nyinvesteringsplaner efter skattens införande. Avfallsförbränningsskatten riskerar därmed att få en negativ påverkan på effektsituationen i ett för Sverige allvarligt energiförsörjningsläge. Rysslands invasion av Ukraina och agerande på energimarknaden har emellertid kraftigt ändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden. Svenska hushåll och företag står nu inför en vinter med mycket högre elpriser än normalt. Såväl ekonomiskt svaga hushåll som elintensiv industri kan drabbas hårt. För att motverka detta remitterade regeringen den 9 september ett förslag om att avfallsförbränningsskatten avskaffas den 1 januari 2023.
Under förutsättning att den kommande regeringen går vidare med förslaget är propositionens förslag om att indexera avfallsförbränningsskatten inte längre aktuellt. Av detta skäl ställer vi oss endast bakom förslaget om att räkna om skatten på kemikalier i viss elektronik.
|
2. |
BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning, punkt 1 (V, MP) |
av Ilona Szatmári Waldau (V) och Rebecka Le Moine (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,
2. lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:240 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna
2021/22:4752 av Niklas Wykman m.fl. (M) och
2021/22:4753 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 1–3.
Ställningstagande
Vi står bakom både skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på avfallsförbränning och anser att riksdagen ska ställa sig bakom propositionen. Vi kan dock konstatera att skatterna inte riktigt träffar rätt för de mål som skatterna har. När det gäller skatten på kemikalier i viss elektronik bör den förändras. För att klara den planetära gränsen för hållbar resursanvändning måste det svenska utnyttjandet av jungfruliga råvaror minska med 75 procent till 2050. Att stimulera återanvändning av elektroniska produkter är därför centralt för att uppnå en cirkulär ekonomi. Trots det drabbas företag som t.ex. tillvaratar begagnade datorer och Iphones för att dessa ska kunna användas på nytt ekonomiskt negativt av kemikalieskatten på elektroniska produkter. Skatten bör därför ändras så att den undantar företag vars huvudsakliga verksamhet är återanvändning från kemikalieskatt på elektroniska produkter. När det gäller skatt på avfallsförbränning menar vi att de ökande utsläppen av växthusgaser på grund av allt högre kapacitet i avfallsförbränningen, behöver brytas. För att vi ska uppnå det räcker det inte med en skatt utan det behövs åtgärder högre upp i avfallshierarkin. En skatt på avfallsförbränning är otillräcklig och bör därför kombineras med styrmedel som minskar uppkomsten av avfall samt ökar återanvändningen och materialåtervinningen. Avfallsförbränningsskatten bör också ses över i sin konstruktion för att bli mer ändamålsenlig för att nå de klimatpolitiska målen.
|
3. |
Utveckla skatten på kemikalier i viss elektronik, punkt 2 (MP) |
av Rebecka Le Moine (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:11 av Linus Lakso och Emma Nohrén (båda MP).
Ställningstagande
För att bättre tjäna det ursprungliga syftet med lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik – att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis skydda människors hälsa – anser jag att skatten bör utvidgas till fler produkter och till att omfatta fler farliga kemikalier i samhället. En utgångspunkt skulle kunna vara EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen. En utökad skatt är också motiverad för att kunna täcka de ökande kostnaderna för återvinning och ökad cirkularitet av material och produkter där farliga kemikalier ingår, och som komplement till skärpta regleringar och den lagstiftande processen på EU-nivå. I förarbetena till lagen angav regeringen att skatten och dess utformning bör ses över och uppdateras med jämna mellanrum. Det är hög tid att det görs en mer omfattande uppdatering nu. Kopplat till en uppdatering av skatten bör även ingå uppdrag till relevanta myndigheter att genomföra kommunikationsinsatser riktade till företag och konsumenter, om kemikalieskattelagen och om förekomsten av farliga kemikalier i konsumentprodukter. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
1. |
BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning, punkt 1 (S) |
|
|
Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Mathias Tegnér (S), Sofie Eriksson (S) och Peder Björk (S) anför: |
Rysslands invasion av Ukraina och agerande på energimarknaden har kraftigt ändrat förutsättningarna för den europeiska elmarknaden. Svenska hushåll och företag står nu inför en vinter med mycket högre elpriser än normalt. Den nuvarande avfallsförbränningsskatten infördes för att på lång sikt uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin och att uppfylla målet om att Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland samt att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Avfallsförbränningsskatten har dock fått som effekt att en del kraftvärme- och värmeverk har reviderat sina reinvesterings- och nyinvesteringsplaner efter skattens införande. Avfallsförbränningsskatten riskerar därmed att få en negativ påverkan på effektsituationen i ett för Sverige allvarligt energiförsörjningsläge. Såväl ekonomiskt svaga hushåll som elintensiv industri kan drabbas hårt. För att motverka detta remitterade regeringen den 9 september ett förslag om att avfallsförbränningsskatten avskaffas den 1 januari 2023. Under förutsättning att den kommande regeringen går vidare med förslaget är propositionens förslag om att indexera avfallsförbränningsskatten inte längre aktuellt. Av detta skäl ställer vi oss endast bakom förslaget om att räkna om skatten på kemikalier i viss elektronik.
|
2. |
BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning, punkt 1 (SD) |
|
|
Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Yasmine Eriksson (SD) anför: |
Behovet av ett starkt näringsliv med fri konkurrens bland företagare är grunden för vårt välfärdssamhälle. Sverige har ett av världens högsta skattetryck, och vi måste därför vara varsamma med vilka skatter vi inför för att inte belasta näringslivet mer än nödvändigt. Kemikalieskatten har slagit hårt mot svensk handel och har medfört att vart tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska webbplatser. Kemikalieskatten är skadlig för näringslivet och leder till lägre intäkter och svagare förutsättningar för industriell utveckling och detaljhandel i Sverige. Vidare är avfalls-förbränningen en skatt som inte är kostnadseffektiv eller ett verkningsfullt sätt att styra mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Avfallsförbränningsskatten försämrar lönsamheten för de verk som eldar avfall, och den tidigare socialdemokratiska regeringens skattepolitik har redan haft en mycket negativ inverkan på konkurrenskraften för kraftvärmen i Sverige. Man bör således överväga att ta bort skatten på elektronik och skatten på avfallsförbränning helt. Vi har emellertid valt att inte lämna någon reservation. I stället kommer vi noga att följa det fortsatta arbetet med frågorna och återkomma med förslag om det finns skäl för det.
|
3. |
BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning, punkt 1 (C) |
|
|
Helena Vilhelmsson (C) anför: |
Jag och Centerpartiet anser att miljöskatter ska optimera den miljöstyrande effekten samt att rent fiskala inslag ska undvikas. Skatten på kemikalier i viss elektronik kan inte anses leva upp till dessa kriterier varför jag är öppen för att tillsätta en ny utredning som undersöker styrmedel för en giftfri vardag mer brett och förutsättningslöst. Ett grundproblem är att skatten är nationell men de varor som omfattas tillverkas och säljs på en global marknad och det är svårt för ett litet land att få till en förändring av en global industri genom detta styrmedel. Detta samtidigt som privat import genom e-handeln blir allt vanligare. Att arbeta genom EU:s kemikalielagstiftning REACH är betydligt mer effektivt i den bemärkelsen, om än mer tidskrävande. Det är också problematiskt att företag som inte använder några skadliga kemikalier alls i sina produkter inte medges fullt avdrag på skatten samt att återbrukade och begagnade produkter inte undantas helt från skatten, vilket gör återbrukad elektronik dyrare och motverkar övergången till en mer cirkulär ekonomi. Liknande kritik har framförts mot skatten på avfallsförbränning. Jag och mitt parti har därför länge förordat en översyn av skatten, så att den styr mot ökad cirkularitet, inte får konstiga sidoeffekter och ger incitament i rätt delar av värdekedjan. Inte minst de internationella konsekvenserna av skatten bör belysas. Av dessa skäl röstar jag avslag på propositionen om att kemikalieskatten på viss elektronik och avfallsförbränning ska BNP-indexeras. Dessa bör utredas på nytt för att nå optimal miljönytta.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:240 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns.
2021/22:4752 av Niklas Wykman m.fl. (M):
Riksdagen avslår proposition 2021/22:240 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning.
2021/22:4753 av Eric Westroth m.fl. (SD):
1.Riksdagen avslår proposition 2021/22:240 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skatten på kemikalier i viss elektronik ska avskaffas och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skatten på avfallsförbränning ska avskaffas och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:11 av Linus Lakso och Emma Nohrén (båda MP):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skatten på kemikalier i viss elektronik bör utvidgas till fler produkter och fler farliga kemikalier i samhället och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
