Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Per Söderlund (SD), Hanna Westerén (S), Eric Westroth (SD), Fredrik Ahlstedt (M), Ida Ekeroth Clausson (S), David Lång (SD), Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Bo Broman (SD), Cecilia Rönn (L), Sofie Eriksson (S), Crister Carlsson (M), Peder Björk (S), Helena Vilhelmsson (C) och Elin Söderberg (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2022/23:107 Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2. Det har inte väckts några motioner i ärendet.

Bakgrund

Energipriserna i Europa har till följd av den ekonomiska återhämtningen efter pandemin och därefter den ryska invasionen av Ukraina stigit till exceptionellt höga nivåer. Regeringen aviserade därför i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.8) att ett elstöd finansierat av intäkter från överbelastning i elnätet (s.k. flaskhalsintäkter) hos Affärsverket svenska kraftnät (nedan Svenska kraftnät) ska återföras till elkonsumenter. Regeringen gav den 18 augusti 2022 Svenska kraftnät i uppdrag att hos Energimarknadsinspektionen ansöka om att få använda flaskhalsintäkter för att finansiera nödåtgärder som på kort sikt kan komma konsumenter och företag till del. Svenska kraftnät ansökte den 27 oktober 2022 om att få använda flaskhalsintäkterna för att finansiera ett stöd till elanvändarna i form av en engångsutbetalning. Den 16 november 2022 godkände Energimarknadsinspektionen delvis Svenska kraftnäts ansökan. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om förordningen (2022:1872) om elstöd till konsumenter för oktober 2021–september 2022. För företag behövde dock utformningen av stödet revideras för att försäkra förenlighet med EU:s statsstödsregelverk. Samma dag gav därför regeringen Svenska kraftnät i uppdrag att på nytt ansöka hos Energimarknadsinspektionen om ett stöd för näringsidkare och juridiska personer. Svenska kraftnät ansökte den 4 januari 2023 och Energimarknadsinspektionen godkände ansökan den 11 januari 2023.

Förkortad motionstid

Mot bakgrund av vad som anförts ovan är det enligt regeringen viktigt att elstödet till företag kan börja beviljas och tillgodoräknas sökandena så snart som möjligt. Det är därför angeläget att reglerna om elstöd till företag kan träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen anser därför att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår att motionstiden förkortas till tre dagar.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att beviljat elstöd ska tillgodoräknas stödmottagarna genom kreditering på skattekontot. Om det finns ett överskott på skattekontot efter att stöd har tillgodoräknats, ska det överskjutande beloppet automatiskt betalas ut om det inte finns något hinder mot utbetalning. Den som har tillgodoräknats stöd ska enligt förslaget vara återbetalningsskyldig om stödet har tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp eller om villkoren för stödet inte har följts. Vidare föreslås bestämmelser om återkrav, anstånd, dröjsmålsränta och indrivning. Skatteverket ska enligt förslaget vara handläggande myndighet.

Beslut enligt den nya lagen föreslås gälla omedelbart.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 8 maj 2023.

Utskottets överväganden

Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag om förfarandet för elstöd till företag.

Jämför det särskilda yttrandet (S, V, C, MP).

Propositionen

Förordning om elstöd till företag

Klimat- och näringslivsdepartementet remitterade den 20 februari 2023 ett förslag till förordning om elstöd till företag med tillhörande promemoria. I det föreslås sammanfattningsvis följande. Företag, vilket i förslaget definieras som juridiska personer eller fysiska personer som bedriver näringsverksamhet, har efter ansökan rätt till stöd om de enligt ett avtal med ett nätföretag den 17 november 2022 hade rätt att ta ut el i en uttagspunkt i något av de två sydligaste elområdena (elområde 3 och 4) och om el togs ut för förbrukning i uttagspunkten någon gång under oktober 2021–september 2022 (referensperioden).

Syftet med elstödet är att det ska täcka framtida elkostnader. För att komma fram till storleken på stödet behövs dock en praktisk och rimlig beräkningsmodell. Regeringen gör bedömningen att en praktisk och rimlig beräkningsmodell är förbrukningen under referensperioden. Stöd ska enlig förslaget lämnas med 79 öre per kilowattimme för en uttagspunkt i elområde 4 och med 50 öre per kilowattimme för en uttagspunkt i elområde 3. Det finns maxbelopp för hur mycket stöd som kan lämnas per företag eller koncern, vilka varierar beroende på verksamhetsområde. Vissa andra typer av stöd ska räknas av från stödbeloppet och företag har inte rätt till elstöd om uttaget av el berättigar till stöd enligt förordningen om elstöd till konsumenter för oktober 2021–september 2022. Sökanden, och i vissa fall företagsledaren, måste även uppfylla vissa krav, t.ex. att inte ha näringsförbud, vara försatt i konkurs eller ha vissa typer av skulder som lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Ansökan ska lämnas elektroniskt till Skatteverket mellan den 30 maj och den 25 september 2023.

Ny lag

Det är enligt regeringen angeläget att reglerna kan träda i kraft så snart som möjligt, så att stödet snabbt kan komma mottagarna till godo i det ansträngda läge som många av dem nu kan befinna sig i. De regler som inte behöver hanteras i lag men som behöver anmälas som statsstöd samlas i en förordning och kan anmälas till Europeiska kommissionen. De regler som hanteras i lag kan samtidigt remitteras till Lagrådet, vilket snabbar på processen betydligt. Uppdelningen medför således enligt regeringen att ikraftträdandet kan tidigareläggas jämfört med om samtliga regler samlas i en lag. Med tanke på vikten av att elstödet snabbt kommer företag och organisationer till godo anser regeringen att det mest lämpliga sättet att utforma regleringen på är att dela upp reglerna mellan en lag och en förordning. Regeringen föreslår därför att en ny lag om förfarande för elstöd till företag ska införas.

Handläggande myndighet

För att säkerställa en effektiv, snabb och rättssäker handläggning av ansökningarna om stöd bör enligt regeringen den handläggande myndigheten ha vana att handlägga ett stort antal ärenden på kort tid. Regeringen anser att Skatteverket är den myndighet som har bäst förutsättningar att klara av denna uppgift på den korta tid som står till buds. Trots att hantering av stöd till företag inte har någon naturlig koppling till Skatteverkets verksamheter föreslår regeringen därför att ärenden om elstöd till företag ska handläggas av Skatteverket.

Hantering inom skattekontot

Det är angeläget att elstödet kan komma sökandena till del så snart som möjligt. Det är därför nödvändigt att använda sig av administrativa rutiner som redan finns hos Skatteverket eller som relativt lätt kan byggas upp. Regeringen föreslår därför att beviljat elstöd ska tillgodoräknas stödmottagarna genom kreditering på skattekontot.

Om det finns ett överskott på skattekontot efter att stöd har tillgodoräknats, ska det överskjutande beloppet automatiskt betalas ut om det inte finns något hinder mot utbetalning. Det omfattar bl.a. avräkning mot skatteskulder, men även att kontohavaren begär att beloppet ska användas för betalning av framtida skatteskulder.

Regeringen föreslår vidare att utbetalning ska göras med högst det belopp som har beviljats i elstöd. Eventuellt överskott av andra skäl än elstödet ska således inte betalas ut automatiskt utan hanteras utifrån vanliga regler för skattekontot.

Slutligen föreslår regeringen att det tydliggörs att intäktsräntan ska beräknas på överskottet fr.o.m. dagen efter tillgodoräknandet.

Återbetalning och återkrav

Jämfört med skatteförfarandet eller förfarandet för andra stöd som Skatteverket hanterar bedömer regeringen att Skatteverket inte har samma behov av mer ingripande kontrollåtgärder som revision, kontrollbesök eller bevissäkring. Skatteverkets kontroll borde till stora delar kunna hanteras genom uppgifter från andra myndigheter och nätföretagen.

Regeringen gör dock bedömningen att Skatteverket har ett visst behov av ytterligare kontrollåtgärder. Om en sökande fått elstöd utan att förutsättningarna för det varit uppfyllda är det angeläget att detta kan korrigeras. Regeringen föreslår därför att den som har tagit emot elstöd ska vara återbetalningsskyldig om stödet har tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp eller om villkoren för stödet inte har följts.

Om en stödmottagare är återbetalningsskyldig får Skatteverket enligt förslaget besluta att återkräva det felaktigt tillgodoräknade beloppet. Ett sådant beslut ska ange det belopp som ska betalas tillbaka och innehålla en uppgift om när beloppet senast ska betalas. Beloppet ska som huvudregel betalas tillbaka senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket har beslutat om återkrav, men om det finns särskilda skäl får Skatteverket besluta att återbetalningen ska göras senast en annan dag. Regeringen föreslår slutligen att ett återkrav ska återbetalas genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning.

Verkställighet

Regeringen föreslår att beslut enligt den nya lagen ska gälla omedelbart. Att Skatteverkets beslut om återkrav gäller omedelbart kan enligt regeringen antas leda till en bättre kontrolleffektivitet, eftersom obetalda återkrav kan överlämnas till Kronofogdemyndigheten och bli föremål för verkställighet snabbare än om stödmottagaren först måste delges och återbetalningskravet få laga kraft. Att tiden från det att en fordran fastställs till dess att den kan överlämnas för indrivning är kort är en viktig faktor för ett effektivt förfarande vid återkrav. Enligt regeringen ökar risken för utebliven återbetalning även med tiden, eftersom risken för att den betalningsskyldige saknar tillgångar eller försätts i konkurs ökar över tid. En inte oväsentlig effekt av förslaget i denna del är att det även bedöms fungera som ett milt påtryckningsmedel för att bidra till att fler följer reglerna. Regeringen anser att det är viktigt inte minst med tanke på de avsevärda belopp som elstödet omfattar. I sammanhanget bör dock också rättssäkerheten för enskilda beaktas. Ett beslut som gäller omedelbart innebär att enskildas skyldighet att betala det återkrävda beloppet gäller trots att beslutet överklagas.

Anstånd

Regeringen föreslår att anstånd ska beviljas efter ansökan av den återbetalningsskyldige om det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas. Ett sådant anstånd får bestämmas till längst tre månader efter dagen för beslutet i den fråga som har motiverat anståndet. Skatteverket får också enligt förslaget bevilja anstånd med betalningen om det kan antas vara till fördel för det allmänna. Skatteverket får vidare återkalla anståndet eller sätta ned anståndsbeloppet om förhållandena har ändrats väsentligt sedan ett anstånd beviljats, om sökanden har lämnat felaktiga uppgifter som legat till grund för anståndet eller om det finns andra särskilda skäl.

Ränta

I återkravssituationer bör det enligt regeringen finnas ett påtryckningsmedel utöver själva möjligheten att kräva återbetalning. Regeringen föreslår därför att ränta ska tas ut på det obetalda beloppet fr.o.m. dagen efter att stödet tillgodoräknats t.o.m. den dag det betalas om ett belopp som har återkrävts inte har betalats i rätt tid. Ränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns särskilda skäl får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta.

Indrivning och preskription

En förutsättning för att Skatteverkets efterkontroll av utbetalningar av elstöd ska vara effektiv är enligt regeringen att det finns tillgängliga rättsmedel för att säkerställa att ett beslutat återkrav av felaktigt utbetalt stöd betalas. Regeringen föreslår därför att Skatteverket, om stödet inte har återbetalats i rätt tid, ska överlämna fordran till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Om det finns särskilda skäl får Skatteverket enligt förslaget avstå från att lämna en fordran på återkrav för indrivning. Regeringen föreslår vidare att Skatteverkets beslut om återkrav får verkställas enligt utsökningsbalken trots att beslutet inte har fått laga kraft. Under indrivningsförfarandet ska Kronofogdemyndigheten beräkna ränta motsvarande basräntan på skattekontot.

Överklagande

Regeringen föreslår att det i lagen införs en upplysning om att Skatteverkets beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Beslut om anstånd till fördel för det allmänna får inte överklagas.

Sekretessfrågor

Regeringen gör bedömningen att sekretess till skydd för enskild bör gälla i Skatteverkets verksamhet som består i handläggning av elstöd. Med hänsyn till karaktären av de uppgifter som avses hanteras i ärenden om elstöd till företag, gör regeringen sammantaget bedömningen att den sekretess som föreskrivs i 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, utgör en lämplig avvägning mellan skyddsintresset och insynsintresset. Behovet av sekretess för känsliga uppgifter som kan förekomma i ärenden om elstöd till företag kan tillgodoses genom att 30 kap. 23 § OSL görs tillämplig på Skatteverkets nya verksamhet som avser elstöd till företag genom en ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641), förkortad OSF. Någon ny sekretessbestämmelse behöver således enligt regeringen inte föras in i OSL. Generellt anser regeringen att sekretess av insynsskäl inte bör gälla för beslut om elstöd till företag eller beslut om återkrav av sådant stöd. Exakt hur regler om detta ska utformas är dock något som kan regleras i OSF.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen anser att det är viktigt att elstödet till företag kan börja beviljas och tillgodoräknas sökandena så snart som möjligt. Skatteverket behöver dock viss tid på sig för att förbereda sin handläggning och utveckla nödvändiga it-system. Regeringen konstaterar att såväl förberedelser av handläggning som utveckling av it-system kan inledas innan lagen har trätt i kraft men måste vara klara innan lagen kan börja tillämpas. Inhämtningen av uppgifter kräver dock reglering i förordning och lagringen i beskattningsdatabasen kräver lagstöd. Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 8 maj 2023.

Utskottets ställningstagande

För att kunna genomföra förslaget om förordningen om elstöd till företag och därmed kunna bevilja elstöd till näringsidkare och juridiska personer som är finansierat av intäkter från överbelastning i elnätet har regeringen lämnat förslag om det förfarande för elstöd till företag som har bedömts lämpligt.

Utskottet har inga invändningar mot förslaget och tillstyrker därmed propositionen.

Särskilt yttrande

Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag (S, V, C, MP)

Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Sofie Eriksson (S), Peder Björk (S), Helena Vilhelmsson (C) och Elin Söderberg (MP) anför:

Eftersom det nu aktuella ärendet i skatteutskottet enbart handlar om förfarandefrågor har vi inte kunnat motionera. Vi väljer dock att framföra dessa synpunkter.

Svenska hushåll och företag upplever just nu en ekonomisk press som inte liknar någonting vi sett på decennier. Samtidigt som samhällsekonomin står på branten av en lågkonjunktur är inflationen på historiskt höga nivåer, elräkningarna är fortsatt höga och arbetslösheten väntas stiga. I detta mycket tuffa ekonomiska läge saknar Sverige ett handlingskraftigt politiskt ledarskap som förmår göra det som krävs. Hushåll och företag får inga tydliga besked. Regeringen och Sverigedemokraterna saknar en plan för hur den ekonomiska krisen ska mötas. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet är djupt kritiska mot regeringens saktfärdighet och brist på tydliga besked när det gäller nuvarande och framtida elstöd.

Regeringens hantering av de elstöd som ska betalas ut till hushåll och företag har präglats av en rad olyckliga vägval och flera avgörande misstag. Inledningsvis valde man att ställa ut löften om att elstödet skulle vara på plats i form av ett högkostnadsskydd redan den 1 november, och betalas ut före jul, trots att all tillgänglig information talade för att det var orealistiskt. Man valde därutöver att inte sätta ett tak för utbetalningen av elstödet till hushållen, vilket medförde att enskilda elkunder kunde få över 700 000 kronor i elstöd, samtidigt som man utelämnade halva Sverige i det ursprungliga elstödet. Vi anser att regeringen borde återkomma till riksdagen med ett elstöd som också innefattar företag och organisationer i elområde 1 och 2. Det nu aktuella stödet till företag omfattar bara företag i södra Sverige, trots att höga elpriser drabbat många företag även i de norra delarna av landet. Därefter har man vid flera tillfällen skapat onödig förvirring och lämnat otydliga besked om vilken tidsplan som ska gälla för utbetalningen av stöden till företag. Det har skapat en stress och en oro hos redan hårt pressade företagare – och detta när vi står mitt i en lågkonjunktur som ytterligare försvårar läget för svenska företag. Det går inte heller att utesluta att den försenade utbetalningen av elstödet till företag har påverkat inflationen. Det är djupt oroande att regeringen inte har gjort det som krävs för att dämpa inflationen när svensk ekonomi och svenska hushåll är hårt pressade. Vad gäller frågorna om hur ett framtida elstöd ska utformas och vilka åtgärder regeringen ämnar vidta inför nästa vinter, har regeringen fortfarande inte kunnat lämna ett tydligt besked. Flera oklarheter behöver redas ut. Exempelvis behöver man säkerställa att det inte går att få dubbla utbetalningar av elstöd och klargöra situationen för de som har elkostnaden som en del av den ordinarie hyran.

I regeringens proposition lämnas förslag om vissa förfarandefrågor för elstöd till företag. Trots regeringens kraftiga försening av utbetalningen av elstödet till företagen, är det bra att nödvändig lagstiftning kommer på plats. Det är dock värt att uppmärksamma den kraftiga kritik som Lagrådet riktar mot regeringens beredning av propositionen och mot flera av de lagtekniska vägval som regeringen har gjort. Vi vill också lyfta fram att åtskiljandet av förfarandefrågorna, som regleras i lag, från flera centrala bestämmelser om elstödets utformning och tillämpning, som regleras i förordning, är mycket olycklig.

För att allmänheten ska kunna granska utbetalningarna är det viktigt med insyn och transparens. Det blev inte minst tydligt efter de elstöd som betalades ut till hushållen. Därför behöver regeringen reda ut alla eventuella oklarheter kring sekretessen vad avser utbetalningen av elstöd till företag.

Den här vinterns misslyckade hantering av elstödet till hushåll och företag får inte upprepas. Ytterst står hushållens ekonomi, svenska jobb och företag på spel. Vi anser därför att regeringen borde återkomma till riksdagen med tydliga besked om hur elstödet för hushåll, företag, föreningar och organisationer i hela landet ska hanteras om elpriserna blir mycket höga även under den kommande vintern.

Med det ovan anförda ställer vi oss dock bakom propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2022/23:107 Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om förfarande för elstöd till företag.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag