2022/23:SkU10

Ny mervärdesskattelag

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny mervärdesskattelag som ersätter den nuvarande mervärdesskattelagen. Utskottet föreslår därutöver en ändring av lagteknisk karaktär.

Den föreslagna lagen utgör en omarbetning av den nuvarande mervärdesskattelagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Den nya lagen får en ny struktur, moderniseras språkligt och anpassas till mervärdesskattedirektivets begrepp, struktur och systematik.

I den nya lagen införs även bestämmelserna i lagen om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster samt vissa bestämmelser i lagen om frihet från skatt vid import, m.m. som endast avser mervärdesskatt. Vidare föreslås följdändringar i flera lagar.

Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns en reservation (V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2022/23:46 Ny mervärdesskattelag.

Tre yrkanden i följdmotioner.

Ett yrkande från allmänna motionstiden 2022/23.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Undantaget för tjänster inom fristående grupper

Reservation

Undantaget för tjänster inom fristående grupper, punkt 2 (V, C, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motion från allmänna motionstiden 2022/23

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Utskottets lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. mervärdesskattelag,

2. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

3. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,

4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

5. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor,

6. lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg,

7. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

8. lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund,

9. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) med den ändringen att 39 kap. 1 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

10. lag om ändring i tullagen (2016:253),

11. lag om ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter,

12. lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,

13. lag om ändring i lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling,

14. lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt,

15. lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:46 punkterna 1–15.

2.	Undantaget för tjänster inom fristående grupper

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:1470 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4,

2022/23:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V),

2022/23:2322 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) och

2022/23:2323 av Marielle Lahti m.fl. (MP).

Reservation (V, C, MP)

Stockholm den 13 april 2023

På skatteutskottets vägnar

Niklas Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Per Söderlund (SD), Boriana Åberg (M), Hanna Westerén (S), Eric Westroth (SD), Fredrik Ahlstedt (M), Ida Ekeroth Clausson (S), David Lång (SD), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Helena Lindahl (C), Bo Broman (SD), Crister Carlsson (M), Peder Björk (S), Carl B Hamilton (L) och Marielle Lahti (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2022/23:46 Ny mervärdesskattelag. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Utskottet föreslår därutöver en ändring av lagteknisk karaktär. Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till skatteförfarandelagen finns i bilaga 3.

Tre motioner med sammanlagt tre yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Riksdagen riktade våren 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet (bet. 2021/22:SkU16, rskr. 2021/22:236). I betänkandet behandlas även regeringens redovisning i propositionen av hanteringen av tillkännagivandet.

Vid utskottets sammanträde den 23 februari inhämtade utskottet upplysningar från Skatteverket om myndighetens tillämpning av reglerna för intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation.

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ny mervärdesskattelag.

Propositionen

Regeringens förslag

I propositionen föreslås en ny mervärdesskattelag som ersätter den nuvarande mervärdesskattelagen (1994:200). Den föreslagna lagen är en omarbetning av den nuvarande mervärdesskattelagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Den nya lagen får en ny struktur, moderniseras språkligt och anpassas till mervärdesskattedirektivets begrepp, struktur och systematik.

I den nya lagen införs även bestämmelserna i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster samt vissa bestämmelser i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. som endast avser mervärdesskatt. Vidare föreslås följdändringar i flera lagar.

Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

De huvudsakliga skälen för regeringens förslag

Utredningen har gjort en i huvudsak författningsteknisk översyn och föreslår en ny mervärdesskattelag. En målsättning för utredningen har varit att den nya lagen ska vara ändamålsenlig och i hög grad anpassad till rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet), särskilt med avseende på begrepp och struktur. Utredningen har till allra största delen undvikit materiella förändringar av reglerna. På grund av tidsbrist har utredningen inte föreslagit några större anpassningar av undantagen från skatteplikt, exempelvis undantaget för finansiella tjänster. Förslagen har i stället inriktats på sådant som har mer systemövergripande karaktär.

Sedan mervärdesskattelagen trädde i kraft 1994 har ett nytt moderniserat mervärdesskattedirektiv antagits. De svenska reglerna har också förändrats åtskilliga gånger och nya regler har tillkommit bl.a. till följd av ändringar i mervärdesskattedirektivet. Detta har ökat komplexiteten i lagstiftningen och gjort den svår att tillämpa. Det mervärdesskatterättsliga regelverket är därför i behov av en förenkling. Tydliga och enkla regler underlättar för dem som ska tillämpa regelverket.

Den nuvarande mervärdesskattelagen har ansetts svåröverskådlig. Många av bestämmelserna i lagen har förändrats, och genom att tillägg har gjorts till vissa bestämmelser har dessa blivit mycket omfattande. Därmed har bestämmelserna blivit svåra att förstå och överblicka. I lagen finns också flera exempel på att nya bestämmelser har infogats i befintliga kapitel, exempelvis reglerna om vissa undantag för omsättningar till och förvärv från andra EU-länder. Dessutom har nya kapitel infogats och andra har strukits helt. Detta gör att det finns brister i regelverkets struktur. Flera av bestämmelserna i lagen har tillkommit när lagen infördes och har tillämpats under lång tid. Mervärdesskattelagens systematik och de begrepp som används i lagen skiljer sig i många avseenden från mervärdesskattedirektivet. Dessa skillnader bidrar i vissa fall till en osäkerhet om vad som är gällande rätt. Det finns således ett behov av en omfattande författningsteknisk översyn. De beskrivna bristerna är av sådant slag att de inte kan lösas i tillräcklig grad med en omarbetning av den nuvarande mervärdesskattelagen. Regeringen föreslår därför att den nuvarande mervärdesskattelagen ersätts av en ny mervärdesskattelag. Den nya lagen föreslås få en ny struktur, moderniseras språkligt och anpassas till bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att förslaget till omarbetning av den nuvarande mervärdesskattelagen gör regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Utskottet konstaterar att den nya lagen får en ny struktur, moderniseras språkligt och anpassas till mervärdesskattedirektivets begrepp, struktur och systematik, vilket utskottet välkomnar.

Utskottet konstaterar samtidigt att ett av regeringens lagförslag bör ändras för att undvika lagkollision. I propositionen föreslås en ändring i 39 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Denna paragraf har redan ändrats i och med riksdagens beslut att stödja regeringens förslag i en extra ändringsbudget för 2023 om tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter (prop. 2022/23:58, bet. 2022/23:FiU33, rskr. 2022/23:125) som trädde i kraft den 1 mars 2023. I den nu aktuella propositionen har emellertid inte tagits hänsyn till förändringarna som gjorts i den extra ändringsbudgeten. Därför lämnar utskottet ett förslag till lagändring för att undvika att tidigare förändringar av denna paragraf upphävs oavsiktligt.

Utskottet tillstyrker därmed propositionens lagförslag med den ändring som framgår av utskottets lagförslag i bilaga 3.

Utskottet övergår nu till att under särskild rubrik behandla motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden som anknyter till förslaget till ny mervärdesskattelag.

Undantaget för tjänster inom fristående grupper

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att vidare utreda reglerna för skatteplikt för tjänster av fristående grupper.

Jämför reservationen (V, C, MP).

Bakgrund

I artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser om undantag från skatteplikt för tjänster av fristående grupper. Enligt artikeln ska medlemsstaterna undanta tillhandahållande av tjänster av fristående grupper av personer vilka bedriver en verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt eller för vilken de inte är en beskattningsbar person, i syfte att tillhandahålla medlemmarna av dessa grupper tjänster som är direkt nödvändiga för att bedriva denna verksamhet, om grupperna endast begär ersättning av sina medlemmar för deras andel av gemensamma utgifter, förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen.

Undantaget från skatteplikt i artikel 132.1 f syftar till att undvika att en person som erbjuder vissa tjänster ska vara tvungen att betala mervärdesskatt även om personen funnit det nödvändigt att samarbeta med andra verksamhetsutövare genom en gemensam organisation som tar på sig vissa uppgifter som är nödvändiga för att tillhandahålla tjänsterna (C-400/18 Infohos, punkt 36).

I fråga om konkurrensrekvisitet i artikel 132.1 f (artikel 13 A.1 f i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG) har EU-domstolen i målet C-8/01 Taksatorringen uttalat följande. Det är undantaget från mervärdesskatteplikt i sig som inte får vålla snedvridning av konkurrensen. För att undantaget från skatteplikt ska kunna nekas krävs att det just är den omständigheten att de tjänster som tillhandahålls av en grupp av personer är undantagna från skatteplikt som kan vålla snedvridning av konkurrensen, och inte den omständigheten att gruppen uppfyller de övriga villkoren i bestämmelsen (punkt 58). Om grupperna är garanterade att behålla medlemmarna som kunder – oberoende av om det råder skatteplikt eller undantag från skatteplikt – kan det inte anses att det är det undantag från skatteplikt som de beviljas som utestänger oberoende aktörer från marknaden (punkt 59). Undantaget från mervärdesskatteplikt ska nekas om det föreligger en verklig risk för att undantaget i sig, för närvarande eller i framtiden, kan vålla snedvridning av konkurrensen (punkt 64).

Riksdagens tillkännagivande

I betänkande 2021/22:SkU16 tillstyrkte utskottet motionsförslag om att tillkännage för regeringen att den skyndsamt ska utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet.

Utskottet uttalade följande i sitt ställningstagande (s. 23 f.):

Ideella föreningar som t.ex. idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund är undantagna från inkomstbeskattning när näringsverksamheten syftar till att bidra till organisationens allmännyttiga ändamål. Detta beror på att folkrörelsernas och civilsamhällets insatser ska stödjas och på att tusentals medlemmar arbetar gratis för olika former av samhällsnytta inom den ideella verksamheten.

Trots detta har ett problem uppkommit i de organisationer som verkar på olika nivåer och innehåller ett antal olika juridiska personer. Det kan t.ex. handla om organisationer där den nationella organisationen är en juridisk person och de lokala avdelningarna är sina egna juridiska personer. Det är vanligt i större organisationer att man har system för att internt stödja lokala avdelningar, det kan handla om it-support, administrativ hjälp och andra instanser som man av praktiska och ekonomiska skäl väljer att samordna inom organisationerna. Utifrån tolkning av mervärdesskattelagstiftningen har det ifrågasatts om de interna köpen av stöd räknas som en del av det allmännyttiga uppdraget. I flera fall har det bedömts som att stödet hade kunnat köpas på marknaden och för flera stora organisationer blir det därför momsbelagt att tillhandahålla stöd till sina medlemsorganisationer, trots att syftet är att stödja föreningarna med specifika system, utvecklade för den egna verksamheten. Exempelvis idrottsföreningar, studieförbund och Svenska kyrkan har påtalat detta problem. De organisationer som egentligen borde vara skattebefriade får lägga stora summor på att betala moms för sin internfakturering.

Utskottet menar att detta hämmar den ideella sektorn, folkrörelsernas och civilsamhällets verksamhet. Medel som är menade att stödja organisationernas ideella verksamhet och utveckling går i stället direkt tillbaka till staten i form av skatt. Det är också en ökad administrativ börda för föreningarna att redovisa detta.

Vad gäller administrativ kontroll vill utskottet dock, precis som i fråga om privata företag, understryka att bördan av kontroll måste vägas mot hotet att föreningar utnyttjas för ekonomisk brottslighet.

Den nuvarande tillämpningen av mervärdesskatt på interna tjänster måste ses över och det behöver bli tydligt vad som gäller för föreningarna. Regeringen bör få i uppdrag att skyndsamt utreda hur frågan om internmoms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten. Risker för och åtgärder mot momsfusk ska dock särskilt beaktas.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2021/22:236).

Propositionen

Regeringen föreslår att konkurrensrekvisitet i undantaget för tjänster inom fristående grupper anpassas till mervärdesskattedirektivet. Som skäl anför regeringen att konkurrensrekvisitet i den nuvarande mervärdeskattelagen (1994:299), förkortad ML, är utformat som en schablonregel och har en annorlunda utformning (”avser endast sådana tjänster som normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför gruppen”) än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet (”förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen”).

Utredningen som regeringens förslag bygger på föreslår att konkurrensrekvisitet ska anpassas till mervärdesskattedirektivet genom att det ges samma lydelse som i direktivets bestämmelse så att det inte kan uppkomma situationer där bestämmelsen blir mer begränsad och därmed ger ett annat resultat än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet. Genom att lagtexten anpassas till direktivet undviks att de svenska reglerna tillämpas snävare än direktivets regler. För grupper av föreningar och andra aktörer som bedriver verksamhet av allmänt intresse kommer bestämmelsen därigenom inte att kunna bli mer begränsad än vad som krävs enligt EU-rätten. Regeringen föreslår därför i likhet med utredningen att konkurrensrekvisitet i den nya mervärdesskattelagen (NML) anpassas och ges samma ordalydelse (”gäller under förutsättning att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen”) som i direktivet (”förutsatt att undantaget inte kan befaras vålla snedvridning av konkurrensen”). Därigenom säkerställs att rekvisitet i NML ges samma innebörd och resultat som i mervärdesskattedirektivet. Vid bedömningen av om undantaget kan befaras vålla verklig snedvridning av konkurrensen behöver hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet, t.ex. typ av tjänst, särskilda anpassningar till gruppmedlemmarnas verksamhet och andra marknadsförhållanden. Vid tolkning av bestämmelsen ska hänsyn också tas till syftet med artikel 132.1 f i mervärdesskattedirektivet och att bestämmelsen inte får ges en så restriktiv tolkning att undantaget i praktiken nästan aldrig blir tillämpligt eller förlorar sin effekt (se bl.a. målen C-8/01 Taksatorringen punkt 62 och C-400/18 Infohos, punkt 30). Detta gäller även i de fall då föreningar och andra organisationer inom civilsamhället samordnar vissa delar av organisationernas arbete.

Utredningen lämnade, utöver språkliga ändringar, endast förslag om att anpassa konkurrensrekvisitet i bestämmelsen. Det saknas därför enligt regeringen underlag för att i detta lagstiftningsärende göra ytterligare anpassningar av bestämmelsen till direktivet, som några remissinstanser efterfrågar. Remissinstanserna har inte lämnat några konkreta förslag på ändringar och det har inte framkommit att det finns behov av anpassningar utöver det som föreslås nu. Vidare bedöms det inte nödvändigt att som Fastighetsägarna och Skatteverket föreslår att i bestämmelsen ange att undantaget endast gäller verksamheter av allmänt intresse. Det följer av rättspraxis att det är så (se HFD 2019 not. 40).

Regeringens redovisning av riksdagens tillkännagivande

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska utreda hur frågan om intern mervärdesskatt mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet (bet. 2021/22:SkU16, rskr. 2021/22:236). När det gäller tillkännagivandet gör regeringen i övrigt följande bedömning. Av betänkandet framgår att det i flera fall bedömts att internt köpta tjänster hade kunnat köpas på marknaden. För flera stora organisationer blir därför tillhandahållanden av dessa tjänster i form av stöd till medlemsorganisationerna mervärdesskattepliktiga, trots att syftet är att stödja föreningarna med specifika system, utvecklade för den egna verksamheten. Exempelvis idrottsföreningar, studieförbund och Svenska kyrkan har påtalat detta som ett problem.

Regeringen konstaterar att mervärdesskattedirektivet sätter ramen för utformningen av de svenska mervärdesskattereglerna och styr vilka tjänster som ska vara skattepliktiga eller skattefria. En lösning av frågan med intern mervärdesskatt måste således vara förenlig med direktivet, något som också framgår av tillkännagivandet.

Regeringen föreslår nu att lydelsen av konkurrensrekvisitet i 10 kap. 19 § NML anpassas så att den blir samma som i direktivet. Den konkreta innebörden i det enskilda fallet av den ändrade lydelsen av konkurrensrekvisitet i NML får avgöras i rättstillämpningen. Den ändrade utformningen kan, i vissa fall, medföra en annan bedömning än den nuvarande utformningen av rekvisitet i ML (se Högsta förvaltningsdomstolens uttalande i HFD 2014 ref. 20 om att det inte kan uteslutas att utformningen av bestämmelsen i ML skulle kunna visa sig alltför långtgående jämfört med direktivets lydelse). Utformningen av konkurrensrekvisitet i NML följer tillkännagivandets krav på att en lösning av frågan inte ska orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten. Regeringen anser mot denna bakgrund att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Motionerna

I ett flertal motionsyrkanden föreslås tillkännagivanden om att konkurrensrekvisitet i den nya mervärdesskattelagen bör utredas vidare.

I kommittémotion 2022/23:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) anförs att konkurrensrekvisitet måste kompletteras på så sätt att det tydligt framgår av lagtexten att undantaget kan tillämpas under förutsättning att någon verklig snedvridning av konkurrensen inte uppkommer.

I kommittémotion 2022/23:2322 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) anförs att det skyndsamt bör tillsättas en utredning om hur frågan om internmoms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten.

Även i kommittémotion 2022/23:2323 av Marielle Lahti m.fl. (MP) anförs att konkurrensrekvisitet bör omformuleras. I kommittémotion 2022/23:1470 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 anför motionärerna att det är hög tid att utreda avskaffandet av internmomsen som ställer till med stora bekymmer för föreningslivet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har förståelse för att det finns många fördelar för föreningar och andra organisationer inom civilsamhället att samordna vissa delar av organisationernas arbete. Utskottet konstaterar samtidigt att konkurrensrekvisitet i den föreslagna lagstiftningen har utformats enligt samma lydelse som mervärdesskattedirektivet, som sätter gränser för hur nationell mervärdesskattelagstiftning kan utformas. Regeringens ambition har varit att det därmed inte ska uppkomma situationer där undantaget för mervärdesskatt på tjänster inom fristående grupper blir mer begränsade och ger ett annat resultat än motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet.

Vid bedömningen av om undantaget kan befaras vålla verklig snedvridning av konkurrensen behöver hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet, t.ex. typ av tjänst, särskilda anpassningar till gruppmedlemmarnas verksamhet och andra marknadsförhållanden. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att det enligt EU-domstolens praxis vid tolkning av reglerna om undantag i mervärdesskattedirektivet också ska tas hänsyn till syftet med undantagsbestämmelsen och att bestämmelsen inte får ges en så restriktiv tolkning att undantaget i praktiken nästan aldrig blir tillämpligt eller förlorar sin effekt. Vidare noterar utskottet att regeringen i författningskommentaren till bestämmelsen anger att den föreslagna lydelsen kan innebära en materiell ändring i vissa fall.

Utskottet anser sammantaget att bestämmelsens utformning i regeringens förslag är väl avvägd samt att tillkännagivandet är tillgodosett. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna i detta avsnitt.

Reservation

Undantaget för tjänster inom fristående grupper, punkt 2 (V, C, MP)

av Ilona Szatmári Waldau (V), Helena Lindahl (C) och Marielle Lahti (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:1470 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4,

2022/23:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V),

2022/23:2322 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) och

2022/23:2323 av Marielle Lahti m.fl. (MP).

Ställningstagande

Ideella föreningar som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund är undantagna från inkomstbeskattning när näringsverksamheten syftar till att bidra till organisationens allmännyttiga ändamål. Tusentals medlemmar arbetar gratis för olika former av samhällsnytta inom den ideella verksamheten. Folkrörelsernas och civilsamhällets oerhört viktiga insatser ska stödjas. Trots detta har en situation uppstått som gör att många ideella organisationer måste betala mervärdesskatt. Det kan t.ex. handla om organisationer där den nationella organisationen är en juridisk person och de lokala avdelningarna är sina egna juridiska personer. Det är vanligt i större organisationer att man har system för att internt stödja lokala avdelningar; det kan handla om it-support, administrativ hjälp och andra instanser som man av praktiska och ekonomiska skäl väljer att samordna inom organisationerna. Det är dessa tjänster som i vissa fall kan komma att omfattas av mervärdesskatt. Utifrån tolkning av mervärdesskattelagstiftningen har det ifrågasatts om de interna köpen av stöd räknas som en del av det allmännyttiga uppdraget. I flera fall har det bedömts som att stödet hade kunnat köpas på marknaden och för flera stora organisationer blir det därför momsbelagt att tillhandahålla stöd till sina medlemsorganisationer, trots att syftet är att stödja föreningarna med specifika system, utvecklade för den egna verksamheten, vilket i sin tur leder till ett mer effektivt utnyttjande av resurser. En enig riksdag tillkännagav för ett år sedan för regeringen att den skyndsamt bör utreda hur frågan om internmoms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten. Därefter har frågan beaktats i den aktuella propositionen om NML, med resultatet att NML numera har samma lydelse som EU:s mervärdesskattedirektiv, vilket regeringen menar är till fyllest. Vi är av en annan uppfattning. Regeringen har inte utrett frågan om att se över internmomsen utan endast anpassat den nya NML enligt EU:s mervärdesskattedirektiv. Detta har ingen praktisk betydelse eftersom myndigheter har vägt in EU:s direktiv även tidigare. Innebörden av detta är att de organisationer som egentligen borde vara skattebefriade även fortsättningsvis kan behöva lägga stora summor på att betala moms för sin internfakturering. Medel som är menade att stödja organisationernas ideella verksamhet och utveckling går i stället direkt tillbaka till staten i form av skatt. Frågan om internmoms mellan föreningar ska inte behöva vara så krånglig att den ska behöva avgöras i rättslig instans. Att tillämpa undantaget från att betala internmoms borde vara möjligt så länge som ingen verklig snedvridning av konkurrensen sker. Konkurrensrekvisitet i den svenska mervärdesskattelagstiftningen måste tydliggöras i den riktningen. Mot bakgrund av detta bör regeringen på nytt ta tag i frågan och tillsätta en utredning med uppgift att föreslå en lagstiftning som tillgodoser förra årets tillkännagivande.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2022/23:46 Ny mervärdesskattelag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till mervärdesskattelag.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253).

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter.

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling.

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt.

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank.

Följdmotionerna

2022/23:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konkurrensrekvisitet måste kompletteras på så sätt att det tydligt framgår av lagtexten att undantaget kan tillämpas under förutsättning att någon verklig snedvridning av konkurrensen inte uppkommer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2022/23:2322 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det skyndsamt bör tillsättas en utredning om hur frågan om internmoms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.