|
|
Upphovsrätten på den digitala inre marknaden
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i bl.a. lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förslagen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som syftar till att anpassa upphovsrätten till den tekniska utvecklingen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Utskottet anser dessutom att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns fem reservationer (V, MP) och ett särskilt yttrande (C).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:278 Upphovsrätten på den digitala inre marknaden.
Elva yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Upphovsrätten på den digitala inre marknaden
1.Tjänsteleverantörers ansvarsfrihet, punkt 2 (V, MP)
2.Rätt till information, punkt 3 (V, MP)
3.Uppföljning och utvärdering, punkt 4 (V, MP)
4.Lagvalsregler, punkt 5 (V, MP)
5.Övrigt om genomförandet av direktivet, punkt 6 (V)
Regeringens lagförslag, punkt 1 (C)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Kulturutskottets yttrande 2022/23:KrU1y
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
2. lag om ändring i lagen (2016:977) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt,
3. lag om ändring i lagen (2017:322) om medling i vissa upphovsrättstvister.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:278 punkterna 1–3.
|
2. |
Tjänsteleverantörers ansvarsfrihet |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:20 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 1 och
2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 1.
Reservation 1 (V, MP)
|
3. |
Rätt till information |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:20 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 6 och
2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 2.
Reservation 2 (V, MP)
|
4. |
Uppföljning och utvärdering |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:20 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 7 och
2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 4.
Reservation 3 (V, MP)
|
5. |
Lagvalsregler |
Riksdagen avslår motion
2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 3.
Reservation 4 (V, MP)
|
6. |
Övrigt om genomförandet av direktivet |
Riksdagen avslår motion
2022/23:20 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkandena 2–5.
Reservation 5 (V)
Stockholm den 24 november 2022
På näringsutskottets vägnar
Tobias Andersson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Fredrik Olovsson (S), Mats Green (M), Monica Haider (S), Jessica Stegrud (SD), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Isak From (S), Kjell Jansson (M), Eric Palmqvist (SD), Elin Söderberg (MP), Louise Eklund (L), Aida Birinxhiku (S), Lorena Delgado Varas (V), Lili André (KD), Rickard Nordin (C) och Anette Rangdag (SD).
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2021/22:278 Upphovsrätten på den digitala inre marknaden och elva yrkanden i följdmotioner. I oktober 2022 beslutade utskottet att bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och motionerna (prot. 2022/23:2). I november 2022 överlämnade kulturutskottet sitt yttrande (yttr. 2022/23:KrU1y) till utskottet.
En förteckning över de förslag som behandlas i betänkandet finns i bilaga 1, regeringens lagförslag finns i bilaga 2 och yttrandet från kulturutskottet finns i bilaga 3.
Upphovsrätten på den digitala inre marknaden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i bl.a. lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Lagförslagen innehåller nya regler på upphovsrättsområdet som syftar till att anpassa upphovsrätten till den tekniska utvecklingen. Vidare avslår riksdagen samtliga motionsyrkanden.
Jämför reservation 1 (V, MP), 2 (V, MP), 3 (V, MP), 4 (V, MP) och 5 (V) samt det särskilda yttrandet (C).
Propositionen
Inledning
Våren 2019 antogs Europarlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG (i det följande benämnt direktivet). Medlemsstaterna skulle ha genomfört direktivet senast den 7 juni 2021. Med anledning av genomförandet tog en arbetsgrupp inom Justitiedepartementet fram promemorian Upphovsrätten på den digitala inre marknaden (Ds 2021:30). Promemorian har remissbehandlats. I samband med att promemorian togs fram bjöd Justitiedepartementet in ett stort antal företag, organisationer och myndigheter att lämna synpunkter på hur direktivet borde genomföras. Justitiedepartementet har även hållit överläggningar om genomförandet av direktivet med företrädare för berörda departement i de andra nordiska länderna. I Europeiska kommissionens regi har vidare ett flertal möten hållits med medlemsstaterna om genomförandet av direktivet. Våren 2021 antog kommissionen dessutom ett meddelande med vägledning för genomförandet av artikel 17 i direktivet (COM(2021) 288 final).
Regeringen beslutade i juni 2022 att begära ett yttrande av Lagrådet över de lagförslag som presenterades i en lagrådsremiss. Regeringen har därefter i huvudsak följt Lagrådets synpunkter.
Övergripande om propositionens innehåll
I propositionen föreslår regeringen nya regler på upphovsrättsområdet som syftar till att anpassa upphovsrätten till den senaste tekniska utvecklingen. Med förslagen i propositionen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG (i det följande benämnt direktivet) i svensk rätt.
Regeringen föreslår bl.a. nya inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning och för att kulturarvet ska kunna bevaras. Nya bestämmelser föreslås också för att förbättra förutsättningarna för att fritt kunna återge äldre konstverk.
Regeringen föreslår vidare att framställare av presspublikationer ges en ny ensamrätt till sina publikationer för att tidningsföretagen ska kunna få ersättning när deras material används på internet. En ny avtalslicens föreslås också för att underlätta för användare och rättsinnehavare genom att möjliggöra heltäckande avtal i situationer där presspublikationer utnyttjas på internet.
Nya regler föreslås även för att reglera ansvaret för leverantörer av tjänster på internet där användarna själva laddar upp material. Bestämmelserna innebär att leverantörerna ska ingå avtal med de rättsinnehavare som vill det, men också att de ska vara skyldiga att i flera avseenden agera i förhållande till material som laddas upp på tjänsterna mot rättsinnehavarens vilja. Särskilda regler föreslås för att skydda tjänsternas användare.
Slutligen föreslås ett antal bestämmelser för att stärka avtalspositionen för upphovsmäns, utövande konstnärer och fotografer när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar och andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Tjänsteleverantörers ansvarsfrihet
När det gäller tjänsteleverantörers ansvarsfrihet anförs i propositionen att en tjänsteleverantör inte ska ansvara för en olovlig överföring om leverantören, i de fall denne har fått en välgrundad underrättelse från rättsinnehavaren, skyndsamt hindrar tillgång till innehållet. För att undgå ansvar ska leverantören därutöver ha gjort det som skäligen kan krävas för att få tillstånd för de överföringar till allmänheten som görs på tjänsten och för att säkerställa att innehåll som medför intrång i upphovsrätten till verk som rättsinnehavarna har försett leverantören med relevant och nödvändig information om inte görs tillgängligt på tjänsten.
Vid bedömningen av om leverantören har gjort vad som skäligen kan krävas ska det, enligt propositionen, särskilt beaktas vilken typ av tjänst leverantören tillhandahåller, vilken publik och omfattning tjänsten har, vilken typ av verk användarna av tjänsten laddar upp samt vilka lämpliga och effektiva medel för att vidta åtgärder som finns tillgängliga på marknaden och leverantörens kostnad för dem.
De åtgärder tjänsteleverantören ska vidta för ansvarsfrihet ska inte hindra leverantören från att vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter att inte hindra tillgång till lagligt innehåll.
Nystartade tjänster ska under vissa förutsättningar undantas från skyldigheten att göra det som skäligen kan krävas för att säkerställa att innehåll som medför intrång i upphovsrätten inte görs tillgängligt på tjänsten.
I propositionen anförs vidare att regeringens uppfattning är att ett krav på att tjänsteleverantörerna ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas i nu aktuellt avseende ger en bättre vägledning i fråga om den helhetsbedömning som ska göras. Enligt propositionen innebär detta inte ett lägre ställt krav i svensk rätt än vad direktivet ger uttryck för. Kravet på att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas omfattar såväl kravet på att göra det man kan som den proportionalitetsbedömning som ska göras och ska alltså fullt ut motsvara det samlade regelverk som dessa båda utgångspunkter ger uttryck för. På så sätt underlättas också förståelsen av att tjänsteleverantörens ansvar inte sträcker sig längre än att till att vidta alla rimliga åtgärder och att leverantören inte är skyldig att göra orimliga uppoffringar.
Rätt till information
När det gäller upphovsmäns rätt till information anges i propositionen att de särskilda bestämmelserna i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) om rätt till information vid förlagsavtal ska ersättas med nya generella bestämmelser om rätt till information. Den som förvärvat upphovsrätt till ett verk av upphovsmannen ska minst en gång per år lämna aktuell, relevant och uttömmande information till upphovsmannen om de sätt på vilka verket har utnyttjats, samtliga intäkter som förvärvaren har haft från utnyttjandet och den ersättning som upphovsmannen har rätt till, under förutsättning att förvärvaren har haft intäkter från utnyttjandet av verket eller upphovsmannens ersättning är beroende av i vilken omfattning verket utnyttjas. Vid bedömningen av omfattningen av den information som ska lämnas ska de särskilda förhållandena i den aktuella sektorn beaktas. Om det med hänsyn till de intäkter som utnyttjandet av ett verk har gett upphov till skulle innebära en oproportionerlig administrativ börda att lämna sådan information, ska informationen få begränsas till vad som rimligen kan krävas. Om upphovsmannens bidrag till verket, eller upphovsmannens bidrag i förhållande till ett annat verk där verket ingår, inte är betydande, ska upphovsmannen ha rätt till informationen endast om han eller hon behöver den för att kunna ställa krav på ytterligare skälig ersättning. I sådana fall ska upphovsmannen få informationen på begäran.
I propositionen anförs vidare att om förvärvaren inte har tillgång till information som upphovsmannen har rätt till men informationen finns tillgänglig hos någon som med förvärvarens tillstånd utnyttjar verket ska upphovsmannen ha rätt att på begäran få informationen från denne. Vid en sådan begäran ska förvärvaren informera upphovsmannen om identiteten på den som utnyttjar verket. Avtalsvillkor som inskränker rätten till information ska vara ogiltiga. Information ska vid tillämpning av lagen (2018:558) om företagshemligheter anses lämnad i förtroende i samband med en affärsförbindelse, om den som lämnar informationen har angett att den är en företagshemlighet. Rätten till information ska gälla också för utövande konstnärer och framställare av fotografiska bilder.
Ersättningar
När det gäller rätt till ersättningar anförs det i propositionen att när en upphovsman i ett avtal överlåter sin upphovsrätt till någon som avser att utnyttja rätten i förvärvsverksamhet, ska upphovsmannen ha rätt till skälig ersättning. Avtalsvillkor som inskränker rätten ska vara ogiltiga. Rätten ska även gälla för utövande konstnärer och framställare av fotografiska bilder.
Regeringen uppger i propositionen att den inte ser någon risk för att en bestämmelse om rätt till skälig ersättning skulle omöjliggöra eller försvåra en tolkning utifrån de begrepp som används i direktivet och som kan komma att tolkas av EU-domstolen. En skälig ersättning ska alltså vara lämplig och proportionerlig på det sätt som förutsätts i direktivet.
Motionerna
Tjänsteleverantörers ansvarsfrihet
I kommittémotion 2022/23:20 yrkande 1 förordar Lorena Delgado Varas m.fl. (V) att lydelsen i regeringens förslag till 52 l § upphovsrättslagen ändras. Motionärerna anser att riksdagen bör tillkännage att texten ”gjort det som skäligen kan krävas” ersätts med ”gjort vad de har kunnat”.
I motion 2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) anförs i yrkande 1 att lydelsen i regeringens förslag till 52 l § upphovsrättslagen bör ändras så att den bättre stämmer överens med direktivet. Detta bör göras genom att ersätta lydelsen ”gjort det som skäligen kan krävas” med ”gjort vad de har kunnat”.
Rätt till information
I kommittémotion 2022/23:20 yrkande 6 förordar Lorena Delgado Varas m.fl. (V) att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som förenklar och underlättar rättsinnehavares informationsinhämtning i de fall det finns underlicenstagare.
I motion 2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 2 skriver motionärerna att regeringen ytterligare bör undersöka hur rättsinnehavare ska få löpande tillgång till adekvat information om hur deras verk används, vilket även bör gälla användning i tredje led.
Uppföljning och utvärdering
I kommittémotion 2022/23:20 anför Lorena Delgado Varas m.fl. (V) i yrkande 7 att det bör göras en uppföljning av genomförandet av direktivet under den innevarande mandatperioden.
I motion 2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 4 anförs att regeringen löpande bör utvärdera det svenska genomförandet av direktivet.
Lagvalsregler
I motion 2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 3 anförs att regeringen bör utreda behovet av tvingande lagvalsregler för att svenska och europeiska bolag som följer regler i enlighet med direktivet inte ska få en konkurrensnackdel.
Övrigt om genomförandet av direktivet
I kommittémotion 2022/23:20 yrkande 2 anför Lorena Delgado Varas m.fl. (V) att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förtydligande av vilken information leverantörer av tjänster behöver lämna för att bevisa att de har vidtagit tillräckliga åtgärder för att hindra tillgång till olovligt innehåll. I motionens yrkande 3 anförs vidare att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som stämmer överens med direktivet när det gäller en lämplig, skälig och proportionerlig ersättning. Motionärerna anför vidare i yrkande 4 att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag för att tydliggöra att engångsbelopp eller friköp av rättigheter som regel ska anses oskäliga. I yrkande 5 framförs att regeringen bör återkomma med ett lagförslag även om att avgränsa begränsningen av undantaget administrativt betungande till mer specificerade och legitima situationer.
Bakgrund och pågående arbete
Uppföljning och utvärdering
I direktivets artikel 30 anges att kommissionen tidigast den 7 juni 2026 ska genomföra en översyn av direktivet och lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Kommissionen ska senast den 7 juni 2024 bedöma följderna av det särskilda ansvarssystem som anges i artikel 17 som är tillämpligt på onlineleverantörer av delningstjänster för innehåll som har en årsomsättning på mindre än 10 miljoner EUR och vars tjänster har varit tillgängliga för allmänheten i unionen i mindre än tre år i enlighet med artikel 17.6 och, i lämpliga fall, vidta åtgärder i enlighet med de slutsatser den kommit fram till i sin bedömning. Det anges även att medlemsstaterna ska ge kommissionen den information den behöver för att kunna utarbeta rapporten.
Kulturutskottets yttrande
I yttrande 2022/23:KrU1y understryker kulturutskottet inledningsvis vikten av förbättrade förutsättningar för kulturskapare och anför att upphovsrättsfrågor är helt centrala för kulturarbetare och för branschen, detta inte minst eftersom den digitala utvecklingen har lett till svårigheter för kulturskapare att få överblick över hur deras verk och prestationer används. Kulturutskottet framför också att den digitala utvecklingen inneburit att kulturskapare alltmer sällan får skäliga, lämpliga och proportionerliga ersättningar när deras verk används.
Kulturutskottet välkomnar därför att direktivet nu genomförs i svensk rätt och framför bl.a. att det med harmoniserade regler skapas förutsättningar för fler kulturarbetare att få en rimlig chans att försörja sig.
Kulturutskottet understryker dock vikten av att reglerna inom EU är lika och uttrycker en oro över att den tidigare regeringen har lagt fram lagförslag som genomför direktivet på ett sätt som skiljer sig från övriga länder i EU. Enligt kulturutskottet finns det i propositionen ändringar av begrepp och kriterier som riskerar att ge kulturbranschen en omöjlig situation och ett lapptäcke av nationella regleringar. Ett exempel gäller begreppet ”best efforts”. Enligt direktivet ska tjänsteleverantörer vidta ”best efforts” för att få licensavtal på plats och därmed säkerställa att användarna har rätt att dela upphovsrättsligt skyddat material. I propositionen föreslås ordalydelsen ”gjort vad som skäligen kan krävas” i stället för den officiella översättningen ”gjort vad de har kunnat”. Kulturutskottet menar att Sverige inte bör införa en egen tolkning av begreppet ”best efforts”, utan lydelsen bör i likhet med i andra EU-länder vara ”gjort vad de har kunnat”. Kulturutskottet föreslår dock i detta skede inte någon ändring av lagtexten. Direktivet skulle ha varit genomfört den 7 juli 2021 och kommissionen har därför inlett ett överträdelseförfarande mot Sverige. Kulturutskottet anser därför att det är nödvändigt att bestämmelserna kommer på plats och att propositionen bifalls i sin helhet. Kulturutskottet anför vidare att förslagen i propositionen sammantaget innebär väsentligt förbättrade villkor för kulturskapare. Kulturutskottet avser dock att fortlöpande noga följa arbetet med genomförandet av direktivet när det gäller konsekvenserna för kulturskapare.
Sammanfattningsvis anser kulturutskottet att näringsutskottet bör tillstyrka propositionen och avstyrka samtliga motionsyrkanden.
När det gäller motionsyrkandena kommer andra uppfattningar till uttryck i två avvikande meningar (V, MP). I yttrandet finns även ett särskilt yttrande (S).
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:
– Regeringens lagförslag
– Tjänsteleverantörers ansvarsfrihet
– Rätt till information
– Uppföljning och utvärdering
– Lagvalsregler
– Övrigt om genomförandet av direktivet.
Regeringens lagförslag
Utskottet vill inledningsvis framhålla att en modernisering av upphovsrätten är nödvändig för att den ska kunna fungera i ett alltmer digitaliserat samhälle. Utskottet välkomnar därför att EU-gemensamma regler med ett sådant syfte nu genomförs i svensk rätt. Utskottet vill dock framhålla vikten av att de nya reglerna är ändamålsenligt utformade och leder till att upphovsrätten kommer att fungera på ett bättre sätt på den digitala inre marknaden. I likhet med kulturutskottet kommer utskottet att följa utvecklingen noga framöver.
Utskottet anser därmed att riksdagen bör anta de lagändringar som föreslås i propositionen, som därmed tillstyrks.
Tjänsteleverantörers ansvarsfrihet
I motionerna 2022/23:20 (V) yrkande 1 och 2022/23:27 (MP) yrkande 1 anförs att lydelsen i 52 l § upphovsrättslagen bör ha en annan lydelse än vad som föreslås i propositionen. Motionärerna anser att riksdagen bör tillkännage att lydelsen ”gjort det som skäligen kan krävas” ersätts med ”gjort vad de har kunnat”. Utskottet kan konstatera att det i propositionen redogörs för de överväganden och bedömningar som regeringen har gjort när det gäller genomförandet av denna del av direktivet. Enligt propositionen innebär den föreslagna skrivningen inte ett lägre ställt krav i svensk rätt än vad direktivet ger uttryck för. Samtidigt som utskottet noterar kulturutskottets farhågor om att genomförandet av direktivet i denna del kan skapa problem för kulturbranschen är utskottet, liksom kulturutskottet, angeläget om att det nya regelverket kommer på plats. Utskottet avser således inte att ställa sig bakom de nämnda motionsyrkandena, som därmed avstyrks.
Rätt till information
Ett tydligt syfte med det nya regelverk som nu införs är att stärka upphovsmäns och utövande konstnärers ställning som avtalspart. Därför innehåller regelverket bl.a. nya bestämmelser som rör såväl rätt till ersättning när rättigheter överlåts som rätt till information om hur verk och framföranden används. Utskottet vill framhålla att den sistnämnda rätten är viktig för att upphovsmän och utövande konstnärer ska kunna bedöma det ekonomiska värdet av de rättigheter de har överlåtit. Utskottet har inget att invända mot utformningen av de regler som nu föreslås när det gäller rätten till information och noterar de bedömningar som ligger till grund för de nya reglerna.
Utskottet avstyrker därmed motionerna 2022/23:20 (V) yrkande 6 och 2022/23:27 (MP) yrkande 2.
Uppföljning och utvärdering
I motionerna 2022/23:20 (V) yrkande 7 och 2022/23:27 (MP) yrkande 4 förordas att den nya lagstiftningen utvärderas, antingen efter en viss tid eller löpande. Utskottet vill av denna anledning framhålla att det är viktigt att de nya reglerna är ändamålsenligt utformade för att upphovsrätten ska kunna fungera i ett alltmer digitaliserat samhälle. Utskottet kan samtidigt konstatera att det i det bakomliggande direktivet anges att kommissionen ska genomföra en översyn av direktivet och ta fram en rapport om de viktigaste resultaten. Det anges även att medlemsstaterna ska ge kommissionen den information den behöver för att kunna utarbeta rapporten. Utskottet ser därmed inte behovet av att förorda att riksdagen ställer sig inte bakom de nämnda motionsyrkandena men avser däremot att noga följa utvecklingen framöver.
Motionsyrkandena avstyrks därmed.
Lagvalsregler
I motion 2022/23:27 (MP) yrkande 3 förordas en utredning med syftet att se över om tvingande lagvalsregler behövs för att de nya reglerna om ersättning inte ska kunna kringgås. Detta för att svenska och europeiska bolag som följer de nya reglerna inte ska få en konkurrensnackdel.
Propositionens förslag, liksom det bakomliggande direktivet, syftar till att skapa en bättre balans mellan parterna på den upphovsrättsliga avtalsmarknaden och en rättvisare fördelning av de intäkter som genereras av kreativt innehåll, inte minst på internet. Utskottet vill betona vikten av att de nya reglerna kommer på plats och ser inga skäl att ställa sig bakom det nämnda motionsyrkandet.
Motionsyrkandet avstyrks.
Övrigt om genomförandet av direktivet
I motion 2022/23:20 (V) yrkandena 2–5 förordas tillkännagivanden om att regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag som rör vissa delar av propositionen. Yrkandena rör tjänsteleverantörers informationsansvar, vilket begrepp som används för att ersättningen till upphovsmän ska vara lämplig och proportionerlig, att engångsbelopp eller friköp av rättigheter som regel ska anses vara oskäliga samt undantaget för administrativt betungande åtgärder.
Utskottet har i det föregående framhållit syftet med direktivet och de nya reglerna som nu genomförs i svensk rätt. Utskottet vill understryka vikten av att reglerna kommer på plats och avser inte att förorda att riksdagen ställer sig bakom de nämnda motionsyrkandena. Som utskottet påtalat i det föregående är det dock viktigt att de nya reglerna fyller sitt syfte, och utskottet kommer att följa frågan noga framöver.
Motionsyrkandena avstyrks.
|
1. |
av Elin Söderberg (MP) och Lorena Delgado Varas (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2022/23:20 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 1 och
2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi menar att det är viktigt att upphovsmän får ett bra stöd i lagstiftningen för att avtal ska kunna träffas med de företag som tillhandahåller onlinetjänster med upphovsrättsskyddat material. Mot bakgrund av att det är viktigt att det nya regelverket om upphovsrätt på den digitala marknaden kommer på plats har vi i det föregående ställt oss bakom utskottets förslag om att riksdagen ska anta de lagförslag som presenteras i propositionen. Vi ställer oss dock negativa till att lagändringsförslaget i propositionen när det gäller 52 l § i lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk avviker från skrivningarna i direktivet. I direktivet anges att en onlinetjänst ska ha ”gjort vad de har kunnat för att erhålla ett tillstånd”, medan motsvarande lydelse i propositionens förslag är att de ska ha ”gjort det som skäligen kan krävas”. Vi menar att detta innebär att upphovsmännens ställning försvagas och att såväl förhandlingar som en eventuell rättslig prövning försvåras.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag där 52 l § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ändras i enlighet med direktivet genom att lydelsen ”gjort det som skäligen kan krävas” ersätts med ”gjort vad de har kunnat”.
Detta anser vi att riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
av Elin Söderberg (MP) och Lorena Delgado Varas (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:20 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 6 och
bifaller delvis motion
2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 2.
Ställningstagande
När det gäller upphovsmäns rätt att ta del av information om hur deras verk används vill vi påpeka att den enskilda upphovsrättspersonen har mycket små möjligheter att själv ta kontakt med alla underlicenstagare som förvärvat rättigheterna i senare led. Därför bör det vara den första förvärvaren som har en skyldighet att efterfråga information till upphovsrättspersonen, samtidigt som underlicenstagarna har ett ansvar för att tillhandahålla informationen. Med utgångspunkt i detta bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag till en förenklad process för att underlätta upphovsrättspersoners informationsinhämtning i de fall där det finns underlicenstagare.
Detta anser vi att riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
av Elin Söderberg (MP) och Lorena Delgado Varas (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 4 och
bifaller delvis motion
2022/23:20 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 7.
Ställningstagande
Vi kan konstatera att upphovsrätten är en viktig del av den kreativa och konstnärliga sektorns ekonomi. Därför är genomförandet av de nya upphovsrättsliga reglerna i svensk rätt avgörande för branschens utveckling. Dessa regler kommer att påverka hur avtal kommer att träffas, för information och transparens samt för hur upphovsrätten kommer att fungera i en snabbt föränderlig digital värld. Det gäller inte minst för de avgränsningar som gjorts för exempelvis rapportörsskyldighet. Samtidigt som vi i det föregående har ställt oss bakom utskottets beslut att tillstyrka propositionen vill vi i detta sammanhang understryka vikten av att det finns en beredskap att vidta åtgärder om det visar sig nödvändigt. Regeringen bör därför löpande utvärdera de nya reglerna tillsammans med eventuella kommande domstolsavgöranden. En sådan utvärdering bör även innefatta en jämförelse med andra länders genomförande av direktivet.
Detta anser vi att riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
4. |
av Elin Söderberg (MP) och Lorena Delgado Varas (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkande 3.
Ställningstagande
I direktivets artikel 18 föreskrivs att upphovsmän ska ha rätt till lämplig och proportionerlig ersättning. Denna bestämmelse genomförs nu, tillsammans med direktivet i övrigt, i svensk rätt genom de lagförslag som finns i propositionen. Vi vill dock uppmärksamma att denna bestämmelse kan kringgås genom att utländska bolag hävdar att svensk rätt i förekommande fall inte ska kunna tillämpas på avtal. Det är t.ex. fallet i video on demand-sektorn där amerikanska bolag oftast kräver att amerikansk rätt ska tillämpas. En sådan utveckling skulle innebära en konkurrensnackdel för svenska och europeiska bolag som följer direktivets regler. Vi vill påpeka att det inom konsumentområdet finns regler som gör att man genom en s.k. lagvalsklausul kan förhindra att en viss lagstiftning kan avtalas bort. Regeringen bör därför utreda behovet av tvingande lagvalsregler eller andra åtgärder för att säkerställa att reglerna om överlåtelse av upphovsrätt inte kringgås.
Detta anser vi att riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
5. |
av Lorena Delgado Varas (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:20 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkandena 2–5.
Ställningstagande
Jag har i det föregående tydliggjort min uppfattning när det gäller tjänsteleverantörers ansvarsfrihet och formuleringen ”gjort vad de har kunnat”. Jag vill understryka att det är viktigt att tjänsteleverantörernas ansvar för att söka avtal är tydligt och svårt att runda. Detta är en svår balansgång i direktivets artikel 17 när det gäller hur tjänsteleverantörerna ska agera för att på bästa sätt hantera avvägningen mellan rättighetshavarnas intresse och användarnas informations- och yttrandefrihet. Det ställs på sin spets i kravet på tjänsteleverantörer att inte tillgängliggöra specifika verk som rättighetshavarna har försett tjänsten med relevant och nödvändig information om men samtidigt inte använda sig av filter som försvårar för användarna. De regler som nu genomförs i svensk rätt och som har grund i denna del av direktivet är enligt min mening otydliga. Jag anser därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förtydligande av vilken information leverantörerna behöver lämna för att bevisa att de har vidtagit tillräckliga åtgärder för att hindra tillgång till olovligt innehåll.
Riksdagen bör därför uppmana regeringen att återkomma till riksdagen med ett förtydligande av vilken information leverantörerna behöver lämna för att bevisa att de har vidtagit tillräckliga åtgärder för att hindra tillgång till olovligt innehåll.
Upphovsmännens rätt till ersättning är ett fundament till att upphovsrätten ska fungera. Regler för hur denna rätt ska se ut finns också i den proposition som jag i det föregående ställt mig bakom. I direktivets artikel 18 anges att ersättningen ska vara lämplig och proportionerlig. Jag menar att detta är en bra skrivning som lämnar utrymme för att de ekonomiska intäkterna ska kunna flyttas från storföretag till de som skapat verket. I det förslag som lämnas i propositionen används i stället begreppet ”skälig ersättning”. Jag menar, i likhet med ett antal remissinstanser, att detta inte är i överensstämmelse med direktivet. Jag menar att ”lämplig, skälig och proportionerlig ersättning” bör användas i den svenska lagstiftningen vilket i större utsträckning stämmer med direktivets text. I propositionen anförs att begreppet ”skälig ersättning” redan existerar i upphovsrättslagen och att formuleringen inte står i motsättning till att ersättning också ska vara proportionerlig och lämplig. Jag vill dock understryka att bestämmelserna om ersättning är en mycket viktig del i direktivet och att de är avgörande för en bättre situation för upphovsmän och kulturskapare. Formuleringarna i den svenska lagstiftningen borde vara lika skarpa som i direktivet och regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett lagförslag som föreskriver att ersättningen ska vara lämplig, skälig och proportionerlig.
Vidare vill jag framhålla att upphovsmän och kulturskapare generellt har en svag ställning vid avtalsförhandlingar. Det kan jämföras med t.ex. förhandlingar av kollektivavtal där den anställde har hjälp av en fackförening och den kollektiva organiseringen. Det har lett till att många upphovsmän, utövare och kulturskapare knyts till ofördelaktiga avtal under långa perioder. Detta faktum har lyfts av remissinstanser som förvaltar utövande artisters rättigheter. Det är också vanligt att upphovsmän erbjuds ett engångsbelopp och s.k. friköp, för att helt sälja sina rättigheter till ett verk. I direktivet finns inget uttryckligt förbud mot friköp men regeringen för ett resonemang om att det i många fall bör fångas in i begreppet oskälig ersättning. Jag anser dock att denna typ av ersättningsmodeller alltid ska anses som oskälig. Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag som tydliggör att engångsbelopp eller friköp som regel ska anses vara oskäliga.
Till sist vill jag påtala att om man ska kunna avgöra om en upphovsman fått skälig, lämplig och proportionerlig ersättning behöver en upphovsman få tillgång till relevant information, vilket också är en bärande del av direktivet. Jag instämmer dock i flera remissinstansers oro över att tjänsteleverantörer kan komma att undanhålla information med hänvisning till att det är administrativt betungande att ta fram den. Det kan vara rimligt att vissa lättnader finns för företag som t.ex. är i uppstartsfasen och där de digitala verktygen inte är på plats fullt ut. Jag vill dock påpeka att digitaliseringen generellt inneburit lägre kostnader långsiktigt och mycket goda möjligheter att på ett enkelt sätt ta fram information ut systemen. Jag menar att bestämmelser om undantag för administrativt betungande åtgärder inte får skapa kryphål som företagen som förvärvat rättigheter kan utnyttja. Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag för att avgränsa undantaget administrativt betungande till mer specificerade och legitima situationer.
Detta anser jag att riksdagen bör ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Rickard Nordin (C) anför:
Jag har i det föregående ställt mig bakom utskottets förslag om att riksdagen ska anta de lagförslag som finns i propositionen Upphovsrätten på den digitala inre marknaden. Den svenska upphovsrätten är enligt min uppfattning gammaldags, och en uppdatering är därför helt nödvändig. Ett nytt system behöver både garantera att upphovsrättshavarna får ersättning för sina verk och kunna accepteras av allmänheten. Människor som gör film, skriver böcker eller programmerar dataspel måste kunna få betalt för det som de har skapat. Den översyn som gjorts av EU i upphovsrättsdirektivet har varit efterlängtad och att regeringens proposition nu äntligen kommit till riksdagens bord är välkommet.
För mig är det avgörande att den enskildes rätt att yttra sig fritt bevaras. Internet och plattformar har inneburit en revolution för människors möjligheter till fritt skapande och fria yttranden. Det måste försvaras. Därför har jag och övriga företrädare för Centerpartiet i utskottet varit tydliga med att friheten att yttra sig måste försvaras och stärkas när direktivet blir svensk lag. Min uppfattning är att regeringens proposition i dessa frågor har en rimlig balans, detta inte minst eftersom EU-domstolen har förtydligat att hindrande av lagliga uttryck under inga omständigheter är tillåtet. Det innebär att de filter som är en nödvändighet för att leva upp till lagen inte kan hindra lagligt innehåll.
Med detta sagt vill jag avslutningsvis framhålla att jag framöver kommer att verka för att upphovsrätten blir teknikneutral och på ett tydligare sätt sätter ramarna för de aktörer som ska följa reglerna. Jag vill även framföra att jag är mån om att svenska forskare får samma möjligheter att dela forskningsresultat baserat på text- och datautvinning som forskare i andra europeiska länder. Samtidigt ska utbildningsinstitutioners rätt till användning av upphovsrättsskyddade verk ska vara stark. För mig är det även viktigt att upphovsrätten framöver utformas så att det blir tillåtet att dela bilder på offentlig konst i den digitala miljön.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:278 Upphovsrätten på den digitala inre marknaden:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:977) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:322) om medling i vissa upphovsrättstvister.
2022/23:20 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i regeringens förslag till 52 l § ska lagtexten ”gjort det som skäligen kan krävas” ersättas med ”gjort vad de har kunnat” i relation till tjänsteleverantörens arbete för att söka avtal, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förtydligande av vilken information leverantörerna behöver lämna för att bevisa att de har vidtagit tillräckliga åtgärder för att hindra tillgång till olovligt innehåll och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagtext som stämmer överens med direktivet i fråga om en lämplig, skälig och proportionerlig ersättning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagtext för att tydliggöra att engångsbelopp eller friköp som regel ska anses oskäliga och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag till lagtext för att avgränsa begränsningen av undantaget administrativt betungande till mer specificerade och legitima situationer och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till förenklad process för att underlätta upphovsrättspersoners informationsinhämtning i fall med underlicenstagare och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en uppföljning av genomförandet under denna mandatperiod och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:27 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra 52 l § i enlighet med direktivet genom att ersätta ”gjort det som skäligen kan krävas” till direktivets lydelse ”gjort vad de har kunnat” och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare undersöka hur rättighetshavare ska få löpande tillgång till adekvat information om hur deras verk används, även i tredje led och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behovet av tvingande lagvalsregler och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen löpande bör utvärdera den svenska implementeringen av upphovsrättsdirektivet och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Bilaga 3
Kulturutskottets yttrande 2022/23:KrU1y
