|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Utlandsspioneri (vilande grundlagsförslag m.m.)
Sammanfattning
I betänkandet anmäls för slutligt beslut ett vilande förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget.
Vid den första behandlingen bedömdes några lagförslag ha ett sådant samband med ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att behandlingen av dessa förslag sköts upp till den slutliga behandlingen av grundlagsförslagen. I detta betänkande behandlar utskottet därför även regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken, rättegångsbalken, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag med vissa ändringar av lagteknisk karaktär.
Lagförslagen innebär att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. Därigenom blir det straffbart att under vissa omständigheter t.ex. obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. En gärning ska inte utgöra ett brott om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.
Lagförslagen innebär vidare att straffbestämmelserna om obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift samt vårdslöshet med hemlig uppgift utvidgas så att de även omfattar gärningar som har sin grund i utlandsspioneri.
Det vilande förslaget innebär att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri kriminaliseras även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas när det gäller utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.
Förslagen innebär även att spioneribrottet och vissa anknytande brott utvidgas så att syftet ska vara att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda.
I betänkandet finns tre reservationer (V, MP) och ett särskilt yttrande (MP).
Behandlade förslag
Vilande förslag beslutat den 6 april 2022 till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen (bet. 2021/22:KU16, rskr. 2021/22:222).
Proposition 2021/22:55 Utlandsspioneri punkt 3–6.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ändringar i rättegångsbalken och övriga lagförslag
1. Vilande förslag, punkt 1 (V, MP)
2. Ändringar i rättegångsbalken, punkt 2 (V, MP)
3. Övriga lagförslag, punkt 3 (V, MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Vilande förslag
Bilaga 3
Regeringens lagförslag
Bilaga 4
Utskottets lagförslag
Bilaga 5
Justitieutskottets yttrande 2021/22:JuU3y
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Vilande förslag |
Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.
Reservation 1 (V, MP)
|
2. |
Ändringar i rättegångsbalken |
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken i de delar det avser 27 kap. 2 § och antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att
a) 27 kap. 18, 20 d och 33 §§ ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4,
b) ingressen ska ha den lydelse som följer av detta.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:55 punkt 4.
Reservation 2 (V, MP)
|
3. |
Övriga lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott med den ändringen att 1 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4,
3. lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet med den ändringen att 2 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:55 punkt 3 och bifaller delvis proposition 2021/22:55 punkterna 5 och 6.
Reservation 3 (V, MP)
Stockholm den 10 november 2022
På konstitutionsutskottets vägnar
Ida Karkiainen
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ida Karkiainen (S), Erik Ottoson (M), Hans Ekström (S), Fredrik Lindahl (SD), Mirja Räihä (S), Ulrik Nilsson (M), Per-Arne Håkansson (S), Malin Danielsson (L), Amalia Rud Pedersen (S), Susanne Nordström (M), Jessica Wetterling (V), Gudrun Brunegård (KD), Malin Björk (C), Lars Engsund (M), Jan Riise (MP), Lars Johnsson (M) och Lars Andersson (SD).
Bakgrund
Grundlagar stiftas genom två likalydande beslut (8 kap. 14 § regeringsformen). Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget som slutligt. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats.
Det är konstitutionsutskottets uppgift att anmäla vilande beslut i ärenden som rör grundlagar till kammaren för slutligt beslut (9 kap. 24 § riksdagsordningen).
Vilande förslag
Under riksmötet 2021/22 lade regeringen fram förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (prop. 2021/22:55). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Förslagen behandlades i konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU16 Utlandsspioneri.
Riksdagen beslutade den 6 april 2022 att som vilande anta regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen (bet. 2021/22:KU16, rskr. 2021/22:222).
Det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen finns förtecknat i bilaga 1. Förslaget i sin helhet finns i bilaga 2.
Övriga lagförslag
I proposition 2021/22:55 föreslog regeringen även ändringar i brottsbalken, rättegångsbalken, lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa allvarliga brott och lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Utskottet bedömde att lagförslagen har ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att de borde behandlas av riksdagen först i samband med att riksdagen slutligt behandlar förslaget till grundlagsändring. Utskottet föreslog därför att behandlingen av dessa lagförslag skulle få skjutas upp till riksmötet 2022/23.
Riksdagen beslutade den 6 april 2022 i enlighet med utskottets förslag (bet. 2021/22:KU16, rskr. 2021/22:222).
Förslagen till ändringar i brottsbalken, rättegångsbalken, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet finns förtecknade i bilaga 1. Lagförslagen i sin helhet finns i bilaga 3.
Ingen följdmotion har väckts efter att behandlingen av ärendet skjutits upp.
Sedan regeringen lämnade proposition 2021/22:55 till riksdagen har det genomförts lagändringar i rättegångsbalken, i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och i lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Lagändringarna, som avser delvis samma bestämmelser som omfattas av regeringens lagförslag i proposition 2021/22:55, har trätt i kraft. Följaktligen överensstämmer inte nuvarande lydelser enligt regeringens lagförslag (bilaga 3) med nu gällande lydelser i dessa författningar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.
Jämför reservation 1 (V, MP) samt det särskilda yttrandet (MP).
Förslagets innebörd i korthet
Det vilande förslaget innebär ändringar i tryckfrihetsförordningen och i yttrandefrihetsgrundlagen. Förslaget innebär att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri kriminaliseras även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas när det gäller utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.
Förslaget innebär även bl.a. att spioneribrottet utvidgas så att syftet ska vara att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Utskottets anmälan och yttrande
Under riksmötet 2021/22 antog riksdagen som vilande det förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och i yttrandefrihetsgrundlagen som har redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäler utskottet nu beslutet till kammaren för slutligt beslut.
Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling föreslår utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken och, med vissa ändringar av lagteknisk karaktär, regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken, lag om ändring i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lag om ändring i lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet.
Jämför reservation 2 (V, MP) och 3 (V, MP) samt det särskilda yttrandet (MP).
Propositionen
I proposition 2021/22:55 föreslår regeringen ändringar i brottsbalken, rättegångsbalken, lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.
Förslagen innebär i korthet dels att det nuvarande straffansvaret för spioneri utvidgas, dels att det införs en ny lagreglering om utlandsspioneri.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
En utvidgad spioneribestämmelse
Straffbestämmelsen om spioneri finns i 19 kap. 5 § brottsbalken. Genom den bestämmelsen straffbeläggs olika slags befattningar med uppgifter vars uppenbarande för en främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet, om gärningen begåtts i syfte att gå främmande makt tillhanda. Straffansvaret enligt spioneribestämmelsen i dess nu gällande lydelse omfattar exempelvis inte det fallet att en person anskaffar uppgifter som är känsliga med hänsyn till rikets säkerhet för att vidarebefordra dessa till t.ex. en terroristorganisation med statsliknande kontroll över ett geografiskt område. För att förstärka skyddet mot underrättelseverksamhet som bedrivs för att gynna sådana typer av grupperingar bör straffansvaret utvidgas, enligt regeringen.
Regeringen föreslår därför att straffansvaret för spioneri utvidgas så att det avsiktsuppsåt som krävs för spioneri omfattar att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda. Ansvaret utvidgas också på så sätt att spionerihandlingen ska kunna avse en uppgift vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra men för Sveriges säkerhet. Genom att orden eller motsvarande läggs till efter främmande makt omfattas enligt regeringen även grupperingar eller sammanslutningar som intar en faktisk maktposition som kan liknas vid den hos en främmande makt.
Krav på ett syfte att gå en främmande makt tillhanda finns även i andra bestämmelser i 19 kap. brottsbalken. Regeringen föreslår ett tillägg motsvarande det i spioneribestämmelsen i bestämmelserna om obehörig befattning med hemlig uppgift, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande makt och mot person samt tagande av utländskt understöd (19 kap. 7, 8, 10–10 b och 13 §§ brottsbalken). Enligt regeringen är en utvidgning motiverad även när det gäller dessa brott.
Lagstiftning mot utlandsspioneri
I propositionen anför regeringen bl.a. att enligt nu gällande regelverk kan en spioneriliknande gärning som tar sikte på känsliga uppgifter som förekommer inom ramen för Sveriges internationella samarbeten och som saknar en tillräcklig koppling till Sveriges säkerhet för att uppfylla menrekvisitet i spioneribestämmelsen i värsta fall helt falla utanför det straffbara området och i bästa fall enbart bestraffas som brott mot tystnadsplikt. Förfarandet kan innebära beaktansvärd skada för samarbetet och därigenom för Sveriges utrikesrelationer. Därmed kan det enligt regeringen även skada Sverige och ytterst Sveriges säkerhet, eftersom den indirekt är beroende av säkerheten i andra länder och av ett internationellt samarbete som är framgångsrikt och effektivt.
Regeringen bedömer att det behövs ett starkare straffrättsligt skydd mot spioneriliknande gärningar med anknytning till känsliga uppgifter som förekommer inom ramen för Sveriges internationella samarbeten.
Regeringen föreslår att det införs nya brott i brottsbalken: utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete. Därigenom blir det straffbart att under vissa omständigheter t.ex. obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. En gärning ska inte utgöra ett brott om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.
Regeringen föreslår vidare att straffbestämmelserna om obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift samt vårdslöshet med hemlig uppgift utvidgas så att de även omfattar gärningar som har sin grund i utlandsspioneri.
Vidare föreslår regeringen att det vid misstanke om utlandsspioneri och anknytande brottslighet ska finnas samma möjligheter som vid jämförbara brott i 19 kap. brottsbalken att ta skriftliga meddelanden mellan den misstänkte och en närstående i beslag och att använda hemliga tvångsmedel.
Regeringen föreslår även att lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet görs tillämpliga på utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.
Yttrande från justitieutskottet
Vid beredningen av betänkande 2021/22:KU16 gav konstitutionsutskottet justitieutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och två följdmotioner. Justitieutskottet ställde sig bakom regeringens förslag, se utskottets yttrande i bilaga 5.
Utskottets ställningstagande
Vid den första behandlingen av propositionen bedömde utskottet att förslaget till ändringar i brottsbalken, rättegångsbalken, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet har ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det borde behandlas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslaget till grundlagsändring. Utskottet föreslog därför att behandlingen av dessa lagförslag skulle få skjutas upp till riksmötet 2022/23. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Justitieutskottet har tillstyrkt regeringens förslag.
Utskottet delar regeringens bedömning att det finns brister i det straffrättsliga skyddet för hemliga uppgifter som förekommer inom ramen för internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar. Utskottet har nu föreslagit att riksdagen slutligt antar förslaget till ändring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Mot denna bakgrund och för att stärka skyddet för internationella samarbeten mot spioneriliknande gärningar ställer sig utskottet bakom regeringens förslag.
Sedan regeringen lämnade proposition 2021/22:55 har flera av lagarna ändrats. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen antar lagförslagen med vissa ändringar av lagteknisk karaktär.
|
1. |
av Jessica Wetterling (V) och Jan Riise (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen förkastar det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens förslag inte bör genomföras. Förslag om nykriminalisering, i synnerhet förslag om att det ska införas nya tryck- och yttrandefrihetsbrott i grundlagarna, måste vara väl underbyggda och noggrant analyserade utifrån principerna om nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Nu gällande regelverk innehåller bestämmelser till skydd mot skadlig underrättelseverksamhet och spioneriliknande gärningar. Vi anser att regeringens bedömning av behovet av en nykriminalisering på detta område är bristfällig. Vi anser även att regeringens problembeskrivning inte är väl underbyggd och att den inte heller är tillräckligt konkret i alla delar. Förslagen innebär dessutom en omotiverad inskränkning av tryck- och yttrandefriheten. Riksdagen bör därför förkasta det vilande förslaget.
|
2. |
av Jessica Wetterling (V) och Jan Riise (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår proposition 2021/22:55 punkt 4.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens förslag inte bör genomföras. Förslag om nykriminalisering måste vara väl underbyggda och noggrant analyserade utifrån principerna om nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Nu gällande regelverk innehåller bestämmelser till skydd mot skadlig underrättelseverksamhet och spioneriliknande gärningar. Vi anser att regeringens bedömning av behovet av en nykriminalisering på detta område är bristfällig. Vi anser även att regeringens problembeskrivning inte är väl underbyggd och att den inte heller är tillräckligt konkret i alla delar. Utan kriminalisering finns inte skäl att reglera möjligheten att använda hemliga tvångsmedel. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
|
3. |
av Jessica Wetterling (V) och Jan Riise (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår proposition 2021/22:55 punkterna 3, 5 och 6.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens förslag inte bör genomföras. Förslag om nykriminalisering måste vara väl underbyggda och noggrant analyserade utifrån principerna om nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Nu gällande regelverk innehåller bestämmelser till skydd mot skadlig underrättelseverksamhet och spioneriliknande gärningar. Vi anser att regeringens bedömning av behovet av en nykriminalisering på detta område är bristfällig. Vi anser även att regeringens problembeskrivning inte är väl underbyggd och att den inte heller är tillräckligt konkret i alla delar. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken, lag om ändring i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lag om ändring i lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.
Jag anser att regeringens förslag inte bör genomföras, vare sig vad gäller yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen eller vad gäller övriga lagändringar, bl.a. i brottsbalken och rättegångsbalken.
Jag vill utöver det som sägs i reservationerna framföra följande.
Jag stöder liksom tidigare tanken på att se över och föreslå förändringar i lagstiftningen till skydd för svenskt samarbete med andra stater och internationella organisationer. Men jag finner att det drastiskt förändrade läget i världen med det ryska anfallskriget i Ukraina och i synnerhet Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har skapat förutsättningar för internationella relationer som både till antal och komplexitet inte hade kunnat förutses vid tiden för propositionens tillkomst. Eftersom grundlagsändringar av det här slaget kan få mycket omfattande konsekvenser är en klar och tydlig behovsanalys och problemformulering nödvändig.
Det har uppmärksammats av remissinstanser att det saknas konkreta exempel på när den typ av gärningar som ska omfattas av utlandsspioneribestämmelsen faktiskt har ägt rum. De exempel som anges är framförallt hypotetiska scenarion. Även om det hör till frågans karaktär att alla uppgifter inte kan röjas i offentliga handlingar, bör det vara möjligt att erbjuda en verklighetsnära beskrivning av problembilden. Det verkliga behovet av en nykriminalisering bör därför redogöras för tydligare. Vidare har ett flertal remissinstanser framfört att försvarlighetsundantaget inte erbjuder ett tillräckligt skydd för mediernas granskande verksamhet, något som är en bärande del av den svenska demokratin.
Den föreslagna konstruktionen innebär att det som huvudregel inte är tillåtet att rapportera om exempelvis missförhållanden som ägt rum i samband med ett internationellt samarbete, utifall detta kan väntas skada Sveriges relationer. Även om avsiktsuppsåtet och försvarlighetsundantaget syftar till att sådan journalistisk granskande verksamhet ska falla utanför det straffbara området, medför konstruktionen av bestämmelsen att det då rör sig om just undantag. Jag anser därför att en ny konstruktion bör ses över, i syfte att göra det tydligt att huvudregeln bör vara att medias granskande verksamhet inte är straffbar. Det bör rimligen vara möjligt att säkerställa detta samtidigt som ett starkt skydd mot utlandsspioneri införs. Annars riskerar den föreslagna grundlagsändringen att göra medierna, och deras uppgiftslämnare, för rädda eller tveksamma för att våga rapportera, vilket i sin tur riskerar att skada demokratin.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Vilande förslag
Den 6 april 2022 beslutade riksdagen att som vilande anta det förslag som regeringen lagt fram i proposition 2021/22:55 Utlandsspioneri dels till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen, dels till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen (bet. 2021/22:KU16, rskr. 2021/22:222).
Proposition 2021/22:55 Utlandsspioneri:
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
1 Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
|
Nuvarande lydelse |
Utskottets förslag |
18 §[1]
Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation innebär att meddelanden, som i ett elektroniskt kommunikationsnät överförs eller har överförts till eller från ett telefonnummer eller annan adress, i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet.
Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation får användas vid en förundersökning om
1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,
2. sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,
3. mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,
4. uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,
|
5. högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, grovt spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande makt eller mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6, 7, 8, 10, 10 a eller 10 b § brottsbalken, |
5. högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande makt eller mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6, 6 a, 6 b, 7, 8, 10, 10 a eller 10 b § brottsbalken, |
6. företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,
7. terroristbrott, samröre med en terroristorganisation, finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet eller resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet enligt 4, 5, 6, 7, 8, 9 eller 10 § terroristbrottslagen (2022:666),
8. försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 1–7, om en sådan gärning är belagd med straff, eller
9. annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år.
Ett tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ger också rätt att vidta åtgärder som anges i 19 §.
20 d §[2]
Med hemlig rumsavlyssning avses avlyssning eller upptagning som
1. görs i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel som är avsett att återge ljud, och
2. avser tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträden eller andra sammankomster som allmänheten inte har tillträde till.
Hemlig rumsavlyssning får användas vid en förundersökning om
1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år,
|
2. spioneri enligt 19 kap. 5 § brottsbalken, |
2. spioneri, utlandsspioneri eller grovt utlandsspioneri enligt 19 kap. 5, 6 a eller 6 b § brottsbalken, |
3. brott som avses i 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning och det kan antas att brottet inte leder till endast böter,
4. annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i fyra år och det är fråga om
a) människohandel enligt 4 kap. 1 a § brottsbalken,
b) grov människoexploatering enligt 4 kap. 1 b § tredje stycket brottsbalken,
c) våldtäkt enligt 6 kap. 1 § första stycket brottsbalken,
d) grovt sexuellt övergrepp enligt 6 kap. 2 § tredje stycket brottsbalken,
e) våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 4 § första eller andra stycket brottsbalken,
f) grovt sexuellt övergrepp mot barn enligt 6 kap. 6 § tredje stycket brottsbalken,
g) grovt utnyttjande av barn för sexuell posering enligt 6 kap. 8 § tredje stycket brottsbalken,
h) grovt koppleri enligt 6 kap. 12 § tredje stycket brottsbalken,
i) grov utpressning enligt 9 kap. 4 § andra stycket brottsbalken,
j) grovt barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § sjätte stycket brottsbalken,
k) grovt övergrepp i rättssak enligt 17 kap. 10 § tredje stycket brottsbalken,
l) grovt narkotikabrott enligt 3 § narkotikastrafflagen (1968:64), eller
m) grov narkotikasmuggling enligt 6 § tredje stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
5. försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 1–3, om en sådan gärning är belagd med straff,
6. försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 4, om en sådan gärning är belagd med straff och det med hänsyn till omständigheterna kan antas att gärningens straffvärde överstiger fängelse i fyra år.
33 §[3]
Om det gäller sekretess enligt 15 kap. 1 eller 2 §, 18 kap. 1, 2 eller 3 § eller 35 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter som avses i 32 §, ska en underrättelse enligt 31 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.
Om det på grund av sekretess inte har kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att förundersökningen avslutades, behöver underrättelsen inte lämnas.
En underrättelse enligt 31 § ska inte lämnas, om förundersökningen angår
1. brott som avses i 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,
2. brott som avses i 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,
|
3. brott som avses i 18 kap. 1, 3, 5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 10 a, 10 b, 12 eller 13 § brottsbalken, |
3. brott som avses i 18 kap. 1, 3, 5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 6 a, 6 b, 7, 8, 9, 10, 10 a, 10 b, 12 eller 13 § brottsbalken, |
4. brott som avses i 3 eller 4 kap. brottsbalken, om brottet är av det slag som anges i 18 kap. 2 § eller 19 kap. 11 § samma balk,
5. brott som avses i 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,
6. brott som avses i 4, 5, 6, 7, 8, 9 eller 10 § terroristbrottslagen (2022:666), eller
7. försök, förberedelse eller stämpling till brott som anges i 1–6 eller underlåtenhet att avslöja sådant brott, om gärningen är belagd med straff.
2 Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott
|
Nuvarande lydelse |
Utskottets förslag |
1 §[4]
Tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 19 § första och andra styckena rättegångsbalken eller hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. 20 a § första stycket rättegångsbalken får meddelas om det med hänsyn till omständigheterna finns en påtaglig risk för att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som innefattar
1. sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,
2. mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,
3. uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,
|
4. högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande makt eller mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6 eller 8 § eller 10 § andra stycket, 10 a § andra stycket eller 10 b § andra stycket brottsbalken, |
4. högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande makt eller mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6, 6 a, 6 b eller 8 § eller 10 § andra stycket, 10 a § andra stycket eller 10 b § andra stycket brottsbalken, |
5. företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att den brottsliga verksamheten kommer att utövas på uppdrag av eller understödjas av en främmande makt eller av någon som kommer att agera för en främmande makts räkning,
6. terroristbrott, samröre med en terroristorganisation, grovt brott, finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, grovt brott, offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, grovt brott, rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, grovt brott, eller utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, grovt brott, enligt 4 §, 5 § tredje stycket, 6 § tredje stycket, 7 § tredje stycket, 8 § tredje stycket eller 9 § tredje stycket terroristbrottslagen (2022:666), eller
7. mord, dråp, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, människorov eller olaga frihetsberövande enligt 3 kap. 1, 2 eller 6 § eller 4 kap. 1 § eller 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka offentliga organ eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd.
Tillstånd enligt första stycket får också meddelas om det finns en påtaglig risk för att det inom en organisation eller grupp kommer att utövas brottslig verksamhet som avses i första stycket och det kan befaras att en person som tillhör eller verkar för organisationen eller gruppen medvetet kommer att främja denna verksamhet.
3 Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet
|
Nuvarande lydelse |
Utskottets förslag |
2 §[5]
Uppgifter får hämtas in om omständigheterna är sådana att åtgärden är av särskild vikt för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar
1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,
2. sabotage enligt 13 kap. 4 § brottsbalken,
3. kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 5 a § första eller andra stycket eller 5 b § första stycket brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,
4. brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 5 § brottsbalken,
|
5. spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande makt eller mot person enligt 19 kap. 5 eller 8 §, 10 § andra stycket, 10 a § andra stycket eller 10 b § andra stycket brottsbalken, |
5. spioneri, utlandsspioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande makt eller mot person enligt 19 kap. 5, 6 a eller 8 §, 10 § andra stycket, 10 a § andra stycket eller 10 b § andra stycket brottsbalken, |
6. företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att den brottsliga verksamheten utövas på uppdrag av eller understöds av en främmande makt eller av någon som agerar för en främmande makts räkning,
7. samröre med en terroristorganisation, grovt brott, finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, grovt brott, offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, grovt brott, rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, grovt brott, eller utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet, grovt brott, enligt 5 § tredje stycket, 6 § tredje stycket, 7 § tredje stycket, 8 § tredje stycket eller 9 § tredje stycket terroristbrottslagen (2022:666),
8. grov misshandel eller olaga frihetsberövande enligt 3 kap. 6 § eller 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka offentliga organ eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd.
Uppgifter får bara hämtas in om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktar sig mot eller för något annat motstående intresse.
Bilaga 5
Justitieutskottets yttrande 2021/22:JuU3y
