Konstitutionsutskottets betänkande

2022/23:KU5

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Sammanfattning

Enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I detta betänkande redovisar utskottet resultatet av uppföljningen för 2021.

Riksdagens utskott subsidiaritetsprövade totalt 79 förslag under 2021 och lämnade tre motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Inget förslag samlade tillräckligt med invändningar för att uppnå tröskeln för ett gult kort. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. utgången av 2021 har riksdagen lämnat 79 motiverade yttranden, vilket innebär att riksdagen har haft invändningar mot drygt 7 procent av samtliga förslag som översänts för subsidiaritetsprövning. En översiktlig genomgång av de förslag som riksdagen har lämnat motiverade yttranden om visar att 24 procent av förslagen grundar sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden.

I sitt ställningstagande uttalar sig utskottet bl.a. om betydelsen av bemyndiganden att anta delegerade akter. Utskottet konstaterar också att det finns en förbättringspotential när det gäller vilken information som laddas upp på Ipex och att den laddas upp på ett språk som är tillgängligt för andra nationella parlament. Utskottet vidhåller uppfattningen att uteblivna eller alltför kortfattade motiveringar försvårar för de nationella parlamenten att se till att subsidiaritetsprincipen efterlevs och anser att det finns skäl att bevaka frågan även framöver.

Innehållsförteckning

Utskottets anmälan

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Inriktningen på uppföljningen

Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget

Subsidiaritetsprövningen i riksdagen

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen

Den parlamentariska EU-kommittén

Utskottets överväganden

Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria

Ärendenas formella hantering m.m.

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

Kommissionens motiveringar av subsidiaritetsprincipen

Yttranden från andra utskott

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Skatteutskottets yttrande 2022/23:SkU2y

Bilaga 2
Justitieutskottets protokoll 2022/23:6

Bilaga 3
Utbildningsutskottets yttrande 2022/23:UbU1y

Bilaga 4
Trafikutskottets yttrande 2022/23:TU1y

Bilaga 5
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2022/23:MJU2y

Bilaga 6
Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2021

Bilaga 7
Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2021 – per politikområde

Bilaga 8
Antal utkast till lagstiftningsakter 2010–2021 – per politikområde

Tabeller

Tabell 1 Antal utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2021

Tabell 2 Antal utkast till lagstiftningsakter per utskott under 2010–2021

Tabell 3 Antal prövade utkast till lagstiftningsakter och antal motiverade yttranden i riksdagen 2010–2021

Tabell 4 Antal motiverade yttranden per utskott 2010–2021

Tabell 5 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom konstitutionsutskottets område

Tabell 6 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom finansutskottets område

Tabell 7 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom skatteutskottets område

Tabell 8 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom justitieutskottets område

Tabell 9 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom civilutskottets område

Tabell 10 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utrikesutskottets område

Tabell 11 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom försvarsutskottets område

Tabell 12 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialförsäkringsutskottets område

Tabell 13 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialutskottets område

Tabell 14 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom kulturutskottets område

Tabell 15 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utbildningsutskottets område

Tabell 16 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom trafikutskottets område

Tabell 17 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom miljö- och jordbruksutskottets område

Tabell 18 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom näringsutskottets område

Tabell 19 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom arbetsmarknadsutskottets område

Utskottets anmälan

Konstitutionsutskottet anmäler härmed för riksdagen resultatet av den uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen som redovisas i detta betänkande enligt 7 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen.

Stockholm den 17 januari 2023

På konstitutionsutskottets vägnar

Ida Karkiainen

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ida Karkiainen (S), Erik Ottoson (M), Matheus Enholm (SD), Hans Ekström (S), Fredrik Lindahl (SD), Mirja Räihä (S), Ulrik Nilsson (M), Per-Arne Håkansson (S), Malin Danielsson (L), Amalia Rud Pedersen (S), Susanne Nordström (M), Gudrun Brunegård (KD), Malin Björk (C), Lars Engsund (M), Jan Riise (MP), Lars Johnsson (M) och Vasiliki Tsouplaki (V).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Sedan dess har riksdagen enligt 9 kap. 20 § andra stycket riksdagsordningen (RO) i uppgift att pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen.[1] Prövningen utförs av utskotten i riksdagen.

Konstitutionsutskottet ska därutöver enligt 7 kap. 8 § andra stycket RO följa tillämpningen i riksdagen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. Utskottet meddelar kammaren sina iakttagelser genom ett betänkande (KU5).

I detta betänkande redogörs för uppföljningen av de subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under tiden den 1 januari–31 december 2021. Även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritetsprövningar uppmärksammas. Subsidiaritetsprövningar som inleddes under hösten 2021 men avslutades först under våren 2022 ingår inte i den här uppföljningen utan tas istället upp vid nästa uppföljning. Årets uppföljning är den trettonde i ordningen.[2]

Som ett led i beredningen av ärendet gav konstitutionsutskottet övriga utskott tillfälle att yttra sig över iakttagelserna i en promemoria som hade upprättats inom utskottet. Konstitutionsutskottet önskade särskilt

– en kommentar till det samlade utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på olika politikområden under 2021 jämfört med 2020 samt sedan Lissabonfördragets ikraftträdande

– en samlad bedömning av i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU som subsidiaritetsprövats av utskottet sedan Lissabonfördraget trädde i kraft samt hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen

– en kommentar till kommissionens motiveringar avseende subsidiaritetsprincipen

– kommentarer om i vilken utsträckning utskottet använder sig av Ipex (Interparliamentary EU information exchange)[3] och kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner eller om utskottet haft några kontakter med sina motsvarigheter i andra nationella parlament för inhämtande och utlämnande av information

– kommentarer i övrigt om hur utskottet anser att subsidiaritetsprövningarna fungerar och eventuella förslag eller önskemål till förbättringar.

Yttranden kom in från skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet (bilaga 1–5).

Till detta betänkande bifogas en förteckning över vilka utkast till lagstiftningsakter som prövades under 2021 (bilaga 6). Vidare bifogas en förteckning med uppgifter om vilken rättslig grund i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som kommissionen i huvudsak har angett ligga till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak avser (bilaga 7). En sammanställning över antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2010–2021 uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga 8.

Bakgrund

Inriktningen på uppföljningen

Utskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen består av två delar. En del avser den rent formella hanteringen i riksdagen av utkast till lagstiftningsakter. Denna del av uppföljningen gäller vilka subsidiaritetsprövningar som har genomförts i riksdagen och vilka metoder som har använts vid dessa subsidiaritetsprövningar.

Enbart en sådan formellt inriktad uppföljning torde dock inte svara fullt ut mot den uppgift som konstitutionsutskottet är avsett att ha enligt förarbetena. Utredningen som lade fram förslaget till ändringar i riksdagsordningen ansåg det värdefullt om ett organ följer utvecklingen av riksdagens subsidiaritetskontroll och samlar erfarenheter från olika områden (framst. 2008/09:RS4 s. 53). Utredningen ansåg att konstitutionsutskottet var bäst lämpat att fylla det behov som Riksdagskommittén tidigare hade pekat ut av ett organ med ett ”helikopterperspektiv” på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (framst. 2008/09:RS4 s. 53; se även framst. 2005/06:RS3 s. 59).

Om det uttalade behovet av ett helikopterperspektiv på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen ska kunna tillgodoses bör uppföljningen även uppmärksamma utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar. Samtidigt bör uppföljningen inte innebära att konstitutionsutskottet genomför nya subsidiaritetskontroller i varje enskilt ärende. Det skulle knappast vara lämpligt i konstitutionellt hänseende, och det skulle inte heller vara förenligt med uppfattningen i förarbetena, dvs. att det är respektive utskott som är bäst lämpat att genomföra kontrollen (framst. 2008/09:RS4 s. 52, bet. 2009/10:KU2 s. 13).

Mot denna bakgrund avser uppföljningen i den andra delen främst utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på en övergripande nivå. Detta görs genom sammanställningar av hur subsidiaritetsprövningar har utfallit på olika politikområden, vilka sedan på sikt kommer att kunna relateras till olika mål. Mål kan finnas både på EU-nivå, t.ex. i fördragen, och på nationell nivå, t.ex. i grundlag eller vanlig lag eller i form av särskilda riksdagsbeslut på ett område. På sikt kan man få en bild av hur utvecklingen av kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna har påverkat förutsättningarna för att uppfylla de befintliga målen. I uppföljningen kan uppmärksammas om det t.ex. förekommer flera förslag som visserligen inte var för sig innebär att subsidiaritetsprincipen träds förnär men som sammantagna kan peka på en tendens att subsidiaritetsprincipen är i fara.

Vid konstitutionsutskottets tidigare uppföljningar har vissa brister i kommissionens motiveringar när det gäller subsidiaritetsprincipen uppmärksammats. Mot denna bakgrund görs även i denna uppföljning en översiktlig genomgång av kommissionens motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen.

Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget

Subsidiaritetsprincipen

Lissabonfördraget ger de nationella parlamenten en särskild roll när det gäller kontrollen av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Innebörden av subsidiaritetsprincipen framgår av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (förkortas EU-fördraget):

Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna […] och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

Subsidiaritetsprincipen gäller således inte på de områden där unionen har exklusiv befogenhet, dvs. områden där unionen ensam har beslutanderätten. Sådana områden är tullunionen, vissa konkurrensregler, den gemensamma handelspolitiken och den monetära politiken för medlemsstater som har euron som valuta (se artikel 3 i EUF-fördraget). För övriga områden inom unionssamarbetet där befogenheten är delad mellan unionen och medlemsstaterna gäller att subsidiaritetsprincipen ska tillämpas.

Delade befogenheter

Enligt artikel 4 i EUF-fördraget ska unionen ha delad befogenhet med medlemsstaterna om den genom fördragen tilldelas en befogenhet som inte omfattas av de områden som omfattas av artikel 3 och 6 i EUF-fördraget. Det gäller således bl.a. den inre marknaden, socialpolitik, miljö, konsumentskydd, transport, energi och området med frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt artikel 6 i EUF-fördraget har unionen befogenhet att vidta stödjande åtgärder t.ex. i fråga om industripolitik, kultur och turism.

Av artikel 2 i EUF-fördraget framgår vidare att när fördragen tilldelar unionen en befogenhet som ska delas med medlemsstaterna på ett visst område, får unionen och medlemsstaterna lagstifta och anta rättsligt bindande akter på detta område. Medlemsstaterna ska utöva sin befogenhet om unionen inte har utövat sin befogenhet.

När det gäller de delade kompetenserna anses den nödvändiga kompetensöverföringen äga rum i och med att fördragen ratificeras och en stat överlåter suveränitetsrättigheter (Melin & Nergelius, EU:s konstitution, Maktfördelningen mellan den europeiska unionen, medlemsstaterna och medborgarna, 7:e uppl., 2012, s. 31). På dessa områden har EU och medlemsstaterna en samtidig kompetens. Varje gång rådet och Europaparlamentet utfärdar en rättsakt i ett givet ämne upphör medlemsstaternas rätt att lagstifta på ett sätt som står i strid med eller kan påverka den gemensamma rättsaktens tillämpning (Melin & Nergelius, s. 31 f.).

Det som sker kan beskrivas som att unionen successivt utnyttjar den genom fördragen givna kompetensen i takt med att rättsakter beslutas. I samma takt upphör den tidigare samtidiga kompetensen hos medlemsstaterna. Detta brukar kallas lagstiftningsutrymmets upptagenhet eller EU-rättens spärrverkan. I den utsträckning gemensamma normer beslutas blir utrymmet för nationell lagstiftning upptaget eller intecknat (Melin & Nergelius, s. 31).

EU-institutionernas och de nationella parlamentens roll

Unionens institutioner ska tillämpa subsidiaritetsprincipen i enlighet med ett särskilt protokoll som har fogats till fördragen. Det protokoll som avses är protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitets-principerna (förkortas protokoll nr 2). Genom Lissabonfördraget har, som nämnts, de nationella parlamenten fått en särskild roll i kontrollen av hur subsidiaritetsprincipen tillämpas. De nationella parlamenten ska se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med det förfarande som anges i protokollet.

Enligt artikel 5 i protokoll nr 2 ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Detta gäller oavsett om kommissionen eller i förekommande fall någon annan är förslagsställare.

Kommissionen, och i förekommande fall andra förslagsställare, ska översända sina utkast till lagstiftningsakter och sina ändrade utkast till de nationella parlamenten. Efter att utkasten har översänts till de nationella parlamenten får varje nationellt parlament (eller kammare i ett sådant parlament som har två kammare) lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med skälen till att det anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. De nationella parlamenten har åtta veckor på sig från den dagen då utkasten översänds att lämna ett sådant motiverat yttrande.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska ta hänsyn till alla motiverade yttranden från de nationella parlamenten.

Gula kortet

Varje nationellt parlament har två röster, vilket innebär att det finns totalt 54 röster inom EU. I de länder som har tvåkammarsystem har kamrarna en röst vardera. Om minst en tredjedel av det totala antalet röster som tilldelats de nationella parlamenten, dvs. 18 röster, står bakom uppfattningen att ett lagstiftningsutkast strider mot subsidiaritetsprincipen ska utkastet omprövas av kommissionen eller i förekommande fall av en annan förslagsställare (det gula kortet).

För ett utkast till lagstiftningsakt som avser straffrättsligt samarbete och polissamarbete är tröskeln en fjärdedel, dvs. något lägre (14 röster). Efter omprövningen kan kommissionen eller någon annan förslagsställare besluta att antingen vidhålla utkastet, ändra det eller dra tillbaka det. Detta beslut ska vara motiverat.

Orange kortet

Inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet kan ett förslag till lagstiftningsakt, som lett till att minst en enkel majoritet av de nationella parlamentens röster har ställt sig bakom kritiska yttranden, få ytterligare konsekvenser under lagstiftningsprocessen (det orange kortet). Efter omprövningen kan kommissionen besluta att antingen vidhålla förslaget, ändra det eller dra tillbaka det. Om kommissionen väljer att vidhålla förslaget, ska den i ett motiverat yttrande ange skälen till varför den anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Före den första behandlingen ska Europaparlamentet och rådet ta ställning till om lagstiftningsförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och ska då särskilt beakta de motiveringar som angetts och delas av majoriteten av de nationella parlamenten samt kommissionens motiverade yttrande. Om rådet med en majoritet på 55 procent av rådsmedlemmarna eller Europaparlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna anser att lagstiftningsförslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, ska förslaget inte behandlas vidare.

Ogiltighetstalan enligt Lissabonfördraget

Enligt artikel 263 i EUF-fördraget ska EU-domstolen granska lagenligheten av sådana lagstiftningsakter som antas av rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken och som inte är rekommendationer eller yttranden. EU-domstolen ska också granska lagenligheten av sådana rättsakter som antas av Europaparlamentet eller Europeiska rådet och som ska ha rättsverkan i förhållande till tredje man och sådana akter antagna av unionens organ eller byråer som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredje man. För detta ändamål ska domstolen vara behörig att pröva talan som väcks av en medlemsstat, Europaparlamentet, rådet eller kommissionen om bristande behörighet, åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av fördragen eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller maktmissbruk.

En talan som avses i denna artikel ska väckas inom två månader från den dag då åtgärden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om så inte skett, från den dag då klaganden fick kännedom om åtgärden, allt efter omständigheterna.

Enligt artikel 8 i protokoll nr 2 är EU-domstolen bl.a. behörig att pröva en talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen genom en lagstiftningsakt som i enlighet med artikel 263 i EUF-fördraget har väckts av en medlemsstat eller som i enlighet med denna medlemsstats rättsordning har överlämnats av denna på dess nationella parlaments vägnar eller för en kammare i detta parlament.

Utskottens roll i den fortsatta lagstiftningsprocessen

Lissabonutredningen påminde i sin rapport om vikten av att riksdagen genom det berörda utskottet bevakar subsidiaritetsprincipens hantering i den fortsatta lagstiftningsprocessen. Om riksdagen har lämnat ett motiverat yttrande i frågan är det enligt utredningen särskilt viktigt att denna del av frågan bevakas (framst. 2008/09:RS4 s. 55).

Om den föreslagna rättsakten antas utan att riksdagens synpunkter beaktats av EU:s institutioner ansåg utredningen att det kan finnas anledning att överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas. Protokollet ger, som nämnts, de nationella parlamenten en möjlighet att via sina regeringar väcka en ogiltighetstalan i EU-domstolen inom två månader efter det att rättsakten antagits. Riksdagen kan genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att väcka en fråga av detta slag vid domstolen. Initiativ till ett sådant tillkänna-givande får tas antingen genom en motion eller i form av ett utskottsinitiativ.

Konstitutionsutskottet gjorde inte något uttalande om detta i sitt betänkande Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen (bet. 2009/10:KU2). Utskottet har dock senare gjort vissa uttalanden om denna fråga. Vid uppföljningen 2012 uttalade konstitutionsutskottet att rutiner borde införas för att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Utskottet konstaterade då att riksdagen saknar sådana fasta rutiner för information om när lagstiftningsförslagen antagits (bet. 2012/13:KU8 s. 52).

Vid uppföljningen 2013 konstaterade konstitutionsutskottet att flera utskott instämde i konstitutionsutskottets uttalande från 2012 och vidhöll att det skulle vara ett stöd för utskotten om man centralt inom Riksdagsförvaltningen bevakade när lagstiftningsförslag antas av rådet och i förekommande fall Europaparlamentet (bet. 2013/14:KU5 s. 39). Bevakningen borde också inbegripa kommissionens tillbakadraganden av förslag. Informationen ska förmedlas till utskotten. Det är sedan utskottens uppgift att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Den analys som behöver utföras bör således utskotten stå för. Konstitutionsutskottet ansåg det vara naturligt att uppföljningen fokuserar på de fall där riksdagen lämnat ett motiverat yttrande.

EU-samordningens roll att bevaka när lagstiftningsakter antas

EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen bevakar när lagstiftningsförslag som subsidiaritetsprövats antas och underrättar därefter utskotten. Det görs genom att EU-samordningen via e-post meddelar det berörda utskottskansliet när en lagstiftningsakt antas.

Subsidiaritetsprövningen i riksdagen

Enligt 9 kap. 20 § andra stycket RO ska riksdagen pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen prövar samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds i enlighet med protokoll nr 2.

Efter att ett utkast till lagstiftningsärende mottagits i riksdagen hänvisar kammaren utkastet till det utskott vars beredningsområde ärendet gäller. Detta utskott har sedan i uppgift att pröva om utkastet strider mot subsidiaritets-principen och, om det anser att så är fallet, avge ett utlåtande till kammaren med förslag till ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (10 kap. 3 § RO). Utskottet ska också avge ett utlåtande om minst fem ledamöter av utskottet begär det. I annat fall ska utskottet genom ett protokollsutdrag anmäla till kammaren att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Ett beslut i kammaren om ett motiverat yttrande ska meddelas Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande genom en riksdagsskrivelse (11 kap. 21 § andra stycket RO).

Under beredningen av subsidiaritetsärendena har det beredande utskottet möjlighet att inhämta yttranden från andra utskott enligt bestämmelserna i 10 kap. 7 § RO. Detta innebär att ett utskott vid behov kan begära ett yttrande från konstitutionsutskottet om ett utskott vid prövningen av subsidiaritetsfrågan i ett visst fall känner tvekan om subsidiaritetsprincipens innebörd och dess tillämpning i praxis (se framst. 2008/09:RS4 s. 53, bet. 2009/10:KU2 s. 14).

Utskottet kan även begära att regeringen lämnar information om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (10 kap. 10 § andra stycket RO). Sådan information ska lämnas inom två veckor från den dag då utskottet begär det och kan lämnas antingen skriftligen eller muntligen av ett statsråd eller en statssekreterare, eller undantagsvis av en annan tjänsteman från det berörda departementet.

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen

Konstitutionsutskottet har uttalat att uppföljningen kommer att kunna ge utskotten vägledning i subsidiaritetskontrollen och också påmint om att utskotten vid behov kan inhämta konstitutionsutskottets synpunkter i fråga om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen genom möjligheten för det beredande utskottet att inhämta yttranden från andra utskott i ärendet (bet. 2009/10:KU2 s. 14).

I det följande återges några av konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen.

En lämplighetsprövning

Vid behandlingen av riksdagsstyrelsens framställning Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen uttalade konstitutionsutskottet att subsidiaritetsprövningen i huvudsak är en lämplighetsprövning och att denna därför ska utföras av det utskott som innehar sakkunskapen på området i fråga (framst. 2008/09:RS4, bet. 2009/10:KU2 s. 13).

Konstitutionsutskottet underströk att prövningen handlar om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller någon nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska vidtas, inte huruvida den föreslagna åtgärden ska vidtas eller inte. Vid denna prövning bör utskotten hämta vägledning från de riktlinjer som alltsedan subsidiaritetsprincipen infördes i EU-fördraget 1992 varit vägledande vid tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, och som Lissabonutredningen hänvisat till (se framst. 2008/09:RS4 s. 52).

Först ställs frågan om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden genom att den vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Om svaret är nekande ska åtgärden vidtas på unionsnivå. Om svaret är jakande ska frågan ställas om målen för åtgärden kan uppnås bättre genom att den vidtas på unionsnivå.

För att besvara den sistnämnda frågan bör följande följdfrågor ställas:

– Finns det viktiga gränsöverskridande aspekter på den föreslagna åtgärden som inte på ett tillfredsställande sätt kan regleras genom åtgärder av medlemsstaterna?

– Skulle underlåtenhet att handla på unionsnivå stå i strid med fördragets krav eller på annat sätt avsevärt skada medlemsstaternas intressen?

– Skulle en åtgärd på unionsnivå på grund av sin omfattning eller sina verkningar innebära klara fördelar jämfört med en åtgärd på medlemsstatsnivå?

Denna metod att fastställa på vilken nivå en åtgärd bör vidtas har utskottet sedermera valt att kalla tvåstegsmetoden (bet. 2010/11:KU18 s. 22).

Kan en subsidiaritetsprövning inkludera en proportionalitetsbedömning?

Vid sin första uppföljning hösten 2010 av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen noterade konstitutionsutskottet att det av fördragens och protokollets ordalydelser inte följer någon skyldighet för de nationella parlamenten att följa proportionalitetsprincipens tillämpning (bet. 2010/11:KU18 s. 22). Av detta torde dock inte, ansåg utskottet, motsatsvis kunna dras någon slutsats om att de nationella parlamenten inte får eller bör göra en sådan prövning inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Tvärtom ansåg utskottet det finnas visst stöd i litteraturen och i EU-domstolens praxis (se nedan) för att ett visst mått av proportionalitetsbedömning kan anses ingå inom ramen för subsidiaritetsprövningen.

Utskottet anförde att utgångspunkten är att beslut ska fattas på nationell, regional eller lokal nivå. Unionen ska på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför bättre kan uppnås på EU-nivå. Enligt utskottet fick det av orden ”endast om och i den mån” anses framgå att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium och att det därav följer att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Utskotten torde således vara oförhindrade att göra en sådan form av proportionalitetstest inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Utskottet underströk dock att subsidiaritetsprövningen handlar om att avgöra om en åtgärd bör vidtas på medlemsstatsnivå eller unionsnivå, inte om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden.

Utskottet fann stöd för sitt ställningstagande bl.a. i en dom från EU-domstolen från 2002.[4] I avgörandet som gällde giltigheten av direktivet om tobaksmärkning hade domstolen bl.a. att ta ställning till frågan huruvida direktivet hade antagits med iakttagande av subsidiaritetsprincipen. För att besvara frågan måste det enligt domstolen först undersökas om målet för den planerade åtgärden bättre kunde uppnås på gemenskapsnivå. Domstolen fann att så var fallet. Därefter anförde domstolen följande:

Det skall för det andra konstateras att omfattningen av den åtgärd som vidtagits av gemenskapen i det förevarande fallet även uppfyller kraven enligt subsidiaritetsprincipen genom att den […] inte går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Det har med hänvisning till avgörandet ansetts att subsidiaritetsbedömningen innefattar såväl ett effektivitets- som ett proportionalitetstest och att EU-domstolen utför proportionalitetsbedömningen inom ramen för subsidiaritetsbedömningen (Hettne, Subsidiaritetsprincipen: Politisk granskning eller juridisk kontroll?, Sieps 2003:4, s. 29; se även rapport 2013/14:RFR10 Subsidiaritet i EU efter Lissabon av Hettne m.fl., s. 26 f.).

Bemyndiganden att anta s.k. delegerade akter eller genomförandeakter

Finansutskottet har i flera yttranden till konstitutionsutskottet anfört att det skulle kunna vara av värde att konstitutionsutskottet tar upp frågan om vilken betydelse möjligheten till s.k. delegerade akter och genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter bör ha vid subsidiaritetsprövningar.

Mot bakgrund av den fråga som finansutskottet väckt framhöll konstitutionsutskottet följande vid uppföljningen 2018 (bet. 2018/19:KU5 s. 83 f.).

Det är en mycket intressant men komplex fråga som finansutskottet väckt. Frågan rör tolkningen av EU-fördragens bestämmelser om subsidiaritetsprincipen och nationella parlaments befogenhet att pröva om ett utkast till lagstiftningsakt är förenligt med principen.

Möjligheten att bemyndiga kommissionen att anta delegerade akter och genomförandeakter framgår av artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget. Bestämmelser med sådana bemyndiganden tas in i särskilda artiklar i utkasten till lagstiftningsakter. Nationella parlaments subsidiaritetsprövning enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna begränsas till prövningen av utkast till lagstiftningsakter. Nationella parlament prövar således inte de delegerade akter eller genomförandeakter som kan komma att antas med stöd av ett bemyndigande i en lagstiftningsakt.

Inledningsvis kan konstateras att den parlamentariska EU-kommittén uppmanade utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen (2017/18:URF1 s. 192 och 269). Konstitutionsutskottet har även framhållit att det inte handlar om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden inom ramen för subsidiaritetsprövningen.

Som nämnts inledningsvis i detta betänkande handlar subsidiaritetsprövningen om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska företas, inte om den bör företas eller inte. Frågan som först måste ställas är om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden på nationell nivå. Om så inte bedöms vara fallet kan det från subsidiaritetssynpunkt i princip inte ha någon betydelse om åtgärden regleras i en lagstiftningsakt, delegerad akt eller genomförandeakt, så länge regleringen är på EU-nivå. I den mån ett utskott har invändningar mot att en åtgärd föreslås regleras i en delegerad akt eller i en genomförandeakt i stället för i lagstiftningsakten, är det således en synpunkt som bör föras fram inom ramen för överläggningar med regeringen och inte inom ramen för prövningen av om utkastet till lagstiftningsakt är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Utifrån de avgränsningar som ställs upp i artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget torde i regel ett bemyndigande i en lagstiftningsakt inte heller i övrigt, såvitt utskottet kan bedöma, innebära att lagstiftningsakten kan ifrågasättas ur subsidiaritetssynpunkt. Det kan dock inte uteslutas att ett bemyndigande någon gång bedöms innebära stöd för en framtida reglering av åtgärder vars mål bättre tillgodoses på nationell nivå. I sådana fall torde en invändning kunna göras inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Det är då viktigt att utskottet motiverar varför det anser att bemyndigandet medför att utkastet till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen.

Information om andra nationella parlaments subsidiaritetsprövningar

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen betonat värdet av informations-utbyte mellan de nationella parlamenten (se bet. 2010/11:KU18 s. 36 och bet. 2013/14:KU5 s. 74). Utskottet har anfört att syftet med samarbetet mellan parlamenten inom EU bl.a. är att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna i unionsfrågorna, särskilt när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen.

I uppföljningen under riksmötet 2011/12 konstaterade utskottet att några kontakter med andra nationella parlament – med undantag för finansutskottet – inte föreföll ha tagits under den aktuella perioden. Som en möjlig förklaring angavs att utskotten helt enkelt inte ansett sig ha behov av informationsutbyte med andra länders parlament. Utskottet framhöll dock värdet av sådana kontakter när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen, och om möjligt på politisk nivå. Ett syfte kan vara att rent allmänt skaffa information om vilka synpunkter som kan anläggas i fråga om ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Ett annat syfte kan vara att göra andra länder upp-märksamma på synpunkter som ett utskott i riksdagen har eller att samla många länder för att uppnå de i protokollet angivna tröskelvärdena för att få ett förslag omprövat. Om sådana kontakter tas på tjänstemannanivå ansåg dock utskottet att de först bör vara förankrade i utskottet (bet. 2011/12:KU4 s. 47).

Vid riksmötet 2014/15 pekade utskottet på att det finns möjligheter till informationsutbyte exempelvis inom ramen för Cosac (Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor) och andra interparlamentariska möten (bet. 2014/15:KU5 s. 79). För att ett sådant möte ska bidra till informationsutbyte som leder till ett gult kort måste det dock infalla under åttaveckorsfristen, vilket sällan torde vara fallet, påpekade utskottet. Utskottet ansåg det inte vara möjligt att inom den då aktuella uppföljningen besvara frågan om hur ett närmare samarbete mellan de nationella parlamenten ska kunna komma till stånd, men ansåg att frågan måste börja diskuteras. Utskottet ansåg att det möjligen kan finnas skäl för självrannsakan när det gäller hur samarbetet hittills har fungerat.

Vid ett antal uppföljningar har utskottet framhållit att flera av utskotten har goda erfarenheter av den möjlighet till informationsutbyte som riksdagens representant vid EU:s institutioner kan erbjuda (se t.ex. bet. 2012/13:KU8 s. 55 f., bet. 2015/16:KU5 s. 66, bet. 2019/20:KU5 s. 95). Riksdagens representant träffar sina motsvarigheter vid regelbundna möten och är därför en värdefull ingång vid informationsutbyte.

Konstitutionsutskottet har vidare vid upprepade tillfällen konstaterat att det finns en förbättringspotential i fråga om i vilken omfattning information läggs in i Ipex (Interparliamentary EU information exchange) och att den läggs in på ett språk som är tillgängligt för andra parlament. (se t.ex. bet. 2016/17:KU5 s. 55 och bet. 2021/22:KU5 s. 88). Utskottet har också uttalat att riksdagen bör verka för att Ipex utvecklas till att bli ett effektivare verktyg för informationsutbyte mellan de nationella parlamenten (bet. 2015/16:KU5 s. 66 och bet. 2016/17:KU5 s. 55). I juli 2021 lanserades en ny version av Ipex webbplats. Syftet med den nya webbplatsen är bl.a. att det ska bli lättare för de nationella parlamenten att ladda upp information på webbplatsen. Förhoppningen med denna förändring är att benägenheten att över huvud taget ladda upp information ska öka. Konstitutionsutskottet är positivt till alla förbättringar som kan leda till att informationen på Ipex webbplats är uppdaterad och tillgänglig för de nationella parlamenten. Vid den senaste uppföljningen ansåg utskottet dock att det är för tidigt att avgöra om den nya versionen har påverkat benägenheten att ladda upp information (bet. 2021/22:KU5 s. 88).

Vid uppföljningen under riksmötet 2018/19 nämnde utskottet när det gäller frågan om samarbete med andra parlament bl.a. att den parlamentariska EU-kommittén ansåg att riksdagen bör samarbeta mer med andra nationella parlament och uppmuntrade till kompletterande informationsutbyte på politisk nivå baserat på vad som med någorlunda rimlighet kan förutses bli utskottet slutsats i subsidiaritetsprövningen (2017/18:URF1 s. 193). Förutom den tidsmässiga fördelen med att inte avvakta ett faktiskt beslut ansåg EU-kommittén att ett sådant informationsutbyte har den fördelen att den sker på politisk nivå. EU-kommittén framhöll att det bör överlåtas åt utskotten att utforma rutiner för att sprida information på politisk nivå till andra nationella parlament. Konstitutionsutskottet delade EU-kommitténs uppfattning i dessa frågor (bet. 2018/19:KU5 s. 85).

Utskottsavdelningen inom Riksdagsförvaltningen har tagit fram exempel på föredragningspromemorior för utskotten att använda vid beredningen av subsidiaritetsärendena och exempel på rutiner för utskottens informationsutbyte med andra nationella parlament vid motiverade yttranden (se även nedan). Promemoriorna har diskuterats och förankrats vid ordförandekonferensen.

Uppehåll i åttaveckorsfristen och information om planerade förslag

Vid uppföljningen under riksmötet 2019/20 välkomnade utskottet att kommissionen meddelat att den avsåg att göra ett uppehåll i åttaveckorsfristen över jul och nyår med början 2019, vilket utskottet ansåg skulle möjliggöra för parlamenten att göra en noggrann subsidiaritetsprövning även av förslag som lämnas i anslutning till jul och nyår.

Mot bakgrund av det som utskotten framfört vid flera uppföljningar vidhöll konstitutionsutskottet att de nationella parlamentens planering skulle underlättas betydligt om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och precis information om varje enskilt initiativ, inklusive när översättningarna förväntas bli klara (bet. 2019/20:KU5 s. 95, se även bet. 2020/21:KU5 s. 69 f.).

Den parlamentariska EU-kommittén

Den parlamentariska EU-kommittén överlämnade i februari 2018 betänkandet EU-arbetet i riksdagen (2017/18:URF1). I framställning 2017/18:RS8 EU-arbetet i riksdagen föreslog riksdagsstyrelsen ändringar i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som grundade sig på kommitténs lagförslag. På förslag av konstitutionsutskottet biföll riksdagen lagförslagen (bet. 2018/19:KU7, rskr. 2018/19:22 och 23). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019.

EU-kommitténs uppdrag var att se över riksdagens arbete med EU-frågor. När det gäller riksdagens subsidiaritetskontroll gjorde EU-kommittén flera uttalanden (se bl.a. 2017/18:URF1 s. 187 f.). Kommittén ansåg att riksdagens subsidiaritetskontroll är meningsfull, och att formen för den är ändamålsenlig. Utskotten ansågs ha goda och tillräckliga möjligheter att fokusera sina ansträngningar på de mer komplicerade ärendena. EU-kommittén framhöll att subsidiaritetsärenden bör behandlas inom åttaveckorsfristen och att detta medges under rådande förutsättningar för riksdagsarbetet. Ändrade majoritetsförhållanden efter riksdagsval kan få genomslag genom att ett utlåtande i ett subsidiaritetsärende återförvisas till ett av den nyvalda riksdagens utskott för ytterligare beredning. Kommittén gjorde bedömningen att resultatet av riksdagens subsidiaritetsprövning påverkar regeringens handlingsutrymme enbart om det vävs in i resultaten av överläggningar och samråd.

Kommittén uttalade vidare att den kunde se att det ligger i sakens natur att den politiska subsidiaritetsprövningen inte enkelt låter sig begränsas. Kommittén uppmanade dock utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen.

Uppmaningen att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen upprepades i avsnittet om funktionsfördelningen mellan regering och riksdag. Kommittén uttalade att det kan ifrågasättas om en alltför extensiv syn på subsidiaritetsprövningen och vad som kan framföras i ett motiverat yttrande är förenlig med den tänkta funktionsfördelningen där regeringen företräder Sverige och den svenska ståndpunkten i förhandlingarna inom EU (se 2018/19:URF1 s. 268 f.). Kommittén framhöll vidare att utskotten bör använda riksdagens representant vid EU:s institutioner för att sprida information till de andra nationella parlamenten. Utskotten bör också utforma rutiner för ett kompletterande informationsutbyte på politisk nivå.

Riksdagsstyrelsen gav i juni 2018 riksdagsdirektören i uppdrag att analysera behovet av ytterligare åtgärder med anledning av den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer, i förekommande fall bereda och om lämpligt genomföra sådana åtgärder, samt redovisa detta uppdrag för riksdagsstyrelsen senast den 28 februari 2019. Riksdagsdirektören beslutade i sin tur i juni 2018 att ge avdelningschefen för utskottsavsdelningen och tf. sekretariatschefen för EU-samordningen i uppdrag att analysera, bereda och genomföra de åtgärder som är motiverade av riksdagsstyrelsens uppdrag i fråga om den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer samt utarbeta en rapport för riksdagsdirektörens redovisning av sitt uppdrag till styrelsen. Uppdraget redovisades till riksdagsdirektören i januari 2019 (dnr 2144-2017/18). Riksdagsdirektören redovisade sitt uppdrag till riksdagsstyrelsen i februari 2019 (dnr 966-2017/18).

Som tidigare har nämnts har det inom utskottsavdelningen vid Riksdagsförvaltningen bl.a. tagits fram vägledningar för utskottens subsidiaritetsprövningar och informationsutbyte med andra nationella parlament.

Utskottets överväganden

Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria

Ärendenas formella hantering m.m.

Subsidiaritetsprövningar som genomförts i riksdagen under 2021

Riksdagen prövar, till skillnad från många andra länders parlament, samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds av kommissionen eller någon av de andra initiativtagarna enligt protokoll nr 2.

Under 2021 genomfördes totalt 79 subsidiaritetsprövningar av riksdagens utskott (se förteckningen över avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2021, bilaga 6). Av förteckningen framgår det att kommissionen var initiativtagare till alla utkast till lagstiftningsakter. Vidare framgår det vilka utkast som varit föremål för en subsidiaritetsprövning under 2021 och vilka utskott som genomfört prövningarna. Vidare anges tidpunkterna för beslut i utskotten och i förekommande fall beslut i kammaren. Av förteckningen framgår det även vilka utlåtanden som har lämnats av utskotten och vilka motiverade yttranden som har lämnats till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Inget förslag samlade tillräckligt många invändningar för ett gult kort på EU-nivå (se nedan).

En översikt av fördelningen av antalet utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2021 per utskott framgår av tabell 1 nedan.

Tabell 1 Antal utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2021

Utskott	Utkast till lagstiftningsakter	Utlåtanden	Motiverade yttranden
MJU	19	2	1
FiU	12	0	0
TU	12	0	0
JuU	8	0	0
SkU	7	1	1
NU	7	1	1
SoU	6	0	0
CU	3	0	0
FöU	2	0	0
KrU	1	0	0
UbU	1	0	0
AU	1	1	0
KU	0	0	0
UU	0	0	0
SfU	0	0	0
Totalt	79	5	3

I tabell 2 nedan finns en sammanställning över det totala antalet utkast till lagstiftningsakter fördelat per utskott sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Fram till utgången av 2021 har totalt 1 054 utkast till lagstiftningsakter översänts till riksdagen för subsidiaritetsprövning.

Miljö- och jordbruksutskottet är det utskott som har prövat allra flest utkast (178), vilket är knappt 17 procent av de utkast som prövats av riksdagen sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Finansutskottet har prövat 162 utkast, vilket är drygt 15 procent av utkasten. Trafikutskottet har prövat 145 utkast, vilket är knappt 14 procent av utkasten. Justitieutskottet och näringsutskottet har prövat vardera 103 utkast. Skatteutskottet har prövat 83 utkast. Civilutskottet har prövat 49 utkast och socialförsäkringsutskottet 47 utkast. Arbetsmarknads-utskottet har prövat 36 utkast och utrikesutskottet 35 utkast. Socialutskottet har prövat 33 utkast och utbildningsutskottet 26. Försvarsutskottet har prövat 22 utkast och konstitutionsutskottet 19. Kulturutskottet har prövat 13 utkast.

Tabell 5 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom konstitutionsutskottets område

Politikområde	Rättslig grund i EUF-fördraget	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Politikområde	Rättslig grund i EUF-fördraget	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	Totalt
Offentlighet	Art. 15	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	1	0	0	0	0	1	2	0	0	0	4
Bekämpning av diskriminering	Art. 19	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet)	Art. 21	0	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	2
Medborgarinitiativ	Art. 24	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Tullsamarbete	Art. 33	0	0	0	1	0	0	0	1	1	0	0	0	3
Jordbruk och fiskeri	Art. 43	0	0	0	2	0	0	0	1	1	0	0	0	4
Etableringsrätt	Art. 50, 53	0	0	0	2	0	0	1	1	1	0	0	0	5
Fri rörlighet för tjänster	Art. 62	0	0	0	2	0	0	1	1	1	0	0	0	5
Kapital och betalningar	Art. 64	0	0	0	1	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Civilrättsligt samarbete	Art. 81	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Transportpolitik	Art. 91, 100	0	0	0	2	0	0	0	1	1	0	0	0	4
Konkurrensregler	Art. 103	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Statligt stöd	Art. 109	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	0	0	1	2	0	0	0	1	1	0	0	0	5
Socialpolitik	Art. 153	0	0	0	1	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Kulturpolitik	Art. 167	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Folkhälsa	Art. 168	0	0	0	2	0	0	0	1	2	0	0	0	5
Konsumentskydd	Art. 169	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Transeuropeiska nät	Art. 172	0	0	0	2	0	0	0	1	0	0	0	0	3
Miljöpolitik	Art. 192	0	0	0	2	0	0	0	1	1	0	0	0	4
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	0	0	2	0	0	0	1	1	0	0	0	4
Humanitärt bistånd	Art. 214	0	0	0	1	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Ändringar i valrättsakten	Art. 223	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	1
Institutionella bestämmelser	Art. 224	0	0	1	0	0	0	0	1	1	0	0	0	3
Bekämpning av bedrägeri	Art. 325	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Statistik	Art. 338	0	0	0	2	0	0	0	1	0	0	0	0	3
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	0	0	2	0	0	0	1	0	0	0	1	0	4

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.

Politikområde	Rättslig grund i EUF-fördraget	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Jordbruk och fiskeri	Art. 43	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	1
Etableringsrätt	Art. 50, 52, 53	3	4	7	1	1	0	2	2	6	0	1	3	30
Fri rörlighet för tjänster	Art. 62	0	1	5	1	1	0	0	1	1	0	0	1	11
Straffrättsligt samarbete	Art. 83	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	3	7	11	10	4	2	8	10	15	0	7	10	87
Ekonomisk och monetär politik	Art. 121, 126, 127, 136	5	0	3	0	0	0	0	0	1	1	0	0	10
Konsumentskydd	Art. 169	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	1
Transeuropeiska nät	Art. 172	0	0	0	0	1	1	1	0	0	0	1	0	4
Industripolitik	Art. 173	0	0	0	0	1	1	1	0	1	0	3	0	7
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175	1	0	0	0	0	1	2	0	4	0	5	1	14
Forskning och teknisk utveckling	Art. 182	0	0	0	0	0	1	1	0	0	0	2	0	4
Administrativt samarbete	Art. 197	0	0	0	0	0	0	0	0	2	0	1	0	3
Utvecklingssamarbete	Art. 209	0	0	0	0	0	0	2	0	0	0	1	0	3
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	Art. 212	0	0	0	0	0	0	2	0	0	0	1	0	3
Unionens egna medel	Art. 311	0	0	0	0	0	0	0	0	2	0	1	0	3
Finansiella regler	Art. 322	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1	2
Statistik	Art. 338	1	1	3	6	1	1	2	3	1	0	0	0	19
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	1	0	0	0	0	0	0	0	1	2	0	0	4

Politikområde	Rättslig grund i EUF-fördraget	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	1	0	0	0	0	0	4	0	0	3	8
Bekämpning av diskriminering	Art. 19	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet)	Art. 21	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	0	2
Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd)	Art. 23	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Tullsamarbete	Art. 33	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Etableringsrätt	Art. 53	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Fri rörlighet för tjänster	Art. 62	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Utvärdering av EU:s politik (frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 70	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Administrativt samarbete (frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 74	2	0	0	2	0	0	0	1	4	0	0	1	10
Gränskontroll	Art. 77	3	3	2	4	0	0	4	4	4	1	0	0	25
Asylpolitik	Art. 78	1	0	1	0	0	0	0	1	2	0	1	1	7
Invandringspolitik	Art. 79	1	0	1	0	0	0	1	3	4	0	1	1	12
Civilrättsligt samarbete	Art. 81	0	1	1	1	0	0	0	0	3	0	0	1	7
Straffrättsligt samarbete	Art. 82–86	9	3	4	4	3	2	2	6	5	1	1	2	42
Polissamarbete	Art. 87, 88	1	1	2	1	2	2	1	3	4	1	1	4	23
Transportpolitik	Art. 91	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	1
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	0	0	1	1	0	0	1	0	1	0	0	0	4
Ekonomisk och monetär politik	Art. 133	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Folkhälsa	Art. 168	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Konsumentskydd	Art. 169	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Administrativt samarbete	Art. 197	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Europeiska unionens domstol (stadga)	Art. 256, 287	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Bekämpning av bedrägeri	Art. 325	0	1	2	0	1	0	1	0	2	0	0	0	7
Statistik	Art. 338	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	1	1	0	1	0	0	0	0	1	0	0	0	4

Politikområde	Rättslig grund i EUF-fördraget	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1	1	3
Jordbruk och fiskeri	Art. 43	1	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	2
Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 74	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Gränskontroll	Art. 77	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Transportpolitik	Art. 91, 100	3	4	8	17	0	0	6	11	8	5	14	7	83
Statligt stöd	Art. 109	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	5	2	4	4	1	0	7	1	5	1	2	5	37
Socialpolitik	Art. 153	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Transeuropeiska nät	Art. 170–172	1	3	2	3	0	0	1	0	5	0	0	0	15
Industripolitik	Art. 173	1	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	3
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Forskning och teknisk utveckling	Art. 188	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Miljöpolitik	Art. 192	1	1	0	1	0	0	0	2	1	1	0	0	7
Energipolitik	Art. 194	1	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	2
Turism	Art. 195	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Statistik	Art. 338	2	0	0	2	0	0	0	0	0	0	0	0	4

Politikområde	Rättslig grund i EUF-fördraget	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Jordbruk och fiskeri	Art. 42, 43	11	24	12	14	7	2	1	2	7	4	4	3	91
Etableringsrätt	Art. 53, 55	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Transportpolitik	Art. 91, 100	0	0	1	2	0	0	0	0	1	0	0	1	5
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	5	3	2	5	5	2	2	2	3	0	1	3	33
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)	Art. 118	0	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	1	3
Socialpolitik	Art. 153	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Folkhälsa	Art. 168	0	1	1	5	1	0	0	0	1	0	0	1	10
Industripolitik	Art. 173	0	0	0	1	0	0	0	0	1	0	0	0	2
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175	0	1	0	1	0	0	0	0	1	0	1	0	4
Forskning och teknisk utveckling	Art. 188	0	0	1	1	0	0	0	0	1	0	0	0	3
Miljöpolitik	Art. 192	0	2	16	7	4	1	6	2	9	0	4	10	61
Energipolitik	Art. 194	0	0	1	2	0	0	0	0	1	0	0	1	5
Turism	Art. 195	0	0	1	1	0	0	0	0	1	0	0	0	3
Associering av utomeuropeiska länder och territorier	Art. 203	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	1	0	0	0	0	1	0	1	0	0	0	3
Statistik	Art. 338	1	0	1	1	0	0	0	1	0	0	0	3	7
Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena	Art. 349	0	0	0	0	0	0	0	0	2	1	0	0	3
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	1

Politikområde	Rättslig grund i EUF-fördraget	Antal utkast till lagstiftningsakter*
Unionsmedborgare (fri rörlighet)	Art. 21	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Tullsamarbete	Art. 33	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Jordbruk och fiskeri	Art. 43	1	0	0	1	0	0	0	1	1	0	1	0	5
Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet)	Art. 48	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Etableringsrätt	Art. 49, 50, 53	0	1	1	0	0	0	0	2	0	0	0	0	4
Fri rörlighet för tjänster	Art. 56, 62	0	1	1	0	0	0	0	2	0	0	0	0	4
Transportpolitik	Art. 91, 100	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	1
Konkurrensregler	Art. 103	0	0	0	1	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	1	8	0	3	2	0	5	6	6	0	0	5	36
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)	Art. 118	1	3	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	5
Folkhälsa	Art. 168	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Transeuropeiska nät	Art. 172	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	2
Industripolitik	Art. 173	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	0	2
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 174, 175, 177, 178	0	8	0	3	0	1	1	2	7	2	9	0	33
Miljöpolitik	Art. 192	0	0	0	0	0	0	0	2	1	0	0	0	3
Energipolitik	Art. 194	1	3	1	1	0	1	2	9	3	0	0	2	23
Turism	Art. 195	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	0	0	1	0	0	1	0	1	0	0	1	4
Utvecklingssamarbete	Art. 209	0	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	2
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	Art. 212	0	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	2
Finansiella regler	Art. 322	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	4	0	5
Inhämtande av information	Art. 337	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Statistik	Art. 338	1	0	0	0	0	1	0	0	1	0	0	0	3
Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena	Art. 349	0	2	0	0	0	0	0	0	3	0	2	0	7

Kommissionens motiveringar av subsidiaritetsprincipen

Enligt artikel 5 i protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras när det gäller subsidiaritetsprincipen. Detta gäller oavsett om kommissionen eller någon annan är förslagsställare.

I utkasten till lagstiftningsakter finns som regel en särskild rubrik, Subsidiaritetsprincipen, under vilken kommissionen brukar lämna sin motivering i fråga om subsidiaritetsprincipen. I många av förslagen finns det även en motivering i ingressen till själva förslaget till rättsakt.

En översiktlig genomgång har gjorts av motiveringarna av subsidiaritetsprincipen i de utkast till lagstiftningsakter som prövades under 2021. Motiveringarna är inte sällan relativt kortfattade, vilket har kunnat konstateras även i tidigare uppföljningar. I några av utkasten består motiveringen av en enda mening, vilket inte kan anses tillfredsställande. Så är fallet t.ex. i kommissionens förslag till ändring av rådets rambeslut vad gäller dess anpassning till EU:s regler om skydd av personuppgifter (COM(2021) 20) och kommissionens förslag till ändring av rådes direktiv vad gäller dess anpassning till EU:s regler om skydd av personuppgifter (COM(2021) 21). I dessa förslag, som prövades av justitieutskottet, konstateras bara att endast unionen kan anta en lagstiftningsakt om ändring av rambeslutet respektive direktivet.

Av de subsidiaritetsprövningar som genomfördes under 2020 bedömdes tillfredsställande motiveringar saknas i sex av förslagen, dvs. i 7 procent av de förslag som prövades (bet. 2021/22:KU5 s. 72).

Yttranden från andra utskott

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet framhåller att utskottets beredningsområde har direkt anknytning till EU:s regelverk. På skatteområdet krävs enighet bland medlemsstaterna, vilket kan medföra justeringar och fördröjningar av förslagen innan dessa blir EU-lagstiftning. Medlemsstaterna har således möjlighet att bättre värna sin suveränitet på detta område än inom andra politikområden. Utskottet lämnade emellertid under 2019 kritiska synpunkter på kommissionens meddelande om ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik (COM(2019) 8). Kommissionen har föreslagit ett ändrat beslutsfattande i skattefrågor genom en övergång från beslutsfattande med enhällighet enligt det särskilda lagstiftningsförfarandet till kvalificerad majoritet enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Enligt utskottets mening skulle detta innebära att den nationella suveräniteten i skattefrågor luckrades upp, vilket utskottet även fortsättningsvis motsätter sig. Utskottet har sedan dess upprepat sin kritiska inställning 2020 med anledning av kommissionens meddelande om en handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin (COM(2020) 312) och 2021 med anledning av kommissionens förslag till ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller att tilldela kommissionen genomförandebefogenheter för att fastställa innebörden av termer som används i vissa bestämmelser i det direktivet, dvs. genomförandebefogenheter på mervärdesskatteområdet (COM(2020) 749).

Kommissionen lämnade motiveringar i fråga om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i samtliga ärenden som utskottet prövade under den nu aktuella tidsperioden.

Informationen i Ipex har använts vid något tillfälle, men den är i regel varken fullständig eller särskilt relevant när utskottet behandlar subsidiaritetsärenden, och detta är naturligt eftersom alla parlament i medlemsländerna arbetar inom samma tidsram. Utskottet håller en löpande kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner och anser att denna möjlighet att skaffa information är mycket värdefull.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet hänvisar till vad utskottet anförde i ett tidigare yttrande (yttr. 2019/20:JuU2y s. 8 f.). I det tidigare yttrandet anförde utskottet bl.a. följande. Det är viktigt att frågan om subsidiaritet ges särskild uppmärksamhet när det handlar om lagstiftningsförslag inom det straff- och processrättsliga området. Dessa frågor är en central del i varje stats funktion och legitimitet och är av särskild betydelse eftersom de återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i medlemsländerna. Därför är det viktigt att lagstiftning på EU-nivå inom det straff- och processrättsliga området endast initieras om det står klart att sådan lagstiftning bidrar till ett betydande mervärde.

Utskottet är vidare positivt till åtgärder som leder till ökad säkerhet inom EU och Sverige. Ett rättssäkert arbete och utbyte av information är viktiga aspekter i ett effektivt samarbete mellan medlemsstater.

Utskottet anser att den överföring av kompetens som förslagen om invandringspolitik, gränskontroll, polissamarbete och straffrättsligt samarbete medför syftar till att nå ett effektivt samarbete och därmed får anses nödvändig. Det är viktigt att uppmärksamma den samlade effekten av olika förslag, vilken kan vara svår att överblicka vid enskilda förslag.

Utskottet anser att subsidiaritetsprövningarna fungerar väl och framhåller att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar är ett viktigt demokratiskt instrument. Det är också av största betydelse att kommissionen i sitt fortsatta lagstiftningsarbete tar hänsyn till medlemsstaternas synpunkter i dessa avseenden.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet framhåller inledningsvis att EU-samarbete inom utskottets beredningsområde till stor del bedrivs på andra sätt än genom lagstiftning, vilket återspeglas i antalet ärenden som utskottet bereder. Inom politikområdet utbildning har EU endast befogenhet att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder. Inom politikområdet forskning och teknisk utveckling har EU befogenhet att vidta åtgärder under förutsättning att det inte hindrar medlemsstaterna från att utöva sina befogenheter.

Utskottet har subsidiaritetsprövat totalt 26 utkast till lagstiftningsakter. I samtliga fall ansåg utskottet att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen. Mot bakgrund av utskottets förhållandevis få subsidiaritetsärenden som är fördelade på ett relativt stort antal politikområden, varav utbildning inte får harmoniseras, kan utskottet inte dra några slutsatser om utrymmet för nationella åtgärder på olika områden inom utskottets beredningsområde till följd av EU-förslag som subsidiaritetsprövats eller hur den sammantagna utvecklingen förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen.

Utskottet konstaterar att den positiva utvecklingen av kommissionens motiveringar som utskottet kunnat skönja under tidigare år fortsatte under 2021.

Utskottet har hämtat in information om andra nationella parlaments behandling av utkasten från Ipex webbplats. Utskottet fann informationen vara av liten eller ingen relevans för behandlingen av utkasten och intrycket är att den information som är tillgänglig via webbplatsen är begränsad. Den löpande rapporteringen från riksdagens representant vid EU:s institutioner är ett värdefullt kunskapsunderlag. Utskottet har tagit del av yttranden från andra nationella parlament när dessa har delgetts riksdagen. Utskottet har inte i övrigt sett något behov av att hämta in information från andra nationella parlament.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet välkomnar inledningsvis att konstitutionsutskottets uppföljning av subsidiaritetsprincipens tillämpning gör det möjligt för riksdagen att försäkra sig om att principen tillämpas på ett korrekt sätt och att beslut fattas på rätt nivå.

Utskottets beredningsområde präglas av internationellt samarbete såväl inom EU som inom andra internationella forum. Gränsöverskridande åtgärder medför att utskottet prövar ett förhållandevis stort antal utkast till lagstiftningsakter från EU-kommissionen varje år.

I jämförelse med 2020 subsidiaritetsprövade utskottet något färre utkast under 2021. Att antalet prövningar var fler under 2020 kan förklaras av att lagstiftningsinitiativen då dominerades av covid-19-pandemin och Storbritanniens utträde ur EU.

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har utskottet i tio fall funnit att kommissionens utkast till lagförslag brutit mot subsidiaritetsprincipen och därmed har utskottet lämnat ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande till kammaren. Riksdagen har bifallit samtliga av utskottets utlåtanden, vilket senast skedde 2018. Under senare år har alltså kommissionens samtliga lagförslag inom utskottets beredningsområde respekterat den grundidé om vertikal maktdelning som subsidiaritetsprincipen föreskriver, vilket utskottet välkomnar.

Utskottets beredningsområde omfattar en mängd gränsöverskridande frågor, vilket i stor utsträckning förutsätter överstatliga regleringar. Mot denna bakgrund har EU getts betydande beslutskompetens inom både transport- och telekomområdet, vilket har kommit att innebära att utrymmet för nationell lagstiftning inom utskottets beredningsområde, till viss del, redan är upptaget eller intecknat. Sammantaget gör utskottet bedömningen att det nationella handlingsutrymmet oundvikligen minskat över tid till följd av att gemensamma EU-bestämmelser införts. Utskottet menar dock att utrymmet för nationella åtgärder inom beredningsområdet inte minskade nämnvärt under 2021.

Utskottet ser positivt på att kommissionen under de senaste åren betonat behovet av att stärka tillämpningen och upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen i EU:s beslutsfattande, men noterar att det återstår att se hur kommissionens arbete med dessa åtaganden tar sig uttryck.

Utskottet har tidigare understrukit vikten av att kommissionen lämnar fullgoda motiveringar i subsidiaritetsfrågan och att avsaknaden av dessa utgör en svaghet i unionens lagstiftningsarbete och försvårar arbetet i de nationella parlamenten. Utskottets genomgång av subsidiaritetsprövningarna under 2021 visar att samtliga utkast innehåller ett avsnitt där kommissionen redogör för sin syn på subsidiaritetsprincipens tillämpning. Avsnitten varierar dock kraftigt i omfattning. I fyra utkast innehåller kommissionens motiveringar enbart någon enstaka mening, vilket utskottet rent principiellt menar inte är att betrakta som en tillfredsställande motivering. Utskottet noterar emellertid att tre av dessa utkast var av relativt brådskande karaktär, bl.a. till följd av covid-19-pandemin och Storbritanniens utträde ur EU.

Utskottet anser att den information som finns att tillgå i Ipex är av begränsad nytta eftersom alla nationella parlament har samma tidsram för sina subsidiaritetsprövningar. Ipex har förbättringspotential när det gäller vilken information som läggs in, när den läggs in och på vilket språk den läggs in. Kontakten med riksdagens representant vid EU:s institutioner fungerar mycket väl. Det har inte varit aktuellt med kompletterande informationsutbyte med andra nationella parlament under 2021.

Utskottet har upprepade gånger påpekat vikten av att kommissionen tidigt tillhandahåller pålitlig och detaljerad information om planeringen för varje enskilt initiativ. I många fall ligger kommissionen mycket långt efter sin egen planering, inte minst när det gäller att presentera ett antal förslag man aviserat för flera år sedan. Utskottet understryker vikten av att kommissionen håller sig till de tidsramar man själv satt upp, inte minst för att underlätta de nationella parlamentens planering av subsidiaritetsprövningar.

Utskottet uppmärksammar slutligen en subsidiaritetsprövning som genomfördes i början av innevarande riksmöte. Ärendet gällde ett förslag till ny lagstiftning som enbart innebar att tidigare lagstiftning skulle upphöra att gälla (COM(2022) 381). Regeringens bedömning av subsidiaritetsprincipens tillämpning hämtades in. Regeringen konstaterade att förslaget innebar att den aktuella lagstiftningen skulle upphöra att gälla, vilket regeringen menade inte föranledde någon bedömning utifrån subsidiaritetsprincipen. Utskottet menar att regeringens slutsats väcker ett antal principiella frågor, inte minst om relevansen i att subsidiaritetspröva utkast till lagstiftning som endast innebär att tidigare lagstiftning upphör att gälla. I sammanhanget bör noteras att kommissionen aviserat att tidsfristen för subsidiaritetsprövning inletts. Med hänsyn till det behandlingstvång som ålägger utskotten att behandla samtliga förslag som hänvisas för subsidiaritetskontroll har utskottet slutfört subsidiaritetsprövningen av det aktuella förslaget, oaktat regeringens ställningstagande.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet har i tidigare yttranden till konstitutionsutskottet påpekat att det finns en betydande variation år från år i antalet lagstiftningsförslag som tilldelats utskottet totalt och uppdelat på utskottets sakområden samt i kvaliteten på kommissionens motiveringar av förslagens förenlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Utskottet konstaterar att intensiteten i kommissionens lagstiftningsinitiativ i hög grad är beroende av det sittande kollegiets prioriteringar. Utskottet noterar att det nuvarande kollegiets ambitioner när det gäller EU:s miljö- och klimatmål relaterat till den gröna given innebär en ökad lagstiftningsaktivitet på utskottets sakområde.

Inledningsvis kan det konstateras att samtidigt som den rättsliga utvecklingen på EU-nivå inneburit att utrymmet för nationell lagstiftning krympt, hade resultatet av lagstiftningen på EU-nivå inte kunnat uppnås med enbart nationella åtgärder. Utskottet har vid upprepade tillfällen framfört att svensk lagstiftning på både miljö- och jordbruksområdet är synnerligen intimt knuten till EU-rätten. När det gäller miljöfrågor, inte minst klimatfrågor, har det nationella såväl som det EU-gemensamma regelverket i sin tur en mycket nära koppling till internationella överenskommelser och avtal. Utskottet har påpekat att gemensamma åtgärder många gånger är nödvändiga för att uppnå politiska mål, exempelvis att hållbart förvalta naturtillgångar som medlemsstaterna enats om ska betraktas som gemensamma (t.ex. havets biologiska resurser) eller att bekämpa gränsöverskridande miljöproblem.

Samtidigt finns det exempel där utvecklingen i EU-rätten snarare lett till att beslutandemakt delegerats tillbaka till medlemsstatsnivå. Den gemensamma jordbrukspolitiken har sedan Sveriges inträde i EU 1995 genomgått ett antal reformer. I det senaste reformpaketet som presenterades sommaren 2018 lanserade kommissionen en s.k. genomförandemodell genom vilken de grundläggande parametrarna fastställs på unionsnivå, medan medlemsstaterna i större utsträckning än tidigare ska ansvara för hur de överenskomna målen ska nås. Den nya modellen innebar alltså att medlemsstaterna fick ett större inflytande över utformningen av t.ex. kontroller och sanktioner än enligt tidigare regelverk. Mot denna bakgrund bedömde kommissionen att reformpaketet inte bara var förenligt med subsidiaritetsprincipen utan att det skulle ”utöka subsidiariteten”. En liknande typ av utveckling kan noteras inom den gemensamma fiskeripolitiken som reviderats betydligt sedan 2010. Medan EU har exklusiv befogenhet när det gäller marint fiske, finns det frågor om det kustnära fisket över vilka lagstiftningskompetensen delegerats tillbaka till medlemsstaterna.

Ytterligare en utveckling kan noteras när det gäller den indirekta effekt som EU-rätten har på områden där nationell rådighet gäller. Det tydligaste exemplet på denna problematik utifrån utskottets beredningsområde härrör till skogspolitiken. Utskottet har vid upprepade tillfällen uttryckt att det är mycket bekymrande att vissa av initiativen på EU-nivå går i en riktning som innebär ökad detaljreglering, ökad centralisering och ökade överstatliga inslag inom skogliga frågor, vilket strider mot det nationella självbestämmandet. Någon gemensam skogspolitik nämns inte i EU:s primärrätt.

Utskottet har i tidigare yttranden påpekat att kommissionen vid några tillfällen brustit när det gäller motiveringar avseende subsidiaritetsprincipen. Samtliga förslag som prövades under 2021 innehöll dock motiveringar. Samtidigt ser utskottet inte nödvändigtvis det som ett hinder om förslag saknar en motivering utifrån subsidiaritetsprincipen. Det hör till sakens natur att det nationella lagstiftningsutrymmet över tid kommer att begränsas på sakområden över vilka befogenheten är delad mellan medlemsstaterna och EU, och frågan om huruvida den föreslagna åtgärden bättre hanteras på nationell eller lokal nivå blir därmed obsolet. Det finns många exempel på förslag som utskottet prövat där ingen annan än kommissionen hade kunnat vidta åtgärden i fråga.

Ipex är av mycket begränsad nytta. De flesta andra parlament och kammare lägger inte upp information om hur de ser på de aktuella förslagen, den eventuella information som läggs upp finns inte översatt till engelska och information läggs oftast upp mot slutet av tidsfristen, vilket innebär att den inte finns tillgänglig i anslutning till utskottets beredning. När det gäller riksdagens representant vid EU:s institutioner finns det ett uppenbart värde i dels möjligheten att kunna informera sig om hur andra parlament avser att agera, dels sprida information om riksdagens bedömning. Utskottet hade ingen bilateral kontakt med andra nationella parlament under 2021.

En frågeställning som lyfts fram i samband med utskottets subsidiaritetsprövningar under de senaste åren handlar om i vilken utsträckning invändningar om delegeringar till kommissionen bör inrymmas i utskottens subsidiaritetsgranskning. Enligt utskottets bedömning är det motiverat att konstitutionsutskottet gör en djupare analys av i vilken utsträckning invändningar mot delegeringar till kommissionen bör inrymmas i utskottens subsidiaritetsgranskning.

Utskottets ställningstagande

Subsidiaritetsprövningarna och den årliga uppföljningen

I riksdagen har varje utskott i uppgift att genomföra subsidiaritetsprövningar av utkast till lagstiftningsakter inom sina respektive beredningsområden. Samtidigt ska konstitutionsutskottet en gång om året göra en uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipens tillämpning. Syftet med uppföljningen är att ett organ ska följa utvecklingen av riksdagens subsidiaritetskontroll på en mer övergripande nivå och samla erfarenheter från olika områden.

Enligt utskottets mening är det värdefullt att en systematisk uppföljning görs en gång per år. Uppföljningen innebär att man kan följa utvecklingen över tid. För att uppföljningen ska bli så heltäckande och substantiell som möjligt ges alla utskott tillfälle att yttra sig. Yttrandena från utskotten innehåller värdefulla iakttagelser och inte sällan synpunkter och erfarenheter som delas av flera utskott.

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

Under 2021 översände kommissionen 79 utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten för subsidiaritetsprövning. Riksdagen lämnade tre motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. De motiverade yttrandena lämnades på förslag av skatteutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet. Utkastet som prövades av skatteutskottet gällde skatter och avgifter. Utkastet som prövades av miljö- och jordbruksutskottet gällde transportpolitik, miljöpolitik och energipolitik. Därutöver grundade sig utkastet som prövades av näringsutskottet på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, och gällde även energipolitik.

Den vanligaste rättsliga grunden för de förslag som översändes för subsidiaritetsprövning var artikel 114 i EUF-fördraget. Mer än en tredjedel av förslagen grundade sig på denna artikel. Därefter följer förslag som rörde miljöpolitik respektive transportpolitik (bilaga 8).

På EU-nivå tog kommissionen emot totalt 16 motiverade yttranden från de nationella parlamenten under 2021, vilket kan jämföras med nio motiverade yttranden under 2020. Inget förslag samlade tillräckligt med invändningar för att uppnå tröskeln för ett gult kort.

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 och fram t.o.m. utgången av december 2021 har riksdagen lämnat 79 motiverade yttranden, vilket innebär att riksdagen har haft invändningar mot drygt 7 procent av samtliga utkast som översänts för subsidiaritetsprövning. En översiktlig genomgång av de utkast till lagstiftningsakter som riksdagen lämnat motiverade yttranden om visar att omkring 24 procent av utkasten grundar sig på artikel 114 i EUF-fördraget. Därefter följer utkast som grundar sig på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion, och etableringsrätt.

Om man ser till utvecklingen över tid har det lämnats flest motiverade yttranden i förhållande till antalet översända lagstiftningsakter 2012 (16 procent) och 2016 (13 procent). Antalet motiverade yttranden från riksdagen tycks öka ju fler utkast till lagstiftningsakter som översänds för subsidiaritetsprövning. Som exempel kan nämnas att det under 2017 översändes 90 utkast och året därefter 149 utkast. Antalet motiverade yttranden som riksdagen lämnade ökade från tre under 2017 till tolv under 2018. På samma sätt kan en minskning skönjas när antalet översända utkast minskar. Under 2019 översändes endast 32 utkast, och då lämnade riksdagen inga motiverade yttranden. Detta var för övrigt första gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft som inga motiverade yttranden lämnades av de nationella parlamenten. Det är naturligt att antalet motiverade yttranden minskar om antalet utkast som översänds minskar.

Utrymmet för nationella åtgärder till följd av EU-förslag m.m.

Skatteutskottet framhåller i sitt yttrande att eftersom det krävs enighet på skatteområdet har medlemsstaterna bättre möjligheter att värna sin suveränitet än inom andra områden. Skatteutskottet motsätter sig en övergång mot beslutsfattande med enhällighet till kvalificerad majoritet, vilket enligt utskottet skulle innebära att den nationella suveräniteten i skattefrågor luckras upp.

Miljö- och jordbruksutskottets konstaterar att samtidigt som den rättsliga utvecklingen på EU-nivå innebär att utrymmet för nationell lagstiftning minskar hade resultatet av lagstiftningen på EU-nivå inte kunnat uppnås med enbart nationella åtgärder. Intressant nog finns det också exempel där utvecklingen på EU-rättens område snarare lett till att beslutandemakt delegerats tillbaka till medlemsstaterna. Utskottet nämner som exempel att sedan Sveriges inträde i EU har den gemensamma jordbrukspolitiken genomgått ett antal reformer som innebär att medlemsstaterna fått större inflytande över utformningen av t.ex. kontroller och sanktioner än tidigare.

Trafikutskottet gör sammantaget bedömningen att det nationella handlingsutrymmet minskat över tid till följd av att gemensamma EU-bestämmelser införs, men att utrymmet inte minskade nämnvärt under 2021. Trafikutskottet väcker i sitt yttrande en fråga om relevansen i att subsidiaritetspröva utkast till lagstiftningsakter som endast innebär att tidigare lagstiftning upphör att gälla.

Det kan ifrågasättas om upphävandet av en rättsakt, utan att någon ny rättsakt föreslås ersätta den rättsakt som föreslås bli upphävd, skulle kunna strida mot subsidiaritetsprincipen. Konstitutionsutskottet noterar liksom trafikutskottet att på de områden där befogenheten är delad mellan medlemsstaterna och unionen finns det en skyldighet för kommissionen eller andra förslagsställare att översända sina utkast till lagstiftningsakter och sina ändrade utkast till de nationella parlamenten. De nationella parlamenten har i sin tur en fördragsenlig skyldighet att bevaka att subsidiaritetsprincipen efterlevs. Konstitutionsutskottet erinrar samtidigt om att även om riksdagsordningen ställer krav på att samtliga utkast till lagstiftningsakter ska subsidiaritetsprövas finns det inte några formella krav på att alla ärenden ska beredas på ett visst sätt eller något som hindrar att någon form av förenklad behandling används (bet. 2012/13:KU8 s. 30).

Betydelsen av delegerade akter

Miljö- och jordbruksutskottet väcker på nytt frågan om i vilken utsträckning invändningar mot delegeringar till kommissionen bör inrymmas i utskottens subsidiaritetsprövning. Miljö- och jordbruksutskottet noterar att konstitutionsutskottet i en tidigare uppföljning uttalat att det från subsidiaritetssynpunkt i princip inte har någon betydelse om åtgärden regleras i en lagstiftningsakt, delegerad akt eller genomförandeakt så länge regleringen är på EU-nivå. Utskottet framhåller emellertid i sitt yttrande att det är en principiell skillnad mellan att delegera beslutandemakt till EU:s lagstiftare och till kommissionen samt att räckvidden av den befogenhet som medlemsstaterna kan delegera till kommissionen kan vara relevant ur såväl proportionalitets- som subsidiaritetshänseende.

Som miljö- och jordbruksutskottet noterat har konstitutionsutskottet vid den uppföljning som genomfördes 2018 analyserat frågan om vilken betydelse möjligheten till s.k. delegerade akter och genomförandeakter bör ha vid subsidiaritetsprövningar (bet. 2018/19:KU5 s. 83 f.).

Utskottet konstaterade då att möjligheten att bemyndiga kommissionen att anta delegerade akter och genomförandeakter regleras i artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget och att bestämmelser med sådana bemyndiganden tas in i särskilda artiklar i rättsakten i fråga. De nationella parlamentens subsidiaritetsprövning enligt protokoll nr 2 är begränsad till prövningen av utkast till lagstiftningsakter. Delegerade akter och genomförandeakter som kan komma att antas med stöd av ett bemyndigande i en lagstiftningsakt omfattas således inte av subsidiaritetsprövningsmekanismen enligt protokollet.

Som utskottet framhöll handlar subsidiaritetsprövningen om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska vidtas, inte om den bör vidtas eller inte. Konstitutionsutskottet vidhåller att om det inte bedöms vara möjligt att uppnå målen på nationell nivå kan det från subsidiaritetssynpunkt i princip inte ha någon betydelse om åtgärden regleras i en lagstiftningsakt, delegerad akt eller genomförandeakt så länge regleringen är på EU-nivå.

Om ett utskott har invändningar mot att en åtgärd föreslås regleras i en delegerad akt eller i en genomförandeakt i stället för i en lagstiftningsakt, bör invändningarna föras fram inom ramen för överläggningar med regeringen och inte inom ramen för subsidiaritetsprövningen av utkastet till lagstiftningsakt. Även den. s.k. EU-kommittén har uppmanat utskotten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprövningens tillämpning genom överläggningar med regeringen (2017/18:URF1 s. 186 och 269).

Konstitutionsutskottet påminner dock om att utskottet även framhöll att det inte kan uteslutas att ett bemyndigande någon gång bedöms innebära stöd för en framtida reglering av åtgärder vars mål bättre tillgodoses på nationell nivå. I sådana fall torde en invändning kunna göras inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Det är då viktigt att utskottet motiverar varför det anser att bemyndigandet medför att utkastet till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen.

Informationsutbyte med andra nationella parlament

Flera utskott framhåller att nyttan av den information som laddas upp på Ipex webbplats är begränsad. Skälen för detta är flera. Tidsfristen löper ut samtidigt för alla nationella parlament, vilket i sig kan innebära att tillgången till information är begränsad under subsidiaritetsprövningen av ett förslag. Informationen är inte heller alltid fullständig, och den kan också vara svårtillgänglig om den inte laddas upp på ett språk som förstås av alla nationella parlament.

Konstitutionsutskottet konstaterar liksom vid tidigare uppföljningar att det finns en förbättringspotential när det gäller vilken information som laddas upp på webbplatsen och att den laddas upp på ett språk som är tillgängligt för andra nationella parlament.

Som utskottet tidigare noterat har en ny version av Ipex lanserats under 2021. Syftet med den nya versionen har bl.a. varit att det ska bli lättare för de nationella parlamenten att ladda upp information på webbplatsen och därmed öka benägenheten att över huvud taget ladda upp information. Utskottet är positivt till alla förbättringar som kan leda till att informationen på Ipex webbplats är uppdaterad och så fullständig som möjligt. Det är dock ännu för tidigt att avgöra om den nya versionen av webbplatsen har lett till en ökad benägenhet att ladda upp information.

Kommissionens motiveringar

Konstitutionsutskottets översiktliga genomgång av motiveringarna av subsidiaritetsprincipen i de utkast till lagstiftningsakter som prövades under 2021 visar att motiveringarna inte sällan är relativt kortfattade och att motiveringen i några utkast består av en enda mening. Även trafikutskottet framhåller att motiveringen i några av utskottets prövade utkast enbart består av någon enstaka mening. Samtliga utkast innehåller dock ett avsnitt där kommissionen redogör för sin syn på subsidiaritetsprincipens tillämpning, men avsnitten varierar kraftigt i omfattning. Utbildningsutskottet har tidigare efterfrågat mer utvecklade motiveringar, men tycker sig skönja en positiv utveckling när det gäller motiveringarna. Miljö- och jordbruksutskottet framhåller att samtliga utkast som prövades av utskottet under 2021 var motiverade utifrån subsidiaritetsprincipen. Samtidigt ser utskottet det inte nödvändigtvis som ett hinder om en motivering saknas. EU-rätten inom miljö- och jordbrukspolitiken är omfattande, och i många fall kan ingen annan än kommissionen vidta en åtgärd.

Konstitutionsutskottet vidhåller uppfattningen att uteblivna eller alltför kortfattade motiveringar försvårar för de nationella parlamenten att se till att subsidiaritetsprincipen efterlevs och anser att det finns skäl att bevaka frågan även framöver.

Bilaga 1

Skatteutskottets yttrande 2022/23:SkU2y

Bilaga 2

Justitieutskottets protokoll 2022/23:6

Bilaga 3

Utbildningsutskottets yttrande 2022/23:UbU1y

Bilaga 4

Trafikutskottets yttrande 2022/23:TU1y

Bilaga 5

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2022/23:MJU2y

Bilaga 6

Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2021

Utskott	Dokument	Utkast till lagstiftningsakter	Beslut i utskott	Beslut i kammaren	Motiverat yttrande
FiU	COM(2020) 595	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014	2021-01-26
	COM(2020) 596	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/43/EG, 2009/65/EG, 2009/138/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/65/EU, (EU) 2015/2366 och (EU) 2016/2341	2021-01-26
	COM(2020) 854	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av brexitjusteringsreserven	2021-02-11
	COM(2021) 391	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska gröna obligationer	2021-09-30
	COM(2021) 397	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1286/2014 vad gäller förlängning av övergångsbestämmelserna för förvaltningsbolag, investeringsbolag och personer som ger råd om eller säljer andelar i företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och fonder som inte är fondföretag	2021-09-21
	COM(2021) 399	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/65/EG vad gäller användning av faktablad av förvaltningsbolag för företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)	2021-09-21
	COM(2021) 420	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism	2021-10-21
	COM(2021) 421	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010	2021-10-21
	COM(2021) 422	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar (omarbetning)	2021-10-21
	COM(2021) 423	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849	2021-10-21
	COM(2021) 581	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/138/EG vad gäller proportionalitet, tillsynskvalitet, rapportering, långsiktiga garantiåtgärder, makrotillsynsverktyg, hållbarhetsrisker, grupptillsyn och gränsöverskridande tillsyn	2021-12-09
	COM(2021) 582	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag och om ändring av direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2009/138/EG, (EU) 2017/1132 och förordningarna (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 648/2012	2021-12-09
SkU	COM(2020) 673	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och om ändring av förordning (EU) nr 952/2013	2021-01-14
	COM(2020) 749	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller att tilldela kommissionen genomförandebefogenheter för att fastställa innebörden av termer som används i vissa bestämmelser i det direktivet	2021-02-25 (utl. 2020/21:SkU33)	2021-03-04	Ja
	COM(2021) 28	Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU) nr 389/2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter vad gäller innehållet i elektroniska register	2021-02-25
	COM(2021) 95	Förslag till rådets beslut om sjötullsystemet i de franska yttersta randområdena och om ändring av beslut nr 940/2014/EU	2021-04-15
	COM(2021) 181	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller undantag från mervärdesskatteplikt för import och vissa leveranser, med avseende på unionsåtgärder som vidtas av hänsyn till allmänintresset	2021-05-06
	COM(2021) 563	Förslag till rådets direktiv om en omstrukturering av unionsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet	2021-10-14
	COM(2021) 564	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna	2021-10-14
JuU	COM(2020) 712	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett datoriserat system för kommunikation i gränsöverskridande civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden (e-Codex-systemet) och om ändring av förordning (EU) 2018/1726	2021-02-11
	COM(2020) 791	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/1862 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete vad gäller Europols införande av registreringar	2021-02-11
	COM(2020) 796	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/794 vad gäller Europols samarbete med privata parter, Europols behandling av personuppgifter till stöd för brottsutredningar och Europols roll inom forskning och innovation	2021-02-25
	COM(2021) 20	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets rambeslut 2002/465/RIF vad gäller dess anpassning till EU:s regler om skydd av personuppgifter	2021-02-25
	COM(2021) 21	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2014/41/EU vad gäller dess anpassning till EU:s regler om skydd av personuppgifter	2021-02-25
	COM(2021) 96	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/816 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister, och av förordning (EU) 2019/818 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816, i syfte att införa screening för tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna	2021-04-13
	COM(2021) 278	Förslag till rådets förordning om inrättande och användning av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av förordning (EU) nr 1053/2013	2021-09-16
	COM(2021) 429	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1153 vad gäller behöriga myndigheters åtkomst till centraliserade bankkontoregister via den gemensamma åtkomstpunkten	2021-09-16
CU	COM(2021) 189	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och förordning (EU) nr 537/2014 vad gäller företagens hållbarhetsrapportering	2021-06-18
	COM(2021) 346	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om allmän produktsäkerhet, ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 och om upphävande av rådets direktiv 87/357/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG	2021-10-12
	COM(2021) 347	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumentkrediter	2021-09-16
FöU	COM(2020) 823	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148	2021-02-10
	COM(2020) 829	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om kritiska entiteters motståndskraft	2021-02-11
SoU	COM(2020) 725	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en förstärkt roll för Europeiska läkemedelsmyndigheten vid krisberedskap och krishantering avseende läkemedel och medicintekniska produkter	2021-01-28
	COM(2020) 726	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 851/2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar	2021-01-28
	COM(2020) 727	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 1082/2013/EU	2021-01-28
	COM(2021) 130	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination, testning och tillfrisknande för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin (digitalt grönt intyg)	2021-04-27
	COM(2021) 140	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination, testning och tillfrisknande för tredjelandsmedborgare som lagligen vistas eller är lagligen bosatta på medlemsstaters territorier under covid-19-pandemin (digitalt grönt intyg)	2021-04-27
	COM(2021) 627	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/746 vad gäller övergångsbestämmelser för vissa medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och senarelagd tillämpning av kraven för egentillverkade produkter	2021-10-28
KrU	COM(2021) 634	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för ungdomar 2022	2021-11-23
UbU	COM(2021) 89	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om unionens deltagande i det europeiska partnerskap för metrologi som har inletts av flera medlemsstater	2021-05-18
TU	COM(2020) 767	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om dataförvaltning (dataförvaltningsakten)	2021-01-21
	COM(2020) 818	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid flygplatser i gemenskapen på grund av covid-19-pandemin	2021-02-11
	COM(2021) 25	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda och tillfälliga åtgärder med anledning av covid-19-utbrottet avseende förnyelse av eller förlängning av giltigheten för vissa certifikat, intyg, bevis, körkort och tillstånd samt uppskjutande av vissa regelbundna kontroller och fortbildningar inom vissa av transportlagstiftningens områden, för referensperioder som följer på dem som avses i förordning (EU) 2020/698	2021-02-11
	COM(2021) 71	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2017/2397 vad gäller övergångsbestämmelser för erkännande av bevis från tredjeland	2021-03-02
	COM(2021) 85	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om roaming i allmänna mobilnät i unionen (omarbetning)	2021-04-20
	COM(2021) 206	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (rättsakt om artificiell intelligens) och om ändring av vissa unionslagstiftningsakter	2021-06-15
	COM(2021) 281	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av en ram för europeisk digital identitet	2021-08-26
	COM(2021) 402	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2222 med avseende på den gränsöverskridande infrastruktur som förbinder unionen och Förenade kungariket genom den fasta förbindelsen under Engelska kanalen	2021-08-26
	COM(2021) 547	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/53/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning	2021-10-12
	COM(2021) 559	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU	2021-10-12
	COM(2021) 561	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart	2021-09-21
	COM(2021) 562	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport och om ändring av direktiv 2009/16/EG	2021-10-12
MJU	COM(2020) 798	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om batterier och förbrukade batterier, om upphävande av direktiv 2006/66/EG och om ändring av förordning (EU) 2019/1020	2021-02-25
	COM(2020) 852	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2008/971/EG vad gäller likvärdighet mellan skogsodlingsmaterial producerat i Förenade kungariket och sådant material producerat i unionen	2021-02-11
	COM(2020) 853	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 2003/17/EG och 2005/834/EG vad gäller likvärdighet för fältbesiktningar och likvärdighet för kontroller av förfaranden för upprätthållande av sorter av arter av lantbruksväxter som utförs i Förenade kungariket	2021-02-11
	COM(2021) 36	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förlängning av giltighetsperioden för gemenskapens växtförädlarrätt för arterna sparris och artgrupperna blomsterlökar, vedartade små bärbuskar och prydnadsbuskar	2021-02-25
	COM(2021) 37	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1165/2008, (EG) nr 543/2009, (EG) nr 1185/2009 och rådets direktiv 96/16/EG	2021-02-25
	COM(2021) 54	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 vad gäller regionalräkenskaper för jordbruket	2021-03-04
	COM(2021) 108	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/625 vad gäller offentlig kontroll av djur och produkter av animaliskt ursprung som exporteras från tredjeländer till unionen för att säkerställa efterlevnad av förbudet mot viss användning av antimikrobiella medel	2021-03-18
	COM(2021) 254	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1628 vad gäller övergångsbestämmelser för vissa maskiner utrustade med motorer i effektintervallen mellan 56 kW och 130 kW och över 300 kW i syfte att hantera konsekvenserna av covid-19-krisen	2021-05-27
	COM(2021) 477	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/1091 vad gäller unionens bidrag till integrerad statistik över jordbruksföretag inom budgetramen 2021–2027	2021-09-02
	COM(2021) 551	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen, beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757	2021-10-05
	COM(2021) 552	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller luftfartens bidrag till unionens mål om minskade utsläpp från hela ekonomin och ett lämpligt genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd	2021-10-05
	COM(2021) 554	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn	2021-10-26 (utl. 2021/22:MJU10)	2021-10-28	Nej
	COM(2021) 555	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet	2021-10-05
	COM(2021) 556	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/631 vad gäller skärpning av normerna för koldioxidutsläpp från nya personbilar och nya lätta nyttofordon i linje med unionens höjda klimatambitioner	2021-10-05
	COM(2021) 567	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller anmälan av kompensation i samband med en global marknadsbaserad åtgärd för luftfartygsoperatörer som är baserade i unionen	2021-10-05
	COM(2021) 568	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en social klimatfond	2021-10-26 (utl. 2021/22:MJU11)	2021-10-28	Ja
	COM(2021) 571	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut (EU) 2015/1814 vad gäller det antal utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet inom unionens utsläppshandelssystem för växthusgaser fram till 2030	2021-10-05
	COM(2021) 656	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av bilagorna IV och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 om långlivade organiska föroreningar	2021-11-11
	COM(2021) 709	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om transport av avfall och om ändring av förordningarna (EU) nr 1257/2013 och (EU) 2020/1056	2021-12-14
NU	COM(2020) 824	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och om upphävande av förordning (EU) nr 347/2013	2021-02-11
	COM(2020) 825	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en inre marknad för digitala tjänster (rättsakten om digitala tjänster) och om ändring av direktiv 2000/31/EG	2021-02-25
	COM(2020) 842	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (rättsakten om digitala marknader	2021-02-25
	COM(2021) 202	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om maskinprodukter	2021-06-18
	COM(2021) 223	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden	2021-06-10
	COM(2021) 557	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 och Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652	2021-10-19 (utl. 2021/22:NU9)	2021-10-27	Ja
	COM(2021) 558	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om energieffektivitet (omarbetning)	2021-10-05
AU	COM(2021) 93	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete tack vare insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer	2021-04-22 (utl. 2020/21:AU15)	2021-04-28	Nej

Bilaga 7

Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2021 – per politikområde

Utskott	Dokument	Rättslig grund i EUF-fördraget	Politikområde	Beslut i utskott	Beslut i kammaren	Motiverat yttrande
FiU	COM(2020) 595	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-01-26
	COM(2020) 596	Art. 53, 114	Etableringsrätt, tillnärmning av lagstiftning	2021-01-26
	COM(2020) 854	Art. 175, 322	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), finansiella regler	2021-02-11
	COM(2021) 391	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-09-30
	COM(2021) 397	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-09-21
	COM(2021) 399	Art. 53	Etableringsrätt	2021-09-21
	COM(2021) 420	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-10-21
	COM(2021) 421	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-10-21
	COM(2021) 422	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-10-21
	COM(2021) 423	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-10-21
	COM(2021) 581	Art. 53, 62, 114	Etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, tillnärmning av lagstiftning	2021-12-09
	COM(2021) 582	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-12-09
SkU	COM(2020) 673	Art. 33, 114, 207	Tullsamarbete, tillnärmning av lagstiftning, gemensam handelspolitik	2021-01-14
	COM(2020) 749	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2021-02-25 (utl. 2020/21:SkU33)	2021-03-04	Ja
	COM(2021) 28	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2021-02-25
	COM(2021) 95	Art. 349	Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena	2021-04-15
	COM(2021) 181	Art. 113	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	2021-05-06
	COM(2021) 563	Art. 113, 192	Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter), miljöpolitik	2021-10-14
	COM(2021) 564	Art. 192	Miljöpolitik	2021-10-14
JuU	COM(2020) 712	Art. 81, 82	Civilrättsligt samarbete, straffrättsligt samarbete	2021-02-11
	COM(2020) 791	Art. 88	Polissamarbete	2021-02-11
	COM(2020) 796	Art. 88	Polissamarbete	2021-02-25
	COM(2021) 20	Art. 16	Skydd för personuppgifter	2021-02-25
	COM(2021) 21	Art. 16	Skydd för personuppgifter	2021-02-25
	COM(2021) 96	Art. 16, 74, 78, 79, 82, 85, 87, 88	Skydd för personuppgifter, administrativt samarbete (området för frihet säkerhet och rättvisa), asylpolitik, invandringspolitik, straffrättsligt samarbete, polissamarbete	2021-04-13
	COM(2021) 278	Art. 70	Utvärdering av EU:s politik (området för frihet, säkerhet och rättvisa)	2021-09-16
	COM(2021) 429	Art. 87	Polissamarbete	2021-09-16
CU	COM(2021) 189	Art. 50, 114	Etableringsrätt, tillnärmning av lagstiftning	2021-06-18
	COM(2021) 346	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-10-12
	COM(2021) 347	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-09-16
FöU	COM(2020) 823	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-02-10
	COM(2020) 829	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-02-11
SoU	COM(2020) 725	Art. 114, 168	Tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa	2021-01-28
	COM(2020) 726	Art. 168	Folkhälsa	2021-01-28
	COM(2020) 727	Art. 168	Folkhälsa	2021-01-28
	COM(2021) 130	Art. 21	Unionsmedborgarskap	2021-04-27
	COM(2021) 140	Art. 77	Gränskontroll	2021-04-27
	COM(2021) 627	Art. 114, 168	Tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa	2021-10-28
KrU	COM(2021) 634	Art. 165, 166	Utbildning m.m.	2021-11-23
UbU	COM(2021) 89	Art. 185, 188	Forskning och teknisk utveckling	2021-05-18
TU	COM(2020) 767	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-01-21
	COM(2020) 818	Art. 100	Transportpolitik	2021-02-11
	COM(2021) 25	Art. 91, 100	Transportpolitik	2021-02-11
	COM(2021) 71	Art. 91	Transportpolitik	2021-03-02
	COM(2021) 85	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-04-20
	COM(2021) 206	Art. 16, 114	Skydd för personuppgifter, tillnärmning av lagstiftning	2021-06-15
	COM(2021) 281	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-08-26
	COM(2021) 402	Art. 91	Transportpolitik	2021-08-26
	COM(2021) 547	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-10-12
	COM(2021) 559	Art. 91	Transportpolitik	2021-10-12
	COM(2021) 561	Art. 100	Transportpolitik	2021-09-21
	COM(2021) 562	Art. 100	Transportpolitik	2021-10-12
MJU	COM(2020) 798	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-02-25
	COM(2020) 852	Art. 43	Jordbruk och fiskeri	2021-02-11
	COM(2020) 853	Art. 43	Jordbruk och fiskeri	2021-02-11
	COM(2021) 36	Art. 118	Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)	2021-02-25
	COM(2021) 37	Art. 338	Statistik	2021-02-25
	COM(2021) 54	Art. 338	Statistik	2021-03-04
	COM(2021) 108	Art. 43, 114, 168	Jordbruk och fiskeri, tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa	2021-03-18
	COM(2021) 254	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-05-27
	COM(2021) 477	Art. 338	Statistik	2021-09-02
	COM(2021) 551	Art. 192	Miljöpolitik	2021-10-05
	COM(2021) 552	Art. 192	Miljöpolitik	2021-10-05
	COM(2021) 554	Art. 192	Miljöpolitik	2021-10-26 (utl. 2021/22:MJU10)	2021-10-28	Nej
	COM(2021) 555	Art. 192	Miljöpolitik	2021-10-05
	COM(2021) 556	Art. 192	Miljöpolitik	2021-10-05
	COM(2021) 567	Art. 192	Miljöpolitik	2021-10-05
	COM(2021) 568	Art. 91, 192, 194	Transportpolitik, miljöpolitik, energipolitik	2021-10-26 (utl. 2021/22:MJU11)	2021-10-28	Ja
	COM(2021) 571	Art. 192	Miljöpolitik	2021-10-05
	COM(2021) 656	Art. 192	Miljöpolitik	2021-11-11
	COM(2021) 709	Art. 192	Miljöpolitik	2021-12-14
NU	COM(2020) 824	Art. 172	Transeuropeiska nät	2021-02-11
	COM(2020) 825	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-02-25
	COM(2020) 842	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-02-25
	COM(2021) 202	Art. 114	Tillnärmning av lagstiftning	2021-06-18
	COM(2021) 223	Art. 114, 207	Tillnärmning av lagstiftning, gemensam handelspolitik	2021-06-10
	COM(2021) 557	Art. 114, 194	Tillnärmning av lagstiftning, energipolitik	2021-10-19 (utl. 2021/22:NU9)	2021-10-27	Ja
	COM(2021) 558	Art. 194	Energipolitik	2021-10-05
AU	COM(2021) 93	Art. 157	Socialpolitik	2021-04-22 (utl. 2020/21:AU15)	2021-04-28	Nej

Bilaga 8

Antal utkast till lagstiftningsakter 2010–2021 – per politikområde

Politikområde	Rättslig grund i EUF-fördraget	Antal utkast till lagstiftningsakter
Politikområde	Rättslig grund i EUF-fördraget	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	Totalt
Offentlighet	Art. 15	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1
Skydd för personuppgifter	Art. 16	0	0	2	0	0	0	0	2	7	0	1	4	16
Bekämpning av diskriminering	Art. 19	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	0	2
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet)	Art. 21	0	1	1	1	0	0	0	1	2	0	0	1	7
Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd)	Art. 23	0	0	1	0	0	0	0	0	1	0	0	0	2
Medborgarinitiativ	Art. 24	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Tullsamarbete	Art. 33	0	1	0	1	2	0	0	2	5	0	0	1	12
Jordbruk och fiskeri	Art. 42, 43	13	25	12	17	7	2	2	4	9	4	6	3	104
Fri rörlighet för arbetstagare	Art. 45, 46	1	1	1	1	1	0	0	1	2	0	1	0	9
Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet)	Art. 48	0	1	0	0	0	0	0	2	1	1	0	0	5
Etableringsrätt	Art. 49, 50, 52, 53, 55	3	7	12	4	3	0	5	7	11	0	1	4	57
Fri rörlighet för tjänster	Art. 56, 62	0	2	7	3	1	0	2	5	4	0	0	1	25
Kapital och betalningar	Art. 64	0	0	0	1	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden	Art. 67	0	1	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	2
Utvärdering av EU:s politik (frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 70	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1
Administrativt samarbete (frihet, säkerhet och rättvisa)	Art. 74	3	0	0	2	0	0	0	1	5	0	0	1	12
Gränskontroll	Art. 77	6	5	4	5	4	1	5	4	6	1	1	1	43
Asylpolitik	Art. 78	2	0	3	0	2	2	7	1	6	0	5	1	29
Invandringspolitik	Art. 79	3	0	3	1	1	0	6	3	9	0	5	1	32
Civilrättsligt samarbete	Art. 81	1	5	1	4	0	0	3	1	4	0	0	1	20
Straffrättsligt samarbete	Art. 82–86	9	4	4	4	3	2	2	6	5	1	1	2	43
Polissamarbete	Art. 87, 88	1	1	2	1	3	2	2	3	5	1	2	4	27
Transportpolitik	Art. 91, 100	3	4	9	22	1	0	6	14	11	5	14	8	97
Konkurrensregler	Art. 103	0	0	0	1	0	0	0	1	1	0	0	0	3
Statligt stöd	Art. 109	0	0	0	1	0	0	0	0	1	0	0	0	2
Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)	Art. 113	1	3	2	3	0	0	3	8	10	4	6	4	44
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 114	15	27	32	34	18	4	27	24	40	1	12	31	265
Tillnärmning av lagstiftning	Art. 115	0	3	0	0	1	2	7	1	1	0	2	0	17
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter)	Art. 118	1	4	0	1	0	0	0	0	1	0	0	1	8
Ekonomisk och monetär politik	Art. 121, 126, 127, 133, 136	5	0	3	0	0	0	0	0	2	1	0	0	11
Sysselsättning	Art. 149	0	1	0	1	0	0	1	0	1	1	1	0	6
Socialpolitik	Art. 153, 157	1	2	2	4	1	0	3	3	3	0	3	1	23
Europeiska socialfonden	Art. 164	0	1	0	1	0	1	0	0	1	0	1	0	5
Utbildning m.m.	Art. 165, 166	0	0	2	0	0	0	2	1	2	1	0	1	9
Kulturpolitik	Art. 167	1	0	2	0	0	0	2	1	2	0	1	0	9
Folkhälsa	Art. 168	0	2	10	8	3	0	1	1	5	0	3	5	38
Konsumentskydd	Art. 169	0	1	1	0	0	0	1	0	1	0	0	0	4
Transeuropeiska nät	Art. 170–172	1	4	2	5	1	1	2	1	5	0	1	1	24
Industripolitik	Art. 173	1	4	3	1	1	1	1	1	9	2	3	0	27
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	Art. 175, 177, 178	2	12	1	6	0	2	3	2	14	4	19	1	66
Forskning och teknisk utveckling	Art. 182, 183, 185, 188	1	2	2	5	0	1	2	0	5	0	2	1	21
Rymdpolitik	Art. 189	0	0	0	2	0	0	0	0	1	0	0	0	3
Miljöpolitik	Art. 192	1	5	16	10	4	1	6	7	12	1	4	12	79
Energipolitik	Art. 194	2	3	2	3	0	1	2	10	5	0	0	3	31
Turism	Art. 195	1	0	2	1	0	0	0	0	1	0	0	0	5
Civilskydd	Art. 196	0	0	1	0	0	0	0	0	1	1	1	0	4
Administrativt samarbete	Art. 197	0	0	1	0	0	0	1	0	3	0	1	0	6
Associering av utomeuropeiska länder och territorier	Art. 203	1	0	1	0	0	0	0	0	2	0	0	0	4
Gemensam handelspolitik	Art. 207	0	1	1	3	0	0	2	1	5	0	0	2	15
Utvecklingssamarbete	Art. 209, 210	1	1	7	1	0	0	4	0	2	0	2	0	18
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer	Art. 212	1	4	7	2	1	1	6	2	4	1	4	0	33
Humanitärt bistånd	Art. 214	0	0	1	1	0	0	0	1	1	0	1	0	5
Ändringar i valrättsakten	Art. 223	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0	1
Institutionella bestämmelser	Art. 224	0	0	1	0	0	0	0	1	1	0	0	0	3
Europeiska unionens domstol	Art. 256, 281	0	0	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	1
Unionens egna medel	Art. 311	0	0	0	0	0	0	0	0	2	0	1	0	3
Finansiella regler	Art. 322	0	0	0	0	0	0	0	0	2	0	6	1	9
Bekämpning av bedrägeri	Art. 325	0	1	2	0	2	0	1	0	3	0	0	0	9
Inhämtande av information	Art. 337	1	0	0	0	0	0	0	1	0	0	0	0	2
Statistik	Art. 338	5	2	4	11	1	2	2	5	2	0	0	3	37
Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena	Art. 349	0	4	0	1	7	0	0	1	6	2	7	1	29
Flexibilitetsklausulen	Art. 352	2	1	5	2	1	0	1	0	2	2	2	0	18

[1] En ny riksdagsordning trädde i kraft den 1 september 2014. Fram till den 31 augusti 2014 fanns bestämmelsen i 10 kap. 6 § åttonde stycket RO.

[2] För tidigare uppföljningar, se bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4 och bet. 2012/13:KU8. Från och med riksmötet 2013/14 redovisas uppföljningen i betänkande KU5.

[3] Ipex (Interparliamentary EU Information Exchange) är en webbaserad plattform för utbyte av information om behandlingen av EU-frågor mellan EU-ländernas nationella parlament och med Europaparlamentet, t.ex. om de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar.

[4] EG-domstolens dom av den 10 december 2002 i mål C-491/01 British American Tobacco (Investments) Ltd och Imperial Tobacco Ltd, REG 2002, s. I-11453.

[5] LULUCF står för land-use, land-use change and forestry, dvs. markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

[6] För motsvarande förteckningar över de utkast som prövats av utskotten under 2010–2019 hänvisas till utskottets tidigare betänkanden, se bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4 och bet. 2012/13:KU8. För motsvarande förteckningar fr.o.m. riksmötet 2013/14 hänvisas till betänkande KU5 för respektive riksmöte.

[7] GDPR är förkortningen av The General Data Protection Regulation.

Utskott	Antal motiverade yttranden
	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	Totalt
KU	0	0	1	0	0	0	1	0	1	0	0	0	3
FiU	2	2	7	1	0	0	1	3	1	0	1	0	18
SkU	0	2	0	1	2	1	6	0	0	0	0	1	13
JuU	0	1	3	1	0	0	1	0	0	0	0	0	6
CU	0	0	2	0	0	0	2	0	1	0	0	0	5
UU	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
FöU	0	0	0	1	0	0	0	0	0	0	0	0	1
SfU	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
SoU	0	0	2	1	0	0	0	0	0	0	0	0	3
KrU	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
UbU	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
TU	0	0	1	4	0	0	2	0	3	0	0	0	10
MJU	1	2	1	1	0	0	0	0	1	0	0	1	7
NU	0	1	2	0	0	0	0	0	2	0	0	1	6
AU	0	2	1	0	0	0	0	0	3	0	1	0	7
Totalt	3	10	20	10	2	1	13	3	12	0	2	3	79