|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Behandlade förslag
Redogörelse 2022/23:RAN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2022.
Redogörelse 2022/23:SN1 Verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2022.
Redogörelse 2022/23:NL1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn 2022.
Redogörelse 2022/23:PN1 Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2022.
Redogörelse 2022/23:VPN1 Verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2022.
Redogörelse 2022/23:ÖN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2022.
Redogörelse 2022/23:NSÖ1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner 2022.
Redogörelse 2022/23:RAR1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2022.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder |
Riksdagen lägger redogörelserna 2022/23:RAR1, 2022/23:NL1, 2022/23:ÖN1, 2022/23:SN1, 2022/23:RAN1, 2022/23:VPN1, 2022/23:NSÖ1 och 2022/23:PN1 till handlingarna.
Stockholm den 8 juni 2023
På konstitutionsutskottets vägnar
Ida Karkiainen
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ida Karkiainen (S), Erik Ottoson (M), Mirja Räihä (S), Ulrik Nilsson (M), Per-Arne Håkansson (S), Malin Danielsson (L), Amalia Rud Pedersen (S), Susanne Nordström (M), Jessica Wetterling (V), Malin Björk (C), Lars Engsund (M), Jan Riise (MP), Lars Johnsson (M), Lars Andersson (SD), Peter Hedberg (S), Victoria Tiblom (SD) och Camilla Brodin (KD).
Riksdagens nämnder har i enlighet med gällande regelverk överlämnat sina redogörelser för verksamhetsåret 2022 till riksdagen. Inga motioner har väckts med anledning av verksamhetsredogörelserna. En förteckning över redogörelserna finns i bilagan.
Det finns åtta nämndmyndigheter under riksdagen. Varje nämndmyndighet ska årligen lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en sådan redogörelse tillämpades första gången för verksamhetsåret 2013.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Inledning
Bakgrund
I september 2012 föreslog riksdagsstyrelsen ett delvis nytt regelverk för de tre löne- och arvodessättande nämnderna (Riksdagens arvodesnämnd, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna och Statsrådsarvodesnämnden), Valprövningsnämnden och Riksdagens överklagandenämnd (framst. 2012/13:RS1). Riksdagsstyrelsen föreslog bl.a. att nämndmyndigheterna senast den 22 februari varje år ska lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I januari 2013 föreslog riksdagsstyrelsen att det skulle införas en motsvarande bestämmelse för Partibidragsnämnden (framst. 2012/13:RS3). En liknande bestämmelse fanns sedan tidigare för Riksdagens ansvarsnämnd. Lagar med instruktioner för en rad nämndmyndigheter under riksdagen m.m. trädde i kraft den 1 januari 2013, och den 1 juli 2013 trädde även en lag med instruktion för Partibidragsnämnden i kraft (bet. 2012/13:KU9, rskr. 2012/13:62–66 respektive bet. 2012/13:KU24, rskr. 2012/13:217–220). Nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen tillämpades första gången för verksamhetsåret 2013.
Den 1 juli 2018 inrättades en ny nämnd under riksdagen, den s.k. karensnämnden, med uppgift att pröva statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (prop. 2017/18:162, bet. 2017/18:KU42, rskr. 2017/18:305). Under 2020 utökades karensnämndens uppdrag till att omfatta även prövning av frågor om övergångsrestriktioner vid en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs övergång till annan verksamhet. I samband med detta ändrades nämndens namn från Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner till Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner.
Riksdagen har vidare fattat beslut om en ny ledningsstruktur för Riksrevisionen som innebär att det sedan den 1 april 2020 finns en riksrevisor och en riksrevisionsdirektör i stället för tre riksrevisorer (bet. 2019/20:KU6, rskr. 2019/20:160–162). Samtidigt ändrades nämndens namn från Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna till Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn.
Bestämmelser om verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Enligt bestämmelser i instruktionen för respektive nämndmyndighet ska nämnderna senast den 22 februari varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I förarbetena konstaterades att det sedan några år tillbaka hade funnits uppgifter om antalet sammanträden, antalet ledamöter och kostnaden för verksamheten för respektive nämndmyndighet i Riksdagsförvaltningens årsredovisning (framst. 2012/13:RS1 och 2012/13:RS3). Eftersom Riksdagsförvaltningen inte har något rättsligt ansvar för verksamheten i nämnderna ifrågasattes denna ordning. Mot bakgrund av att nämnderna finansieras med allmänna medel betonades att det fanns ett berättigat krav på någon form av resultatredovisning. Dessutom framhölls att några av nämnderna bedriver en verksamhet som åtminstone ibland är föremål för allmänhetens och mediernas intresse och att det för dessa nämnder därmed finns ett tydligt allmänintresse av information om verksamheten (framst. 2012/13:RS1 s. 67). Egna verksamhetsberättelser ansågs även kunna tydlig-göra att nämnderna är självständiga myndigheter. Samtidigt framhölls det att de detaljerade bestämmelser som gäller för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen inte borde tillämpas på nämnderna eftersom det skulle innebära en alltför stor administrativ påfrestning för dem. En sådan ordning ansågs inte heller vara sakligt motiverad. I stället borde riksdagens nämnder lämna en årlig verksamhetsredogörelse liknande den som redan gällde för Riksdagens ansvarsnämnd.
Bestämmelser som förtydligade att nämnderna i sin årliga verksamhetsredogörelse ska redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten infördes 2016 (framst. 2015/16:RS5, bet. 2016/17:KU4, rskr. 2016/17:38–40). För merparten av nämnderna infördes bestämmelserna i respektive nämnds instruktion. När det gäller Riksdagens ansvarsnämnd infördes dock motsvarande bestämmelse i lagen (1980:607) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndig-heter.
Av förarbetena följer att kostnaderna lämpligen bör redovisas fördelade på åtminstone kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader och med föregående års kostnader som referensuppgift (framst. 2015/16:RS5 s. 107). En verksamhetsredogörelse bör också innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter och ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten (framst. 2012/13:RS1 s. 120). I detta sammanhang kan även nämnas att det följer av bestämmelserna om verksamhetsansvar att varje nämndmyndighet ansvarar för verksamheten om inte annat följer av bestämmelser i lag. Nämnderna ska vidare se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att resultatet redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel.
Verksamhetsredogörelserna
I detta avsnitt återges kortfattat innehållet i verksamhetsredogörelserna för 2022. I samtliga redogörelser finns dessutom uppgifter om nämndernas personsammansättning under året.
Riksdagens ansvarsnämnd
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Ansvarsnämndens uppgifter
– Sammansättning och organisation
– Verksamheten under 2022
– Kostnader under 2022.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår vidare att Riksdagens ansvarsnämnd under 2022 inte fick in någon anmälan som ledde till prövning i sak. Utöver att lämna verksamhetsredogörelse för 2021 har nämnden inte behandlat något ärende under 2022.
Kostnaderna för verksamheten uppgick enligt redogörelsen till 7 517 kronor för arvode till ordföranden. Motsvarande kostnad för 2021 uppgick till 7 349 kronor.
Statsrådsarvodesnämnden
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om arvoden till statsråd
– Beslut om avgångsersättning
– Kostnader
– Övrigt.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Det framgår också att nämnden under 2022 hade tre sammanträden.
Av verksamhetsredogörelsen framgår det att nämnden vid beredningen av ärenden om arvoden till statsråd strävar efter att anpassa statsrådens arvoden till en rimlig och allmänt godtagbar nivå, bl.a. genom jämförelser med exempelvis riksdagsledamöter, riksdagens ombudsmän och statliga myndighetschefer. Nämnden har beslutat att arvodet fr.o.m. den 1 januari 2022 ska uppgå till 184 000 kronor per månad för statsministern och till 145 000 kronor per månad för de övriga statsråden. Nämnden har under 2022 också beslutat om avgångsersättning till 23 statsråd som ansökt om sådan ersättning.
Av verksamhetsredogörelsen framgår vidare att nämndens kostnader under 2022 uppgick till 174 369 kronor, vilket var en ökning om ca 5 600 kronor jämfört med 2021. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Bakgrund
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om löner och anställningsförmåner
– Kostnader.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår att nämnden har haft ett sammanträde under 2022. Det lämnas en beskrivning av hur lönerevisionen bereds och att berörda tjänstemän ges möjlighet att yttra sig över verksamheten och eventuella förändringar i denna samt över lönesituationen.
Av redogörelsen framgår att nämnden har beslutat att riksrevisorn från den 1 juli 2022 har en månadslön om 177 900 kronor och att detta innebär en löneökning med ca 2,3 procent jämfört med föregående år. För riksrevisionsdirektören har nämnden beslutat om en månadslön från den 1 juli 2022 om 136 100 kronor, vilket innebär en löneökning med ca 2,3 procent jämfört med föregående år. Nämndens beslut om lön för justitieombudsmännen fattades under nästkommande verksamhetsår.[1]
Vidare framgår det av redogörelsen att kostnaden för nämndens verksamhet under 2022 uppgick till 176 904 kronor, vilket var en ökning med ca 3 200 kronor jämfört med 2021. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Partibidragsnämnden
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Nämndens uppgifter och organisation
– Nämndens sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om statligt stöd
– Kostnader
– Övrigt.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår också att nämnden under 2022 hade två sammanträden, varav ett genomfördes på telefon.
När det gäller beslut om statligt stöd framgår det av redovisningen att nämnden under året beviljat stöd för tiden den 15 oktober 2022–14 oktober 2023. De utdelade bidragen redovisas fördelat på statligt stöd till politiska partier respektive statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Stödet till politiska partier uppgick till 167 409 146 kronor, och stödet till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer uppgick till 14 999 660 kronor. Stödformerna till politiska partier är partistöd och kanslistöd. Partistödet lämnas som mandatbidrag, vilket för verksamhetsåret uppgick till 324 704 kronor per mandat. Kanslistödet betalas ut som grundstöd och tilläggsstöd. Grundstödet uppgick till 5 803 200 kronor. Tilläggsstödet för varje vunnet mandat för ett parti som är företrätt i regeringen uppgick till 16 350 kronor, och för ett parti som inte ingår i regeringen är stödet 24 300 kronor.
Under verksamhetsåret 2022 uppgick kostnaderna för nämndens verksamhet enligt redogörelsen till 162 266 kronor, vilket innebar en minskning med ca 4 700 kronor jämfört med 2021. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Valprövningsnämnden
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Arbetsuppgifter
– Sammansättning
– Kansliorganisationen
– Förrättningar och sammanträden
– Överklaganden
– Skrivelser
– Granskning av bevis
– Remisser
– Ett nytt webbformulär för överklagande
– Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Valprövningsnämnden
– Resultaträkning för Valprövningsnämnden 2021 och 2022.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter, utformningen av kansli-organisationen som bistår nämnden, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och vilken sammansättning nämnden ska ha samt hur ledamöterna och suppleanterna utses. Det framgår vidare av redogörelsen att Valprövnings-nämnden under året hade 57 protokollförda förrättningar, varav sju var sammanträden i fysisk form. 26 förrättningar avsåg beslut per capsulam. Under 2022 kom 437 överklaganden in till nämnden. Av dessa avsåg 406 överklaganden av valresultatet. Flertalet av dessa kom in genom nämndens webbformulär som installerades och togs i bruk på nämndens webbplats under 2022. Valprövningsnämnden fattade under 2022 beslut i drygt 350 av de 437 inkomna överklagandena. Behandlingen av återstående överklaganden fortsätter under 2023. Vidare framgår av verksamhetsredogörelsen att nämnden under 2022 har granskat samtliga bevis för de 349 ledamöterna och 554 ersättarna. Härutöver granskade nämnden vid olika tillfällen under 2022 bevis för 14 nya ledamöter och 11 nya ersättare för ledamöter i riksdagen samt för 2 nya ledamöter i Europaparlamentet. I samtliga fall fann nämnden att bevisen blivit utfärdade i enlighet med gällande bestämmelser. Av redogörelsen framgår också att nämnden besvarat fyra remisser.
Kostnaderna för Valprövningsnämndens verksamhet under 2022 uppgick enligt redogörelsen till 1 924 740 kronor, vilket innebar en ökning med ca 1 520 000 kronor jämfört med 2021. Skillnaden beror enligt redogörelsen dels på att kansliorganisationen – i vanlig ordning – förstärktes under valåret, dels på att antalet förrättningar och sammanträden var betydligt större än under tidigare år. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Riksdagens överklagandenämnd
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Nämndens uppgifter
– Sammansättning
– Verksamhet
– Kostnader.
Av redogörelsen framgår att Riksdagens överklagandenämnd under 2022 hade tre sammanträden. Nämnden fattade därutöver ett beslut per capsulam. Sammanfattningsvis fattade nämnden beslut i sju överklagandeärenden. Tre av överklagandena rörde beslut om pressackreditering och två rörde beslut om anställning. Därutöver rörde två överklaganden resebidrag till gymnasieskolor för studiebesök hos riksdagen.
Nämndens kostnader avser enligt redogörelsen i huvudsak lön till personal och arvoden till ledamöter. Under verksamhetsåret 2022 uppgick kostnaderna för nämnden till 159 450 kronor, vilket är en minskning jämfört med 2021 då kostnaderna uppgick till 180 535 kronor. Minskningen kan förklaras med att nämnden under 2022 hade färre sammanträden än under 2021.
Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner (karensnämnden)
Nämndens verksamhetsredogörelse består av följande avsnitt:
– Nämndens uppgifter
– Sammansättning och organisation
– Verksamheten under 2022
– Kostnader 2022.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår att för karensnämnden innebar regeringsombildningen 2022 en markant ökning av antalet anmälningar om övergång till annan än statlig verksamhet, jämfört med tidigare år. Under året tog nämnden emot totalt 21 sådana anmälningar. Nämnden fattade beslut i 20 av dessa ärenden under året och hade således ett ärende öppet vid årsskiftet. I tre av ärendena beslutade nämnden om en övergångsrestriktion i form av ämnesrestriktion och i ett fall beslutades det om karens, dvs. förbud att påbörja det anmälda uppdraget före en viss tidpunkt. Beslutet om karens avsåg ett uppdrag som styrelseledamot i ett bolag som bedriver verksamhet inom energilagring. De beslutade ämnesrestriktionerna innebar förbud mot att i de anmälda verksamheterna utnyttja viss information m.m. och avsåg dels en anmälan om anställning som bl.a. HR-ansvarig på ett konsultföretag inom området public affairs, dels två anmälningar om enskild näringsverksamhet med inriktning på bl.a. rådgivning om energilagring respektive rådgivning inom området public affairs.
Av redogörelsen framgår att nämndens kostnader för verksamhetsåret 2022 uppgick till 378 565 kronor, vilket avsåg kostnader för ledamöter och personal. Verksamhetsåret 2021 var motsvarande kostnader 338 647 kronor. Det innebär att kostnaderna ökade med ca 40 000 kronor.
Riksdagens arvodesnämnd
Nämndens verksamhetsberättelse består av följande avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om ledamotsarvodet
– Beslut om ekonomiska avgångsförmåner
– Tillsynsverksamheten i fråga om inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd
– Kostnader
– Övrigt.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och nämndens sammansättning. Av redogörelsen framgår att nämnden har haft sju sammanträden under 2022, varav ett per telefon. Det lämnas i redogörelsen också en beskrivning av beredningen av arvodesärenden och en redovisning av vilka överväganden som ligger till grund för bedömningen av arvodesfrågan.
Genom ett beslut i december 2021 fastställdes ledamotsarvodet till 71 500 kronor per månad, vilket motsvarade en höjning med ca 2,3 procent. Under 2022 har nämnden inte fattat något beslut om justering av arvodet. I en bilaga till redogörelsen finns en redovisning av hur ledamotsarvodet har utvecklats sedan 1994.
Under det gångna året hölls val till riksdagen, vilket påverkade antalet beslut om avgångsförmåner. Under 2022 har nämnden fattat beslut om rätt till ekonomiska avgångsförmåner i 103 ärenden.
När det gäller nämndens tillsyn över inkomstgarantier och ekonomiskt omställningsstöd finns det i redogörelsen en beskrivning av de bestämmelser som styr nämndens beslut på detta område, huvuddragen i nämndens tillsynsverksamhet och tillsynen under 2022. Under året granskades utbetalningar av inkomstgaranti som gjorts under 2021. I två ärenden har nämnden beslutat om jämkning av avgångsförmånen. I det ena fallet gjordes jämkningen på den grunden att förmånstagaren utfört förvärvsarbete i väsentlig omfattning men inte tagit ut en skälig ersättning för det. I det fallet hade förmånstagaren i stället tagit ut utdelning. Jämkning skedde i det fallet med 80 000 kronor. I det andra ärendet ansåg nämnden att förmånstagaren inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att återgå till förvärvsarbete och jämkning ägde rum med 36 000 kronor. Sammantaget inledde nämnden tio ärenden under det gångna året. Totalt avgjordes tolv ärenden slutligt. Nämnden skrev av tio ärenden. I två ärenden har slutligt beslut ännu inte fattats.
Av redogörelsen framgår också att nämnden gjort ett principuttalande som rör frågan om vilka krav som kan ställas på den som är ledig från en anställning för att vara riksdagsledamot. Enligt nämndens uppfattning bör utgångspunkten vid den prövning som nämnden har att göra i ett tillsynsärende vara att den som har en anställning som han eller hon är ledig från också återgår till den när uppdraget är avslutat. Vid bedömningen i ett ärende om jämkning av en avgångsförmån ska ske på den grunden att en ledamot inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att återgå till förvärvsarbete avser nämnden därför att lägga avgörande vikt vid om den tidigare ledamoten kunnat återgå till en anställning som han eller hon varit ledig ifrån.
Slutligen framgår det av redogörelsen att kostnaden för nämndens verksamhet under 2022 uppgick till 422 646 kronor, vilket var en ökning med ca 50 000 kronor jämfört med 2021. Ökningen beror till övervägande delen på att kostnaderna för det stöd som Riksdagsförvaltningen lämnar till nämnden ökat eftersom 2022 var ett valår. I övrigt är ökningen en följd av nya bestämmelser i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Ändringarna har inneburit att arvodet till nämndens ledamöter höjts. Kostnaderna redovisas i redogörelsen fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Tidigare behandling i utskottet
Våren 2014 var första gången utskottet behandlade verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (bet. 2013/14:KU43). I sitt ställningstagande konstaterade utskottet bl.a. att bestämmelsen om skyldigheten att lämna in en verksamhetsredogörelse inte ställer upp några särskilda krav om vad en sådan redogörelse ska innehålla. Utskottet noterade dock att det framgår av förarbetena att en redogörelse bör innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten. Utskottet noterade att riksdagens nämndmyndigheter har olika verksamheter och att det därför faller sig naturligt att nämndernas verksamhetsredogörelser skiljer sig något åt. Vidare konstaterade utskottet att nämnderna är små och att de har begränsade personalresurser till sitt förfogande på sina respektive kanslier. Innehållet i redogörelserna borde därför enligt utskottet även sättas i relation till den administrativa börda som det medförde för nämnderna att ta fram och sammanställa innehållet. Utskottet framhöll att en viktig utgångspunkt är att redogörelserna, i enlighet med vad som uttrycks i förarbetena, ger en rättvisande bild av verksamheterna. Sammantaget föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna för riksdagens nämnder våren 2015, 2016, 2017 och 2018 hänvisade utskottet till sina tidigare uttalanden och gjorde vissa iakttagelser i fråga om nämndernas redogörelser. Bland annat noterades att det saknades redovisning av en nämnds arbetsuppgifter och en annan nämnds kostnader. Vad gäller Partibidragsnämnden noterades ett år att det saknades uppgifter om partibidragens storlek fördelade på kvinnoorganisationer och politiska partier, och vad gäller Riksdagens överklagandenämnd att det inte framgick av redogörelsen hur många överklagandeärenden nämnden hade prövat (se bet. 2014/15:KU13, bet. 2015/16:KU28, bet. 2016/17:KU25 och bet. 2017/18:KU41).
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna våren 2017 uttalade utskottet även att det vore önskvärt om samtliga nämnder redovisade kostnaderna för sin verksamhet fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader samt att föregående års kostnader redovisades som referensuppgift. En sådan redovisning skulle underlätta för utskottet att få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet (bet. 2016/17:KU25).
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna våren 2019, 2020, 2021 och 2022 konstaterade utskottet att samtliga nämnders verksamhetsredogörelser uppfyllde de krav som ställs och de önskemål som utskottet tidigare gett uttryck för (bet. 2018/19:KU34, bet. 2019/20:KU22, bet. 2020/21:KU30). Våren 2019 noterades vid beredningen att det i 11 § karensnämndens instruktion saknades ett krav på att nämnden ska redovisa verksamhetens kostnader i den årliga redogörelsen, till skillnad från i motsvarande bestämmelser i övriga nämnders instruktioner. Utskottet noterade att det inte finns något i förarbetena till lagen med instruktion för karensnämnden som tyder på att lagstiftaren inte avsåg att ställa detta krav även på karensnämnden. Utskottet föreslog därför, med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen, att riksdagen skulle anta utskottets förslag till lag om ändring i lagen med instruktion för Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner. Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att samtliga nämnders verksamhetsredogörelser uppfyller de krav som ställs och de önskemål som utskottet tidigare gett uttryck för. Redogörelserna ger inte anledning till något uttalande av utskottet. Utskottet föreslår att redogörelserna läggs till handlingarna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelse 2022/23:RAN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2022.
Redogörelse 2022/23:SN1 Verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2022.
Redogörelse 2022/23:NL1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn 2022.
Redogörelse 2022/23:PN1 Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2022.
Redogörelse 2022/23:VPN1 Verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2022.
Redogörelse 2022/23:ÖN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2022.
Redogörelse 2022/23:NSÖ1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner 2022.
Redogörelse 2022/23:RAR1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2022.
[1] Med anledning av en förändring i nämndens sammansättning fattades inget beslut om lön för justitieombudsmännen under 2022. Beslutet fattades i januari 2023 och det nya arvodet gäller fr.o.m. den 1 januari 2023.