Justitieutskottets betänkande

2022/23:JuU24

 

Effektivare åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag med komp­letterande bestämmelser till EU:s förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online och ändringar i lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, offentlighets- och sekretesslagen samt radio- och tv-lagen.

EU-förordningen ger de nationella behöriga myndigheterna vissa befogen­heter och ålägger s.k. värdtjänstleverantörer vissa skyldigheter. Bland annat får den behöriga myndigheten utfärda order om att en värdtjänstleverantör ska avlägsna terrorisminnehåll från sin värdtjänst, vilket denne är skyldig att göra inom en timme från mottagandet av en sådan order. Den nya lagen ger Polismyndigheten, som är behörig myndighet i Sverige, möjlighet att besluta om vitesförelägganden och sanktionsavgifter mot värdtjänstleverantörer. Lagen möjliggör även nödvändigt uppgiftsutbyte mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Behandlade förslag

Proposition 2022/23:71 Effektivare åtgärder mot spridning av terrorism­innehåll online.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Effektivare åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Effektivare åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online,

2. lag om ändring i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor,

3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

4. lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696),

5. lag om ändring i lagen (2022:619) om ändring i lagen (2021:1190) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:71 punkterna 1–5.

 

Stockholm den 11 maj 2023

På justitieutskottets vägnar

Richard Jomshof

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Richard Jomshof (SD), Ardalan Shekarabi (S), Louise Meijer (M), Annika Strandhäll (S), Adam Marttinen (SD), Petter Löberg (S), Mikael Damsgaard (M), Anna Wallentheim (S), Katja Nyberg (SD), Mattias Vepsä (S), Charlotte Nordström (M), Gudrun Nordborg (V), Torsten Elofsson (KD), Ulrika Liljeberg (C), Pontus Andersson (SD), Rasmus Ling (MP) och Juno Blom (L).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2022/23:71 Effek­tivare åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online. I propositionen föreslår regeringen att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lag­förslag finns i bilaga 2.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Utskottets överväganden

Effektivare åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till en ny lag med komp­letterande bestämmelser till EU:s förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online och ändringar i lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, offentlighets- och sekretess­lagen samt radio- och tv-lagen.

 

Bakgrund

Den 29 april 2021 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/784 om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online (TCO-förordningen). Förordningen ger de nationella behöriga myndigheterna vissa befogenheter och ålägger s.k. värdtjänstleverantörer vissa skyldigheter. Bland annat får den behöriga myndigheten utfärda order om att en värdtjänst­leverantör ska avlägsna terrorisminnehåll från sin värdtjänst, vilket denne är skyldig att göra inom en timme från mottagandet av en sådan order. Genom ett tillägg i bilagan till förordningen (2014:1102) med instruktion för Polis­myndigheten har regeringen utsett Polismyndigheten till svensk behörig myn­dighet med verkan från det att TCO-förordningen började tillämpas den 7 juni 2022.

En EU-förordning är direkt tillämplig i medlemsstaterna och ska därför inte genomföras i den nationella rätten. I regel behöver medlemsstaterna inte heller införa kompletterande nationella bestämmelser till en EU-förordning. Detta kan dock bli aktuellt om en förordning överlämnar vissa frågor åt medlems­staterna. Dessutom har medlemsstaterna en skyldighet att se till att en EU-förordning kan tillämpas i praktiken och få ett effektivt genomslag i medlems­staten. I vissa fall förutsätter en EU-förordning därför att medlemsstaterna inför nationella regler.

Propositionen

En ny lag som kompletterar TCO-förordningen ska införas

Regeringen konstaterar att TCO-förordningen överlämnar vissa frågor till medlemsstaterna att reglera. Det handlar främst om vilken myndighet som ska vara behörig myndighet, vilka sanktioner som ska kunna tillämpas vid över­trädelser av förordningen och om att säkerställa rätten till effektiva rättsmedel. Dessutom kräver en effektiv tillämpning av förordningen att den behöriga myndigheten har tillgång till nödvändig information – något som kan innebära ett behov av bestämmelser som möjliggör uppgiftsutbyten. Mot den bak­grunden föreslår regeringen att en ny lag med bestämmelser som kompletterar TCO-förordningen ska införas (TCO-lagen).

Enligt förslaget ska den nya lagen ge den behöriga myndigheten möjlighet att besluta om förelägganden, som får förenas med vite, mot en värdtjänst­leverantör som åsidosätter vissa skyldigheter enligt TCO-förordningen. Det kan t.ex. handla om skyldigheter för värdtjänstleverantörer att utforma sina användarvillkor så att de uppfyller vissa krav eller att vidta specifika åtgärder för att skydda sina tjänster mot spridning av terrorisminnehåll till allmänheten.

Den behöriga myndigheten ska även få besluta att ta ut en sanktionsavgift av en värdtjänstleverantör som åsidosätter vissa skyldigheter enligt TCO-förordningen. Det kan t.ex. handla om skyldigheter för värdtjänstleverantörer att avlägsna terrorisminnehåll eller göra det oåtkomligt enligt artikel 3.3 eller 4.2, att utan onödigt dröjsmål informera den behöriga myndigheten om att terrorisminnehåll har avlägsnats eller gjorts oåtkomligt enligt artikel 3.6 eller att omedelbart återställa avlägsnat innehåll eller åtkomsten till det enligt artikel 4.7.

Regeringen föreslår att sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst 5 000 kronor och högst 5 000 000 kronor. När det är fråga om en systematisk eller fortgående underlåtenhet att fullgöra skyldigheterna enligt artikel 3.3 i TCO-förordningen – dvs. skyldigheterna att avlägsna terrorisminnehåll eller göra terrorisminnehåll oåtkomligt – ska en särskild regel gälla för bestämmandet av det högsta tillåtna beloppet. Detta får då, i enlighet med vad som anges i artikel 18.3 i förordningen, uppgå till maximalt 4 procent av värdtjänstleverantörens totala omsättning under det föregående räkenskapsåret, om denna summa överstiger 5 000 000 kronor.

Vidare föreslås att en särskild bestämmelse om informationsutbyte ska införas i lagen. Säkerhetspolisen ska lämna den behöriga myndigheten de upp­gifter som den behöver för att fullgöra sitt uppdrag enligt TCO-förordningen. Säkerhetspolisen har rätt att på begäran ta del av de uppgifter hos den behöriga myndigheten som Säkerhetspolisen behöver för att kunna bistå den behöriga myndigheten på detta sätt. En uppgift ska inte lämnas om det finns en sekre­tessbestämmelse som är tillämplig på uppgiften och övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas.

Den behöriga myndighetens beslut enligt TCO-förordningen och TCO-lagen ska enligt förslaget få överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Ändringar i annan lagstiftning

I propositionen föreslås även att en ny sekretessbestämmelse ska införas i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Enligt den nya bestämmelsen ska sekretess gälla hos Polismyndigheten för uppgift om en enskilds person­liga eller ekonomiska förhållanden i ärende enligt TCO-förordningen och enligt TCO-lagen, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men om uppgiften röjs. I samma lag föreslås också en ändring av rättelsekaraktär.

Regeringens förslag innebär vidare vissa ändringar i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor och i radio- och tv-lagen (2010:696).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. En sanktionsavgift enligt TCO-lagen ska endast få beslutas för sådana åsido­sättanden av skyldigheter som har inträffat efter ikraftträdandet.

Utskottets ställningstagande

Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ända­målsenligt utformade och att de bör antas av riksdagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2022/23:71 Effektivare åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:619) om ändring i lagen (2021:1190) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag