|
Finansutskottets betänkande
|
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., som uppgår till ca 13 miljarder kronor.
Ledamoten från Vänsterpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sitt övervägande i ett särskilt yttrande.
Behandlade förslag
Proposition 2022/23:1 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2022/23.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Statens budget inom utgiftsområde 26
Statens budget inom utgiftsområde 26 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden 2022/23
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Tabell
Tabell 1 Utgiftsmässiga statsskuldsräntor 2021–2025
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Statens budget inom utgiftsområde 26 |
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 26 punkt 1 och avslår motion
2022/23:1212 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V).
Stockholm den 19 december 2022
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Gunilla Carlsson (S), Dennis Dioukarev (SD), Björn Wiechel (S), Charlotte Quensel (SD), Adnan Dibrani (S), Ida Drougge (M), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Carl B Hamilton (L), Eva Lindh (S), Adam Reuterskiöld (M), Yusuf Aydin (KD) och Ida Gabrielsson (V)*.
* Avstår från ställningstagande, se särskilt yttrande.
I detta betänkande behandlas regeringens budgetproposition 2022/23:1 i de delar som gäller utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. I bilaga 2 finns regeringens förslag till anslagsfördelning.
Riksdagen har bestämt utgiftsramen för 2023 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. till 13 155 200 000 kronor (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51).
Rambeslutprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit finansutskottets förslag och bestämt utgiftsramen för 2023 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. till 13 155 200 000 kronor (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Det är samma belopp som regeringen föreslagit i budgetpropositionen.
Utgiftsområdet omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet ingår inte i utgiftstaket för staten.
I detta betänkande föreslår finansutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har
beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Regeringens resultatredovisning av utgiftsområde 26 sker vartannat år genom utvärderingar av statsskuldspolitiken och redovisas i en skrivelse. Åren däremellan redovisar regeringen sin preliminära syn på den genomförda statsskuldspolitiken i budgetpropositionen.
Den senaste utvärderingen av statsskuldspolitiken för 2017–2021 behandlades av utskottet våren 2022 (skr. 2021/22:104, bet. 2021/22:FiU42,
rskr. 2021/22:371).
Betänkandets disposition
Betänkandet har disponerats så att målet för utgiftsområdet och regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen som gäller statens budget inom utgiftsområde 26.
Därefter behandlas ett motionsförslag som väckts under allmänna motionstiden 2022/23. Förslaget i motionen gäller frågor som rör anslagsfördelningen inom utgiftsområde 26.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m. enligt regeringens förslag. Riksdagen avslår
motionen, som innebär en högre ram för utgiftsområdet än vad
riksdagen har beslutat.
Jämför det särskilda yttrandet (V).
Propositionen
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattar tre anslag: räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet ingår inte i utgifterna under utgiftstaket för staten.
I budgetpropositionen för 2023 föreslås att utgiftsområdet ökas med 1 miljard kronor, till 13,0 miljarder kronor, jämfört med vad som anvisades för 2022. Utgifterna för utgiftsområdet beräknas 2024 uppgå till 9,6 miljarder kronor, och 2025 till 9,1 miljarder kronor.
Utgifterna för utgiftsområdet beräknas bli 22,5 miljarder kronor för 2022 vilket är 10,5 miljarder kronor högre än enligt den budget för 2022 som riksdagen ursprungligen beslutade om. Den prognostiserade utgiftsökningen beror delvis på att Riksgäldskontoret tidigare antogs emittera en större volym av obligationer till s.k. överkurs. Som en följd av detta beräknades räntebetalningarna minska kraftigt under 2022, samtidigt som staten i stället beräknades betala en högre årlig ränta under obligationernas återstående löptid. Denna effekt bedöms nu endast bli omkring hälften så stor. Den ändrade prognosen beror även på en upprevidering av förväntade valutaförluster under året och högre inhemska räntor. Även i kostnadstermer beräknas statsskuldsräntorna 2022 bli högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2022.
För 2023 beräknas statsskuldsräntorna minska kraftigt jämfört med föregående år och sammantaget uppgå till 13,0 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av att de stora valutaförlusterna bedöms övergå till att bli valutavinster 2023. Samtidigt beräknas utbetalningarna för inhemska räntor minska jämfört med 2022.
Under 2024 bedöms utgifterna för inhemska räntor minska ytterligare för att under 2025 återigen öka. Under båda dessa år förväntas kassamässiga effekter uppstå till följd av bl.a. överkurser vid nyemissioner. Sammantaget beräknas utgifterna för statsskuldsräntorna bli något lägre under 2024 och 2025 än 2023.
Den förväntade utvecklingen för de tre anslagen som ingår i utgiftsområdet redovisas nedan.
Anslaget 1:1 Räntor på statsskulden
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 13,0 miljarder kronor till anslaget 1:1 Räntor på statsskulden för 2023. Förslaget innebär att utgiftsområdet ökas med 1 miljard kronor, jämfört med vad som anvisades för 2022. Utgifterna för utgiftsområdet beräknas bli 22,5 miljarder kronor 2022, vilket är 10,5 miljarder kronor högre än enligt den budget för 2022 som riksdagen ursprungligen beslutade om. Den prognostiserade utgiftsökningen beror delvis på att Riksgäldskontoret tidigare antogs emittera en större volym av obligationer till s.k. överkurs. Som en följd av detta beräknades räntebetalningarna minska kraftigt under 2022, samtidigt som staten i stället beräknades betala en högre årlig ränta under obligationernas återstående löptid. Denna effekt bedöms nu endast bli omkring hälften så stor. Den ändrade prognosen beror även på en upprevidering av förväntade valutaförluster under året och högre inhemska räntor. Även i kostnadstermer beräknas statsskuldsräntorna 2022 bli högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2022.
Faktorer som påverkar ränteutgifterna
Ränteutgifterna påverkas av storleken på statsskulden, svenska och utländska räntenivåer samt den svenska kronans växelkurs mot andra valutor. Även Riksgäldskontorets upplåningsteknik har stor betydelse för utgifterna för räntor på statsskulden. Statsskuldens storlek förändras i takt med statens budgetsaldo och ändrade skulddispositioner m.m. En skulddisposition kan exempelvis bestå av en omvärdering av valutaskulden till aktuella valutakurser. Utfallet för statens budgetsaldo var positivt 2021, och budgetsaldot beräknas också bli positivt alla år under perioden 2022–2025. För dessa år beräknas statsskulden och statsskuldskvoten minska, både som en följd av det positiva budgetsaldot och av att BNP beräknas växa.
Utgiftsmässiga räntor på statsskulden
Den upplåningsteknik som Riksgäldskontoret väljer kan på kort sikt få betydande effekter på ränteutgifterna, främst genom att utgifterna omfördelas över tid, t.ex. genom över- eller underkurser i samband med emissioner av statsobligationer. Överkurser uppstår om marknadsräntan understiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. Köparen av obligationen är då beredd att betala ett högre pris, eftersom detta kompenseras av en högre löpande avkastning fram till dess att obligationen förfaller. På motsvarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället.
De utgiftsmässiga statsskuldsräntorna för 2021–2025 redovisas närmare i
tabell 1. Utgifterna för statsskuldsräntor bedöms variera mellan –1,6 miljarder kronor och 22,5 miljarder kronor under perioden.
Tabell 1 Utgiftsmässiga statsskuldsräntor 2021–2025
Miljarder kronor
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
|
Räntor på lån i svenska kronor |
8,5 |
16,0 |
12,0 |
11,0 |
15,0 |
|
Räntor på lån i utländsk valuta |
-0,9 |
0,0 |
1,5 |
1,5 |
1,5 |
|
Över-/underkurser vid emission |
-12,0 |
-3,5 |
0,0 |
-0,5 |
-1,5 |
|
Summa räntor |
-4,4 |
12,5 |
13,5 |
12,0 |
15,0 |
|
Räntor på in- och utlåning |
-0,2 |
0,5 |
-1,5 |
-4,0 |
-6,0 |
|
Valutakursförluster-/vinster |
0,6 |
9,0 |
-1,0 |
0,0 |
-2,0 |
|
Kursförluster-/vinster |
2,3 |
0,5 |
2,0 |
1,5 |
2,0 |
|
Övrigt |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
Summa ränteutgifter |
-1,6 |
22,5 |
13,0 |
9,5 |
9,0 |
Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
Kostnadsmässiga räntor på statsskulden
Tabell 2 visar att de kostnadsmässiga räntorna på statsskulden varierar mellan 3,2 miljarder kronor och 23,5 miljarder kronor 2021–2025. Kostnadsmässiga räntor används vid beräkningen av statens finansiella sparande och innebär att räntorna periodiseras över lånens löptid, dvs. bokförs till det år som de har uppstått, i stället för till när de faktiska betalningarna har genomförts. De realiserade valutakurs- och kursförändringarna, som påverkar ränteutgifterna, beaktas således inte vid beräkningen av de kostnadsmässiga räntorna. Inte heller orealiserade omvärderingar av statsskulden som härrör från ändringar i marknadsräntor eller växelkurser tas upp som kostnader för statsskulden. De kostnadsmässiga statsskuldsräntorna har normalt en något jämnare utveckling över tiden än de utgiftsmässiga räntorna.
Tabell 2 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor 2021–2025
Miljarder kronor
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
|
Summa räntor enligt tabell 2.4 |
-4,4 |
12,5 |
13,5 |
12,0 |
15,0 |
|
Summa kostnadsjustering |
7,6 |
11,0 |
4,0 |
2,5 |
-3,5 |
|
Summa räntekostnader |
3,2 |
23,5 |
17,5 |
14,5 |
11,5 |
Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
Anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter
Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter för 2023, vilket är i nivå med vad som anvisades för 2022.
Anslaget får användas för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda avseende skador av statlig verksamhet enligt en dom som fått laga kraft eller efter uppgörelse, samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Medel från anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje enskilt fall.
Regeringen bedömer att det alltjämt behövs ett anslag för oförutsedda utgifter och för vissa speciella ändamål om andra medel inte står till förfogande (jfr prop. 1997/98:1 utg.omr. 26 avsnitt 4). Kammarkollegiet bör därför efter beslut av regeringen även fortsättningsvis få betala ut ersättningar av detta slag. Regeringen kommer i efterhand att redovisa för riksdagen vilka utgifter som täckts genom att medel från anslaget tagits i anspråk. Utgifter från anslaget ska finansieras genom indrag från annat anslag. Användningen av anslaget och beslutade indrag med anledning av detta redovisas i årsredovisningen för staten.
Anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter
Regeringen föreslår att 145,2 miljoner kronor anvisas till anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter för 2023, vilket även anvisades för 2022. Anslaget omfattas av ett särskilt bemyndigande som är beloppsmässigt obegränsat för att säkerställa att regeringen alltid ska kunna fullgöra sina åtaganden gentemot långivarna.
Provisionsutgifterna varierar över tid. Det beror på att volymerna för upplåning via olika instrument och metoder skiljer sig åt mellan åren. Provisionsutgifterna styrs till största delen av vilka upplåningskanaler som används. Vissa upplåningsinstrument ger inte upphov till rörliga kostnader, medan andra gör det. För de största upplåningsvolymerna är försäljningsprovisionerna fasta. En upplåning via syndikering, dvs. genom att Riksgäldskontoret anlitar en grupp av banker som genomför försäljningen, leder till höga provisioner, som är beroende av volymen. Avvägningen mellan vilka instrument som ska användas görs av Riksgäldskontoret inom de ramar som regeringen gett genom riktlinjerna för statsskuldens förvaltning. Avvägningen inkluderar alla kostnader som är förknippade med upplåningen, inklusive räntekostnaden och eventuella provisioner. I det avseendet utgör provisionerna en kostnad som alla andra inom upplåningsverksamheten.
Sammantaget beräknas provisionsutgifterna för de lån Riksgäldskontoret hanterar uppgå till 85,4 miljoner kronor 2022, och till 65,4 miljoner kronor per år 2023–2025.
Kompletterande information
Riktlinjer för statsskuldsförvaltningen
Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer (5 kap. 5 § budgetlagen [2011:203]). Utifrån målet för statsskuldsförvaltningen beslutar regeringen i årliga riktlinjebeslut om den övergripande styrningen och därigenom om avvägningen mellan förväntad kostnad och risk i statsskulden. Riksgäldskontoret ansvarar för att upplåning och förvaltning görs i enlighet med målet och inom ramen för de riktlinjer som regeringen beslutat. Regeringens riktlinjebeslut fattas senast den 15 november varje år. Till grund för beslutet ligger bl.a. Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer som ska lämnas senast den 1 oktober varje år. I samband med beredningen av Riksgäldskontorets förslag ges Riksbanken möjlighet att yttra sig.
Målet för statsskuldsförvaltningen innebär att regeringens riktlinjebeslut ska baseras på en avvägning mellan långsiktig kostnad och risk. Avvägningen görs främst genom valet av löptid. I riktlinjerna beslutas även statsskuldens sammansättning i termer av skuldslag.
Regeringens styrning tar även sin utgångspunkt från statsskuldens storlek och förväntade utveckling.
Regeringens riktlinjebeslut för statsskuldsförvaltningen 2023
Regeringen fattade den 10 november 2022 beslut om riktlinjer för hur statsskulden ska förvaltas 2023.
Statsskulden har minskat som andel av BNP under 2022 och 2021. Efter att ha ökat tillfälligt under 2020 ses nu tecken på en återgång till den tidigare trenden med en minskande statsskuld och ett likaledes minskat lånebehov. Överskotten i statens budget gör att lånebehovet fortsätter att minska. För 2023 väntas statsskulden att minska ytterligare.
I riktlinjebeslutet för 2023 sker följande förändringar i styrningen jämfört med föregående år:
I övrigt sker inga förändringar av statsskuldens sammansättning som ska styras mot:
Till grund för detta riktlinjebeslut ligger bl.a. Riksgäldskontorets förslag till
riktlinjer. Riksbanken har yttrat sig över Riksgäldskontorets förslag och har
inga invändningar. Regeringens riktlinjebeslut för 2023 överensstämmer med
Riksgäldskontorets förslag.
Motionen
I partimotion 2022/23:1212 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 26 enligt vad som framgår av bilaga 2.
I motionen anförs att bostadshus ska användas länge och att underhåll förlänger livslängden. I dag har småhusägare och bostadsrättsföreningar möjlighet att jämna ut kostnaden genom att göra avsättningar till framtida underhåll, utan att det får några skattemässiga konsekvenser. För hyresrätten gäller däremot att alla avsättningar till framtida underhåll beskattas med 22 procent. Detta försvårar möjligheterna till underhåll i hyresfastigheter och för hyresvärdarna att periodisera kostnaden i hyran, vilket leder till att kostnaderna för förslitningen vältras över på framtida hyresgäster. Konsekvenserna av detta har varit synbara otaliga gånger i samband med slumvärdar, renovräkningar osv. Ett enkelt sätt att komma till rätta med denna skattemässiga orättvisa, jämfört med ägda bostäder, är enligt motionärerna att införa skattefria underhållsavsättningar även för hyresfastigheter. Vänsterpartiet föreslår att medel avsätts för detta ändamål.
Förslaget leder till utgiftsökningar på sammanlagt 10 miljoner kronor under anslaget 1:1 Räntor på statskulden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade under våren 2022 den senaste utvärderingen av statsskuldspolitiken (bet. 2021/22:FiU42 rskr. 2021/22:371). Enligt utskottets bedömning visade utvärderingen att regeringens riktlinjer under perioden legat i linje med det statsskuldspolitiska målet och att Riksgäldskontoret bedrivit verksamheten i enlighet med målet och regeringens riktlinjer. Bedömningen understöddes enligt utskottet av Ekonomistyrningsverkets granskning av statsskuldsförvaltningen. Utskottet delade Ekonomistyrningsverkets bedömning att de senaste årens förändringar av riktlinjerna har inneburit att de
blivit mer övergripande och ändamålsenliga, vilket ökat flexibiliteten i förvaltningen. De nya riktlinjerna gav t.ex. Riksgäldskontoret möjlighet att ändra sin egen finans- och riskpolicy i stället för att inleda en process om förändrade riktlinjer när utsikterna för statsfinanserna snabbt ändrades i början av coronapandemin våren 2020. Utvärderingen visade att marknadsaktörernas förtroende för Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet sjönk under förra året. Det sammantagna förtroendet var fortfarande relativt högt, men betygen gick ned något inom vissa områden och i vissa svarsgrupper. Utskottet noterade att både regeringen och Ekonomistyrningsverket pekar på den ansträngda likviditeten på den svenska statspappersmarknaden som en viktig delförklaring till nedgången. En annan delförklaring kunde enligt Ekonomistyrningsverket vara att emissionen av den 50-åriga statsobligationen överraskade många aktörer negativt.
Som utskottet påpekat i samband med tidigare utvärderingar (bl.a. i skr. 2017/18:104, bet. 2017/18:FiU46) är en likvid och väl fungerande marknad i nominella svenska statsobligationer av central betydelse för att målet för statsskuldsförvaltningen ska kunna nås. En låg och ansträngd likviditet riskerar i sin förlängning leda till att det blir svårare och dyrare att finansiera statens upplåning. Av denna anledning kunde det enligt utskottet finnas skäl för regeringen och Riksgäldskontoret att inför de kommande årens riktlinjebeslut ytterligare analysera likviditetssituationen på den svenska statspappersmarknaden.
Finansiella stabilitetsrådet diskuterade vid sitt möte i juni 2022 den bristande likviditeten på flera obligationsmarknader, däribland sekundärmarknaden för statsobligationer där situationen blivit bekymmersam. Rådet föreslog av den orsaken att myndigheterna i stabilitetsrådet tillsammans kartlägger de olika obligationsmarknadernas funktionssätt. En första delrapport planeras till december 2022. Utskottet välkomnar att myndigheterna i Finansiella stabilitetsrådet tillsammans analyserar obligationsmarknadernas funktionssätt.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt regeringens förslag. Utskottet konstaterar att förslaget i den aktuella motionen innebär en högre ram för utgiftsområdet än vad riksdagen har beslutat, och avstyrker därmed yrkandet i motionen.
Ida Gabrielsson (V) anför:
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Vänsterpartiet önskar, avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 26. Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 26 är en del av vårt budgetalternativ som är en helhet.
Vänsterpartiets budgetmotion innehåller förslag om att införa skattefria underhållsavsättningar för fastighetsägare. Förslaget innebär ökade utgifter för utgiftsområde 26. Vänsterpartiet tillför utgiftsområdet 10 miljoner kronor mer än regeringen 2023.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt tabell 1.1.
Motion från allmänna motionstiden 2022/23
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt förslaget i tabellen i motionen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2023 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
||||
|
|
|
S |
V |
C |
MP |
|
|
1:1 |
Räntor på statsskulden |
13 000 000 |
±0 |
10 000 |
±0 |
±0 |
|
1:2 |
Oförutsedda utgifter |
10 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:3 |
Riksgäldskontorets provisionsutgifter |
145 200 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
Summa för utgiftsområdet |
13 155 200 |
±0 |
10 000 |
±0 |
±0 |
|