|
|
Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom de ändringar regeringen föreslår i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
I propositionen behandlas frågor om att ge Försvarsmakten samma möjlighet som Försvarets materielverk att i vissa enskilda fall besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. Beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen föreslås höjas till 200 000 000 kronor.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2023.
Behandlade förslag
Proposition 2022/23:93 Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:93.
Stockholm den 27 april 2023
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Gunilla Carlsson (S), Dennis Dioukarev (SD), Jan Ericson (M), Ingela Nylund Watz (S), Charlotte Quensel (SD), Ida Drougge (M), Ali Esbati (V), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Carl B Hamilton (L), Eva Lindh (S) och Fredrik Stenberg (S).
Ärendet och dess beredning
I proposition 2022/23:93 Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen föreslår regeringen ändringar i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Tanken är att Försvarsmakten ska ha samma möjlighet som Försvarets materielverk att i vissa enskilda fall besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. Vidare föreslås att beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen höjs till 200 000 000 kronor.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2023.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Lagförslagen har inte granskats av Lagrådet eftersom regeringen anser att förslagen i propositionen författningstekniskt och även i övrigt är av sådan art att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Bakgrund
I 1 kap. 9 § lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, förkortad LUFS, regleras en möjlighet att i enskilda fall och under vissa förutsättningar göra de undantag från lagen som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. I första hand är det regeringens uppgift att besluta om sådana undantag. Under vissa förutsättningar finns dock möjlighet för de upphandlande myndigheter som anges i bestämmelsen att besluta om undantag.
Möjligheterna för de myndigheter som anges i 1 kap. 9 § LUFS att besluta om sådana undantag skiljer sig åt. Gemensamt är dock att de kan besluta om undantag om upphandlingens värde understiger vissa beloppsgränser. För Försvarets materielverk är beloppsgränsen satt till 25 000 000 kronor och för Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt är gränsen 5 000 000 kronor. Därutöver kan Försvarets materielverk även besluta om undantag när upphandlingen antingen avser tillägg till en upphandling där regeringen tidigare beslutat om undantag eller som avser varor, tjänster eller byggentreprenader inom ramen för en internationell överenskommelse om mellanstatlig samverkan i fråga om försörjning av varor, tjänster eller byggentreprenader som Sverige ingått.
Fram till 2019 var det Försvarets materielverk som, med vissa undantag, upphandlade varor, tjänster och byggentreprenader till Försvarsmakten på uppdrag av den senare myndigheten. Eftersom Försvarets materielverk hade det övergripande ansvaret för upphandlingar inom materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten har verket även kunnat besluta om undantag i väsentligt större utsträckning än Försvarsmakten. Sedan den 1 januari 2019 har dock Försvarsmakten ett utökat ansvar för upphandlingar till myndigheten.
Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Därigenom ges Försvarsmakten samma möjlighet som Försvarets materielverk att i vissa enskilda fall besluta om undantag från lagen med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. Vidare föreslås att beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen höjs till 200 000 000 kronor.
Propositionen
Utökade möjligheter för Försvarsmakten
Regeringen föreslår att Försvarsmakten ska ha samma möjlighet som Försvarets materielverk att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen.
Skälen för regeringens förslag är att Försvarsmakten sedan 2019 bl.a. ansvarar för upphandlingar av varor och tjänster inom det s.k. vidmakthållandeområdet. Försvarsmakten har därigenom fått ansvaret för ekonomiskt omfattande upphandlingar som dessutom kan röra det område där undantag från LUFS med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen aktualiseras. Mot bakgrund av den ändrade ansvarsfördelningen på upphandlingsområdet saknas det skäl att fortsättningsvis låta Försvarsmaktens och Försvarets materielverks möjligheter att besluta om aktuella undantag skilja sig åt. Försvarsmakten bör därför ges samma möjligheter som Försvarets materielverk att besluta om de undantag från LUFS som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen.
Förslaget innebär att samma beloppsgräns kommer att gälla för när Försvarets materielverk respektive Försvarsmakten får besluta om aktuella undantag. Vidare innebär förslaget att Försvarsmakten, i likhet med Försvarets materielverk, även kommer att kunna besluta om sådana undantag om upphandlingen antingen avser tillägg till en upphandling där regeringen tidigare beslutat om undantag eller som avser varor, tjänster eller byggentreprenader inom ramen för en internationell överenskommelse om mellanstatlig samverkan i fråga om försörjning av varor, tjänster eller byggentreprenader som Sverige ingått.
Beloppsgränsen för Försvarsmakten och Försvarets materielverk
Regeringen föreslår att beloppsgränsen för när Försvarsmakten respektive Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen ska höjas till 200 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag är att upphandlingar på försvars- och säkerhetsområdet omfattas av EU:s regelverk inom upphandlingsområdet, framför allt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG, här benämnt LUFS-direktivet. Direktivet har genomförts i svensk rätt genom LUFS.
Bestämmelsen i 1 kap. 9 § LUFS, som möjliggör undantag från regelverket, genomför delvis artikel 2 i LUFS-direktivet enligt vilken direktivet inte gäller för upphandlingar som omfattas av artikel 296 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, som i sin tur motsvaras av artikel 346 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Av den senare artikeln följer att varje medlemsstat får vidta åtgärder som den anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i fråga om tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel. Sådana åtgärder får emellertid inte försämra konkurrensvillkoren på den gemensamma marknaden för varor som inte är avsedda speciellt för militärändamål. Bestämmelsen i 346.1 b får tillämpas på sådana varor som är upptagna i den förteckning över vapen, ammunition och krigsmateriel som antogs av rådet i dess beslut 255/58 av den 15 april 1958.
Den beloppsgräns i LUFS om 25 000 000 kronor som gäller för Försvarets materielverks möjlighet att besluta om undantag har inte sitt ursprung i någon bestämmelse i direktivet eller i övrigt i EU-rätten. Beloppsgränsen har inte ändrats sedan den infördes 2008 i den numera upphävda lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, här benämnd äldre LOU. Genom den lagen genomförde Sverige Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.
Någon närmare motivering till att beloppsgränsen sattes till 25 000 000 kronor ges inte i förarbetena till äldre LOU (jfr prop. 2006/07:128 s. 142 och 440–441).
En rimlig utgångspunkt är att regeringen ska fortsätta besluta om undantag i de fall anskaffningen avser stora materielsystem eller innefattar betydande strategiska vägval. 25 000 000 kronor är i sammanhanget ett lågt belopp. Regeringen har i propositionen Totalförsvaret 2021–2025, mot bakgrund av det försämrade omvärldsläget, bedömt att det militära försvaret behöver stärkas ytterligare och den operativa förmågan öka (prop. 2020/21:30 s. 98). Regeringen har meddelat att anslaget till det svenska militära försvaret ska öka till motsvarande 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) så snart som möjligt, men senast 2026. Att beakta är även att Sverige den 18 maj 2022 ansökte om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Enligt Natos riktlinje bör minst 20 procent av försvarsbudgeten gå till materielinvesteringar. Ett svenskt Natomedlemskap kommer att påverka Sveriges framtida förmåge- och försvarsinriktning och medföra förändrade förutsättningar för materielförsörjningen. Med hänsyn till dessa omständigheter och för att säkerställa det militära försvarets behov av materiel bör det skapas förutsättningar för att underlätta upphandlingsprocessen. Mot denna bakgrund är det inte ändamålsenligt och effektivt att regeringen ska fortsätta fatta beslut om undantag i en upphandling därför att upphandlingens värde överstiger 25 000 000 kronor.
Ett bredare mandat till ansvariga myndigheter att besluta om sådana undantag som är möjliga att göra enligt bestämmelserna i LUFS skulle understödja syftet att underlätta upphandlingsprocessen. Regeringen gör därmed en annan bedömning än Konkurrensverket i frågan om ifall den nuvarande regleringen utgör ett hinder mot säkerställandet av materielförsörjningen eller inte.
När den nuvarande beloppsgränsen infördes befann sig Sverige i materielanskaffningshänseende i en annan situation än i dag. Regleringen bör enligt regeringen utformas på ett sådant sätt att den möjliggör effektiva processer och är långsiktigt hållbar. För att detta ska uppnås föreslås således att beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från LUFS ska bestämmas till 200 000 000 kronor. Det föreslagna beloppet baseras på generella överväganden i fråga om i vilken omfattning det är lämpligt att ge myndigheterna mandat att fatta egna beslut om att tillämpa undantaget för att möjliggöra effektivitetsvinster och underlätta administrativ hantering för upphandlingar samtidigt som regeringen förbehålls beslutsmandat för anskaffningar av mer strategisk betydelse.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att de föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2023. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2022/23:93 Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
Bilaga 2
