|
|
Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att det ska förtydligas att kravet på stark kundautentisering gäller när fakturabetalningar utgör en betaltjänst. Syftet med förslaget är att minska risken för att konsumenter drabbas av bedrägerier vid e-handel. Det föreslås även att den näringsrättsliga tillsynen över att konsumentkreditinstituten följer konsumentkreditlagen flyttas från Konsumentverket till Finansinspektionen. Konsumentverket ska även fortsättningsvis ansvara för den marknadsrättsliga tillsynen över att konsumentkreditinstituten följer konsumentkreditlagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Behandlade förslag
Proposition 2022/23:9 Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,
2. lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846),
3.lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:9 punkterna 1–3.
Stockholm den 1 december 2022
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD), Björn Wiechel (S), Jan Ericson (M), Charlotte Quensel (SD), Adnan Dibrani (S), Ida Drougge (M), Ali Esbati (V), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Carl B Hamilton (L), Joakim Sandell (S) och Hanna Westerén (S).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2022/23:9 Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online. I propositionen föreslås att det ska förtydligas att kravet på stark kundautentisering gäller när fakturabetalningar utgör en betaltjänst. Förslaget syftar till att minska risken för att konsumenter drabbas av bedrägerier vid krediter vid e-handel. Det föreslås även att den näringsrättsliga tillsynen över att konsumentkreditinstituten följer konsumentkreditlagen flyttas från Konsumentverket till Finansinspektionen. Konsumentverket ska dock även fortsättningsvis ansvara för den marknadsrättsliga tillsynen över att konsumentkreditinstituten följer konsumentkreditlagen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens
lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet.
Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i lagen om betaltjänster, konsumentkreditlagen och lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter.
Propositionen
Stark kundautentisering när fakturabetalningar utgör en betaltjänst
Sedan 2019 gäller ett krav på stark kundautentisering, dvs. tvåfaktorautentisering, när en betalare initierar en elektronisk betalningstransaktion, loggar in på sitt betalkonto online eller genomför någon åtgärd på distans som kan innebära en risk för svikligt förfarande eller andra former av missbruk. Exempel på identifieringsmetoder som uppfyller dessa krav är e-legitimation eller bankdosa. Vid tillämpningen av betaltjänstlagen har den allmänna uppfattningen varit att betalningssättet fakturabetalning inte är en betaltjänst. Följden av denna uppfattning har varit att stark kundautentisering inte har tillämpats vid fakturabetalningar i e-handeln.
Europeiska kommissionen tog den 21 januari 2022 ställning till om definitionen av betaltjänster i artikel 4.3 i andra betaltjänstdirektivet omfattar fakturabetalningar online (Question ID 2019_4484). Kommissionens bedömning gäller situationen när det råder ett trepartsförhållande mellan en handlare, en betalare och en fakturautställare där fakturautställaren står kreditrisken. Kommissionen bedömer att stark kundautentisering då ska tillämpas eftersom tjänsten som erbjuds betalaren innebär genomförande av en betalningstransaktion, när medlen täcks av ett kreditutrymme och att tjänsten därmed är att räkna som en betaltjänst enligt artikel 4.3 i andra betaltjänstdirektivet (med hänvisning till punkt 4 i bilaga I).
Regeringen instämmer i kommissionens bedömning. I svensk rätt innebär detta att ett fakturabetalningsalternativ som innebär att utställaren av fakturan överför medel till betalningsmottagaren och därmed står kreditrisken är att bedöma som en betaltjänst enligt 1 kap. 2 § 4 betaltjänstlagen, dvs. att stark kundautentisering ska tillämpas i dessa fall. Det bör därför enligt regeringen förtydligas att kravet på stark kundautentisering gäller när fakturabetalningar utgör en betaltjänst.
En samlad tillsyn över konsumentkreditinstitut
Den svenska tillsynsstrukturen på finansmarknadsområdet innebär att en och samma myndighet – Finansinspektionen – utövar tillsyn över att de företag som driver tillståndspliktig verksamhet gör det enligt de författningar som reglerar sådan verksamhet. Konsumentverkets tillsyn över konsumentkreditinstituten är det enda avsteget från denna struktur.
Inom ramen för tillsynen över att konsumentkreditlagen följs meddelar Konsumentverket bl.a. allmänna råd och bedriver tillsyn. Konsumentverkets tillsyn över att konsumentkreditlagen följs omfattar alla kreditgivare när det gäller de marknadsrättsliga bestämmelserna, men även i övrigt för konsumentkreditinstituten. Konsumentverkets tillsyn över att lagen följs omfattar även andra näringsidkare vars huvudsakliga verksamhet är någon annan än kreditgivning eller kreditförmedling, och som därmed inte är tillståndspliktig.
Även Finansinspektionen bedriver ett brett arbete på konsumentskyddsområdet och tillhandahåller vägledning för konsumenter och företag, t.ex. finansiell folkbildning. Myndigheten är aktiv i sitt policyarbete
på området och tar fram analyser och publicerar årligen rapporter, bl.a. Konsumentskyddsrapporten. Inom ramen för tillsynen över att konsumentkreditlagen följs meddelar Finansinspektionen allmänna råd och bedriver tillsyn. Tillsynen över att konsumentkreditlagen följs omfattar alla kreditgivare som omfattas av tillståndsplikt med undantag för konsumentkreditinstituten.
Den parallella tillsynen över konsumentkreditinstituten innebär att två myndigheter i statsförvaltningen – Konsumentverket och Finansinspektionen – bedriver näringsrättslig tillsyn över en och samma kategori av kreditgivare, konsumentkreditinstitut. En mer samlad näringsrättslig tillsyn över konsumentkreditinstituten innebär enligt regeringen en mer verksamhetslogisk ordning givet hur det ser ut för annan tillståndspliktig verksamhet som Finansinspektionen har tillsyn över. Den näringsrättsliga tillsynen över att konsumentkreditinstituten följer konsumentkreditlagen bör därför enligt regeringen flyttas från Konsumentverket till Finansinspektionen
Konsumentverket bör emellertid också i fortsättningen utöva tillsyn över att konsumentkreditinstituten följer konsumentkreditlagens marknadsrättsliga bestämmelser.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023.
Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för ingripanden mot överträdelser som har skett före ikraftträdandet.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2022/23:9 Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter.
Bilaga 2
