|
Civilutskottets betänkande
|
Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag om tvistlösning inom ramen för vissa kollektiva hyresförhandlingar samt förslag till ändringar i hyresförhandlingslagen och lagen om arrendenämnder och hyresnämnder.
Lagändringarna innebär bl.a. att ett nytt oberoende tvistlösningsförfarande inrättas och skärpta regler för hur hyresförhandlingarna ska bedrivas. Syftet med den nya lagen och övriga ändringar är att tvister om de årliga hyresändringarna ska kunna avgöras snabbt och enkelt samt att de kollektiva förhandlingarna ska kunna bedrivas mer effektivt.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns en reservation (V).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:277 Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister.
Två yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Den framtida regleringen av tvistlösningsförfarandet
Den framtida regleringen av tvistlösningsförfarandet, punkt 2 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om tvistlösning inom ramen för vissa kollektiva hyresförhandlingar,
2. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),
3. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:277 punkterna 1–3.
|
2. |
Den framtida regleringen av tvistlösningsförfarandet |
Riksdagen avslår motion
2022/23:13 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Reservation (V)
Stockholm den 17 november 2022
På civilutskottets vägnar
Malcolm Momodou Jallow
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Malcolm Momodou Jallow (V), Mikael Eskilandersson (SD), Jennie Nilsson (S), David Josefsson (M), Leif Nysmed (S), Angelica Lundberg (SD), Laila Naraghi (S), Lars Beckman (M), Denis Begic (S), Roger Hedlund (SD), Anna-Belle Strömberg (S), Ellen Juntti (M), Larry Söder (KD), Martin Westmont (SD), Katarina Luhr (MP) och Jakob Olofsgård (L).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:277 Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
En motion med två yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionen finns i bilaga 1.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till en ny lag om tvistlösning inom ramen för vissa kollektiva hyresförhandlingar och övriga lagändringar.
Propositionen
Bakgrund
Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om justering av den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar förs vanligtvis årligen och kallas därför ofta för de årliga hyresförhandlingarna. Regeringen anför i propositionen att det behövs åtgärder för att effektivisera dessa hyresförhandlingar. Regeringen konstaterar bl.a. att när de årliga hyresförhandlingarna inte fungerar väl kan det orsaka stora problem eftersom utdragna förhandlingar kan vara resurskrävande för de förhandlande parterna och även innebära ekonomiska risker. Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns anledning att överväga åtgärder för att de årliga hyresförhandlingarna ska kunna bedrivas snabbare och mer effektivt. Partsorganisationerna inom det allmännyttiga beståndet har genom avtal inrättat ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén, (HMK). Enligt regeringen förefaller tvistlösningssystemet ha en god acceptans hos parterna och fungerar väl. Regeringen anser därför att det bör införas en liknande lösning som omfattar hela hyresmarknaden och som även kan användas inom det privata hyresbeståndet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår en ny lag om ett oberoende tvistlösningsförfarande för tvister om de årliga hyresändringarna mellan de kollektivt förhandlande parterna på hyresmarknaden. Det föreslagna förfarandet innebär att en tvist ska kunna prövas av en särskild skiljeman som utses av hyresnämnden, förutsatt att parterna har avtalat om det. Ett villkor om sådan tvistlösning ska framgå av parternas förhandlingsordning. I förhandlingsordningen ska parterna även ange de eventuella villkor som ska gälla för att en part ska få ansöka om att hyresnämnden ska utse en skiljeman.
Regeringen föreslår vidare att skiljemannen ska avgöra tvisten genom en rekommendation. Parterna ska som utgångspunkt vara skyldiga att ingå en förhandlingsöverenskommelse i enlighet med skiljemannens rekommendation. Syftet med förslaget är att tvister om de årliga hyresändringarna ska kunna avgöras enklare och att de kollektiva förhandlingarna ska kunna bedrivas mer effektivt.
För att ytterligare effektivisera hyresförhandlingarna föreslår regeringen även skärpta regler för hur förhandlingarna ska bedrivas. Bland annat ska en skadeståndsskyldighet införas för den part som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde som ska hållas inom viss tid. Skadestånd ska då kunna utgå för både ekonomisk och ideell skada. Vidare föreslår regeringen att det ideella skadestånd som en part ska ha rätt till om motparten bryter mot sin förhandlingsskyldighet ska uppgå till hälften av ett prisbasbelopp.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar regeringens lagförslag. Av de skäl som regeringen anför i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta lagförslagen.
Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkanden som rör lagstiftningens framtida utformning.
Den framtida regleringen av tvistlösningsförfarandet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att hyresmarknadens lokala parter ska hantera frågan om bruksvärdesfaktorernas betydelse vid fastställande av skälig hyra och om att begränsa lagstiftningen till medling.
Jämför reservationen (V).
Motionen
I kommittémotion 2022/23:13 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att hyresmarknadens lokala parter även i fortsättningen ska hantera frågan om bruksvärdesfaktorernas betydelse vid fastställande av skälig hyra (yrkande 1). Motionärerna anför bl.a. att alla hyresförhandlingar i grunden handlar om att bestämma en skälig hyra enligt hyreslagen och att bruksvärdesaspekten är en viktig del i det. De årliga hyresförhandlingarna kan och ska därför inte kopplas isär från bruksvärdesförhandlingarna. Vilken betydelse bruksvärdesfaktorerna ska ha vid fastställande av skälig hyra ska därför hanteras av hyresmarknadens parter.
I samma motion föreslås även ett tillkännagivande om att tvistlösningsförfaranden kopplade till de kollektiva hyresförhandlingarna i första hand ska arrangeras av parterna själva genom frivilliga avtal och att lagstiftningen bör begränsas till att parterna ges en möjlighet till medling (yrkande 2).
Propositionen
Närmare om vilka tvister som ska kunna prövas av en skiljeman och förfarandet hos skiljemannen
Skiljemannen ska utses av hyresnämnden efter en ansökan av någon av parterna. En förutsättning för att hyresnämnden ska få utse en skiljeman för att pröva en tvist mellan parterna i en förhandlingsordning är att parterna har avtalat om det. Ansökan ska få göras tidigast tre månader och senast fyra månader efter det att motparten har fått del av en förhandlingsframställning, om inte parterna har avtalat om något annat. En part ska dock få lämna in en ansökan innan det har gått tre månader, om det har uppstått något hinder mot förhandlingen som berott på motparten.
I ett ärende om att utse en skiljeman ska hyresnämnden kunna medla i hyrestvisten mellan parterna, om båda parter begär det. Om parterna efter medlingen träffar en förhandlingsöverenskommelse i den fråga som tvisten rör, utses inte någon skiljeman och hyresnämnden kan skriva av ärendet.
Även skiljemannen ska kunna medla mellan parterna, under förutsättning att båda parterna begär det. Syftet med medlingen är att parterna ska träffa en förhandlingsöverenskommelse i de frågor som tvisten rör.
När det gäller frågan om vilka tvister som skiljemannen ska pröva konstaterar regeringen i propositionen att det är beträffande tvister om de årliga hyresändringarna som det finns störst behov av ett särskilt tvistlösningsförfarande. Regeringen anför bl.a. följande när det gäller att bruksvärdestvister och tvister som rör presumtionshyror ska undantas från prövningen (s. 19 f.):
Vid bedömningen av vilka tvister som ska kunna prövas av en skiljeman är det av stor betydelse att Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen ställer sig bakom promemorians förslag om att bruksvärdestvister och tvister som rör presumtionshyror ska undantas från sådan prövning. För presumtionshyror finns en möjlighet att hos hyresnämnden begära ändring av hyran i den utsträckning som det är skäligt med hänsyn till den allmänna hyresutvecklingen på orten (se 12 kap. 55 c § fjärde stycket jordabalken). Det har inte framkommit att det finns något tydligt behov av att tvister om presumtionshyror även ska kunna bli föremål för tvistlösning av en skiljeman. Regeringen ställer sig därför bakom promemorians förslag i dessa delar. Det bör framhållas att avgränsningen till att en skiljeman kan utses för att pröva tvister om ändring av hyran med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen på orten inte är avsedd att inverka på syftet med de hyresjusteringar som de årliga förhandlingarna avser. Avsikten är inte heller att ge någon anvisning om vilka omständigheter som ska ha betydelse för en ändring av hyresnivån.
– – –
Som konstateras ovan finns det inga regler om vilka omständigheter som ska ha betydelse för den justering av den allmänna hyresnivån som de årliga förhandlingarna avser. Inom ramen för förhandlingarna är det parterna som avgör vilka omständigheter de vill åberopa och vilket underlag de vill lägga fram. Det förhållandet att en part argumenterar för att en omständighet som kan påverka bruksvärdet ska ha betydelse för storleken på den årliga hyresjusteringen, innebär inte att det blir fråga om en bruksvärdestvist. Det tvistlösningsförfarande som nu föreslås syftar till att effektivisera de årliga hyresförhandlingarna. För att reformen ska kunna fylla sitt syfte bör regelverket inte hindra att skiljemannen prövar vilken betydelse en viss omständighet ska ha, om parterna är oense om betydelsen. Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har gett uttryck för samma uppfattning. Regeringens bedömning är därför att det inte bör införas någon regel som begränsar vilka av de omständigheter som parterna har åberopat, som skiljemannen får beakta vid sin prövning av en tvist om den årliga hyresändringen.
Skiljemannen ska pröva tvisten utifrån de yrkanden som parterna har framställt och de omständigheter samt den utredning som åberopats. Parternas yrkanden ska alltså bestämma ramarna för skiljemannens prövning. Skiljemannen ska vidare avgöra om det finns behov av att hålla ett sammanträde under handläggningen. Skiljemannens avgörande av tvisten föreslås ska ske genom en skriftlig rekommendation och rekommendationen ska som huvudregel meddelas parterna senast sex veckor efter det att hyresnämnden utsåg skiljemannen. Om parterna inte kommit överens om annat, ska skiljemannen inte ange några skäl för sina slutsatser.
Den rekommendation som skiljemannen lämnar ska endast ha en privaträttslig verkan mellan parterna. Parterna måste därför, om de inte avtalat något annat, omsätta rekommendationen i en förhandlingsöverenskommelse viss tid från det att rekommendationen meddelades. En skadeståndsskyldighet ska gälla för den part som inte medverkar till att rekommendationen omsätts i en förhandlingsöverenskommelse.
Utskottets ställningstagande
|
Den framtida regleringen av tvistlösningsförfarandet, punkt 2 (V) |
av Malcolm Momodou Jallow (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:13 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
I grunden handlar alla hyresförhandlingar om att bestämma en skälig hyra enligt hyreslagen, och i detta är bruksvärdesaspekten en viktig del. Enligt mig bör därför hyresmarknadens parter även i fortsättningen ansvara för hyresförhandlingarna och hantera frågan om bruksvärdesfaktorernas betydelse vid fastställande av skälig hyra, i enlighet med vad som regleras i hyreslagen.
De regionala och lokala parterna på hyresmarknaden är vidare bäst lämpade att lösa eventuella konflikter som uppstår i förhandlingarna eftersom de har störst kännedom om den marknad som förhandlingen avser. Ett större statligt ingrepp i denna ordning riskerar på sikt att undergräva förtroendet för modellen och frånta parterna ansvaret för att upprätthålla förhandlingssystemet. Jag menar därför att tvistlösningsförfaranden kopplade till de kollektiva hyresförhandlingarna i första hand ska arrangeras av parterna själva genom frivilliga avtal och att lagstiftningen bör begränsas till att parterna ges en möjlighet till medling.
Det är en uppgift för regeringen att se över det nya tvistlösningsförfarandet med den inriktning som jag har angett. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:277 Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om tvistlösning inom ramen för vissa kollektiva hyresförhandlingar.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.
2022/23:13 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vilken betydelse bruksvärdesfaktorerna ska ha vid fastställande av skälig hyra även fortsättningsvis, och utan undantag, ska hanteras av hyresmarknadens lokala parter och i enlighet med vad som regleras i hyreslagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tvistlösningsförfaranden med koppling till de kollektiva hyresförhandlingarna i första hand ska arrangeras av parterna själva genom frivilliga avtal, medan hyresnämndernas i dag informella roll som medlare ska regleras i lag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
