Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2022/23:AU2

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområde 14, som uppgår till ca 90,1 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens lagförslag om en förlängning av de tillfälliga lättnaderna i arbets- och karensvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen och regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens lagförslag om en förlängning av den tillfälliga möjligheten till undantag från femårsregeln för företagare i arbetslöshetsförsäkringen och avstyrker motsvarande motionsyrkanden.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2022/23:1 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Elva yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 14

Statens budget inom utgiftsområde 14

Ytterligare förslag om förlängning av tillfälliga bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen

Särskilda yttranden

1.Statens budget inom utgiftsområde 14, punkt 1 (S)

2.Statens budget inom utgiftsområde 14, punkt 1 (V)

3.Statens budget inom utgiftsområde 14, punkt 1 (C)

4.Statens budget inom utgiftsområde 14, punkt 1 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Bilaga 4
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Statens budget inom utgiftsområde 14

a) Anslagen för 2023

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 14 enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 14 punkt 5 och avslår motionerna

2022/23:1243 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

2022/23:2052 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1, 4, 10 och 14,

2022/23:2108 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP) och

2022/23:2207 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 1.

b) Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

2. lag om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 14 punkterna 1 och 4 samt avslår motion

2022/23:2207 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 2 och 5.

c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 14 punkt 6.

2.	Ytterligare förslag om förlängning av tillfälliga bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (2021:1285) om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

2. lag om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 14 punkterna 2 och 3 samt avslår motion

2022/23:2207 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 3 och 4.

Stockholm den 15 december 2022

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Magnus Persson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Magnus Persson (SD), Teresa Carvalho (S)*, Viktor Wärnick (M), Michael Rubbestad (SD), Johanna Haraldsson (S)*, Saila Quicklund (M), Serkan Köse (S)*, Ann-Christine From Utterstedt (SD), Arin Karapet (M), Ciczie Weidby (V)*, Magnus Jacobsson (KD), Leila Ali Elmi (MP)*, Camilla Mårtensen (L), Ulf Lindholm (SD), Sofia Amloh (S)*, Helena Vilhelmsson (C)* och Jim Svensk Larm (S)*.

* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2022/23:1 i de delar som gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och elva motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2022/23. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 4. Motionsförslagen finns också i bilaga 1. I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2023 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Vid utskottets sammanträde den 15 november 2022 fick utskottet information av regeringen om budgetpropositionen genom arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson och jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. I samband med beredningen av ärendet har företrädare för Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Konjunkturinstitutet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Statistiska centralbyrån och Samhall informerat utskottet om sina respektive verksamheter.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2023 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv till 90 103 686 000 kronor (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). I detta betänkande föreslår arbetsmarknadsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 14 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. I det avsnittet tar utskottet också upp de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 14. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 14. I detta avsnitt behandlas även regeringens förslag om en förlängning av tillfälliga bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen som medför ökade utgifter inom utgiftsområdet. Slutligen behandlas ytterligare förslag om en förlängning av tillfälliga bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen som inte påverkar statens budget.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 14

Propositionen

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om mål för arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken. Arbetsmarknadspolitikens mål är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 3.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88). För arbetslivspolitiken är målet goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88). När det gäller arbetslivspolitiken har regeringen även beslutat om ett antal delmål och om en arbetsmiljöstrategi.

Efter ett val som inneburit ett regeringsskifte ska budgetpropositionen överlämnas till riksdagen inom tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt. Regeringen framhåller att det på grund av den korta tid som stått till förfogande inte har varit möjligt att ge den redovisning av resultat som enligt budgetlagen (2011:203) ska ingå i budgetpropositionen ett innehåll som fullt ut återspeglar regeringens politik.

Arbetsmarknad

När det gäller arbetsmarknadspolitiken framhåller regeringen att utvecklingen på arbetsmarknaden påverkas av en rad olika faktorer. Enligt regeringen är arbetsmarknadspolitikens bidrag ofta svårt att mäta och avgränsa från effekterna av såväl bidrag från andra politikområden som konjunkturutvecklingen och insatser av andra aktörer på arbetsmarknaden. Grunden för resultatredovisningen på området utgörs av flera olika indikatorer där ett antal huvudindikatorer särskilt pekas ut, bl.a. sysselsättning och arbetslöshet, indikatorer kopplade till Arbetsförmedlingens verksamhet och antalet personer med arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.

Utifrån resultatredovisningen gör regeringen en bedömning av måluppfyllelsen för arbetsmarknadspolitiken. Regeringen lyfter fram att de förbättringar på arbetsmarknaden som skett sedan mitten av 2021 har bidragit till att stärka flera resultat inom området, men att den arbetsmarknadspolitiska verksamhetens bidrag till en mer välfungerande arbetsmarknad behöver förbättras ytterligare. Regeringen pekar bl.a. på betydande skillnader i fördelningen av insatser mellan män och kvinnor, där män får del av arbetsmarknadsutbildning och subventionerade anställningar i högre grad än kvinnor.

Arbetsliv

När det gäller för målet för arbetslivspolitiken har regeringen beslutat om följande delmål:

• Arbetsmiljö: En arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverkar att människor utestängs från arbetet och tar hänsyn till människors olika förutsättningar och bidrar till utvecklingen av både individer och verksamhet.

• Arbetsrätt: En arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande.

• Lönebildning: En lönebildning i samhällsekonomisk balans och arbetsfred.

Inom området arbetsmiljö har regeringen även beslutat om en arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 som bygger på delmålen ett hållbart arbetsliv, ett hälsosamt arbetsliv, ett tryggt arbetsliv samt en arbetsmarknad utan brott och fusk (skr. 2020/21:92). Regeringen framhåller att utvecklingen på arbetslivsområdet påverkas av en rad olika faktorer och att arbetslivspolitikens bidrag ofta är svårt att mäta och avgränsa från effekterna av såväl bidrag från andra politikområden som samhällsutvecklingen och insatser av andra aktörer på arbetsmarknaden. Resultatredovisningen för respektive delområde styrs av ett antal huvudindikatorer.

På arbetsmiljöområdet redovisas utvecklingen av bl.a. dödsolyckor och anmälda arbetsolyckor i arbetslivet, arbetssjukdomar samt antal förrättningar och inspektioner av Arbetsmiljöverket. På arbetsrättens område redovisas resultatindikatorer för bl.a. anställningsförhållanden enligt den officiella arbetsmarknadsstatistiken samt kollektivavtalstäckning och organisationsgrad. För lönebildningen redovisas resultatindikatorer för bl.a. antalet medlingsärenden, antalet förlorade arbetsdagar på grund av konflikt och löne-utvecklingen på arbetsmarknaden.

Utifrån resultatredovisningen gör regeringen en bedömning av måluppfyllelsen för arbetslivspolitiken. Regeringen framhåller att flera utmaningar återstår för att kvinnor och män ska ha goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet. Regeringen bedömer att det övergripande målet för arbetslivspolitiken delvis har uppnåtts. Resultaten bl.a. i fråga om arbetsorsakade besvär är enligt regeringen en utmaning för att nå målet för delområdet arbetsmiljö och därigenom även det övergripande målet för arbetslivspolitiken. Vidare gör regeringen bedömningen att reformeringen av arbetsrätten och en hög organisationsgrad på arbetsmarknaden ger goda förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetsgivares och arbetstagares behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Detta bidrar enligt regeringen till att uppnå målet för delområdet arbetsrätt. Mot bakgrund av att lönebildningen under 2021 skedde i samhällsekonomisk balans och arbetsfred gör regeringen bedömningen att målet för delområdet lönebildning uppnåddes.

Redovisade tillkännagivanden

I budgetpropositionen för 2023 redovisar regeringen behandlingen av tre tillkännagivanden inom utgiftsområde 14.

Stärkta aktivitetskrav under etableringstiden

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör stärka aktivitetskraven under etableringstiden genom att i större omfattning sänka etableringsersättningen för den som utan giltigt skäl inte deltar i etableringsinsatser (bet. 2017/18:AU7 förslagspunkt 5, rskr. 2017/18:172). Regeringens redovisning utgår här uteslutande från den förra regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivande.

Regeringen hänvisar bl.a. till att Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet för 2021 fick som mål att stärka det samlade kontrollarbetet. Arbetet återrapporterades i samband med årsredovisningen för 2021 och det framgår att kontrollarbetet inom etableringsprogrammet har stärkts genom den nya kontrollfunktion som har införts på Arbetsförmedlingen, vilket också återspeglas i Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens rapport 2021:5 Underrättelser, sanktioner och verkställanden 2020.

För att påskynda nyanländas inträde på arbetsmarknaden har Arbetsförmedlingen även haft i uppdrag att införa ett intensivår inom etableringsprogrammet (A2020/00220 och A2020/02108). Uppdraget återrapporterades i januari 2022 och det framgår att Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med att få en hög aktivitetsgrad för deltagarna, men att det har varit en utmaning att t.ex. hitta praktikplatser till deltagarna. Delvis kan det förklaras av restriktioner på grund av pandemin, som gjorde det svårare att hitta praktikanordnare som kunde ta emot deltagare på plats.

Regeringen framhåller att deltagare i etableringsprogrammet sedan 2018 omfattas av samma sanktionssystem som deltagare i andra arbetsmarknadspolitiska program. Regeringen konstaterar att Arbetsförmedlingens centraliserade kontrollarbete och användandet av sanktionssystemet för deltagare i etableringsprogrammet har förbättrats sedan 2018. Regeringen betonar att Arbetsförmedlingens kontrolluppdrag inom de arbetsmarknadspolitiska programmen är viktigt för att upprätthålla legitimiteten och arbetssökandes sökaktivitet.

Mot bakgrund av det befintliga regelverket, de utökade kontrolluppdrag som det fattats beslutat om och det arbete som Arbetsförmedlingen utför bedömer regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Översyn av Samhalls uppdrag

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska göra en översyn av Samhalls uppdrag så att Samhall återgår till sitt grunduppdrag när det gäller personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar (bet. 2019/20:AU4 förslagspunkt 6, rskr. 2019/20:128). Regeringens redovisning utgår här uteslutande från den förra regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivande.

Regeringen hänvisar bl.a. till att Samhalls ekonomiska mål har reviderats samt att det har införts uppdragsmål i fråga om engagerade medarbetare, sysselsättningsgraden inom bolaget samt arbetsmiljön. Därutöver har Samhalls ägaranvisning reviderats bl.a. genom att det anges att bolaget för att möjliggöra en bred tillgång på arbetsuppgifter anpassade för olika medarbetares behov över tid bör söka affärsmöjligheter inom ett flertal branscher. Det har också förtydligats att en ökad omsättning ska syfta till att skapa tillräckligt många arbetstillfällen. Vidare har regelverket för anvisningarna till skyddat arbete förtydligats på så sätt att för att anvisas ska en persons arbetsförmåga vara så nedsatt till följd av en funktionsnedsättning att personen inte kan få något annat arbete och deras behov inte kunna tillgodoses genom andra insatser.

I Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2021 lämnades flera uppdrag för att säkerställa att insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga fungerar ändamålsenligt (uppdrag 7–10). Mot bakgrund av återrapporteringen av dessa uppdrag har Arbetsförmedlingen enligt regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att minst hälften av rekryteringen till skyddat arbete hos Samhall ska komma från s.k. prioriterade grupper, vilket är en höjning av målnivån. Vidare har myndigheten vidtagit och kommer att vidta flera åtgärder med anledning av brister bl.a. när det gäller att tidigt identifiera ohälsa eller funktionsnedsättning. När det gäller anvisningar till skyddat arbete hos Samhall pekar regeringen på att Arbetsförmedlingen för närvarande vidtar åtgärder för att underlätta för medarbetare att göra rätt utifrån styrande dokument vad gäller handläggningen av dessa ärenden. När det gäller kunskaper i svenska och förekomsten av en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har Arbetsförmedlingen initierat flera insatser, bl.a. en ny rutin för kompletterande arbetsmarknadspolitisk bedömning.

Regeringen gör bedömningen att det är angeläget att Arbetsförmedlingen arbetar med att åtgärda de brister som identifierats och ser positivt på att flera åtgärder redan initierats. Vidare framhåller regeringen att ett mål i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2022 är att stärka arbetet med en effektiv och rättssäker ärendehandläggning inklusive beslutsmotiveringar, dokumentation och uppföljning.

Regeringen anser att tillkännagivandet i och med vad som redovisats är slutbehandlat.

Extern utredning om Samhall

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör tillsätta en extern utredning om Samhall och återkomma till riksdagen med en redovisning av resultatet (bet. 2021/22:AU4, rskr 2021/22:10). Utredningen skulle bl.a. se över om Samhalls verksamhet är ändamålsenlig för uppdraget och målgruppen enligt bolagsordningen och ägaranvisningen, om samverkan med Arbetsförmedlingen är ändamålsenlig samt om Samhall lever upp till de lagstadgade kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Regeringen hänvisar till att Riksrevisionen i april 2022 beslutade att genomföra en granskning av Samhall och om huruvida Samhall uppfyller sitt samhällsuppdrag. Granskningen ska vara klar i juni 2023. Som bakgrund till granskningen anger Riksrevisionen att det pågår diskussioner om bolagets avsedda målgrupper och om huruvida arbetsuppgifterna motsvarar deras behov. Vidare hänvisar Riksrevisionen till att bolagets såväl styrning som effektivitet har ifrågasatts. Regeringen framhåller att Riksrevisionen som en central uppgift ska granska effektiviteten i statlig verksamhet, statliga insatser och statliga åtaganden och därför är väl lämpad att granska Samhall och dess verksamhet. Mot denna bakgrund anför regeringen att den i nuläget därför inte kommer att tillsätta en extern utredning om Samhall utan i sedvanlig ordning återkommer med resultatet och eventuella ytterligare åtgärder när Riksrevisionens rapport överlämnats till riksdagen.

Regeringen anser att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Det är av stor vikt att utvecklingsarbetet kring den ekonomiska styrningen fortsätter, och utskottet vill framhålla betydelsen av en fortsatt dialog mellan riksdagen och regeringen i detta arbete.

Utskottet noterar att regeringen anför att det som en följd av snäva tidsramar inte har varit möjligt att ge resultatredovisningen ett fullödigt innehåll. Utskottet utgår från att nästa års budgetproposition kommer att innehålla en sedvanlig resultatredovisning i enlighet med budgetlagens krav. Utskottet kommer då att återkomma med närmare bedömning av regeringens resultatredovisning.

Därutöver noterar utskottet regeringens redovisning med anledning av tre tillkännagivanden i budgetpropositionen för 2023 inom utgiftsområde 14. Regeringen gör bedömningen att dessa tillkännagivanden är slutbehandlade. Utskottet gör ingen annan bedömning.

Statens budget inom utgiftsområde 14

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt regeringens förslag, antar regeringens lagförslag om en förlängning av de tillfälliga lättnaderna i arbets- och karensvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen och lämnar de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen föreslår. Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Centerpartiets och Miljöpartiets alternativa förslag till anslagsfördelning avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

Propositionen

I budgetpropositionen för 2023 föreslår regeringen att anslagen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv sammanlagt ska bestämmas till 90 103 686 000 kronor (prop. 2022/23:1 utg.omr. 14 punkt 5). För vissa anslag föreslår regeringen också att den bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag (punkt 6). Regeringen föreslår också ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring som medför ökade utgifter inom utgiftsområdet (punkterna 1 och 4).

I det följande sammanfattas regeringens förslag till anslagsfördelning för respektive område inom utgiftsområde 14. Regeringens förslag till anslag och beställningsbemyndiganden framgår också av tabellerna i bilaga 2 och 3.

Arbetsmarknad

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget får bl.a. användas för Arbetsförmedlingens förvaltningsutgifter.

Anslaget minskas bl.a. för att finansiera Boverkets övertagande av platsdatabasen Segregationsbarometern. Anslaget påverkas också av regeringens beslut om en ny struktur för samhällets krisberedskap och det civila försvaret, vilket bl.a. medför ytterligare uppgifter för Arbetsförmedlingen.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 7 591 264 000 kronor.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, statliga ålderspensionsavgifter samt statsbidrag till arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

Anslaget ökas bl.a. på grund av regeringens satsning på bibehållna nivåer i arbetslöshetsförsäkringen samt förslag om en förlängning av de tillfälliga bestämmelserna i arbetslöshetsförsäkringen. Makroekonomiska förutsättningar, såsom effekten av ändrade antaganden om antalet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program påverkar också nivån på anslaget.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 38 432 392 000 kronor.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt utgifter för program och insatser för kvinnor och män som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Anslaget minskas framför allt som en följd av regeringens förslag om effektiviseringar av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Anslaget påverkas även bl.a. av den makroekonomiska utvecklingen, främst en förändrad bedömning av antalet arbetslösa.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 6 926 037 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 000 000 000 kronor 2024–2032.

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för statsbidrag för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och statsbidrag till Samhall AB.

Anslaget påverkas av den makroekonomiska utvecklingen, bl.a. antaganden om konsumentprisindex och timlöneutveckling.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 20 830 367 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 000 kronor 2024–2027.

1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige: Anslaget får användas för förvaltningsutgifter vid Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet). Anslaget får även användas för utgifter för nationell medfinansiering av s.k. tekniskt stöd inom Europeiska socialfonden, Europeiska socialfonden plus och Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 131 059 000 kronor.

1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020: Anslaget får användas för utgifter för utbetalningar av stöd från Europeiska socialfonden för programperioden 2014–2020. Utbetalningarna avser delfinansiering av det nationella socialfondsprogrammet för investering för tillväxt och syssel-sättning. Anslaget omfattar även särskilda EU-medel, utöver socialfondsmedel, för EU:s sysselsättningsinitiativ för unga. Anslaget får även användas för viss statlig medfinansiering av det nationella socialfondsprogrammet.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 2 414 000 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 100 000 kronor 2024.

1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027: Anslaget får användas för utgifter för utbetalningar av stöd från Europeiska socialfonden plus för programperioden 2021–2027. Utbetalningarna avser delfinansiering av det nationella socialfondsprogrammet 2021–2027. Anslaget får även användas för viss statlig medfinansiering av det nationella socialfondsprogrammet.

Regeringen anger att anslaget minskas till följd av reformer och finansiering som föreslås i budgetpropositionen.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 550 000 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 405 000 000 kronor 2024–2030.

1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering: Anslaget får användas för Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings-politisk utvärderings (IFAU) förvaltningsutgifter och forskningsbidrag.

Anslaget ökas till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 43 666 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2024 och 2025.

1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen: Anslaget får användas för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens förvaltningsutgifter.

Anslaget ökas till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 81 327 000 kronor.

1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till administration av grundbeloppet enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslös-hetskassor för dem som inte är anslutna till någon arbetslöshetskassa.

Anslaget ökas till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 59 956 000 kronor.

1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för verksamheten enligt den överenskommelse svenska staten har med Finland och Norge om anordnande av utbildningar samt kompensation för de ökade kostnader som uppstår för dessa länder till följd av att utbildningstjänsterna är mervärdesskattepliktiga i Sverige.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 8 303 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 33 212 000 kronor 2024–2027.

1:12 Bidrag till lönegarantiersättning: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till lönegarantiersättning enligt lönegarantilagen (1992:497) och de socialavgifter som ska betalas i samband med lönegarantiutbetalningen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Anslaget får även användas för utgifter för arbetet med handläggning av lönegarantiärenden.

Regeringen anger att den makroekonomiska utvecklingen, främst en minskad driftsöverskottsandel, medför att anslaget ökas.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 1 678 000 000 kronor.

1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar: Anslaget får användas för utgifter för stöd till arbetsgivare för nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar. Anslaget får även användas för utgifter för etableringsjobb.

Anslaget ökas till följd av bl.a. den tillfälliga förstärkning av nystartsjobb som riksdagen beslutat om i budgetbeslutet för 2022. Anslaget minskas till följd av reformer och finansiering som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2023.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 8 129 311 000 kronor.

1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget får användas för utgifter för etableringsersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Föreslagna reformer och finansiering, bl.a. minskat antal kvotflyktingar, innebär att anslaget minskas med 95 miljoner kronor. Ett antagande om förändrade volymer innebär att anslaget ökas.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 1 119 813 000 kronor.

1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen: Anslaget får användas för utgifter för offentligt tillhandahållna tjänster för grundläggande omställnings- och kompetensstöd på arbetsmarknaden.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 1 000 000 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 64 000 000 kronor 2024.

Arbetsliv

2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget får användas för Arbetsmiljöverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag till myndigheter samt statsbidrag till arbetsmarknadens parter för arbete mot arbetslivskriminalitet.

Anslaget ökas till följd av pris- och löneomräkning. Anslaget ökas också till följd av tidigare beslutade, föreslagna och aviserade reformer.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 819 020 000 kronor.

2:2 Arbetsdomstolen: Anslaget får användas för Arbetsdomstolens förvaltningsutgifter.

Anslaget ökas till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 35 798 000 kronor.

2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO): Anslaget får användas för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen (ILO). Högst 1 100 000 kronor får användas för utgifter för deltagande i ILO:s verksamhet och för ILO-kommittén.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 33 722 000 kronor.

2:4 Medlingsinstitutet: Anslaget får användas för Medlingsinstitutets förvaltningsutgifter.

Anslaget ökas till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 57 683 000 kronor.

2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap: Anslaget får användas för Myndigheten för arbetsmiljökunskaps förvaltningsutgifter.

Anslaget ändras bl.a. till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 49 968 000 kronor.

2:6 Regional skyddsombudsverksamhet: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till de centrala arbetstagarorganisationerna för den regionala skyddsombudsverksamheten.

Regeringen föreslår att anslaget för 2023 bestäms till 112 000 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2024.

Lagförslag om en förlängning av de tillfälliga lättnaderna i arbets- och karensvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen

Med anledning av pandemins påverkan på arbetsmarknaden och enskildas ekonomi har vissa tillfälliga bestämmelser införts i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Bestämmelserna innebär bl.a. lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret. När det gäller arbetsvillkoret som regleras i 12 § lagen om arbetslöshetsförsäkring har antalet arbetade timmar som krävs för att uppfylla villkoret tillfälligt sänkts. När det gäller antalet karensdagar som regleras i 21 § lagen om arbetslöshetsförsäkring har de tillfälligt minskats från sex till två.

De tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret upphör att gälla den 1 januari 2023. Regeringens avsikt är att återkomma med förslag om att lättnader i arbetslöshetsförsäkringen motsvarande dem som har införts under pandemin ska gälla även framgent. Med hänsyn till att Sverige bedöms vara på väg in i en lågkonjunktur som kan antas få negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och sysselsättningen anser regeringen att det är lämpligt att de tillfälliga reglerna gäller utan uppehåll till dess att en långsiktig lösning kan vara på plats.

Regeringen föreslår därför att de tillfälliga reglerna förlängs att gälla t.o.m. den 31 december 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 14 punkterna 1 och 4). Förslaget innebär ändringar i ikraftträdandebestämmelserna till tidigare beslutade lagar.

När det gäller förslaget om förlängd lättnad i arbetsvillkoret gör regeringen bedömningen att det får begränsade ekonomiska konsekvenser för statens budget eftersom det bedöms omfatta ett begränsat antal personer. Förslaget bedöms öka utgifterna med 50 miljoner kronor under 2023.

När det gäller förslaget om förlängd lättnad i karensvillkoret gör regeringen bedömningen att det ökar statens utgifter för arbetslöshetsförsäkringen med 122 miljoner kronor under 2023.

Motionerna

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har var för sig presenterat alternativa budgetförslag för 2023. Förslagen innehåller andra anslagsnivåer än vad regeringen har föreslagit. En sammanställning som visar hur motionsförslagen avviker från regeringens förslag finns i bilaga 2.

Socialdemokraterna

I kommittémotion 2022/23:2052 av Teresa Carvalho m.fl. lämnar Socialdemokraterna förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än regeringen (yrkande 1). Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 1 730 000 000 kronor och att fem anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Socialdemokraterna föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget ökas med 100 000 000 kronor. Behovet av att tillföra ökade resurser inom Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag framförs även i ett särskilt yrkande (yrkande 10).

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget ökas med 2 535 000 000 kronor. Socialdemokraterna betonar vikten av en aktiv arbetsmarknadspolitik med en bred uppsättning arbetsmarknadspolitiska verktyg. För att få fler människor i arbete, inte minst utrikes födda kvinnor, vill partiet återinföra extratjänsterna och tillför därför medel inom anslaget. Förslaget om att återinföra extratjänsterna framförs även i ett särskilt yrkande (yrkande 4).

1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar: Anslaget minskas med 1 100 000 000 kronor.

1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget ökas med 95 000 000 kronor.

2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget ökas med 100 000 000 kronor. Socialdemokraterna anser att resurserna till Arbetsmiljöverket behöver ökas, inte minst för att de ska ha möjlighet att anställa fler arbetsmiljöinspektörer. Förslaget om ökade medel till Arbetsmiljöverket framförs även i ett särskilt yrkande (yrkande 14).

Vänsterpartiet

I partimotion 2022/23:1243 av Nooshi Dadgostar m.fl. lämnar Vänsterpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 13 040 000 000 kronor och att sex anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget ökas med 1 500 000 000 kronor. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till den pågående reformeringen av Arbetsförmedlingen och de nedskärningar som gjorts inom myndigheten. Vänsterpartiet anser att det krävs mer resurser till Arbetsförmedlingen för att stärka den lokala närvaron, anställa mer personal och säkerställa likvärdig service i hela landet.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd: Anslaget ökas med 8 230 000 000 kronor. Vänsterpartiet anser att arbetslöshetsförsäkringen behöver rustas upp för att ge inkomsttrygghet för fler löntagare. De tillfälliga förstärkningarna under pandemin, som regeringen nu vill förlänga, är enligt partiet bra men inte tillräckliga. Partiet vill under de kommande åren se succesiva förbättringar med början 2023 när de tillfälliga kvalificerings- och ersättningsreglerna görs permanenta, ersättningsnivån ändras till 80 procent under hela ersättningsperioden och taket höjs för hela ersättningsperioden. 2023 höjs även grundbeloppet och ersättningarna i aktivitetsstödet i relation till höjningen av taket. Anslaget påverkas även av Vänsterpartiets förslag om att pensionsavgift och pensionsrätt ska beräknas utifrån bakomliggande inkomst. Partiets förslag om förstärkt statligt ansvar för och utökad satsning på etablering innebär en besparing inom anslaget.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget ökas med 2 535 000 000 kronor. Vänsterpartiet framhåller behovet av en mer ambitiös arbetsmarknadspolitik för att rusta och stödja dem som står utan jobb. Partiet avvisar den neddragning av anslaget som regeringen vill se med hänvisning till effektiviseringar. Regeringens ambition att öka antalet matchningstjänster avvisas också. Vänsterpartiet vill se en ökning av antalet personer i arbetsmarknadsutbildning och en förbättring av kvaliteten på utbildningarna och tillför därför medel inom anslaget. Anslaget påverkas även av att partiet avvisar regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar som Sverige ska ta emot.

1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget ökas med 535 000 000 kronor. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar som Sverige ska ta emot. Anslaget påverkas även av partiets förslag om förstärkt statligt ansvar för och utökad satsning på etablering.

2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget ökas med 220 000 000 kronor. Vänsterpartiet anser att Arbetsmiljöverket behöver tillföras mer resurser för att anställa fler arbetsmiljöinspektörer.

2:6 Regional skyddsombudsverksamhet: Anslaget ökas med 20 000 000 kronor. Vänsterpartiet anser att de fackliga centralorganisationerna behöver ett större ekonomiskt stöd än i dag för att stärka de regionala skyddsombudens viktiga arbete.

Centerpartiet

I kommittémotion 2022/23:2207 av Jonny Cato m.fl. lämnar Centerpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än regeringen (yrkande 1). Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen understiger regeringens förslag med 5 392 028 000 kronor och att 14 anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Centerpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget minskas med 18 268 000 kronor till följd av en justering av pris- och löneomräkningen jämfört med regeringens förslag.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd: Anslaget minskas med 5 543 000 000 kronor. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om höjda nivåer i arbetslöshetsförsäkringen, lägre kvalificeringskrav för ersättning och färre karensdagar. Partiet yrkar därmed avslag på regeringens lagförslag i denna del (yrkandena 2 och 5). Anslaget påverkas även av Centerpartiets förslag om en mer symmetrisk ersättningsmodell för arbetslöshetsförsäkringen och om att bredda etableringsjobben.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget ökas med 677 000 000 kronor. För att undvika att tillgängliga medel inom anslaget sjunker i förhållande till utgiftsprognosen för 2022 vill Centerpartiet se en omfördelning av medel från anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. till det aktuella anslaget. Anslaget påverkas även av partiets förslag om att bredda etableringsjobben och av att partiet avvisar regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar.

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget minskas med 650 000 000 kronor till följd av att Centerpartiet vill se en omfördelning av medel från det aktuella anslaget till anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige: Anslaget minskas med 359 000 kronor till följd av en justering av pris- och löneomräkningen jämfört med regeringens förslag.

1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering: Anslaget minskas med 170 000 kronor till följd av en justering av pris- och löneomräkningen jämfört med regeringens förslag.

1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen: Anslaget minskas med 332 000 kronor till följd av en justering av pris- och löneomräkningen jämfört med regeringens förslag.

1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet: Anslaget minskas med 236 000 kronor till följd av en justering av pris- och löneomräkningen jämfört med regeringens förslag.

1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar: Anslaget ökas med 66 000 000 kronor till följd av Centerpartiets förslag om att bredda etableringsjobben.

1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget ökas med 80 000 000 kronor. Anslaget påverkas av Centerpartiets förslag om att bredda etableringsjobben och av att partiet avvisar regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar.

2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget minskas med 2 073 000 kronor till följd av en justering av pris- och löneomräkningen jämfört med regeringens förslag.

2:2 Arbetsdomstolen: Anslaget minskas med 105 000 kronor till följd av en justering av pris- och löneomräkningen jämfört med regeringens förslag.

2:4 Medlingsinstitutet: Anslaget minskas med 289 000 kronor till följd av en justering av pris- och löneomräkningen jämfört med regeringens förslag.

2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap: Anslaget minskas med 196 000 kronor till följd av en justering av pris- och löneomräkningen jämfört med regeringens förslag.

Miljöpartiet

I kommittémotion 2022/23:2108 av Nicklas Attefjord m.fl. lämnar Miljöpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än regeringen. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 3 396 000 000 kronor och att fyra anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Miljöpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget ökas med 409 000 000 kronor. Miljöpartiet anser att Arbetsförmedlingen måste tilldelas tillräckligt med resurser för att kunna fokusera på långsiktigt verksamma insatser, inte minst för utrikes födda kvinnor.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd: Anslaget ökas med 100 000 000 kronor.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget ökas med 2 455 000 000 kronor. Miljöpartiet avvisar regeringens förslag till neddragning av anslaget för att effektivisera verksamheten och fokusera på arbetsnära insatser. Partiet menar att det är fel väg framåt och att personer som står långt från arbetsmarknaden och personer med funktionsnedsättning riskerar att drabbas negativt. Vidare tillför partiet medel inom anslaget för en utökning av riktade arbetsmarknadsutbildningar. Miljöpartiet förespråkar också satsningar på lokala jobbspår och evidensbaserade modeller. Miljöpartiet vill därutöver se ökade medel inom anslaget för att fördubbla längden på etableringsprogrammet för den som behöver det och göra etableringsprocessen mer individanpassad. Anslaget påverkas även av att partiet avvisar regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar som Sverige ska ta emot

1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget ökas med 432 000 000 kronor. Miljöpartiet vill att de människor från Ukraina som omfattas av massflyktsdirektivet och har fått tillfälligt uppehållstillstånd ska omfattas av samma regler som asylsökande som beviljas uppehållstillstånd och tillför därför medel inom anslaget.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknad

Alla som kan arbeta ska göra det. Genom arbete kan människor försörja sig själva, känna större delaktighet i samhället samt bidra till tillväxt och välfärd. Utskottet delar regeringens uppfattning att arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i arbete. Arbetslinjen behöver återupprättas. Att ge fler möjlighet till jobb är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att bryta utanförskap, öka tryggheten och stärka välfärden. Utskottet vill i sammanhanget välkomna att Tidöavtalet – som ingåtts mellan samarbetspartierna Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – stakar ut en ny inriktning för ett reformarbete med sikte på en effektivare jobbpolitik.

När det gäller situationen på arbetsmarknaden har det enligt budgetpropositionens resultatredovisning visserligen skett en förbättring sedan mitten av 2021, men Sverige har i ett europeiskt perspektiv en hög arbetslöshet. Därtill är långtidsarbetslösheten fortfarande hög och problemen att komma in på arbetsmarknaden är särskilt stora för utrikes födda. Detta är enligt utskottet en av politikens största utmaningar. Utskottet noterar att antalet personer som har varit utan arbete i två år eller mer fortfarande är betydligt större nu än före pandemin. Samtidigt är det brist på arbetskraft på flera områden på arbetsmarknaden. Matchningen behöver därför förbättras och kompetensbristen motas.

Arbetsmarknadspolitiken spelar givetvis en viktig roll för att möta de utmaningar som finns på arbetsmarknaden, men även åtgärder inom andra politikområden är avgörande för att nå önskade resultat. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet att regeringen för att motverka en högre arbetslöshet aviserar reformer inom åtminstone tre områden under de kommande åren. För det första behöver det bli mer lönsamt att arbeta och utbilda sig. Under mandatperioden ska skatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare sänkas för att öka incitamenten att arbeta och därmed öka antalet arbetade timmar i ekonomin. För det andra aviserar regeringen en stor bidragsreform som syftar till att förbättra chanserna för människor att komma in i eget arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap. Ett bidragstak ska införas, tydliga och anpassade aktivitetskrav ska ställas på alla som har försörjningsstöd och möjligheten till samhällsnyttiga insatser ska utredas. För det tredje behöver möjligheterna till omställning stärkas. Liksom regeringen anser utskottet att det omställningsstudiestöd som nu införts och som finansieras inom utgiftsområde 14 är centralt i det arbetet.

Dessutom vill utskottet framhålla betydelsen av en fungerande matchning på arbetsmarknaden för att minska risken för att arbetslösheten stiger och biter sig fast på en hög nivå. Flera branscher har svårt att hitta arbetskraft med rätt utbildning och kompetens. Det är därför välkommet att regeringen föreslår en satsning på fler platser på regionalt yrkesvux inom komvux (se utg.omr. 16). Viktiga satsningar är också förstärkningen av jobbskatteavdraget för äldre som leder till att det lönar sig mer att arbeta för äldre, liksom det kommande förslaget om en förstärkning av reseavdraget för arbetsresor som kan förväntas bidra till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och en något lägre arbetslöshet (förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.1.3 och 12.2).

Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Utskottet anser att den arbetsmarknadspolitiska verksamhetens bidrag till en mer välfungerande arbetsmarknad behöver förbättras ytterligare. När det gäller reformer inom utgiftsområde 14 delar utskottet regeringens bedömning att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Genom att prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och som bidrar till en hög sökaktivitet kan anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas.

En sådan effektivisering ger utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden. Det handlar bl.a. om arbetsmarknadsutbildning som kan rusta de arbetssökande för de lediga jobben och därmed bidra till att motverka kompetensbristen på arbetsmarknaden. Utskottet noterar dock att könsfördelningen inom bl.a. arbetsmarknadsutbildningen fortfarande är ojämn. Arbetet för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden behöver därför fortsätta. Även om resultatredovisningen visar på att en positiv utveckling det senaste året behöver mer göras för att skillnaderna mellan kvinnors och mäns deltagande i olika insatser ska minska.

En effektivare arbetsmarknadspolitik ger också utrymme för en fortsatt ökning av matchningstjänster som kan bidra till förkortade arbetslöshetstider och till att förebygga och motverka långtidsarbetslöshet. Av resultatredovisningen framgår att den nya matchningstjänsten Rusta och matcha ökade kraftigt under 2021 från en relativt låg nivå i början av året och successivt ersatte tjänsten Stöd och matchning i hela landet. I slutet av 2021 uppgick antalet deltagare i Rusta och matcha till drygt 36 000. Ökningen har fortsatt i snabb takt och i juni 2022 uppgick antalet kvarstående deltagare till drygt 68 000. Utskottet vill framhålla att den ökade omfattningen av dessa tjänster är ett viktigt steg i arbetet med att reformera den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

En effektivare arbetsmarknadspolitik ger även utrymme för att fler ska kunna ta del av arbetspraktik. En praktikplats kan vara en bra väg in på arbetsmarknaden, bl.a. genom att överbrygga arbetsgivarens osäkerhet om en persons kompetenser. Praktik ger arbetslivserfarenhet som kan bidra till att bryta passivitet hos de arbetssökande och till att förbättra deras jobbchanser. Utskottet välkomnar därför att regeringen föreslår att medel tillförs för att möjliggöra fler praktikplatser som en byggsten i arbetet för att fler ska få ett jobb och bli självförsörjande.

Utskottet noterar att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet samtliga vill öka anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Inriktningen på politiken skiljer sig dock åt mellan partierna, och särskilt Vänsterpartiet motsätter sig tydligt regeringens ambition att öka antalet matchningstjänster till förmån för bl.a. arbetsmarknadsutbildning i Arbetsförmedlingens regi. Utskottet anser förvisso att arbetsmarknadsutbildning är en viktig insats men att den bör anordnas av andra än Arbetsförmedlingen, liksom att matchande och rustande insatser i huvudsak bör utföras av fristående aktörer. I Miljöpartiets alternativa budgetförslag betonas vikten av att arbetsmarknadsutbildning når fler kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket utskottet som framgått instämmer i. Utskottet gör dock ingen annan bedömning än regeringen när det gäller prioriteringen mellan olika insatser eller nödvändigheten av att effektivisera arbetsmarknadspolitiken, vilket innebär en minskning av det totala anslaget för program och insatser. Utskottet delar inte Miljöpartiets bedömning att detta skulle leda till ett försämrat stöd till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Utskottet delar heller inte Miljöpartiets uppfattning när det gäller möjligheten att fördubbla etableringsprogrammet eller öka anslaget till etableringsersättningen. Enligt utskottet är ökad sysselsättning avgörande för att förbättra integrationen och i det ligger att nyanlända snabbare måste etablera sig på arbetsmarknaden liksom att bidragsberoendet bland utrikes födda måste minska. Utskottet vill här välkomna det reformarbete som inletts med Tidöavtalet; det gäller bl.a. att etableringstillägget och rätten till kompletterande försörjningsstöd bör avskaffas för dem som har etableringsersättning. Etableringsersättningen bör enligt utskottet vara lägre än de offentliga stöd och bidrag som kan komma i fråga för personer som bott länge i Sverige. I ett vidare perspektiv bör integrationspolitiken bli mer kravbaserad, och den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska.

När det gäller extratjänsterna som Socialdemokraterna vill återinföra anser utskottet att de är dyra och sällan leder till reguljära jobb när den statliga subventionen tar slut. Utskottet står bakom förra årets riksdagsbeslut om att fasa ut extratjänsterna. Sammanfattningsvis när det gäller de arbetsmarknadspolitiska insatserna kan utskottet konstatera att det i realiteten saknas ett trovärdigt gemensamt alternativ till regeringens politik för ett återupprättande av arbetslinjen så att fler kommer i arbete.

Utskottet anser att arbetslöshetsförsäkringen har en central roll i arbetsmarknadspolitiken. Arbetslöshetsförsäkringen ger ekonomisk trygghet till den som förlorar arbetet och behöver ställa om mellan jobb och är således en garant för trygghet i förändring. Arbetslöshetsförsäkringen har en roll att spela för strukturomvandlingen och för att den svenska ekonomin ska kunna vara öppen och dynamisk. Med anledning av pandemins påverkan på arbetsmarknaden och enskildas ekonomi har vissa tillfälliga bestämmelser införts i arbetslöshetsförsäkringen; det gäller såväl höjning av ersättningsnivåer som lättnader ifråga om arbets- och karensvillkoret. Med hänsyn till att Sverige bedöms vara på väg in i en lågkonjunktur som kan antas få negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och sysselsättningen delar utskottet regeringens bedömning att det är lämpligt att de tillfälliga reglerna gäller utan uppehåll till dess att en långsiktig lösning kan vara på plats. Utskottet instämmer med regeringen i att den gemensamma välfärden ska vara pålitlig. Utskottet välkomnar att regeringen senare under mandatperioden avser att återkomma till riksdagen med förslag om att motsvarande lättnader ska gälla tills vidare. Utskottet noterar att departementspromemorian En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (Ds 2022:28) innehåller sådana förslag.

Utskottet noterar att Centerpartiet kraftigt sänker anslaget för arbetslöshetsförsäkring, medan Vänsterpartiet gör en motsvarande kraftig höjning. Utskottet anser att en väl avvägd arbetslöshetsförsäkring även framöver är en viktig del i att bemöta förändringar på arbetsmarknaden. Enligt utskottet gör Centerpartiet i detta avseende en felaktig prioritering i och med sin utformning av arbetslöshetsförsäkringen. Detta innebär dock inte att utskottet har förståelse för Vänsterpartiets förslag om bl.a. en höjning av den högsta dagpenningen och grundbeloppet långt utöver regeringens förslag. En ytterligare ökning av ersättningsgraden skulle innebära att arbetslösa söker arbete mindre aktivt och accepterar färre jobberbjudanden, vilket kan förlänga tiden i arbetslöshet. Det kan även innebära att företagens kompetensförsörjning försämras. En sådan urholkning av arbetslinjen vill utskottet inte medverka till. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag att dagens tillfälliga ersättningsnivåer inom arbetslöshetsförsäkringen och i aktivitetsstödet ska gälla även framgent. Det gäller även övriga tillfälliga lättnader inom arbetslöshetsförsäkringen som annars upphör vid årsskiftet. Utskottet delar därmed inte vare sig Centerpartiets eller Vänsterpartiets överväganden i fråga om arbetslöshetsförsäkringen.

Utskottet anser således att det finns goda skäl att stå bakom den anslagsfördelning som regeringen föreslår för en effektiv arbetsmarknadspolitik och ett återupprättande av arbetslinjen.

Arbetsliv

Utskottet anser att goda arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö är avgörande för en väl fungerande arbetsmarknad. Ingen som arbetar i Sverige ska ha ett arbete där man blir utnyttjad eller utsliten. Ingen ska heller riskera att dö eller skadas allvarligt i sitt arbete. Tillsyn av arbetsmiljö är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden. Som regeringen framhåller behövs det en fortsatt hög ambitionsnivå i arbetsmiljöpolitiken för att möta olika utmaningar i arbetslivet. Genomförandet av arbetsmiljöstrategin 2021–2025 är en viktig del i att stärka arbetet med att uppnå målet för arbetslivspolitiken. Utskottet vill även framhålla den pågående satsningen när det gäller Myndigheten för arbetsmiljökunskaps arbete med kunskapssammanställningar på arbetsmiljöområdet.

Utskottet konstaterar att arbetslivskriminaliteten ökar i omfattning och är en inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten. Arbetslivskriminaliteten leder till att konkurrensen snedvrids och att seriösa företagare konkurreras ut av oseriösa företag. Därtill orsakar arbetslivskriminaliteten bl.a. en ökad otrygghet på arbetsmarknaden, att arbetskraft utnyttjas och att offentliga medel riskerar att gå till kriminella. Utskottet instämmer givetvis med regeringen i fråga om betydelsen av att bekämpa brott, fusk och missbruk kopplat till arbetsmarknaden och av att sanktioner är träffsäkra och effektiva. Det är därför viktigt att bl.a. satsningarna för att stärka Arbetsmiljöverkets samordnande roll i samverkan mot arbetslivskriminalitet och för en utökad tillsyn av arbetsmiljön kan fortsätta.

När det gäller de alternativa anslagsförslagen på arbetslivsområdet noterar utskottet att Centerpartiets förslag sticker ut genom neddragningar på förvaltningsanslaget för såväl Arbetsmiljöverket som Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Det förvånar utskottet att Centerpartiet inte prioriterar arbetsmiljön på samma sätt som regeringspartierna och övriga partier. Såväl tillsyn av arbetsmiljön som en förbättrad kunskap om vilka arbetsmiljöinsatser som fungerar kan bidra till att skapa ett mer hållbart arbetsliv.

Utskottet anser således att det finns goda skäl att stå bakom den anslagsfördelning som regeringen föreslår inom arbetslivspolitiken.

Lagförförslagen om en förlängning av de tillfälliga lättnaderna i arbets- och karensvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen. Därmed avstyrks kommittémotion 2022/23:2207 (C) yrkandena 2 och 5.

Sammanfattande ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslagsfördelning inom utgiftsområde 14 för 2023, liksom förslaget om bemyndiganden för regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som innebär behov av framtida anslag. Utskottet tillstyrker också regeringens lagförslag. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Ytterligare förslag om förlängning av tillfälliga bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag om en förlängning av den tillfälliga möjligheten till undantag från femårsregeln för företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Motionsyrkanden om att avslå regeringens förslag avslås.

Propositionen

Med anledning av pandemins påverkan på arbetsmarknaden och enskildas ekonomi har vissa tillfälliga bestämmelser införts i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Bestämmelserna innebär bl.a. en tillfällig möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från den s.k. femårsregeln för företagare. Femårsregeln följer av 35 § lagen om arbetslöshetsförsäkring och innebär en begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i näringsverksamheten.

Den tillfälliga upplysningsbestämmelsen upphör att gälla den 31 december 2022. Regeringens avsikt är att återkomma med förslag om att lättnader i arbetslöshetsförsäkringen motsvarande dem som har införts under pandemin ska gälla även framgent. Med hänsyn till att Sverige bedöms vara på väg in i en lågkonjunktur som kan antas få negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och sysselsättningen anser regeringen att det är lämpligt att de tillfälliga reglerna gäller utan uppehåll till dess att en långsiktig lösning kan vara på plats.

Regeringen föreslår därför att den tillfälliga upplysningsbestämmelsen förlängs att gälla t.o.m. den 31 december 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 14 punkterna 2 och 3). Förslaget innebär ändringar i ikraftträdandebestämmelserna till tidigare beslutade lagar.

Regeringen anger att förslaget i sig inte bedöms ha några ekonomiska konsekvenser för statens budget.

Motionen

I kommittémotion 2022/23:2207 av Jonny Cato m.fl. avvisar Centerpartiet regeringens förslag att förlänga den tillfälliga upplysningsbestämmelsen till och med den 31 december 2023 (yrkandena 3 och 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen. Därmed avstyrks kommittémotion 2022/23:2207 (C) yrkandena 3 och 4.

Särskilda yttranden

1.	Statens budget inom utgiftsområde 14, punkt 1 (S)
	Teresa Carvalho (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S), Sofia Amloh (S) och Jim Svensk Larm (S) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 13 december 2022 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 14 inte får överstiga 90 103 686 000 kronor 2023 (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Socialdemokraternas politik inom området arbetsmarknad och arbetsliv.

I partimotionen Vårt Sverige kan bättre (mot. 2022/23:2074) presenteras Socialdemokraternas budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken. Motionen behandlas i betänkande 2022/23:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 5 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 14.

Vi lever i en orolig tid. Rysslands hänsynslösa krig i Ukraina har stöpt om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, samtidigt som Putins energikrig prövar både ekonomin och sammanhållningen i Europas länder. I Sverige pressas både hushåll och företag. Reallönerna urholkas och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Därtill står Sverige inför en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet. Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle, där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans. Dessvärre möter inte regeringens budgetproposition för 2023 den situation som Sverige står inför. Budgetpropositionen är ett pärlband av löftesbrott som tydligt visar att Sverigedemokraterna och regeringspartierna saknar verklighetsförankrade lösningar på samhällsproblemen. Vad som krävs nu är en ansvarsfull politik som sätter välfärden och kampen mot samhällsproblemen främst, och som rustar Sverige och svenska folket för att möta tuffare ekonomiska tider. Socialdemokraterna har lagt fram en budgetmotion som det går att lita på – med rejäla investeringar för att skydda välfärden och hushållens ekonomi och för att öka tryggheten i hela Sverige.

Socialdemokraternas förslag till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 14 läggs fram i kommittémotion 2022/23:2052. Vår politik innebär en annan inriktning på arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken än den som regeringen föreslår och som utskottet har anslutit sig till. Till skillnad från den väg som regeringen har valt innebär vårt förslag tydliga prioriteringar för att få fler människor i arbete. Det innebär också viktiga steg för att bryta den segregation som ligger till grund för mycket av den kriminalitet och den splittring som i dag finns på många håll i vårt land. Vi beklagar att regeringen och Sverigedemokraterna inte verkar se de utmaningar som finns för att få fler människor i arbete utan väljer att gå fram med kraftiga och oansvariga neddragningar inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken.

Vi konstaterar att Sverige och världen befinner sig i oroliga tider och går mot en lågkonjunktur. Samtidigt konstaterar vi att Sverige tack vare en ansvarsfull socialdemokratisk ekonomisk politik möter lågkonjunkturen utifrån en styrkeposition på arbetsmarknaden. 450 000 fler arbetar i dag jämfört med 2014. Andelen som arbetar har ökat och etableringstiden för nyanlända har halverats. Långtidsarbetslösheten minskar för första gången på länge och aldrig förr har så många svenskar gått till jobbet. Det är avgörande att vi inte nu låter denna styrkeposition försakas utan i stället utformar en politik som innebär att Sverige, och alla som arbetar, går starkare ur krisen. En central del i det är utformandet av en aktiv arbetsmarknadspolitik där den som blir av med jobbet snabbt kan få stöd och insatser för att kunna ställa om. Vi avvisar därför de kraftiga och oansvariga neddragningar som regeringen föreslagit inom arbetsmarknadspolitiken och som utskottet har ställt sig bakom.

Vidare anser vi att det finns goda skäl att tillföra resurser för att återinföra extratjänsterna som de högerkonservativa tog bort i samband med budgetbeslutet 2022. Med tanke på hur situationen på arbetsmarknaden ser ut är det i synnerhet viktigt att få fler utrikes födda kvinnor att gå från utanförskap till arbete. Extratjänsterna har varit en betydelsefull insats i detta avseende och kan bli det igen. Extratjänsterna kan överlag spela en viktig roll i den breda palett av insatser som behövs för att få fler långtidsarbetslösa att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Vi anser också att det finns skäl att stärka Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag för att förbättra myndighetens arbete och öka den lokala närvaron, särskilt där arbetslösheten är som störst.

Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig omställningsförsäkring vars grundläggande funktion är att se till att den som förlorar jobbet inte också blir fattig. Arbetslöshetsförsäkringen motverkar också att löner pressas nedåt och spelar en viktig roll i att stabilisera samhällsekonomin i kriser. Vår ambition som socialdemokrater är att Sverige ska ha en välfärd i absolut världsklass, och i detta ingår en stark arbetslöshetsförsäkring. Den socialdemokratiska regeringen införde under coronapandemin en nödvändig förstärkning på området. Det var viktigt för att säkra löntagarnas trygghet i en historiskt osäker tid. Vi välkomnar att regeringen nu, i kontrast till hur tidigare moderatledda regeringar har agerat vid maktövertagande, förlänger Socialdemokraternas satsning på arbetslöshetsförsäkringen.

Ett område där vi ser behov av att växla upp insatserna är åtgärder för att komma åt den växande arbetslivskriminalitet som göder den organiserade brottsligheten. Det handlar om brottslighet och regelöverträdelser som leder till att människor utnyttjas och far illa på arbetsmarknaden, samtidigt som seriösa företagare konkurreras ut av fuskare och kriminella. I vårt budgetförslag vill vi se ett tillskott till Arbetsmiljöverket för att kunna intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet. Vi menar att ambitionerna för arbetsmiljöpolitiken generellt behöver höjas. Ökade resurser till Arbetsmiljöverket är viktigt också för att myndigheten ska ha möjlighet att anställa fler arbetsmiljöinspektörer.

Sammantaget anvisar vi 1 730 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 14 för 2023.

2.	Statens budget inom utgiftsområde 14, punkt 1 (V)
	Ciczie Weidby (V) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 13 december 2022 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 14 inte får överstiga 90 103 686 000 kronor 2023 (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom området arbetsmarknad och arbetsliv.

I partimotionen En rättvis väg genom krisen – Vänsterpartiets budgetmotion för 2023 (mot. 2022/23:1299) presenteras Vänsterpartiets budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken. Motionen behandlas i betänkande 2022/23:FiU1, och Vänsterpartiets samlade förslag framgår av reservation 6 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 14.

Vi har i dag ett ekonomiskt läge som präglas av hög inflation, stigande räntor och effekter av Rysslands krig i Ukraina. I detta läge är det centralt att värna de svenska hushållens ekonomi. Det är också dags att återupprätta det välfärdssamhälle som tidigare generationer har byggt upp. Vänsterpartiet eftersträvar en samhällsutveckling med goda och jämlika förutsättningar för alla som bor och verkar i vårt land. Vi behöver en ekonomisk politik som är inriktad på full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Samtidigt måste klimatomställningsarbetet accelereras betydligt för att vi ska nå våra klimatmål. Sverigedemokraternas och regeringens budgetproposition präglas av en chockerande passivitet inför såväl stora strukturella samhällsproblem som effekterna av den pågående kostnadskrisen. Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion en helt annan inriktning med kraftfulla åtgärder för att möta de utmaningar som finns.

Vänsterpartiets förslag till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 14 läggs fram i kommittémotion 2022/23:1243. Vänsterpartiets budgetalternativ innebär en inriktning på en mer ambitiös arbetsmarknads- och arbetslivspolitik än den som regeringen och Sverigedemokraterna står bakom. Vänsterpartiet förespråkar den positiva arbetslinjen med en politik för full sysselsättning i kombination med starka trygghetssystem som ger ett skydd för individer vid tillfälliga perioder av arbetslöshet, sjukdom och föräldraledighet samt när arbetslivet är slut. Jag beklagar att utskottet har anslutit sig till den negativa arbetslinje som präglar regeringens förslag där redan utsatta grupper görs ännu mer utsatta. I dessa oroliga tider och på väg in i en lågkonjunktur behövs i stället en enande politik och stärkta insatser för att rusta och stödja dem som står utan jobb.

Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen genomgått en omfattande reformering som har inneburit att en stor del av myndighetens verksamhet har privatiserats. Därtill har myndigheten genomgått omfattande nedskärningar med följden att tusentals anställda har sagts upp och ett stort antal lokala kontor har lagts ned. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till den pågående reformeringen och de nedskärningar som har genomförts inom Arbetsförmedlingen. Effekterna på lokal nivå är tydliga med stora brister i myndighetens lokala närvaro och stöd till arbetssökande och arbetsgivare. För att komma till rätta med problemen och stärka bl.a. närvaron och servicen i hela landet räcker det inte med den satsning som regeringen gör. Till skillnad från utskottet ser jag därför behov av kraftigt ökade tillskott till Arbetsförmedlingen.

Jag anser att det är hög tid att återupprätta den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Fokus på området ska ligga på att förebygga och bryta långtidsarbetslösheten. Jag konstaterar att regeringens inriktning är den omvända genom att den i ett läge med fortsatt hög arbetslöshet och en begynnande lågkonjunktur genomför kraftiga nedskärningar av de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna. Den effektivisering som regeringen säger sig vilja uppnå kommer med stor sannolikhet att innebära att man byter mer kostsamma men effektiva åtgärder i form av arbetsmarknadsutbildning mot exempelvis inköp av matchningstjänster. Det är inte en ordning jag kan ställa mig bakom. Utöver att avvisa de besparingar som regeringen vill se på området finns det skäl att skjuta till ytterligare medel för att ge fler arbetslösa möjligheten att delta i arbetsmarknadsutbildning.

Vidare finns det skäl att förbättra förutsättningarna för nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden. Genom ökade resurser är det möjligt att förstärka det statliga ansvaret och utöka satsningarna på etableringen.

En arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet är avgörande för att skapa starka och trygga löntagare. För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar hans eller hennes kompetens behöver arbetslöshetsförsäkringen ge en rimlig ersättning. Under de senaste decennierna har arbetslöshetsförsäkringen dock försämrats. Det är visserligen välkommet att såväl regeringen som utskottet står bakom att förbättringarna som genomfördes under pandemin i form av höjda ersättningsnivåer och förbättrade kvalificeringsvillkor ska gälla även framgent, men ytterligare förstärkningar behövs. För att återupprätta arbetslöshetsförsäkringen som en inkomstförsäkring krävs under kommande år permanenta förbättringar där staten tar sitt ansvar och skjuter till de resurser som behövs. Under 2023 vill Vänsterpartiet se en kraftig förstärkning av anslaget för att göra de tillfälliga kvalificerings- och ersättningsreglerna permanenta, ändra ersättningsnivån till 80 procent under hela ersättningsperioden och höja taket för hela ersättningsperioden. Samtidigt finns det skäl att höja grundbeloppet och ersättningarna i aktivitetsstödet i relation till höjningen av taket.

När det gäller arbetslivspolitiken vill jag framhålla den avgörande betydelse som Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet har för arbetstagarnas arbetsmiljö. För att Arbetsmiljöverket ska kunna utföra fler inspektioner krävs fler arbetsmiljöinspektörer och således ett kraftigt förstärkt stöd för att kunna anställa dessa. Det är olyckligt att regeringen inte ser det behov som finns av att utöka inspektionsverksamheten. Jag beklagar att inte heller utskottet ser det nödvändiga i att utöka myndighetens resurser.

Slutligen bör den regionala skyddsombudsverksamheten ges ökat ekonomiskt stöd. De regionala skyddsombuden har en central roll i arbetsmiljöarbetet, i synnerhet vid arbetsställen där arbetsstyrkan varierar och vid mindre arbetsställen där det kan vara svårt att rekrytera ett lokalt skyddsombud.

Sammantaget anvisar Vänsterpartiet 13 040 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 14 för 2023.

3.	Statens budget inom utgiftsområde 14, punkt 1 (C)
	Helena Vilhelmsson (C) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 13 december 2022 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 14 inte får överstiga 90 103 686 000 kronor 2023 (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Riksdagsmajoriteten har därmed i det första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Mot denna bakgrund väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Centerpartiets politik inom området arbetsmarknad och arbetsliv.

I partimotionen Jobben, klimatet och hela landet – Centerpartiets budgetmotion för 2023 (mot. 2022/23:2180) presenteras Centerpartiets budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken. Motionen behandlas i betänkande 2022/23:FiU1, och Centerpartiets samlade förslag framgår av reservation 7 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 14.

Sverige står inför svåra ekonomiska tider. Priser, räntor och arbetslöshet stiger. Allt fler får det allt svårare att ha råd att betala räkningar och att tanka bilen. Samtidigt fortsätter världens utsläpp att öka. I detta allvarliga läge krävs att politiken fokuserar på det som är viktigt på riktigt. Fokus måste ligga på att fler ska kunna få eller behålla ett jobb, på att klara klimatomställningen och på att ge människor i hela landet möjlighet att klara hushållsekonomin. Centerpartiet kan konstatera att regeringen inte förmår att möta dessa utmaningar. Trots löften om att regeringen ämnar driva en liberal och borgerlig politik föreslås nu att skatterna på jobb och företag höjs för att finansiera höjda ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen. I Centerpartiets budgetmotion presenteras förslag för ökat jobbskapande, genom sänkta kostnader för att anställa, minskat regelkrångel och värnande av arbetslinjen. Det behövs ett kraftfullt liberalt och grönt alternativ som pekar ut en annan och mer hoppfull väg framåt för Sverige.

Centerpartiets förslag till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 14 läggs fram i kommittémotion 2022/23:2207. Centerpartiet vill se fokus på fortsatta reformer för en arbetsmarknad i omställning och för att Sverige ska stå bättre rustat för framtiden. Inte minst behövs reformer för att grupper med s.k. svag konkurrensförmåga ska komma i arbete, för att minska tudelningen på arbetsmarknaden och för att bibehålla en hög sysselsättningsgrad även i övriga grupper. Under förra mandatperioden var Centerpartiet drivande i att genomföra historiska reformer av arbetsmarknaden i form av bl.a. införandet av en modern arbetsrätt och ett omfattande omställningspaket samt ett förändrat matchningsarbete. Dessa reformer behöver fortsätta att genomföras för att få full effekt och samtidigt kombineras med ytterligare åtgärder för att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden.

Jag konstaterar att trots att reformeringen av Arbetsförmedlingen inte har genomförts fullt ut än har en mindre del av de arbetslösa redan fått hjälp via fristående matchningsaktörer. Av dessa har en mycket hög andel kommit i arbete. En tydlig prioritering inom arbetsmarknadspolitiken måste vara att fler arbetslösa ska få tillgång till en sådan matchningstjänst. Centerpartiet har också krävt att Arbetsförmedlingen i högre grad ska vara lokalt närvarande i hela landet och att lokala framgångsrika samarbetsprojekt med kommuner ska värnas. Dessa delar har inte heller genomförts på ett önskvärt sätt i samband med reformeringen. I Centerpartiets budgetförslag omprioriteras resurser för att många fler arbetslösa ska få ta del av effektiva insatser och på så vis komma till rätta med skevheten i arbetsmarknadspolitiken.

När det gäller etableringsjobben noterar jag att företag som saknar kollektivavtal är uteslutna från att använda sig av anställningsformen. För att möjliggöra för fler småföretag att bidra till jobbskapandet för nyanlända och långtidsarbetslösa vill Centerpartiet att etableringsjobben breddas till att omfatta även företag utan kollektivavtal. Det är fråga om företag som ofta spelar en viktig roll för att utsatta på arbetsmarknaden ska få sitt första jobb. Eftersom småföretag står för huvuddelen av alla nyskapade jobb är potentialen stor för en sådan åtgärd som dels inte kostar mycket netto, dels leder till att personer som omfattas går från mer kostsamma bidrag.

Vidare delar jag inte regeringens bedömning av arbetslöshetsförsäkringen. När det gäller ersättningsnivåerna höjer regeringen taket både tidigt och sent under en arbetslöshetsperiod och golvet under hela arbetslöshetsperioden. När det gäller arbets- och karensvillkoren förlänger regeringen de tillfälliga lättnader som infördes under pandemin. Förslaget, som är regeringens enskilt största förslag på utgiftssidan för 2023, får anses anmärkningsvärt från en regering som säger sig driva en liberal och borgerlig politik. Regeringen konstaterar själv i budgetpropositionen att förslaget bedöms minska sysselsättningen och antalet arbetade timmar, samtidigt som arbetslösheten ökar. Det finns därför goda skäl att avvisa regeringens förslag på området och göra stora besparingar inom finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen bör i stället reformeras i enlighet med den modell som beskrivs i utredningen Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37), där ersättning och kvalificering föreslås baseras på inkomst. Ersättningen bör initialt vara relativt hög, för att därefter trappas ned snabbare och symmetriskt.

Slutligen anser jag att besparingar är möjliga inom flera anslag inom utgiftsområdet genom en sänkning av pris- och löneomräkningen.

Sammantaget anvisar Centerpartiet 5 392 028 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 14 för 2023.

4.	Statens budget inom utgiftsområde 14, punkt 1 (MP)
	Leila Ali Elmi (MP) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 13 december 2022 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 14 inte får överstiga 90 103 686 000 kronor 2023 (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Eftersom Miljöpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Miljöpartiets politik inom området arbetsmarknad och arbetsliv.

I partimotionen Vi bygger det nya gröna folkhemmet – Miljöpartiets budgetmotion för 2023 (mot. 2022/23:2275) presenteras Miljöpartiets budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken. Motionen behandlas i betänkande 2022/23:FiU1, och Miljöpartiets samlade förslag framgår av reservation 8 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 14.

Det ekonomiska läget i Sverige och i världen kännetecknas av betydande utmaningar och osäkerhet. Efter att världen genomlevt en ekonomisk chock av historiskt snitt under covid-19-pandemin följde Rysslands invasion av Ukraina och med det en ny och på många sätt annorlunda ekonomisk chock. Vi befinner oss också i ett klimatnödläge. Då krävs en kraftfull klimatpolitik för att Sverige och världen ska klara den nödvändiga omställningen. Det är inte ett alternativ att pausa klimatomställningen. Tyvärr går Sverigedemokraternas och regeringens budget i motsatt riktning. Över en tredjedel av reformutrymmet går till ökade fossila subventioner med ökade utsläpp, fortsatt beroende av oljestater och en välfärd som riskerar stora neddragningar som följd. Deras budget är inget annat än kolsvart. I kontrast till detta är Miljöpartiets budget inriktad på att vi ska bygga ett nytt grönt folkhem och att ingen ska lämnas efter i det Sverige som ställer om.

Miljöpartiets förslag till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 14 läggs fram i kommittémotion 2022/23:2108. Miljöpartiets budgetalternativ innebär en inriktning på arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken som tar hänsyn till de behov som finns på den svenska arbetsmarknaden. Det innebär också ett väl genomtänkt förslag som bottnar i historiska lärdomar samtidigt som stora kliv tas mot framtiden. Till skillnad från den väg som regeringen vill se på området och som utskottet har ställt sig bakom präglas Miljöpartiets förslag av en tydlig omtanke om de grupper som är särskilt utsatta på arbetsmarknaden.

För långtidsarbetslösa är tillgången till personalinsatser hos Arbetsförmedlingen av särskild betydelse, inte minst för utrikes födda som står långt ifrån arbetsmarknaden. I den nya omstöpningen av Arbetsförmedlingen krävs att fokus är på långsiktigt verksamma insatser för dem som är i behov av dem. Det är olyckligt att regeringen inte verkar se behoven som finns på området utan i stället menar att det finns utrymme för att göra besparingar inom Arbetsförmedlingen. Jag anser att det är fel väg att gå för att nå den långsiktighet som behövs inom arbetsmarknadspolitiken.

Vidare noterar jag de kraftiga neddragningar som regeringen vill genomföra inom de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna. Till skillnad från utskottet delar jag inte regeringens bild av att det skulle finnas utrymme för stora besparingar på området. Det som enligt regeringen handlar om att effektivisera och satsa på arbetsplatsnära insatser riskerar att leda till att de nödvändiga mer personalintensiva insatserna prioriteras ned. Det finns också en risk att stödet till personer med funktionsnedsättning försämras. Jag anser således att ett feltänkande ligger till grund för regeringens prioriteringar på området.

När det gäller de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna finns det även skäl att tillföra resurser för att utöka antalet riktade arbetsmarknadsutbildningar. Det är fråga om en insats med stor potential som är viktig inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv för att kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden ska få en beständig förändring. De ökade resurserna bör användas till att satsa på korta yrkesutbildningar i kombination med språkstudier, särskilt riktade mot kvinnor och bristyrken. Inom samma område av arbetsmarknadspolitiken vill Miljöpartiet också se en satsning på lokala jobbspår för vuxna enligt motsvarande modell som har fungerat mycket väl för unga på arbetsmarknaden. Det behövs även medel för att ta till vara och kunna erbjuda evidensbaserade modeller som prövats med goda resultat. Miljöpartiet vill därutöver se ökade medel inom anslaget för att fördubbla längden på etableringsprogrammet för den som behöver det och göra etableringsprocessen mer individanpassad. Jag beklagar att varken regeringen eller utskottet heller i dessa avseenden ser de behov som finns på den svenska arbetsmarknaden.

Slutligen vill Miljöpartiet att de människor från Ukraina som omfattas av massflyktsdirektivet och har fått tillfälligt uppehållstillstånd ska omfattas av samma regler som asylsökande som beviljas uppehållstillstånd. De ska ha rätt till boende i en kommun och till etableringsinsatser såsom etableringsersättning, svenskundervisning och hjälp med att hitta ett arbete och utbildning. Det finns därför skäl att tillföra resurser för detta inom utgiftsområdet.

Sammantaget anvisar Miljöpartiet 3 396 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 14 för 2023.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2022/23:1 Budgetpropositionen för 2023 utgiftsområde 14:

1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (avsnitt 2.1 och 4.5).

2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2021:1285) om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (avsnitt 2.2 och 4.5).

3.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (avsnitt 2.3 och 4.5).

4.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (avsnitt 2.4 och 4.5).

5.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt tabell 1.1.

6.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

2022/23:1243 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.

2022/23:2052 av Teresa Carvalho m.fl. (S):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra extratjänsterna och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag 100 miljoner kronor och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra Arbetsmiljöverket 100 miljoner kronor och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:2108 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP):

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt tabell A i motionen.

2022/23:2207 av Jonny Cato m.fl. (C):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (regeringens förslag 1).

3.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:1285) om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (regeringens förslag 2).

4.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (regeringens förslag 3).

5.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (regeringens förslag 4).

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag		Avvikelse från regeringen
				S	V	C	MP
1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader		7 591 264	100 000	1 500 000	−18 268	409 000
1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd		38 432 392	±0	8 230 000	−5 543 000	100 000
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser		6 926 037	2 535 000	2 535 000	677 000	2 455 000
1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.		20 830 367	±0	±0	−650 000	±0
1:5	Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige		131 059	±0	±0	−359	±0
1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020		2 414 000	±0	±0	±0	±0
1:7	Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027		550 000	±0	±0	±0	±0
1:8	Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering		43 666	±0	±0	−170	±0
1:9	Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen		81 327	±0	±0	−332	±0
1:10	Bidrag till administration av grundbeloppet		59 956	±0	±0	−236	±0
1:11	Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten		8 303	±0	±0	±0	±0
1:12	Bidrag till lönegarantiersättning		1 678 000	±0	±0	±0	±0
1:13	Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar		8 129 311	−1 100 000	±0	66 000	±0
1:14	Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare		1 119 813	95 000	535 000	80 000	432 000
1:15	Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen		1 000 000	±0	±0	±0	±0
2:1	Arbetsmiljöverket		819 020	100 000	220 000	−2 073	±0
2:2	Arbetsdomstolen		35 798	±0	±0	−105	±0
2:3	Internationella arbetsorganisationen (ILO)		33 722	±0	±0	±0	±0
2:4	Medlingsinstitutet		57 683	±0	±0	−289	±0
2:5	Myndigheten för arbetsmiljökunskap		49 968	±0	±0	−196	±0
2:6	Regional skyddsombudsverksamhet		112 000	±0	20 000	±0	±0
Summa för utgiftsområdet			90 103 686	1 730 000	13 040 000	−5 392 028	3 396 000

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndiganden för 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag		Tidsperiod
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser		7 000 000	2024–2032
1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.		12 000 000	2024–2027
1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020		100 100	2024
1:7	Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027		2 405 000	2024–2030
1:8	Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering		9 000	2024–2025
1:11	Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten		33 212	2024–2027
1:15	Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen		64 000	2024
2:6	Regional skyddsombudsverksamhet		20 000	2024
Summa för utgiftsområdet			21 631 312

Bilaga 4

Regeringens lagförslag