|
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
|
En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring.
I propositionen föreslås att vissa tidigare beslutade lagändringar ska utgå och att tidigare tillfälligt beslutade bestämmelser ska gälla tills vidare. Regeringens förslag innebär att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret inte ska upphöra att gälla, utan ska i stället gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från lagens begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i näringsverksamheten, den s.k. femårsregeln.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns två reservationer (V, C) och två särskilda yttranden (S, MP).
Behandlade förslag
Proposition 2022/23:85 En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring.
Fyra yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret
1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (C)
2. Ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret, punkt 2 (V)
1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)
2. Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2022:1832) om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
2. lag om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
3. lag om ändring i lagen (2022:1834) om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
4. lag om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
5. lag om ändring i lagen (2022:1835) om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
6. lag om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:85 punkterna 1–6 och avslår motion
2022/23:2372 av Jonny Cato och Helena Vilhelmsson (båda C).
Reservation 1 (C)
|
2. |
Ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret |
Riksdagen avslår motion
2022/23:2363 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 1–3.
Reservation 2 (V)
Stockholm den 1 juni 2023
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Magnus Persson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Magnus Persson (SD), Teresa Carvalho (S), Saila Quicklund (M), Serkan Köse (S), Ann-Christine From Utterstedt (SD), Paula Holmqvist (S), Ciczie Weidby (V), Magnus Jacobsson (KD), Erik Hellsborn (SD), Leila Ali Elmi (MP), Camilla Mårtensen (L), Ulf Lindholm (SD), Adrian Magnusson (S), Oliver Rosengren (M), Merit Frost Lindberg (M), Helena Vilhelmsson (C) och Jim Svensk Larm (S).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2022/23:85 En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Två motioner med sammanlagt fyra yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar. Förslagen innebär att tidigare beslutade lagändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring om arbetsvillkoret, karensvillkoret och en upplysningsbestämmelse utgår och att tidigare tillfälligt beslutade bestämmelser ska gälla tills vidare. Utskottet avslår ett motionsyrkande om att avslå propositionen.
Jämför reservation 1 (C) och särskilt yttrande 1 (S) och 2 (MP).
Propositionen
Bakgrund
För att stärka enskildas trygghet under covid-19-pandemin infördes vissa tillfälliga bestämmelser i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Bestämmelserna innebär lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret och en tillfällig möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från lagens begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i näringsverksamheten, den s.k. femårsregeln.
I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 14) lämnade regeringen förslag om att de tillfälliga bestämmelserna skulle förlängas att gälla under 2023. Riksdagen beslutade i enlighet med dessa förslag (bet. 2022/23:AU2, rskr. 2022/23:90). I budgetpropositionen för 2023 angavs att regeringen avsåg att återkomma med förslag om att motsvarande lättnader ska gälla tills vidare.
Fortsatt lättnad i arbetsvillkoret
För att ha rätt till arbetslöshetsersättning krävs att den sökande uppfyller ett arbetsvillkor. Arbetsvillkoret regleras i 12 § lagen om arbetslöshetsförsäkring. För att arbetsvillkoret ska vara uppfyllt krävs att förvärvsarbete har utförts i viss omfattning under en ramtid av tolv månader före arbetslösheten. Regeringen framhåller att arbetsvillkorets funktion är att säkerställa att endast sökanden som har haft en viss förankring på arbetsmarknaden före arbetslösheten, dvs. har haft ett arbete att ställa om från, har rätt till arbetslöshetsersättning.
I lagen finns även bestämmelser om vad som ska anses som eller jämställas med tid med förvärvsarbete. Enligt 13 a § kan, i den mån det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret och under tillsammans högst två kalendermånader, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller föräldrapenningförmån enligt socialförsäkringsbalken jämställas med förvärvsarbete.
Den lättnad av arbetsvillkoret som infördes under covid-19-pandemin och därefter förlängdes innebär att antalet arbetade timmar som krävs för att uppfylla arbetsvillkoret i 12 § lagen om arbetslöshetsförsäkring tillfälligt har sänkts. Nu gäller att den sökande under ramtiden ska ha haft förvärvsarbete i minst sex månader och arbetat under minst 60 timmar per kalendermånad i stället för 80 timmar som gällde tidigare. En sökande kan också enligt den s.k. alternativregeln uppfylla arbetsvillkoret genom att under ramtiden ha haft förvärvsarbete i minst 420 timmar under en sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört arbetet under minst 40 timmar under var och en av dessa månader. Tidigare gällde att sökanden skulle ha haft förvärvsarbete i minst 480 timmar och arbetat under minst 50 timmar varje månad. Som en följd av de sänkta kraven i arbetsvillkoret har även en tillfällig ändring gjorts i 13 a § kopplat till bestämmelsen om alternativregeln i 12 §.
Fortsatt lättnad i karensvillkoret
Enligt 21 § lagen om arbetslöshetsförsäkring får arbetslöshetsersättning inte betalas ut förrän den sökande har varit arbetslös ett visst antal dagar. Enligt regeringen är funktionen av detta karensvillkor att fungera som en självrisk och bidra till att personer undviker mellanliggande arbetslöshetsperioder i samband med att de byter arbete. Villkoret syftar också till att motverka att arbetslöshetsförsäkringen används under en begränsad tid av arbetslöshet. I karenstiden räknas endast de dagar in för vilka dagpenning skulle ha lämnats om karenstiden löpt ut.
Under covid-19-pandemin genomfördes en lättnad av karensvillkoret som innebär en tillfällig minskning av antalet karensdagar från sex till två. Det innebär att arbetslöshetsersättning enligt 21 § inte får betalas ut förrän den sökande, under en sammanhängande tid av tolv månader, har varit arbetslös två dagar.
Regeringen föreslår att den nuvarande tillfälliga nivån i karensvillkoret ska gälla tills vidare. Enligt redan beslutade lagändringar ska den tillfälliga lättnaden i karensvillkoret upphöra att gälla den 31 december 2023. Regeringen föreslår att dessa lagändringar utgår.
Fortsatt möjlighet till undantag från femårsregeln
I lagen om arbetslöshetsförsäkring finns vissa bestämmelser som endast gäller sökande som är företagare. Enligt 35 § första stycket ska en företagare som upphör att bedriva näringsverksamhet anses vara arbetslös så snart det inte vidtas några åtgärder i näringsverksamheten. Av paragrafens tredje stycke framgår att om näringsverksamheten återupptas av företagaren eller en närstående, får bedömningen av företagarens arbetslöshet enligt definitionen i första stycket göras tidigast fem år från det att näringsverksamheten återupptogs. Om en företagare inte är att anse som arbetslös enligt 35 §, ska företagaren enligt 35 a § anses som arbetslös när näringsverksamheten vid en samlad bedömning har upphört definitivt. Femårsregeln innebär således en begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i näringsverksamheten. Regeringen framhåller att begränsningen syftar till att arbetslöshetsersättning inte ska bli ett stöd till företagare vars verksamhet har dålig lönsamhet.
För att minska de negativa konsekvenserna för företagare under covid-19-pandemin infördes en tillfällig upplysningsbestämmelse som möjliggör för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från femårsregeln.
Regeringen föreslår att den nuvarande tillfälliga upplysningsbestämmelsen ska gälla tills vidare. Enligt redan beslutade lagändringar ska den tillfälliga upplysningsbestämmelsen upphöra att gälla den 31 december 2023. Regeringen föreslår att dessa lagändringar utgår.
Motionen
I kommittémotion 2022/23:2372 av Jonny Cato och Helena Vilhelmsson (båda C) föreslås att riksdagen avslår regeringens proposition. Motionärerna anser att arbetslöshetsförsäkringen behöver fokusera på omställning, uppmuntra till rörlighet och underlätta för människor att snabbt byta arbete. Arbetslöshetsförsäkringen behöver reformeras i grunden och ta sikte på en långsiktig lösning som inte bygger på en tillfällig konstruktion som skapades i samband med ett abrupt avbrott på arbetsmarknaden under covid-19-pandemin. Motionärerna framhåller att regeringens förslag om fortsatta lättnader av arbetsvillkoret, karensvillkoret och femårsregeln inte värnar arbetslinjen och att det därför inte finns anledning att ställa sig bakom förslaget.
Utskottet välkomnar att regeringen nu i enlighet med vad som angavs i budgetpropositionen för 2023 återkommer med förslag om vissa permanenta förändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen i någon av dessa frågor. Genom att göra vissa ändringar permanenta på det sätt som regeringen föreslår bedömer utskottet att regelverket framöver kommer att uppfylla regeringsförklaringens inriktning. Det innebär att utskottet inte delar det synsätt som framförs i kommittémotion 2022/23:2372 (C) om att regelverket för arbetslöshetsförsäkringen har fel fokus.
Mot bakgrund av det anförda och med hänvisning till de skäl som redovisas i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens lagförslag och avslå kommittémotion 2022/23:2372 (C).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret.
Jämför reservation 2 (V).
Motionen
I kommittémotion 2022/23:2363 av Ciczie Weidby m.fl. (V) ställer sig motionärerna bakom regeringens förslag om fortsatta lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret, men anser samtidigt att det finns skäl att ta ytterligare steg på området. Motionärerna vill att fler löntagare ska ges möjlighet att uppfylla arbetsvillkoret och därmed kvalificera sig för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Enligt motionärerna är kravet på arbetad tid alltför högt satt. I motionen föreslås därför att arbetsvillkoret sänks till 40 timmar per kalendermånad (yrkande 1). Ett sådant arbetsvillkor skulle göra det mer attraktivt för dem som arbetar i begränsad omfattning att gå med i en arbetslöshetskassa. Vidare menar motionärerna att alternativregeln för personer med oregelbundna anställningsförhållanden bör vara lika inkluderande som regelverket för personer med regelbundna anställningsförhållanden. Motionärerna föreslår därför att kravet på antalet arbetade timmar enligt alternativregeln bör vara 360 timmar (yrkande 2).
När det gäller karensvillkoret vill motionärerna att detta avskaffas helt i arbetslöshetsförsäkringen (yrkande 3). Motionärerna framhåller att den grundläggande självrisken i en ersättningsnivå som är lägre än 100 procent i kombination med ett tak för ersättningen och en successiv nedtrappning av ersättningsnivån över tid ger tydliga incitament för den enskilde att undvika arbetslöshet. Det behövs ingen ytterligare självrisk i form av karensdagar innan man får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.
Propositionen
När det gäller utformningen av arbetsvillkoret anför regeringen bl.a. följande (prop. 2022/23:85 s. 13):
Regeringen anser att de nuvarande nivåerna i arbetsvillkoret är en rimlig avvägning mellan behovet av ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och vikten av en tidigare förankring på arbetsmarknaden.
– – –
Regeringen anser att arbetslöshetsförsäkringen bör kunna omfatta även dem med oregelbundna anställnings- eller uppdragsförhållanden. Den lättnad i arbetsvillkoret som infördes under covid-19-pandemin innebär också att fler kan få rätt till arbetslöshetsersättning. Med beaktande av vikten av att förankring på arbetsmarknaden även fortsättningsvis är en förutsättning för att få arbetslöshetsersättning anser regeringen dock inte att det finns anledning att sänka kravet på arbetade timmar enligt alternativregeln ytterligare.
Vidare framhåller regeringen i fråga om karensvillkoret bl.a. följande (prop. 2022/23:85 s. 15):
Arbetslöshetsförsäkringen syftar till att ge ekonomisk trygghet till den som förlorar sitt arbete och behöver ställa om mellan jobb. För att stärka den ekonomiska tryggheten för arbetslösa anser regeringen att det är lämpligt att det även framöver ska krävas färre karensdagar än tidigare. Regeringen anser dock, i likhet med Svenskt Näringsliv och Företagarna, att karensvillkoret fyller en viktig funktion som självrisk. Karensvillkoret bör därför inte, som LO anser, tas bort helt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att motionärerna i kommittémotion 2022/23:2363 (V) yrkandena 1–3 vill ta ytterligare steg när det gäller arbetsvillkoret och karensvillkoret i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Motionärerna vill därför se flera tillkännagivanden om ytterligare lättnader för sökanden på området.
Utskottet noterar att det som föreslås i följdmotionen är sådant som har lyfts fram av olika remissinstanser under beredningen av departementspromemorian En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (Ds 2022:28). Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen i någon av dessa frågor. Enligt utskottet är regeringens förslag väl avvägda och utskottet ser inte anledning för riksdagen att ta något initiativ i enlighet med de aktuella motionsförslagen.
Utskottet anser därmed att kommittémotion 2022/23:2363 (V) yrkandena 1–3 bör avslås.
|
1. |
av Helena Vilhelmsson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:2372 av Jonny Cato och Helena Vilhelmsson (båda C) och
avslår proposition 2022/23:85 punkterna 1–6.
Ställningstagande
Jag anser att arbetslöshetsförsäkringen behöver fokusera på omställning, uppmuntra till rörlighet och underlätta för människor att snabbt byta arbete. Vi ska ha ett flexibelt arbetsliv där människor vågar byta jobb utan rädsla att bli långvarigt arbetslösa. En viktig utgångspunkt är således att arbetslöshetsförsäkringen möjliggör en trygg omställning samtidigt som den garanterar att det lönar sig att arbeta. Utgångspunkten för kommande förändringar bör vara den grundliga utredning som finns på området (SOU 2020:37).
Arbetslöshetsförsäkringen behöver reformeras i grunden och ta sikte på en långsiktig lösning. Det är inte lämpligt att som utskottet ställa sig bakom ett förslag om att bibehålla lättnaderna i arbetsvillkoret som bygger på en snabb och tillfällig konstruktion som skapades i samband med ett abrupt avbrott på arbetsmarknaden under covid-19-pandemin. Arbetslöshetsförsäkringen behöver visserligen öppnas upp för fler som har arbetat, men det behöver ske utifrån ett helhetsgrepp och i linje med en flexicuritymodell.
Vidare anser jag att ett karensvillkor är en lämplig självrisk som bör finnas med i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. En kortare karenstid innebär dock att denna självrisk försvagas. Jag anser därför att de sex karensdagarna bör bibehållas.
Vid händelser som covid-19-panedmin finns det goda skäl att snabbt se över och ta ställning till nödvändiga åtgärder för att hantera situationen på den svenska arbetsmarknaden. Jag delar dock inte utskottets uppfattning att utan grundligare utredning och exemplifiering ge regeringen ensam makt att tills vidare införa undantag från den s.k. femårsregeln i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det kan dock finnas skäl att sänka nuvarande femårsgräns till tre år. Det finns även skäl att följa tillämpningen av vad vilandeförklaring i sig innebär och ställer för krav.
Mot denna bakgrund anser jag att riksdagen bör avslå regeringens proposition.
|
2. |
Ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret, punkt 2 (V) |
av Ciczie Weidby (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:2363 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 1–3.
Ställningstagande
Jag konstaterar att regeringens förslag om att vissa tillfälliga bestämmelser nu ska gälla tills vidare innebär en förbättring jämfört med hur situationen var innan pandemin. Det är därför välkomna förändringar. Förändringarna är dock inte tillräckliga för att stärka arbetslöshetsförsäkringen på det sätt som krävs för att löntagarna på den svenska arbetsmarknaden ska få den trygghet som de förtjänar. Jag anser därför att arbetslöshetsförsäkringen behöver förbättras ytterligare.
När det gäller arbetsvillkoret i lagen om arbetslöshetsförsäkring anser jag att fler löntagare ska ges möjlighet att uppfylla villkoret och därmed kvalificera sig för rätten till ersättning. I likhet med LO anser jag att kravet på arbetad tid är alltför högt satt och att arbetsvillkoret bör sänkas till 40 timmar i månaden. Ett sådant arbetsvillkor skulle göra det mer attraktivt för dem som arbetar i begränsad omfattning att gå med i en arbetslöshetskassa. Vidare anser jag, i likhet med bl.a. Akademikerförbundet SSR, att alternativregeln för personer med oregelbundna anställningsförhållanden bör vara lika inkluderande som den för personer med regelbundna anställningsförhållanden. Det innebär att kravet på antalet arbetade timmar enligt alternativregeln bör vara 360 timmar.
Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag dels om att arbetsvillkoret bör sänkas till 40 timmar per kalendermånad, dels om att kravet på antalet arbetade timmar enligt alternativregeln bör vara 360 timmar.
När det gäller karensvillkoret delar jag LO:s uppfattning att karensdagarna bör slopas helt. Den grundläggande självrisken i en ersättningsnivå som är lägre än 100 procent, i kombination med ett tak för ersättningen och en successiv nedtrappning av ersättningsnivån över tid, ger tydliga incitament för den enskilde att undvika arbetslöshet. Det behövs ingen ytterligare självrisk i form av karensdagar innan man får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.
Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen.
Slutligen vill jag framhålla att varken de förändringar som nu sker genom att göra vissa tillfälliga regler permanenta eller Tidöpartiernas prioritering att i budgetpropositionen för 2023 permanenta de ersättningsnivåer som infördes under pandemin kan anses vara tillräckliga åtgärder på området. För att återupprätta arbetslöshetsförsäkringen som en inkomstförsäkring för fler löntagare krävs ytterligare förbättringar. Jag anser att målet ska vara att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Som framförs i Vänsterpartiets budgetmotion för 2023 (mot. 2022/23:1299) finns det skäl att höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet (tak och golv), indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden och för tid med aktivitetsstöd, förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren, avskaffa karensdagarna och återinföra studerandevillkoret. Reformerna ska ske stegvis.
|
1. |
|
|
|
Teresa Carvalho (S), Serkan Köse (S), Paula Holmqvist (S), Adrian Magnusson (S) och Jim Svensk Larm (S) anför: |
Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig omställningsförsäkring vars grundläggande funktion är att se till att den som förlorar jobbet inte också blir fattig. Arbetslöshetsförsäkringen motverkar också att löner pressas nedåt och spelar en viktig roll i att stabilisera samhällsekonomin i kriser. Vår ambition som socialdemokrater är att Sverige ska ha en välfärd i absolut världsklass, och i detta ingår en stark arbetslöshetsförsäkring. Den socialdemokratiska regeringen införde under covid-19-pandemin en nödvändig förstärkning på området. Det var viktigt för att säkra löntagarnas trygghet i en historiskt osäker tid. Vi konstaterar att regeringen nu, i kontrast till hur tidigare moderatledda regeringar har agerat vid maktövertagande, gör Socialdemokraternas satsning på arbetslöshetsförsäkringen till sin egen politik, och vi ställer oss därför bakom regeringens förslag.
Vi vill också framhålla att det är viktigt att arbetslöshetsförsäkringen även framöver fortsätter att förbättras och utvecklas. Målsättningen ska vara att fler löntagare än i dag ska få en ersättning som motsvarar 80 procent av den tidigare lönen. Det är viktigt att arbetslöshetsförsäkringen stimulerar till omställning på arbetsmarknaden och ger såväl undersköterskan som ingenjören stabila ekonomiska förutsättningar. Vi kommer att fortsätta bevaka utvecklingen på området och återkommer vid behov i andra sammanhang.
Jag välkomnar de förbättringar som nu genomförs i arbetslöshetsförsäkringen och ställer mig därför bakom regeringens förslag.
När det gäller den framtida utformningen av arbetslöshetsförsäkringen vill Miljöpartiet på sikt reformera dagens trygghetssystem genom att slå samman arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till en gemensam trygghetsförsäkring, s.k. arbetslivstrygghet, som sköts av en och samma myndighet. Jag anser att vinsterna med en sådan förändring vore stora. Det skulle minska risken för att människor bollas mellan olika myndigheter, minska administrationen, öka samverkan och ge möjlighet för den enskilde att få mer individanpassat stöd. Jag kommer att återkomma till denna fråga i andra sammanhang.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2022/23:85 En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1832) om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1834) om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1835) om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
2022/23:2363 av Ciczie Weidby m.fl. (V):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsvillkoret bör sänkas till 40 timmar per kalendermånad och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på antalet arbetade timmar enligt alternativregeln bör vara 360 timmar och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:2372 av Jonny Cato och Helena Vilhelmsson (båda C):
Riksdagen avslår regeringens proposition 2022/23:85 En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring.
Bilaga 2
