EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.11.2021

COM(2021) 722 final

2021/0377 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2015/760 vad gäller omfattningen av godtagbara tillgångar och investeringar, kraven på portföljsammansättning och diversifiering, penninglån och andra fondbestämmelser samt vad gäller kraven avseende auktorisation, investeringsstrategi och driftsvillkor för europeiska långsiktiga investeringsfonder

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2021) 571 final} - {SWD(2021) 342 final} - {SWD(2021) 343 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

• Motiv och syfte med förslaget

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltif-förordningen) är en europeisk ram för alternativa investeringsfonder (AIF-fonder) som gör långsiktiga investeringar, bland annat i samhälls- och transportinfrastruktur, fast egendom och små och medelstora företag. Genom Eltifförordningen fastställs enhetliga regler för auktorisation, investeringsstrategi och driftsvillkor samt marknadsföring av Eltif-fonder.

Eltif-regelverket är avsett att underlätta institutionella och icke-professionella investerares långsiktiga investeringar i dessa typer av tillgångar och ge realekonomin en alternativ finansieringskälla utanför banksektorn. En sådan långsiktig finansiering kan hjälpa EU:s ekonomi att utvecklas i riktning mot en smart och hållbar tillväxt för alla.

Sedan den första handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen offentliggjordes 2015 har ett antal åtgärder vidtagits för att utveckla mer långsiktiga finansieringskällor i EU1. Det har dock visat sig att ytterligare politiska insatser krävs för att säkerställa att fler investeringar kanaliseras till företag som behöver kapital och till långsiktiga investeringsprojekt, särskilt under återhämtningen från COVID-19-pandemin.

Denna översyn syftar till att öka användningen av Eltif-fonder i hela EU till förmån för den europeiska ekonomin och investerare. Detta skulle i sin tur stödja den fortsatta utvecklingen av kapitalmarknadsunionen, som också syftar till att underlätta EU-företagens tillgång till mer stabil, hållbar och mångsidig långsiktig finansiering.

EU måste främja en smartare och mer hållbar tillväxt för alla, som skapar arbetstillfällen och stärker dess globala konkurrenskraft. Denna prioritering fick även stöd av kommissionens halvtidsöversyn av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen2, där det fastställdes att små och medelstora företag i EU har lidit av en kronisk brist på långsiktig finansiering om man jämför med andra större ekonomier. I kommissionens reviderade handlingsplan för kapitalmarknadsunionen3 erkändes dessutom uttryckligen behovet av att ge ytterligare stöd till investeringsverktyg för att styra finansiering till långsiktiga investeringsprojekt4. I handlingsplanen åtog sig kommissionen att se över den rättsliga ramen för Eltif-fonder5.

Europeiska kommissionen. Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion. Källa: https://ec.europa.eu/info/publications/2015-action-plan-building-capital-markets-union_en (Tillgänglig: 8.2.2021). I detta sammanhang bör noteras att hanteringen av klimatkrisen och energiomställningen till en koldioxidsnål ekonomi samt andra miljömässiga och samhällsrelaterade utmaningar kräver en långsiktig tidshorisont och följaktligen mer långsiktiga investeringar. För att dessa investeringar i ny teknik och infrastruktur ska lyckas krävs effektiva regelverk och stabila och kostnadseffektiva finansiella strukturer.

Europeiska kommissionen. COM(2017) 292 final. Källa: https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52017DC0292&qid=1640095514077&from=EN (2.5.2021).

Meddelande från kommissionen. En kapitalmarknadsunion för människor och företag – ny handlingsplan

COM(2020) 590 final, 24.9.2020. Källa: https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your- say/initiatives/12498-En-kapitalmarknadsunion-for-naringslivet-och-allmanheten-ny-handlingsplan_sv (8.2.2021). I handlingsplanen beaktas hur ”[f]örändringar i den rättsliga ramen och ökade incitament för att använda strukturen för europeiska långsiktiga investeringsfonder skulle främja införandet av paneuropeiska långsiktiga investeringsfonder och i förlängningen styra fler investeringar, även från icke-professionella investerare, till EU:s reala ekonomi”. Se fotnot 3, s. 8.

Se fotnot 3, s. 8 (Åtgärd 3).

Denna åtgärd för att utveckla Eltif-fonder är också förenlig med ambitionen i den europeiska gröna given, främst i strategin för hållbara finanser6, nämligen att alla ekonomiska intressenter, särskilt de som har en roll i de långsiktiga finansieringsstrategierna, ska bidra till hållbarhets- och klimatneutralitetsmålen. Detta initiativ är också ett tillfälle att säkerställa att Eltif-fondernas investeringsstrategier och rapporteringsverksamheter är anpassade till EU:s klimat- och miljömål7.

Sedan Eltif-fondernas ursprungliga rättsliga ram antogs i april 2015 har endast 57 Eltif-fonder (oktober 2021) lanserats med en relativt liten mängd nettotillgångar under förvaltning (de totala förvaltade tillgångarna uppskattas ha varit ca 2,4 miljarder EUR år 2021). De auktoriserade Eltif-fonderna har sitt säte i endast fyra medlemsstater (Luxemburg, Frankrike, Italien och Spanien) och de övriga medlemsstaterna har inga inhemska Eltif-fonder.

Eltif-ramen är fortfarande relativt ny och tillgängliga marknadsdata visar att marknaden inte har utvecklats i den takt som förväntades, särskilt med tanke på kommissionens mål att främja långsiktig finansiering i unionen.

Vissa av de egenskaper hos Eltif-marknaden som beskrivs ovan (dvs. ett lågt antal fonder, låga nettotillgångar, få jurisdiktioner där Eltif-fonder har sitt säte, övervikt av en viss godtagbar investeringskategori i portföljsammansättningen) visar att marknaden är koncentrerad, både geografiskt och i fråga om investeringstyp.

Jämfört med AIF-fonder har Eltif-ramen vissa fördelar. För det första är det en fullständigt harmoniserad europeisk märkning för finansiella produkter, som möjliggör en EU-omfattande passbaserad distribution till både professionella och icke-professionella investerare. Som jämförelse får AIF-fonder enligt direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder (direktivet om AIF-förvaltare) endast marknadsföras till professionella investerare, medan marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare omfattas av nationella regler. Eltif-bestämmelserna kan i vissa fall också innebära att fonderna kan motstå marknadsvolatilitet eftersom de är slutna och långsiktiga, och i vissa fall, beroende på tillämplig nationell skattelagstiftning, kan de innebära förmånlig nationell beskattning för Eltif-investerare. Eltif-fonder kan också utgöra en säkrare väg för investerare som är intresserade av private equity-investeringar, eftersom de har en lägre riskprofil än rena private equity-fonder.

Av utvärderingen av hur Eltif-fondens rättsliga ram fungerar och återkopplingen från intressenter framgår att Eltif-fondernas fördelar hämmas av de restriktiva fondbestämmelserna och inträdeshindren för icke-professionella investerare. Den kombinerade verkan av dessa två egenskaper minskar Eltif-ramens nytta, ändamålsenlighet och attraktionskraft för förvaltare och investerare. Dessa begränsningar är de viktigaste anledningarna till att Eltif-fonderna inte lyckas växa så mycket att de når sin fulla potential när det gäller att kanalisera investeringar till realekonomin.

Europeiska kommissionens meddelande om en strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi. COM(2021) 390 final.

Enligt EU:s regler om taxonomin för hållbar verksamhet (Europaparlamentets och rådets förordning 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning 2019/2088, EUT L 198, 22.6.2020), och EU:s ram för offentliggörande av information för icke-finansiella och finansiella företag (Förslag till direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och förordning (EU) nr 537/2014 vad gäller företagens hållbarhetsrapportering, COM(2021) 189 final, 21.4.2021. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn, EUT L 317, 9.12.2019, s. 1.

Följaktligen syftar översynen av Eltif-fondernas rättsliga ram till att påskynda acceptansen av Eltif-fonderna och höja deras attraktionskraft som en fondstruktur för långsiktiga investeringar. För att göra denna ram mer tilltalande föreslås riktade ändringar av fondbestämmelserna. Ändringarna består i synnerhet av att bredda omfattningen av godtagbara tillgångar och investeringar, tillåta mer flexibla fondbestämmelser som bland annat underlättar fondandelsstrategier, minska de ogrundade hinder som innebär att ickeprofessionella investerare inte får tillgång till Eltif-fonder, i synnerhet kravet på att nyinvesteringar uppgår till minst 10 000 EUR och kravet på att icke-professionella investerare vars finansiella portföljer uppgår till mindre än 500 000 EUR totalt inte investerar mer än 10 % av sin portfölj i Eltif-fonder.

Förslaget syftar dessutom till att göra Eltif-strukturen attraktivare genom att lätta på utvalda fondbestämmelser för Eltif-fonder som endast distribueras till professionella investerare. Genom översynen av Eltif-fondernas rättsliga ram införs också en mekanism för en frivillig likviditetsfacilitet som tillhandahåller Eltif-investerare och nytecknande investerare extra likviditet utan att Eltif-fondernas kapital behöver utnyttjas. Förslaget syftar också till att säkerställa att det finns lämpliga skyddsmekanismer för investerare.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

I kommissionens reviderade handlingsplan för kapitalmarknadsunionen erkändes uttryckligen behovet av att ge ytterligare stöd till investeringsverktyg för att styra finansiering till långsiktiga investeringsprojekt. I handlingsplanen åtog sig kommissionen att se över den rättsliga ramen för Eltif-fonder.

Eltif-fondernas rättsliga ram är också nära kopplad till direktivet om AIF-förvaltare, eftersom det direktivet utgör den rättsliga ramen för förvaltning och marknadsföring av AIF-fonder i unionen. Eltif-fonder är per definition EU-baserade AIF-fonder och förvaltas av förvaltare av AIF-fonder (AIF-förvaltare) som är auktoriserade enligt direktivet om AIF-förvaltare. Därför fastställs och regleras de bestämmelser som gäller Eltif-förvaltare av direktivet om AIF- förvaltare. Med tanke på sambanden mellan Eltif-förordningen och direktivet om AIF- förvaltare är det också viktigt att notera att kommissionen inte bara ser över Eltifförordningen, utan även granskar direktivet om AIF-förvaltare. De båda förslagen antogs samma dag.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Översynen av Eltif-förordningen har starka kopplingar till kapitalmarknadsunionen, den europeiska gröna given, den europeiska energiunionen, den digitala inre marknaden och andra politiska initiativ från unionens sida.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 114.1 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för en förordning som skapar lika villkor och riktar sig mot den inre marknadens funktion. I de tillsynsbestämmelser som gäller produkterna begränsas riskerna i samband med investeringsfonder som är inriktade på långsiktiga tillgångar. Dessa reglerar inte tillgången till kapitalförvaltningsverksamhet, utan styr hur sådan verksamhet bedrivs för att säkerställa investerarskydd och finansiell stabilitet. De ligger till grund för en väl fungerande inre marknad.

För att uppnå målet om integritet på den inre marknaden kommer den föreslagna lagstiftningsåtgärden att skapa en rättslig ram för Eltif-fonder som säkerställer att sådana fonder omfattas av enhetliga regler i hela EU och att detta är synligt för investerare i hela EU. Syftet med den föreslagna förordningen är att skapa en robust, men flexibel, uppsättning bestämmelser som är särskilt anpassade till investeringarnas långsiktiga karaktär. De föreslagna bestämmelserna bör också säkerställa lika villkor för olika förvaltare av långsiktiga investeringsfonder. Detta lagstiftningsförslag harmoniserar därför driftsvillkoren för alla relevanta aktörer på marknaden för investeringsfonder, till gagn för alla investerare och för en väl fungerande inre marknad för finansiella tjänster.

Den rättsliga grunden för översynen av förordning (EU) 2015/760 fastställs i artikel 37. I artikeln föreskrivs att när den översyn som avses i artikel 37.1 för att utvärdera hur Eltiffondens regelverk fungerar har slutförts, och efter samråd med Esma, måste kommissionen till Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport som utvärderar denna förordnings och Eltif-fondernas bidrag till fullbordandet av en kapitalmarknadsunion och till uppnåendet av de mål som fastställs i Eltif-förordningen. Rapporten måste vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

•Subsidiaritetsprincipen

I enlighet med Eltif-förordningen bekräftas uttryckligen att Eltif-fonder stöder och bidrar till fullbordandet av kapitalmarknadsunionen, genom att ge realekonomin en långsiktig finansieringskälla som är tillgänglig för icke-professionella investerare. Eltif-förordningens mål, nämligen att sörja för enhetliga krav avseende Eltif-fonders investeringar och driftsvillkor, samtidigt som full hänsyn tas till att Eltif-fonderna bör vara säkra och tillförlitliga för Eltif-förvaltare, investerare och olika intressenter, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på egen hand.

På grund av deras omfattning och verkningar kan Eltif-förordningens mål följaktligen uppnås bättre på unionsnivå. Unionen har därför rätt att anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen går Eltif-förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de målen.

•Proportionalitetsprincipen

När det gäller proportionalitet utgör förslaget en lämplig avvägning mellan det berörda allmänintresset och åtgärdens kostnadseffektivitet. Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att skapa en gemensam produktmärkning, för vilken det finns ett stort allmänintresse, som grund för en gemensam, konkurrenskraftig och kostnadseffektiv marknad för Eltif-fonder i hela unionen. Kraven har anpassats noggrant till de olika berörda parterna. När så är möjligt har kraven utformats som miniminormer och lagstadgade krav har skräddarsytts för att undvika onödiga rubbningar av befintliga affärsmodeller. Den föreslagna förordningen kombinerar faktorer som lämpar sig för långsiktiga investeringar och specifika investerargrupper, genom att fullt ut ta hänsyn till säkerhets- och trovärdighetsöverväganden i samband med att Eltif-fonder utses.

Förslaget går därför inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå en gemensam rättslig ram för Eltif-fonder. Samtidigt tas dock de regleringsmässiga frågor upp som skulle kunna påverka märkningens tillförlitlighet.

•Val av instrument

Det här förslaget är en ändring av den befintliga EU-förordningen. En förordning anses vara det lämpligaste rättsliga instrumentet för att införa sådana enhetliga krav som bland annat

avser

omfattningen

godtagbara

tillgångar,

portföljsammansättning,

diversifieringsbestämmelser, inlösenpolitik samt bestämmelser om auktorisation av sådana fonder som avser att göra långsiktiga investeringar. Syftet med dessa produktbestämmelser är att säkerställa att Eltif-fonderna fungerar på ett mer ändamålsenligt sätt.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Fram till oktober 2021 hade endast 57 Eltif-fonder auktoriserats. Det är därför viktigt att översynen av Eltif-fonderna omfattar de olika frågor som berörda parter har identifierat för att främja ett ökat utnyttjande av dessa fonder på marknaden.

Eltif-marknadens nuvarande underordnade karaktär tyder även på att det finns betydande outnyttjade möjligheter att genom den rättsliga ramen få fonderna att på ett ändamålsenligt sätt bidra till realekonomin och utvecklingen av kapitalmarknadsunionen.

Mer information om de problem som identifieras i förslaget ges i den konsekvensbedömning av hur Eltif-ramen fungerar som bifogas detta förslag.

•Samråd med berörda parter

I juni 2020 offentliggjorde högnivåforumet om kapitalmarknadsunionen sin slutrapport8 som innehöll 17 rekommendationer om undanröjande av hinder på EU:s kapitalmarknader, inklusive en rekommendation om att se över Eltif-förordningen. Enligt rapporten skulle en översyn av Eltif-regelverket med riktade ändringar kunna få investerare med en långsiktig investeringshorisont att i högre grad använda sig av Eltif-fonder och öka flödet av långsiktig finansiering till realekonomin9.

För att förstå de huvudsakliga orsakerna till den långsamma spridningen av Eltif-fonder i hela unionen och samla in förslag från intressenter om hur Eltif-regelverket skulle kunna fungera bättre, samlade kommissionen in och analyserade tillgängligt material från ett offentligt samråd, bilaterala kontakter med ett brett spektrum av intressenter och fick återkoppling och en granskning av forskningsarbeten från branschen. Totalt mottogs 54 formella svar på det offentliga samrådet om Eltif-fonderna.

I konsekvensbedömningen införlivades och beaktades dessutom återkopplingen från olika intressentgrupper, däribland fondförvaltare, företrädare för investerare, nationella behöriga myndigheter och allmänheten (inklusive privatpersoner).

Av samråden inom branschen att döma förefaller fondförvaltarna i stort (det finns små skillnader beroende på specialisering, den jurisdiktion där förvaltaren har sitt säte och den särskilda investeringsstrategi som tillämpas) hålla med om att Eltif-fondernas viktigaste brister ligger i den begränsade omfattningen av godtagbara tillgångar och investeringar samt de påtagliga hinder investerare möter som vill få tillgång till Eltif-fonder.

Det råder ett brett samförstånd mellan de nationella behöriga myndigheterna om de nyckelfrågor som behöver ses över (dvs. godtagbara tillgångar, kvantitativa tröskelvärden, bestämmelser om intressekonflikter osv.). Detta samförstånd återspeglas i Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) tekniska råd, som ligger mycket nära de

8Slutrapport från högnivåforumet om kapitalmarknadsunionen A new vision for Europe’s capital markets. 10.6.2020. Källa: https://ec.europa.eu/info/files/200610-cmu-high-level-forum-final-report_en (8.2.2021).

9Se fotnot 8, s. 12.

politiska förslagen i konsekvensbedömningen. De nationella behöriga myndigheterna har hittills i stort sett varit eniga om målet att säkerställa samstämmighet mellan ramarna, genom att undanröja luckor, överlappningar och inkonsekvenser.

Utvalda företrädare för investerare (t.ex. företrädare för icke-professionella investerare, företrädare för institutionella investerare verksamma inom fast egendom och företrädare för försäkrings- och pensionsfondssammanslutningar) har förespråkat liknande riktade förbättringar av Eltif-ramen.

Flera svar på det öppna offentliga samrådet lämnades utanför de formella inlämningskanalerna, och vissa inlagor lämnades in efter tidsfristen. Flera av dessa inlagor (eller samråd i efterhand) kom från företrädare för Eltif-förvaltare.

Mer information om det offentliga samrådet ges i bilaga 2 till den konsekvensbedömning av hur Eltif-ramen fungerar som bifogas detta förslag.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Det öppna offentliga samrådet om Eltif-översynen gav alla intressenter (allmänheten, medlemsstaterna, Esma, de nationella behöriga myndigheterna, finansinstitut, kapitalförvaltare, investerare osv.) tillfälle att lämna synpunkter på riskerna och möjligheterna i samband med översynen av Eltif-ramen och behovet av åtgärder. Dessutom presenterades en rad möjliga lösningar på de problem som intressenterna tagit upp.

Denna konsekvensbedömning bygger främst på samråd med intressenter och kommissionens egna skrivbordsundersökningar. I linje med de allmänna principerna i riktlinjerna för bättre lagstiftning om behovet av evidensbaserade konsekvensbedömningar samlade kommissionen in information från flera källor.

Utöver de källor som nämns ovan har kommissionen genomfört en rad samråd med i) Europeiska värdepapperskommitténs expertgrupp den 27 november 2020 och den 19 juli 2021, ii) Esmas ständiga portföljförvaltningskommitté, samt fortsatta kontakter med nationella behöriga myndigheter, iii) symposiet för intressenter om europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltif-fonder) med titeln ELTIF - Challenges and Opportunities in 2020 som hölls den 4 februari 2020, iv) ett arbetsseminarium om Eltif-fonder som anordnades av den franska sammanslutningen för kapitalförvaltning den 7 december 2020, v) ett arbetsseminarium som anordnades av Alternative Investment Management Association den 2

februari 2021 om de regleringsmässiga erfarenheterna av amerikanska affärsutvecklingsföretags funktion och deras likheter med Eltif-fonder och vi) ett arbetsseminarium om Eltif-fonder som anordnades av EuropeInvest den 27 maj 2021 med företrädare för private equity-branschen.

•Konsekvensbedömning

Utkastet till konsekvensbedömningsrapporten lämnades in till nämnden för lagstiftningskontroll den 11 juni 2021. Sammanträdet med nämnden hölls den 7 juli 2021. På grundval av de ytterligare uppgifter som lämnats före sammanträdet avgav nämnden ett positivt yttrande, med förbehåll för rekommendationer om en bättre definition och analys av alternativen, en ytterligare analys av uppgifterna och en bättre övervakning. Till följd av nämndens synpunkter införlivade kommissionen ytterligare information och analyser i konsekvensbedömningen, bland annat rörande den senaste tidens användning av Eltif-fonder.

Sammanfattningen av konsekvensbedömningen och nämndens positiva yttrande bifogas detta förslag.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Initiativet syftar delvis till att minska de regleringskostnader för Eltif-förvaltare och Eltiffonder som har samband med de restriktiva fondbestämmelserna och att undanröja hindren för investerare som vill få tillgång till Eltif-fonder.

På det hela taget förväntas de föreslagna ändringarna av Eltif-förordningen medföra ytterligare flexibilitet och minska bördan för fondförvaltare som tillhandahåller produkter som är skräddarsydda för professionella kunder. Samtidigt kommer undanröjandet av hindren för investerare som vill få tillgång till Eltif-fonder (samtidigt som det nuvarande skyddet för investerare bibehålls) att minska de administrativa bördorna och göra Eltif-fonder attraktivare för både kapitalförvaltare och investerare.

Av flera skäl är det dock svårt att exakt kvantifiera hur mycket de alternativ som föredras skulle minska regleringskostnaderna. Med tanke på att investeringssfären för Eltif-fonderna är begränsad och att uppgifterna om fondrelaterade kostnader är konfidentiella, skulle kommissionen behöva göra ett antal antaganden och extrapolera vilka effekter de föreslagna åtgärderna skulle kunna ha på kostnaderna genom att förlita sig på en uppsättning kvantitativa och kvalitativa bedömningar av de föreslagna åtgärderna.

Dessutom är Eltif en frivillig ram. Kapitalförvaltare har ingen skyldighet att välja en Eltiffond som fondstruktur. De kan välja att inrätta en Eltif-fond. De är fria att inrätta fonden som en vanlig AIF-fond enligt direktivet om AIF-förvaltare eller som någon annan alternativ nationell fondstruktur, eller så kan de strukturera sina långsiktiga investeringar på andra sätt (exempelvis som private equity-investeringar). Med tanke på dessa substitutions- och fördelningseffekter vore det svårt att på ett trovärdigt och tillförlitligt sätt underbygga eventuella eller underförstådda kostnadsbesparingar till följd av de politiska alternativ som rekommenderas.

I det öppna offentliga samrådet frågade kommissionen uttryckligen intressenter om de kostnader och bördor som vissa bestämmelser och krav i Eltif-fondens rättsliga ram medför. Flera försök att samla in kvantitativ information om de kostnader och kostnadsbesparingar som vissa politiska val skulle medföra gav dock endast lite resultat. Detta skulle delvis kunna förklaras av de inneboende begränsningar i Eltif-fondernas rättsliga ram som nämns ovan (begränsat antal fonder, begränsad insyn i sektorn, begränsningar på grund av konfidentialitet samt det faktum att Eltif-ramen är frivillig. Detta tyder dock indirekt på att kostnaderna för efterlevnad av Eltif-bestämmelserna inte är ett lika stort problem för de berörda intressenterna som bestämmelsernas restriktiva karaktär.

•Grundläggande rättigheter

Eltif-förordningen är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Eltif-ramen skulle tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer, och de riktade ändringarna av Eltifförordningen skulle inte få några konsekvenser eller negativa effekter för utövandet av de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget har inga budgetkonsekvenser för kommissionen.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I artikel 1.2 upprepas målet med Eltif-fondens rättsliga ram, nämligen att anskaffa och kanalisera kapital till långsiktiga investeringar. Denna rättsliga ram är fortfarande i linje med unionens mål om smart och hållbar tillväxt för alla. Förslaget till ny lydelse i artikel 1.2 omfattar dock inte längre hänvisningen till europeiska långsiktiga investeringar. Detta understryker utvidgningen av godtagbara tillgångar, som inte nödvändigtvis behöver vara belägna i unionen. Med tanke på att Eltif-ramen uttryckligen tillåter att godtagbara tillgångar och investeringar är belägna i tredjeländer, enligt de villkor som fastställs i Eltif-förordningen, är det viktigt att säkerställa att Eltif-fondernas investeringsstrategier kan ha ett globalt investeringsmandat. Detta klargörande skulle också säkerställa mer klarhet och rättssäkerhet i fråga om Eltif-fondernas flexibilitet när det gäller den geografiska fördelningen av investeringar. Sådana ”tematiska” fördelningsstrategier kan omfatta investeringar i miljöbevarande projekt eller hållbarhetsprojekt i tredjeländer, forsknings- och utvecklingsanläggningar eller energiinfrastruktur, som kan gynna Eltif-investerare och EU:s långsiktiga tillväxt samt bidra till Eltif-fondernas mål.

Definitionen av ”reala tillgångar” i artikel 2.6 har reviderats så att den avser tillgångar som har ett realvärde på grund av sin substans och sina egenskaper. Syftet med denna ändring är att bredda omfattningen av de strategier för investeringar i reala tillgångar som Eltif-förvaltare kan tillämpa. Sådana reala tillgångar kan, men behöver inte nödvändigtvis, ge kassaflöden eller avkastning på investeringar. Exempel på sådana tillgångar är samhällsinfrastruktur, kommunikations-, miljö-, energi- eller transportinfrastruktur liksom utbildning, hälsa och välfärdsstöd eller industrianläggningar eller -enheter. Denna förenklade definition av reala tillgångar säkerställer också att sådana tillgångar som är svåra att kvantifiera, till exempel sådana som värderas med hjälp av en värderingsmetod med diskonterat kassaflöde eller en jämförande värderingsmetod, kan omfattas. Vidare innebär den bredare definitionen av reala tillgångar att de omfattar infrastruktur, immateriella rättigheter, fartyg, utrustning, maskiner, flygplan eller järnvägsvagnar och fastigheter, inbegripet rättigheter som är knutna till eller förknippade med reala tillgångar som vattenrätter, skogsbruksrätter och mineralrättigheter. Den breddade definitionen omfattar även investeringar i kommersiella fastigheter, utbildning, rådgivning, forskning, idrotts- eller utvecklingsanläggningar eller bostäder, exempelvis äldreboenden eller sociala bostäder. Infrastrukturprojektens omfattning kan innebära att stora mängder kapital binds för en längre tid Sådana infrastrukturprojekt kan omfatta offentliga byggnader som t.ex. skolor, sjukhus eller fängelser; samhällsinfrastruktur som sociala bostäder; transportinfrastruktur som vägar, kollektivtrafiksystem eller flygplatser; energiinfrastruktur som energinät, projekt för klimatanpassning och begränsning av följderna av klimatförändringen, kraftverk eller rörledningar; vattenförvaltningsinfrastruktur som vattenförsörjningssystem, avlopps- eller bevattningssystem; kommunikationsinfrastruktur som nätverk, samt infrastruktur för avfallshantering som återvinnings- eller insamlingssystem.

Artikel 2.14a definierar enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering genom en hänvisning till artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering.

Artikel 3.3 i Eltif-förordningen revideras för att säkerställa att de behöriga myndigheterna informerar Esma om auktorisationer som beviljats eller återkallats och om eventuella ändringar av informationen om Eltif-fonderna en gång per månad i stället för en gång per kvartal. Dessutom föreskrivs i artikel 3.3 andra stycket en mer detaljerad sammansättning av

Eltif-fondernas offentliga register, som bör innehålla ytterligare datafält utöver namnen på auktoriserade Eltif-fonder, Eltif-förvaltarna och Eltif-fondernas behöriga myndigheter. Syftet med detta elektroniska centrala Eltif-register är att förbättra hela Eltif-investeringssfärens synlighet och göra det möjligt för investerare, särskilt icke-professionella investerare, att få och utvärdera relevant information om de investeringsmöjligheter som finns tillgängliga i deras medlemsstat.

I artikel 5.1 och 5.3 i Eltif-förordningen görs ett antal ändringar som underlättar auktorisation som Eltif-fond och separerar de bestämmelser som gäller auktorisation som Eltif-fond och de som gäller auktorisation som AIF-förvaltare. I synnerhet ändras artikel 5.3 i Eltifförordningen för att klargöra att den nationella behöriga myndighet som ansvarar för att auktorisera Eltif-fonden endast är ansvarig för auktorisationen av Eltif-fonden och inte är delaktig i auktorisationen av den EU-baserade AIF-förvaltaren. Vidare klargörs att en auktorisation som Eltif-fond inte bör omfatta krav på att Eltif-fonden förvaltas av en AIF- förvaltare som har sitt säte i Eltif-fondens hemmedlemsstat eller på att AIF-förvaltaren bedriver eller delegerar verksamhet i en Eltif-fonds hemmedlemsstat.

Artikel 10.1 i Eltif-förordningen ändras i flera avseenden. För det första ändras artikel 10.1 a

iiiför att säkerställa att Eltif-fonder kan göra minoritetsinvesteringar i saminvesteringsfonder, vilket skulle kunna locka mer blygsamma investerare, och att de inte är skyldiga att investera via eller i majoritetsägda dotterbolag. Led d ändras för att underlätta för Eltif-fonder att inkludera fondandelsfonder i sina investeringsstrategier och att investera i EU-baserade AIF- fonder – utöver Eltif-fonder, EuVECA-fonder och EuSEF-fonder – som förvaltas av EU- baserade AIF-förvaltare, förutsatt att dessa Eltif-fonder, EuVECA-fonder, EuSEF-fonder, fondföretag och EU-baserade AIF-fonder investerar i godtagbara tillgångar. Denna genomlysningsmetod bör säkerställa försiktiga fondandelsstrategier samtidigt som tillgångarna i respektive Eltif-fond och andra företag för kollektiva investeringar kombineras med avseende på de gränser som fastställs i artiklarna 13 och 16.1.

Artikel 10.1 e i Eltif-förordningen tillåter investeringar i reala tillgångar och säkerställer att sådana investeringar inte enbart begränsas till ägande av enskilda reala tillgångar via direkta innehav eller indirekta innehav via ett godkänt portföljföretag. Enligt de reviderade bestämmelserna kan Eltif-fonder investera i reala tillgångar om deras lägsta investeringsvärde är minst 1 000 000 EUR och de behöver inte längre ägas direkt eller via ”indirekta innehav via ett godkänt portföljföretag”. Med denna ändring skulle det bli möjligt att fånga upp ett brett spektrum av potentiella investeringsstrategier som avser reala tillgångar. Ett lägre tröskelvärde skulle också ge Eltif-förvaltarna mer flexibilitet, eftersom det är normal marknadspraxis att enskilda reala tillgångar i en stor portfölj är värda långt mindre än 10 000 000 EUR. Annars skulle portföljer som har funnits en längre tid påverkas i särskilt hög grad, med tanke på att värdet på vissa tillgångar på området för förnybar energi (exempelvis solpaneler eller vindturbinblad) normalt sett minskar under deras livstid. Sänkningen av minimivärdet på enskilda reala tillgångar syftar också till att säkerställa att kapitalförvaltare får tillgång till stora portföljer oavsett värdet på de enskilda reala tillgångar som ingår i dessa stora portföljer och att portföljerna är mer diversifierade och följaktligen medför färre risker.

Artikel 10.1 f har ändrats för att specificera omfattningen av godtagbara värdepapperiseringar, nämligen värdepapperiseringar i fyra kategorier: bostadslån som är säkrade genom en eller flera inteckningar i bostadsfastigheter (dvs. värdepapper med privata hypotekslån som säkerhet), kommersiella lån som är säkrade genom en eller flera inteckningar i kommersiella fastigheter, företagslån (inklusive lån till små och medelstora företag) och kundfordringar eller andra underliggande exponeringar som originatorn anser utgör en särskild tillgångstyp,

förutsatt att intäkterna från värdepapperiseringen av dessa kundfordringar eller andra underliggande exponeringar används till att finansiera eller refinansiera långsiktiga investeringar. Dessa bestämmelser skulle göra det möjligt att bredda storleken på och omfattningen av godtagbara tillgångar för Eltif-fonder och därmed göra Eltif-fondernas rättsliga ram mer tilltalande för kapitalförvaltare och investerare.

Artikel 11.1 ändras för att förenkla begreppet ”godkänt portföljföretag”. Artikel 11.1 b ändras också för att höja tröskelvärdet för börsnoterade godkända portföljföretags börsvärde från 500 miljoner EUR till 1 miljard EUR och säkerställa att detta tröskelvärde endast tillämpas vid nyinvesteringar.

Artikel 12 ändras på två sätt. Medan bestämmelserna om intressekonflikter i punkt 1 anger vilka EU-baserade AIF-fonder som Eltif-förvaltaren får förvalta, är det uttryckliga syftet med punkt 2 att säkerställa att Eltif-förvaltarna och deras anknutna enheter som tillhör samma grupp och deras personal får investera i den Eltif-fonden och i samma tillgång. Sådana saminvesteringar kan vara en nödvändig del av AIF-förvaltarnas saminvesteringsstrategier och kan i vissa fall utgöra en gängse branschpraxis. Artikel 12.2 tillåter endast saminvesteringar av förvaltaren och dess anknutna enheter som tillhör samma grupp som Eltif-förvaltaren och deras personal om Eltif-förvaltaren har infört organisatoriska och administrativa system för att identifiera, förebygga, hantera och övervaka intressekonflikter och förutsatt att sådana intressekonflikter offentliggörs på lämpligt sätt. Dessa ytterligare krav syftar till att tillhandahålla nödvändigt investerarskydd och skydda marknadsintegriteten.

I artikel 13 anges för närvarande att en Eltif-fond bör investera minst 70 % av sitt kapital i godtagbara investeringstillgångar. I artikel 13 fastställs dessutom krav på portföljsammansättning och diversifiering. Diversifieringskraven i Eltif-förordningen är mycket detaljerade och ett standardkrav på att investera 10 % av kapitalet införs för investeringar i lån, för varje enskild real tillgång, till andra investeringsfonder. För att göra Eltif-fonder intressanta för kapitalförvaltare ändras artikel 13.1 så att tröskelvärdet för hur stor del av sitt kapital som Eltif-fonder bör investera i godtagbara investeringstillgångar sänks till 60 %. En sänkning av detta tröskelvärde skulle förbättra likviditetsprofilen för Eltif-fondernas underliggande portföljer och ge kapitalförvaltarna mer flexibilitet vid genomförandet sina investeringsstrategier.

Artikel 13.2 a–c ökar de maximala exponeringarna mot instrument som emitteras av, eller lån som beviljas till, ett enskilt godkänt portföljföretag till 20 % för Eltif-fonder som riktar sig till icke-professionella investerare. Ett tröskelvärde på 20 % har även fastställts för de Eltiffonder som kan marknadsföras till icke-professionella investerare för investeringar i en enskild Eltif-fond, EuVECA-fond, EuSEF-fond eller EU-baserad AIF-fond som förvaltas av en EU-baserad AIF-förvaltare och utgör en godtagbar investering enligt artikel 10.1 i Eltifförordningen. För de tillgångar som avses i artikel 9.1 b och som har emitterats av ett enskilt organ har tröskelvärdet fördubblats till 10 %.

För att anpassa exponeringen av Eltif-fonder som riktar sig till icke-professionella investerare mot enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar anges i en ny punkt 3a att det sammanlagda värdet av enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar inte får överstiga 20 % av värdet av Eltif-fondens kapital. Den sammanlagda riskexponeringen mot motparter till Eltif-fonden i OTC-derivattransaktioner, repor eller omvända repor bör inte överstiga 10 % av värdet av Eltif-fondens kapital. Artikel 13.5 utgår till följd av att exponeringsgränserna för Eltif-fonder som riktar sig till icke-professionella investerare höjs. En viktig ändring är att det i en ny punkt 8 i artikel 13 föreskrivs att de investeringströsklar

som fastställs i punkterna 2–4 inte bör tillämpas när Eltif-fonder enbart marknadsförs till professionella investerare.

I artikel 15.1 anges att en Eltif-fond får förvärva högst 30 % av andelarna eller aktierna i en enda Eltif-fond, EuVECA-fond, EuSEF-fond eller i en EU-baserad AIF-fond som förvaltas av en EU-baserad AIF-förvaltare, förutsatt att dessa fonder är godtagbara enligt artikel 10.1 d. I punkt 2 anges att koncentrationsgränserna inte får gälla när Eltif-fonder marknadsförs enbart till professionella investerare.

Syftet med artikel 16 är att göra det möjligt för Eltif-fonder som kan marknadsföras till ickeprofessionella investerare att öka sin upplåning av penningmedel upp till 50 % av Eltiffondens tröskelvärde. De Eltif-fonder som endast marknadsförs till professionella investerare skulle däremot ha rätt att utnyttja upp till 100 % av Eltif-fondens kapitalvärde. Förslaget syftar också till att öka flexibiliteten i de valutarelaterade bestämmelserna och gör det möjligt för Eltif-fonder att ingå avtal i en annan valuta än basvalutan om valutariskerna har säkrats eller om det på annat sätt kan visas att upplåningen i en annan valuta inte utsätter Eltif-fonden för väsentliga valutarisker. Det krav på att upplåningen inte får belasta mer än 30 % av fondens kapitalvärde som fastställs i artikel 16.1 e utgår och det klargörs att det är tillåtet att belasta tillgångar om det sker för att genomföra upplåningsstrategin. I en ny punkt 1a i artikel 16 införs ett förtydligande om att sådana lånearrangemang som helt och hållet täcks av investerarnas kapitalåtaganden inte skulle anses utgöra lån. Denna bestämmelse skulle ge kapitalförvaltare ytterligare möjligheter att utnyttja finansiella hävstångseffekter. För att säkerställa bättre skydd för investerare medför ändringen av artikel 16.2 att Eltif-förvaltarna måste lämna en detaljerad redogörelse för Eltif-fondens lånestrategi och lånegränser. Till följd av detta krav måste Eltif-förvaltare dessutom beskriva exakt hur lånet skulle bidra till att genomföra Eltif-strategin och minska låne-, valuta- och löptidsrisker.

Bestämmelserna om inlösen i artikel 18.7 ändras så att Esma kan utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare anger under vilka förhållanden inlösen kan ske enligt de begränsande villkoren i punkt 2. Det skulle kunna röra sig om fall där den information som minst ska lämnas till de behöriga myndigheterna, kriterierna för inlösen samt procentandelen av de tillgångar inlösen avser skulle göra det möjligt för en Eltif-fond att medge en begränsad inlösen, med hänsyn tagen till fondens förväntade kassaflöden och skulder. Dessutom skulle Esma vara skyldig att utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger vilken information Eltif-fonder måste lämna till investerare.

Artikel 19 skulle göra det möjligt för, men inte tvinga, Eltif-förvaltarna att i Eltif-fondens bestämmelser eller bolagsordning inkludera möjligheten till en mekanism för en frivillig likviditetsfacilitet. Syftet med denna likviditetsmekanism på andrahandsmarknaden är att före utgången av Eltif-fondens livslängd helt eller delvis kunna matcha ansökningar om överföring av andelar eller aktier i Eltif-fonden från investerare som lämnar fonden och ansökningar från nya investerare som vill teckna sig för andelar eller aktier. En matchning av överförings- och teckningsansökningar kan göras under förutsättning att flera kumulativa villkor är uppfyllda. Eltif-förvaltaren måste ha en fastställd policy för en sådan frivillig likviditetsmekanism, som innehåller information om följande: överföringsförfarandet både för den investerare som lämnar fonden och den som tecknar sig, fondförvaltarens eller fondadministratörens roll, under vilken period överföringen kan ske, utförandepriset, villkoren för den proportionella fördelningen, upplysningskraven och tillämpliga avgifter och andra kostnader, Det är viktigt att en sådan frivillig likviditetsmekanism säkerställer en rättvis behandling av investerare och ger Eltif-förvaltaren tillräckliga möjligheter att övervaka Eltif-fondernas likviditetsrisk.

Artikel 21.1 ändrar bestämmelserna om avyttring av Eltif-fondens tillgångar, genom att kräva att Eltif-förvaltaren informerar den behöriga nationella myndigheten om en ordnad avyttring av tillgångar i syfte att lösa in investerares andelar eller aktier. På begäran av Eltif-fondens behöriga myndighet skulle Eltif-fonden bli skyldig att lämna in en tidsplan för den ordnade avyttringen av tillgångarna till den behöriga myndigheten.

Enligt artikel 26 ska förvaltaren av en Eltif-fond vars andelar eller aktier är avsedda att marknadsföras till icke-professionella investerare i varje medlemsstat där Eltif-fonder marknadsförs införa faciliteter för att teckna, göra utbetalningar till innehavare av andelar eller aktier, verkställa återköp eller inlösen av andelar eller aktier samt lämna ut den information som Eltif-fonden och dess förvaltare är skyldiga att tillhandahålla. Dessa bestämmelser om investeringsfaciliteter utgår för att underlätta marknadsföring av Eltiffonder, särskilt gränsöverskridande marknadsföring, på ett sätt som är förenligt med EU:s regelverk. Syftet med att stryka artikel 26 är också att säkerställa att Eltif-fonderna kan marknadsföras utan att Eltif-förvaltare omfattas av kravet på att införa ”faciliteter”, vilket ibland tolkas som att det måste finnas fysiska faciliteter eller separata IT-, personal- eller administrativa system eller krav.

Artikel 28.1 undanröjer den delvisa överlappningen av den lämplighetsbedömning som avses i Eltif-förordningen och den som avses i direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid II). I detta syfte hänvisar artikel 28.1 och artikel 30.1 till den skyldighet Eltif-förvaltare och Eltif-distributörer har att utföra en lämplighetsbedömning i enlighet med Mifid II när de erbjuder eller säljer Eltif-fonder direkt. Denna anpassning till Mifid II när det gäller lämplighetstestet för Eltif-fonder är viktig i samband med förslaget att låta artikel 30.3 första stycket utgå, vilket innehåller kravet på att icke-professionella investerare totalt inte investerar mer än 10 % av sin portfölj i Eltif-fonder och att det ursprungliga belopp som investeras är minst 10 000 EUR. Förslaget syftar till att ta bort dessa krav, dvs. minst 10 000 EUR (s.k. minimikrav på investering) och exponeringströskeln på 10 % för icke-professionella investerare vars finansiella portföljer understiger 500 000 EUR. Anledningen är att sådana krav är omotiverade och hindrar icke-professionella investerare från att få tillgång till Eltiffonder och att sådana tröskelvärden i de flesta fall har visat sig vara betungande, avskräckande och ineffektiva.

Artikel 30.4 syftar till att klargöra hur principen om likabehandling tillämpas inom den eller de relevanta klasserna av Eltif-fonder. Artikel 30.6 syftar till att säkerställa att ångerfristen på två veckor endast gäller för icke-professionella investerare och endast kan gälla under två veckor från det att åtagande- eller teckningsavtalet börjar gälla.

Artikel 37.1 ändras för att utöka omfattningen av den nya översynen av Eltif-fondernas rättsliga ram. En sådan översyn skulle kunna inledas inom fem år från Eltif-förordningens ikraftträdande och bör omfatta en mer omfattande uppsättning fondbestämmelser än de som ursprungligen fastställdes i artikel 37. En omfattande utvärdering av hur denna förordning fungerar kommer att göras fem år efter det att den börjar tillämpas. Den reviderade översynsklausulen utvidgas till att omfatta driften och tillämpningen av de viktigaste fondbestämmelserna och deras inverkan på Eltif-förvaltare och investerare. Översynen av

Eltif-fondernas

rättsliga

ram

skulle

kräva

samråd

med

Esma.

2021/0377 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande10,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)Sedan antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/76011 har endast ett fåtal europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltif-fonder) auktoriserats. Dessa fonders samlade nettotillgångar uppskattades till cirka 2 400 000 000 EUR år 2021.

(2)Enligt tillgängliga marknadsdata har Eltif-segmentet inte utvecklats i den takt som förväntades, trots att unionen satsar på att främja långsiktig finansiering i unionen.

(3)Vissa egenskaper hos Eltif-marknaden, bland annat det låga antalet fonder, de låga nettotillgångarna, de få jurisdiktioner där Eltif-fonder har sitt säte samt övervikten av vissa godtagbara investeringskategorier i portföljsammansättningen, visar att marknaden är koncentrerad, både geografiskt och i fråga om investeringstyp. Det är därför nödvändigt att se över hur Eltif-fondens rättsliga ram fungerar för att säkerställa att fler investeringar kanaliseras till företag som behöver kapital och till långsiktiga investeringsprojekt.

(4)Eltif-fonder har potential att underlätta långsiktiga investeringar i realekonomin. Långsiktiga investeringar i företag, infrastruktur och andra projekt i tredjeländer kan också ge kapital till Eltif-fonder och därmed gynna unionens ekonomi. Detta kan ske på flera olika sätt, bland annat genom investeringar som främjar utvecklingen av

EUT C , , s. .

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (EUT L 123, 19.5.2015, s. 98).

gränsregioner, förbättrar det kommersiella, finansiella och tekniska samarbetet och underlättar investeringar i miljöprojekt och projekt för hållbar energi. Investeringar i godkända företag och i godtagbara tillgångar i tredjeland kan medföra betydande fördelar för investerare och Eltif-förvaltare och samtidigt gynna ekonomin, infrastrukturen, klimatet och den miljömässiga hållbarheten samt medborgarna i sådana tredjeländer. Det bör därför vara tillåtet att majoriteten av sådana tillgångar och investeringar eller de huvudsakliga intäkterna eller vinsterna från sådana tillgångar och investeringar är belägna i ett tredjeland.

(5)Reglerna för Eltif-fonder är nästan identiska för både professionella och ickeprofessionella investerare, vilket även gäller bestämmelserna om användning av finansiell hävstång, om diversifiering av tillgångar och portföljernas sammansättning, om koncentrationsgränser och om begränsningar av godtagbara tillgångar och investeringar. De två typerna av investerare har dock olika tidsperspektiv, risktolerans och investeringsbehov. Dessa nästan identiska bestämmelser, som medför en stor administrativ börda och relaterade kostnader för Eltif-fonder avsedda för professionella investerare, har gjort att kapitalförvaltare varit ovilliga att erbjuda skräddarsydda produkter till sådana investerare. Professionella investerare har en högre risktolerans än icke-professionella investerare och kan på grund av sina egenskaper och verksamheter arbeta med andra tidshorisonter och avkastningsmål. Det är därför lämpligt att fastställa särskilda regler för Eltif-fonder som är avsedda att marknadsföras till professionella investerare, särskilt när det gäller diversifiering och sammansättning av den berörda portföljen, minimitröskeln för godtagbara tillgångar, koncentrationsgränser och penninglån.

(6)Kapitalförvaltare måste få större möjligheter att investera i breda kategorier av reala tillgångar. Direkta eller indirekta innehav av reala tillgångar bör därför anses utgöra en kategori av godtagbara tillgångar, förutsatt att dessa reala tillgångar har ett värde på grund av sin art eller substans. Sådana reala tillgångar omfattar fast egendom, kommunikations-, miljö-, energi- och transportinfrastruktur, samhällsinfrastruktur, bland annat pensionärsbostäder och sjukhus, infrastruktur för utbildning, hälso- och välfärdsstöd och industrianläggningar eller andra anläggningar samt andra tillgångar, inbegripet immateriella rättigheter, fartyg, utrustning, maskiner, flygplan och järnvägsvagnar samt andra reala tillgångar.

(7)Investeringar i kommersiell egendom, i anläggningar eller faciliteter för utbildning, forskning, idrott eller utveckling eller i bostäder, även äldreboenden eller sociala bostäder, bör också anses vara godtagbara tillgångar, eftersom de kan bidra till målen om smart och hållbar tillväxt för alla. För att möjliggöra godtagbara investeringar i reala tillgångar på områden där direkta investeringar i reala tillgångar inte är möjliga eller är olönsamma, bör godtagbara investeringar i reala tillgångar även omfatta investeringar i vattenrätter, skogsbruksrätter, byggrätter och mineralrättigheter.

(8)I syfte att främja ansvarsfulla investeringar och tillhandahålla adekvat information om investeringsstrategins påverkan, bör investeringar i fast egendom åtföljas av dokumentation som anger i vilken utsträckning reala tillgångar är en integrerad eller underordnad del av ett långsiktigt investeringsprojekt som bidrar till unionens mål om smart och hållbar tillväxt för alla.

(9)Eltif-fonderna måste bli attraktivare för kapitalförvaltare och Eltif-förvaltare måste få tillgång till flera olika investeringsstrategier för att undvika att Eltif-fondernas godtagbara tillgångar och investeringsverksamheter begränsas på ett otillbörligt sätt. Huruvida reala tillgångar är godtagbara eller inte bör inte vara beroende av deras art

och syfte eller av miljö- eller hållbarhetsrelaterade eller sociala och styrningsrelaterade upplysningar och villkor, som redan omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/208812 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/85213.

(10)Det är nödvändigt att utvidga de godtagbara tillgångarnas omfattning och uppmuntra Eltif-fonderna att investera i värdepapperiserade tillgångar. Det bör därför klargöras att om de underliggande tillgångarna består av långfristiga exponeringar bör de godtagbara investeringstillgångarna även omfatta enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/240214. Dessa långsiktiga exponeringar omfattar värdepapperisering av bostadslån som är säkrade genom en eller flera inteckningar i bostadsfastigheter (värdepapper med privata hypotekslån som säkerhet [RMBS]), kommersiella lån som är säkrade genom en eller flera inteckningar i kommersiella fastigheter, företagslån, inklusive lån till små och medelstora företag samt kundfordringar eller andra underliggande exponeringar som originatorn anser utgör en särskild tillgångstyp, förutsatt att intäkterna från värdepapperiseringen av de kundfordringarna eller andra underliggande exponeringarna används till att finansiera eller refinansiera långsiktiga investeringar.

(11)För att investerare ska få bättre tillgång till aktuell och mer fullständig information om Eltif-marknaden måste mer detaljerad information tillhandahållas i tid i det centrala offentliga register som avses i artikel 3.3 andra stycket i förordning (EU) 2015/760 (Eltif-registret). Eltif-registret bör därför innehålla mer information än det för närvarande gör, bland annat, om den är tillgänglig, Eltif-fondens identifieringskod för juridiska personer och dess nationella identifieringskod, Eltif-förvaltarens namn, adress och identifieringskod för juridiska personer, Eltif-fondens och varje enskild andels- eller aktieklass internationella standardnummer för värdepapper (ISIN), Eltiffondens behöriga myndighet och hemmedlemsstat, de medlemsstater där Eltif-fonden marknadsförs, huruvida Eltif-fonden kan marknadsföras till icke-professionella investerare eller endast till professionella investerare, det datum då Eltif-fonden auktoriserades och det datum då den började marknadsföras. För att Eltif-investerare ska kunna analysera och jämföra befintliga Eltif-fonder bör Eltif-registret dessutom innehålla aktuella länkar till Eltif-dokumentation, inbegripet till den berörda Eltiffondens bestämmelser eller bolagsordning, årsrapporter, prospekt och, i förekommande fall, faktablad som upprättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/201415. För att säkerställa att Eltif-registret hålls aktuellt bör de behöriga myndigheterna vara skyldiga att en gång per månad informera

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 35).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priipprodukter) (EUT L 352, 9.12.2014, s. 1).

Esma om alla ändringar av informationen om en Eltif-fond, inbegripet auktorisationer och återkallanden av sådana auktorisationer.

(12)Vissa investeringar kan Eltif-fonder göra via finansiella intermediärer, inklusive specialföretag och värdepapperiserings- eller tillgångsförvaltningsenheter eller holdingbolag. Enligt förordning (EU) 2015/760 kan ett godkänt portföljföretag för närvarande endast investera i egetkapital- eller hybridkapitalinstrument som utfärdats av ett företag i vilket det godkända portföljföretaget är ett majoritetsägt dotterbolag, vilket i hög grad begränsar omfattningen av de potentiellt godtagbara tillgångarna. Eltif-fonder bör därför ha möjlighet att göra minoritetsinvesteringar i saminvesteringsfonder. Denna möjlighet bör ge Eltif-fonder mer flexibilitet vid genomförandet av sina investeringsstrategier, locka fler investerare och tillföra fler möjliga godtagbara måltillgångar, faktorer som alla är avgörande vid genomförandet av indirekta investeringsstrategier.

(13)På grund av farhågor om att fondandelsstrategier skulle kunna ge upphov till investeringar som inte omfattas av tillämpningsområdet för godtagbara investeringstillgångar begränsar förordning (EU) 2015/760 för närvarande investeringar i andra fonder under Eltif-fondens hela livslängd. Fondandelsstrategier är dock ett vanligt och mycket effektivt sätt att få snabb exponering mot illikvida tillgångar, särskilt när det gäller fastigheter och i samband med helt inbetalda kapitalstrukturer. Eltif-fonder bör därför få möjlighet att investera i andra fonder och på så sätt kunna säkerställa en snabbare kapitalinsättning. När Eltif-fonder lättare kan investera i fondandelsfonder blir det även möjligt för dem att återinvestera överskjutande penningmedel i fonder, eftersom olika investeringar med olika löptider kan minska den andel av Eltif-fondens portfölj som är investerad i likvida tillgångar. Därför bör de strategier för fondandelsfonder som Eltif-förvaltare får tillämpa omfatta mer än investeringar i europeiska riskkapitalfonder (EuVECA-fonder) eller europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-fonder). De typer av företag för kollektiva investeringar som Eltif-fonder kan investera i bör därför breddas till att omfatta företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och EU-baserade alternativa investeringsfonder (EU-baserade AIF-fonder) som förvaltas av EU- baserade AIF-förvaltare. För att säkerställa ett effektivt investerarskydd är det dock också nödvändigt att fastställa att när en Eltif-fond investerar i andra Eltif-fonder, i europeiska riskkapitalfonder (EuVECA-fonder), i europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-fonder) eller i fondföretag och EU-baserade AIF-fonder som förvaltas av EU-baserade AIF-förvaltare, bör dessa företag för kollektiva investeringar också investera i godtagbara investeringar och inte själva ha investerat mer än 10 % av sitt kapital i något annat företag för kollektiva investeringar.

(14)Av diversifieringsskäl och för att bättre utnyttja Eltif-förvaltarnas kunskaper kan det i vissa fall vara fördelaktigt för Eltif-fonder att investera alla eller nästan alla sina tillgångar i Eltif-masterfondens diversifierade portfölj. Eltif-fonder bör därför tillåtas att slå samman sina tillgångar och använda master/feederstrukturer genom att investera i Eltif-masterfonder.

(15)De diversifieringskrav som fastställs i den nuvarande versionen av förordning (EU) 2015/760 infördes för att säkerställa att Eltif-fonder skulle kunna klara sig under ogynnsamma marknadsförhållanden. Diversifieringströsklarna innebär dock att Eltiffonder i genomsnitt måste göra tio separata investeringar. När det gäller investeringar i projekt eller storskalig infrastruktur kan kravet att göra tio investeringar per Eltif-fond vara svårt att uppnå och kostsamt i form av transaktionskostnader och kapitaltilldelning. För att minska transaktionskostnaderna och de administrativa

kostnaderna för Eltif-fonder och i slutändan deras investerare bör Eltif-fonder därför kunna tillämpa mer koncentrerade investeringsstrategier och därmed exponeras mot färre godtagbara tillgångar. Därför måste diversifieringskraven anpassas vad gäller Eltif-fondernas exponeringar mot enskilda godkända portföljföretag, enskilda reala tillgångar, företag för kollektiva investeringar och vissa andra godtagbara investeringstillgångar, avtal och finansiella instrument. Denna ytterligare flexibilitet i Eltif-fondernas portföljsammansättning och lättnaden av diversifieringskraven bör inte väsentligt påverka Eltif-fondernas förmåga att motstå marknadsvolatilitet, eftersom Eltif-fonder vanligtvis investerar i tillgångar som ofta inte har en lätt tillgänglig marknadsnotering, kan vara mycket illikvida och ofta har långfristig löptid eller tidshorisont.

(16)Till skillnad från icke-professionella investerare kan professionella investerare under vissa omständigheter ha en längre tidshorisont, tydliga finansiella avkastningsmål, mer kunskap, högre risktolerans i fråga om ogynnsamma marknadsvillkor och större förmåga att absorbera förluster. Följaktligen behöver professionella investerare inte lika mycket investerarskydd som icke-professionella investerare. Det är därför lämpligt att ta bort diversifieringskraven för Eltif-fonder som endast marknadsförs till professionella investerare.

(17)Enligt artiklarna 28 och 30 i förordning (EU) 2015/760 krävs för närvarande att Eltifförvaltare eller Eltif-distributörer genomför en lämplighetsbedömning. Detta krav är redan fastställt i artikel 25 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU16. Dessa överlappande krav medför ytterligare administrativa bördor, vilket leder till högre kostnader för icke-professionella investerare och avskräcker Eltif-förvaltare från att erbjuda nya Eltif-fonder till icke-professionella investerare. Därför måste det överlappande kravet strykas i förordning (EU) 2015/760.

(18)Enligt artikel 30 i förordning (EU) 2015/760 är Eltif-förvaltare eller Eltif-distributörer skyldiga att tillhandahålla lämplig investeringsrådgivning när Eltif-fonder marknadsförs till icke-professionella investerare. Den bristfälliga angivelsen av vad som utgör lämplig investeringsrådgivning i förordning (EU) 2015/760 och avsaknaden av en hänvisning till direktiv 2014/65/EU, som innehåller en definition av investeringsrådgivning, har lett till bristande rättssäkerhet och förvirring bland Eltif-

förvaltare och Eltif-distributörer. Skyldigheten att tillhandahålla investeringsrådgivning skulle dessutom kräva att externa distributörer auktoriseras enligt direktiv 2014/65/EU när Eltif-fonder marknadsförs till icke-professionella investerare. Detta skulle skapa onödiga hinder för marknadsföring av Eltif-fonder till sådana investerare. Distributionen och marknadsföringen av Eltif-fonder bör inte omfattas av strängare krav än distributionen av andra komplexa finansiella produkter, inbegripet de krav som gäller vid värdepapperisering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/240217 och vid efterställda kvalificerade skulder enligt

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU18. Skyldigheten att utföra ett lämplighetstest är tillräcklig för att ge icke-professionella investerare nödvändigt skydd och är i linje med de befintliga skyldigheter som fastställs i förordning (EU) 2017/2402 och direktiv 2014/59/EU. Därför behöver distributörer och förvaltare av Eltif-fonder inte tillhandahålla investeringsrådgivning till icke-professionella investerare.

(19)Enligt artikel 30.3 i förordning (EU) 2015/760 krävs för närvarande att det ursprungliga belopp som presumtiva icke-professionella investerare, vars portfölj med finansiella instrument inte överstiger 500 000 EUR, investerar är minst 10 000 EUR och att sådana investerare totalt inte investerar mer än 10 % av sin portfölj med finansiella instrument i Eltif-fonder. Kombinationen av kravet på en minsta nyinvestering på 10 000 EUR och begränsningen till 10 % av totala investeringar hindrar i väsentlig utsträckning icke-professionella investerare från att investera i Eltiffonder, vilket strider mot målet med en Eltif-fond, nämligen att utgöra en alternativ investeringsfondsprodukt för icke-professionella investerare. Därför måste kravet på en lägsta investering på 10 000 EUR och begränsningen till 10 % av totala investeringar utgå.

(20)Enligt artikel 10 e i förordning (EU) 2015/760 krävs för närvarande att godtagbara investeringstillgångar, om dessa tillgångar är enskilda reala tillgångar, har ett värde på minst 10 000 000 EUR. Portföljer med reala tillgångar består dock ofta av ett antal enskilda reala tillgångar till ett värde av mindre än 10 000 000 EUR. Värdet på individuella reala tillgångar bör därför sänkas till 1 000 000 EUR. Detta belopp baseras på det uppskattade värdet av enskilda reala tillgångar som normalt kan bilda stora portföljer av reala tillgångar och därmed bidra till diversifieringen av en investeringsportfölj.

(21)Enligt artikel 11.1 b ii i förordning (EU) 2015/760 krävs för närvarande att godkända portföljföretag, om dessa godkända företag är upptagna till handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform, har ett börsvärde på högst 500 000 000 EUR. Många börsnoterade företag med lågt börsvärde har dock begränsad likviditet som hindrar Eltif-fonder från att inom rimlig tid bygga upp en tillräcklig position i sådana börsnoterade företag, vilket minskar antalet tillgängliga investeringsmål. För att ge Eltif-fonder en bättre likviditetsprofil bör därför börsvärdet för de börsnoterade godkända företag i vilka Eltif-fonder kan investera höjas från högst 500 000 000 EUR till högst 1 000 000 000 EUR. För att undvika potentiella ändringar i godtagbarheten hos dessa investeringar till följd av valutakursfluktuationer eller andra faktorer bör tröskelvärdet för börsvärdet endast fastställas vid tidpunkten för nyinvesteringen.

(22)Om Eltif-förvaltaren innehar en andel i ett portföljföretag finns det en risk att denne sätter sina egna intressen före intressena hos de som har investerat i Eltif-fonden. För att undvika en sådan intressekonflikt och för att säkerställa god bolagsstyrning krävs

enligt den nuvarande versionen av förordning (EU) 2015/760 att en Eltif-fonden endast ska investera i tillgångar som saknar all koppling till Eltif-förvaltaren, såvida Eltif-fonden inte investerar i andelar eller aktier i andra Eltif-fonder, EuVECA-fonder eller EuSEF-fonder som förvaltas av Eltif-förvaltaren. Det är dock etablerad marknadspraxis att ett eller flera av kapitalförvaltarens investeringsverktyg

18Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).

saminvesterar tillsammans med en annan fond som har liknande mål och strategi som Eltif-fonden. Sådana saminvesteringar av AIF-förvaltaren och andra anknutna enheter som tillhör samma grupp gör det möjligt att dra till sig större kapitalreserver för investeringar i storskaliga projekt. I detta syfte investerar kapitalförvaltare vanligtvis parallellt med Eltif-fonden i en målenhet och strukturerar sina investeringar genom saminvesteringsverktyg. Som en del av mandatet för kapitalförvaltning krävs eller förväntas det att portföljförvaltare och chefer för kapitalförvaltare saminvesterar i samma fond som de förvaltar. Det är därför lämpligt att närmare fastställa att bestämmelserna om intressekonflikter inte bör hindra en Eltif-förvaltare eller ett företag som tillhör den gruppen från att saminvestera i den Eltif-fonden eller saminvestera i samma tillgång med den Eltif-fonden. För att säkerställa att det finns effektiva skyddsåtgärder för investerarna bör Eltif-förvaltare, när sådana saminvesteringar görs, införa organisatoriska och administrativa arrangemang som syftar till att identifiera, förebygga, hantera och övervaka intressekonflikter och säkerställa att sådana intressekonflikter offentliggörs på lämpligt sätt.

(23)För att förhindra intressekonflikter, undvika transaktioner som inte äger rum på affärsmässiga villkor och för att säkerställa sund företagsstyrning, är det enligt den nuvarande versionen av förordning (EU) 2015/760 inte tillåtet för personalen vid Eltifförvaltaren och hos företag som tillhör samma grupp som Eltif-förvaltaren att investera i den Eltif-fonden eller att saminvestera med Eltif-fonden i samma tillgång. Det är dock etablerad marknadspraxis att personalen vid Eltif-förvaltaren och andra anknutna enheter som tillhör samma grupp, som saminvesterar tillsammans med Eltifförvaltaren, inbegripet portföljförvaltare och högre personal som ansvarar för Eltifförvaltarens viktiga finansiella och operativa beslut, ofta är ålagda, eller förväntas på grund av tillgångsförvaltningens mandat, att saminvestera i samma fond eller samma tillgångar för att öka samstämmigheten mellan personalens och investerarnas finansiella incitament. Det är därför lämpligt att närmare ange att bestämmelserna om intressekonflikter inte bör hindra personalen vid Eltif-förvaltaren eller hos företag som tillhör den gruppen från att personligen saminvestera i den Eltif-fonden eller från att saminvestera i samma tillgång med den Eltif-fonden. För att säkerställa att det finns effektiva skyddsåtgärder för investerarna bör Eltif-förvaltarna, när sådana saminvesteringar görs av personalen, införa organisatoriska och administrativa arrangemang som syftar till att identifiera, förebygga, hantera och övervaka intressekonflikter och säkerställa att sådana intressekonflikter offentliggörs på lämpligt sätt.

(24)Enligt artikel 13.1 i förordning (EU) 2015/760 ska Eltif-fonder för närvarande investera minst 70 % av sitt kapital i godtagbara investeringstillgångar. Detta höga tröskelvärde för sammansättningen av godtagbara investeringstillgångar i Eltiffondernas portföljer fastställdes ursprungligen med tanke på Eltif-fondernas inriktning på långsiktiga investeringar och det bidrag som sådana investeringar skulle ge till finansieringen av en hållbar tillväxt i unionens ekonomi. Med tanke på den illikvida och idiosynkratiska karaktären hos vissa godtagbara investeringstillgångar inom Eltiffondernas portföljer kan det dock visa sig svårt och kostsamt för Eltif-förvaltare att hantera Eltif-fondernas likviditet, begära inlösen, ingå lånearrangemang och genomföra andra delar av Eltif-fondernas investeringsstrategier som rör överföring, värdering och pantsättning av sådana godtagbara investeringstillgångar. En sänkning av tröskelvärdet för godtagbara investeringstillgångar skulle göra det möjligt för Eltifförvaltare att bättre hantera Eltif-fondernas likviditet.

(25)Hävstång används ofta för att möjliggöra den dagliga driften av en Eltif-fond och för att genomföra en särskild investeringsstrategi. En måttlig hävstångseffekt kan öka avkastningen utan att det medför eller förvärrar alltför stora risker, om den kontrolleras på lämpligt sätt. Dessutom kan olika företag för kollektiva investeringar ofta använda hävstång för att uppnå ytterligare effektivitet eller operativa resultat. Eftersom tröskelvärdet för penninglån för närvarande är begränsat till 30 % av Eltif-fondens kapital kommer Eltif-förvaltarna kanske inte att kunna genomföra vissa investeringsstrategier, inbegripet investeringar i reala tillgångar, om det är en branschstandard att använda en högre hävstång eller om det krävs för att uppnå en attraktiv riskanpassad avkastning. Det är därför lämpligt att öka Eltif-förvaltarnas flexibilitet för att anskaffa ytterligare kapital under Eltif-fondens livslängd. Med tanke på de eventuella risker som hävstång kan medföra bör Eltif-fonder som marknadsförs till icke-professionella investerare få ta upp penninglån på upp till 50 % av värdet på Eltif-fondens kapital. Tröskelvärdet på 50 % är lämpligt med tanke på de totala gränser för penninglån som är vanliga för fonder som investerar i reala tillgångar med en likartad likviditets- och inlösenprofil. När det gäller Eltif-fonder som marknadsförs till professionella investerare bör dock ett högre tröskelvärde för hävstång tillåtas, eftersom professionella investerare har en högre risktolerans än icke-professionella investerare. Därför bör tröskelvärdet för penninglån för Eltif-fonder som marknadsförs till professionella investerare höjas till 100 % av Eltif-kapitalet.

(26)För att ge Eltif-fonder bredare investeringsmöjligheter bör Eltif-fonder kunna låna i den valuta i vilken Eltif-förvaltaren förväntar sig att förvärva tillgången. Det är dock nödvändigt att minska risken för valutaobalanser och därmed begränsa valutarisken för investeringsportföljen. Eltif-fonder bör därför antingen införa lämpliga säkringar av valutarisken eller låna i en annan valuta där exponeringar i utländsk valuta inte medför några betydande valutarisker.

(27)Eltif-fonder bör kunna belasta sina tillgångar för att genomföra sin lånestrategi. För att beakta betänkligheter beträffande skuggbankverksamhet bör emellertid de penningmedel som Eltif-fonden lånat inte användas för att ge lån till godkända portföljföretag. För att öka Eltif-fondernas flexibilitet vid genomförandet av sin lånestrategi bör lånearrangemangen dock inte räknas som lån om denna upplåning fullt ut täcks av investerarnas kapitalåtaganden.

(28)Med tanke på ökningen av de maximala tröskelvärdena för Eltif-fondernas penninglån och avskaffandet av vissa begränsningar för penninglån i utländsk valuta bör investerare ha mer omfattande information om Eltif-fondens lånestrategi och gränser. Det är därför lämpligt att kräva att Eltif-förvaltarna i den berörda Eltif-fondens prospekt uttryckligen offentliggör lånestrategin och lånegränserna och lämnar information om hur hävstångseffekten kommer att bidra till Eltif-strategin och hur valuta- och löptidsriskerna kommer att dämpas.

(29)Enligt artikel 18.4 i förordning (EU) 2015/760 kan investerare för närvarande begära att få en Eltif-fond avvecklad om deras begäran om inlösen, som har gjorts i enlighet med Eltif-fondens policy för inlösen, inte har uppfyllts inom ett år från och med det datum då begäran om inlösen gjordes. Med tanke på Eltif-fondernas långsiktiga inriktning och Eltif-fondernas ofta idiosynkratiska och illikvida tillgångsprofil kan en investerares eller en investerargrupps rätt att begära avveckling av en Eltif-fond vara oproportionerlig och skadlig både för ett framgångsrikt genomförande av Eltif-fondens investeringsstrategi och för andra investerares eller investerargruppers intressen. Det är därför lämpligt att stryka möjligheten för investerare att kräva avveckling av en Eltif-fond om Eltif-fonden inte kan tillgodose krav på inlösen.

(30)Den nuvarande versionen av förordning (EU) 2015/760 är otydlig när det gäller kriterierna för bedömning av procentandelen för inlösen under en viss tidsperiod och om den information som minst ska lämnas till de behöriga myndigheter när det gäller möjligheten till inlösen. Med hänsyn till Esmas centrala roll för tillämpningen av förordning (EU) 2015/760 och dess expertkunskaper om värdepapper och värdepappersmarknader är det lämpligt att Esma anförtros utarbetandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn där dessa kriterier och denna information fastställs närmare.

(31)Enligt artikel 19.1 i den nuvarande versionen av förordning (EU) 2015/760 får fondbestämmelserna eller bolagsordningen för en Eltif-fond inte hindra att andelar eller aktier av Eltif-fonden tas upp till handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform. Trots denna möjlighet har Eltif-förvaltare, investerare och marknadsaktörer knappast använt mekanismen för handel på andrahandsmarknaden med aktier eller andelar i Eltif-fonder. För att främja handeln på andrahandsmarknaden med Eltif-andelar eller aktier är det lämpligt att tillåta Eltifförvaltare att införa en möjlighet för Eltif-investerare att lämna Eltif-fonden i förtid, före utgången av Eltif-fondens livslängd. För att säkerställa att en sådan mekanism för handel på andrahandsmarknaden fungerar effektivt bör ett sådant förtida utträde endast vara möjligt om Eltif-förvaltaren har infört en policy för matchning av potentiella investerare och ansökningar om utträde. Denna policy bör bland annat innehålla uppgifter om överföringsprocess, Eltif-förvaltarnas roll, varaktighet för den likviditetsfacilitet under vilket Eltif-fondens andelar eller aktier skulle kunna bytas ut, utförandepris, villkor för proportionell fördelning, krav på offentliggörande, avgifter, kostnader och andra villkor för en sådan mekanism.

(32)Enligt artikel 26 i den nuvarande versionen av förordning (EU) 2015/760 ska Eltifförvaltare inrätta lokala faciliteter i varje medlemsstat där de avser att marknadsföra Eltif-fonder. Kravet på att inrätta lokala faciliteter har dock tagits bort genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1160 av den 20 juni 201919 om fondföretag och alternativa investeringsfonder som marknadsförs till ickeprofessionella investerare, eftersom sådana lokala faciliteter skapar extra kostnader och friktion för gränsöverskridande marknadsföring av Eltif-fonder. Dessutom har den föredragna metoden för kontakt med investerare övergått från fysiska möten på lokala faciliteter till direkt interaktion mellan fondförvaltare eller distributörer och investerare på elektronisk väg. Att ta bort denna skyldighet från Eltif-förordningen för alla Eltifinvesterare skulle därför vara förenligt med direktiv (EU) 2019/1160 och de moderna metoderna för marknadsföring av finansiella produkter och skulle kunna främja Eltiffondernas attraktionskraft för kapitalförvaltare som inte längre skulle vara tvungna att ådra sig kostnader för driften av lokala faciliteter. Artikel 26 bör därför utgå.

(33)Enligt den nuvarande versionen av artikel 21.1 i förordning (EU) 2015/760 ska Eltiffonder anta en specificerad tidsplan för en ordnad avyttring av sina tillgångar i syfte att lösa in investerarnas andelar eller aktier efter utgången av Eltif-fondens livslängd. Enligt den bestämmelsen ska Eltif-fonder även lämna ut den specificerade tidsplanen till de behöriga myndigheterna. Dessa krav innebär en betydande administrativ börda och regelefterlevnadsbörda för Eltif-förvaltare, utan att det leder till en motsvarande ökning av investerarskyddet. För att minska dessa bördor utan att försämra investerarskyddet bör Eltif-fonder vara skyldiga att informera Eltif-fondens behöriga

19Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1160 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU vad gäller gränsöverskridande distribution av företag för kollektiva investeringar (EUT L 188, 12.7.2019, s. 106).

myndighet om att deras tillgångar avyttras under ordnade former för att lösa in investerarnas andelar eller aktier efter utgången av Eltif-fondens livslängd, och att endast tillhandahålla Eltif-fondens behöriga myndighet en specificerad tidsplan om de uttryckligen ombeds av Eltif-fondens behöriga myndighet att göra detta.

(34)Ett lämpligt offentliggörande av avgifter är av avgörande betydelse för bedömningen av Eltif-fonderna som ett potentiellt investeringsmål för investerare. Ett sådant offentliggörande är också viktigt om Eltif-fonden marknadsförs till icke-professionella investerare när det gäller master/feederstrukturer. Det är därför lämpligt att kräva att Eltif-förvaltaren i feeder-Eltif-fondens årsrapport inkluderar en redogörelse för de sammanlagda avgifterna för feeder-Eltif-fonden och master-Eltif-fonden.

(35)Enligt förordning (EU) 2015/760 ska Eltif-förvaltare i Eltif-prospektet offentliggöra information om avgifter för investeringar i den Eltif-fonden. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/201420 innehåller dock också krav på offentliggörande av avgifter. För att öka insynen i avgiftsstrukturen bör kravet i förordning (EU) 2015/760 anpassas till kravet i förordning (EU) nr 1286/2014.

(36)Det är etablerad marknadspraxis att Eltif-förvaltarens portföljförvaltare eller högre personal måste eller förväntas investera i Eltif-fonder som förvaltas av Eltifförvaltaren. Dessa personer antas vara ekonomiskt sofistikerade och välinformerade om den berörda Eltif-fonden. Under dessa omständigheter är det överflödigt att kräva att dessa personer ska genomgå ett lämplighetsbedömningstest för investeringar i Eltiffonden. Det är därför lämpligt att inte kräva att Eltif-förvaltare eller Eltif-distributörer utför en lämplighetsbedömning för sådana personer.

(37)Eltif-fondens prospekt kan innehålla mycket relevant information för investerare, vilket gör det möjligt för investerare att bättre bedöma potentiella risker och fördelar med en investering. När det är fråga om en master/feeder-struktur är det därför lämpligt att kräva att feeder-Eltif-fondens prospekt innehåller information om master/feeder-strukturen, feeder-Eltif-fonden och master-Eltif-fonden, en beskrivning av all ersättning eller alla ersättningskostnader som feeder-Eltif-fonden ska betala och en beskrivning av skatteeffekterna för feeder-Eltif-fonden av investeringen i master- Eltif-fonden.

(38)Enligt artikel 30.7 i förordning (EU) 2015/760 ska investerare för närvarande behandlas lika och det är förbjudet med förmånsbehandling av enskilda investerare eller grupper av investerare, eller beviljande av särskilda ekonomiska fördelar för dessa investerare. Eltif-fonder får dock ha flera klasser av aktier eller andelar med något eller väsentligt åtskilda villkor när det gäller avgifter, rättslig struktur, marknadsföringsregler och andra krav. För att ta hänsyn till dessa skillnader bör det anges att dessa krav endast bör gälla enskilda investerare eller grupper av investerare som investerar i samma klass eller kategorier av Eltif-fonder.

(39)Förordning (EU) 2015/760 bör därför ändras i enlighet med detta.

(40)För att ge Eltif-förvaltare tillräckligt med tid för att anpassa sig till de nya kraven, inbegripet de krav som rör marknadsföring av Eltif-fonder till investerare, bör denna förordning bli tillämplig sex månader efter ikraftträdandet.

20Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priipprodukter) (EUT L 352, 9.12.2014, s. 1).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) 2015/760 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 1.2 ska ersättas med följande:

”2. Syftet med denna förordning är att underlätta anskaffning och kanalisering av kapital till europeiska långsiktiga investeringar i realekonomin, i linje med unionens mål om en smart och hållbar tillväxt för alla.”

(2)Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. reala tillgångar: tillgångar som på grund av sin substans och sina egenskaper har ett inneboende värde.”

(b)Följande punkt ska införas som punkt 14a:

”14a. enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering: en värdepapperisering som uppfyller villkoren i artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402*1.

____________________________________

*1	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017
	om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt
	ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om
	ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna
	(EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 347, 28.12.2017. s. 35).”

(c)Följande punkt ska införas som punkt 14b:

”14b. koncern: koncern enligt definitionen i artikel 2.11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU*2.

____________________________________

*2	Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om
	årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag (EUT L 182,
	29.6.2013, s. 19).”

(d)Följande punkter ska läggas till som punkterna 20 och 21:

”20. feeder-Eltif-fond: en Eltif-fond, eller en delfond i en Eltif-fond, som har fått tillstånd att investera minst 85 % av sina tillgångar i andelar i en annan Eltiffond eller delfond i en Eltif-fond.

21.master-Eltif-fond: en Eltif-fond, eller en delfond i en Eltif-fond, där en annan Eltif-fond investerar minst 85 % av sina tillgångar i andelar i en annan Eltif-fond eller delfond i en Eltif-fond.”

(3)Artikel 3.3 ska ersättas med följande:

”3. De behöriga myndigheterna för Eltif-fonderna ska varje månad informera Esma om auktorisationer som har beviljats eller återkallats enligt denna förordning och om alla ändringar av informationen om en Eltif-fond som anges i det centrala offentliga register som avses i andra stycket.

Esma ska föra ett aktuellt centralt offentligt register med följande uppgifter om varje Eltif-fond som har auktoriserats enligt denna förordning:

(a)I förekommande fall Eltif-fondens identifieringskod för juridiska personer och nationella kod.

(b)Eltif-förvaltarens namn, adress och identifieringskod för juridiska personer.

(c)Eltif-fondens ISIN-koder och i förekommande fall varje separat andels- eller aktieklass.

(d)I förekommande fall masterfondens identifieringskod för juridiska personer.

(e)I förekommande fall feederfondernas identifieringskod för juridiska personer.

(f)Den behöriga myndigheten för Eltif-fonden och Eltif-fondens hemmedlemsstat.

(g)De medlemsstater där Eltif-fonden marknadsförs.

(h)Huruvida Eltif-fonden kan marknadsföras till icke-professionella investerare eller endast marknadsföras till professionella investerare.

(i)Datum för auktorisation av Eltif-fonden.

(j)Det datum då Eltif-fonden har börjat marknadsföras.

(k)Aktuella länkar till Eltif-dokumentationen, inklusive till bestämmelserna eller bolagsordningen för Eltif-fonden, årsrapporterna, prospektet och i förekommande fall faktabladet.

(l)Datum för Esmas senaste uppdatering av informationen om Eltif-fonden.

Det centrala offentliga registret ska finnas tillgängligt i elektronisk form.”

(4)Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Ansökan om auktorisation som en Eltif-fond ska innehålla följande:

(a)Fondbestämmelser eller bolagsordning.

(b)Den föreslagna Eltif-förvaltarens namn.

(c)Förvaringsinstitutets namn och, på begäran av den behöriga myndigheten för Eltif-fonder som marknadsförs till icke-professionella investerare, det skriftliga avtalet med förvaringsinstitutet.

(d)Om Eltif-fonden är avsedd att marknadsföras till icke-professionella investerare, en beskrivning av de uppgifter som ska lämnas till investerarna, inbegripet en beskrivning av arrangemangen för att hantera klagomål som icke-professionella investerare lämnat in.

(e)I förekommande fall följande information om Eltif-fondens master/feederstruktur:

i)En försäkran om att feeder-Eltif-fonden är feederfond till master-Eltif- fonden.

ii)Fondbestämmelserna eller bolagsordningen för master-Eltif-fonden och avtalet mellan feeder- och master-Eltif-fonden eller de interna uppföranderegler som avses i artikel 29.6.

iii)Om Eltif-förvaltaren och feeder-Eltif-fonden har olika förvaringsinstitut, det avtal om informationsutbyte som avses i artikel 29.7.

iv)Om feeder-Eltif-fonden är etablerad i en annan medlemsstat än master-Eltif-fondens hemmedlemsstat, ett intyg från de behöriga myndigheterna i master-Eltif-fondens hemmedlemsstat som tillhandahålls av feeder-Eltif-fonden om att master-Eltif-fonden är en Eltif-fond.”

(b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Sökanden ska inom två månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in underrättas om huruvida auktorisationen som Eltif-fond har beviljats. Auktorisation ska inte omfattas av något krav på att Eltif-fonden förvaltas av en AIF-förvaltare som har sitt säte i Eltif-fondens hemmedlemsstat eller att AIF-förvaltaren bedriver eller delegerar någon verksamhet i Eltif-fondens hemmedlemsstat.”

(c)I punkt 5 ska led b ersättas med följande:

”b) Om Eltif-fonden är avsedd att marknadsföras till icke-professionella investerare, en beskrivning av de uppgifter som ska lämnas till investerare, inbegripet en beskrivning av arrangemangen för att hantera klagomål som icke-professionella investerare har lämnat in.”

(5)Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

Godtagbara investeringstillgångar

1.En tillgång som avses i artikel 9.1 a ska endast kunna vara godtagbar för investering från en Eltif-fond om den tillhör någon av följande kategorier:

(a)Egetkapital- eller hybridkapitalinstrument som har

i)utfärdats av ett godkänt portföljföretag enligt artikel 11.1 och som Eltiffonden har förvärvat från det godkända portföljföretaget eller från en tredje part via andrahandsmarknaden,

ii)utfärdats av ett godkänt portföljföretag enligt artikel 11.1 i utbyte mot ett egetkapital- eller hybridkapitalinstrument som Eltif-fonden har förvärvat från det godkända portföljföretaget eller från en tredje part via andrahandsmarknaden,

iii)utfärdats av ett företag i vilket ett godkänt portföljföretag enligt artikel 11.1 innehar kapitalandelar i utbyte mot ett egetkapital- eller hybridkapitalinstrument som Eltif-fonden har förvärvat enlighet med led i eller ii,

(b)skuldinstrument som har utfärdats av ett godkänt portföljföretag enligt artikel 11.1,

(c)lån som Eltif-fonden har beviljat ett sådant godkänt portföljföretag som avses i artikel 11.1 med en löptid som inte är längre än Eltif-fondens livslängd,

(d)andelar eller aktier i en eller flera andra Eltif-fonder, EuVECA-fonder, EuSEF- fonder, fondföretag och EU-baserade AIF-fonder som förvaltas av EU- baserade AIF-förvaltare, förutsatt att dessa Eltif-fonder, EuVECA-fonder, EuSEF-fonder, fondföretag och EU-baserade AIF-fonder investerar i godtagbara investeringar enligt artikel 9.1 och 9.2 och inte själva har investerat

mer än 10 % av sina tillgångar i något annat företag för kollektiva investeringar,

(e)reala tillgångar med ett värde på minst 1 000 000 EUR eller motsvarande i den valuta och vid den tidpunkt då utgifterna uppstod,

(f)enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar där de underliggande exponeringarna motsvarar en av följande kategorier:

i)tillgångar som förtecknas i artikel 1 a i, ii eller iv i kommissionens delegerade förordning 2019/1851*3,

ii)tillgångar som förtecknas i artikel 1 a vii och viii i delegerad förordning 2019/1851, förutsatt att intäkterna från värdepapperiseringsobligationerna används för finansiering eller refinansiering av långsiktiga investeringar.

___________

*3	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1851 av den 28 maj 2019 om komplettering
	av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 vad gäller tekniska

tillsynsstandarder för homogenitet i de underliggande exponeringarna i värdepapperisering (EUT L 285, 6.11.2019, s. 1).

2.Om en Eltif-fond har investerat i aktier eller andelar i andra Eltif-fonder, EuVECA- fonder, EuSEF-fonder, fondföretag och EU-baserade AIF-fonder som förvaltas av EU-baserade AIF-förvaltare i enlighet med punkt 1 d, ska tillgångarna i respektive Eltif-fond och andra företag för kollektiva investeringar kombineras för att fastställa efterlevnaden av de gränser som fastställs i artiklarna 13 och 16.1.”

(6)Artikel 11.1 ska ändras på följande sätt:

(a)Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”Ett godkänt portföljföretag som avses i artikel 10 ska vara ett företag för kollektiva investeringar som ska uppfylla följande krav:”

(b)Led b ii ska ersättas med följande:

”ii) är upptaget till handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform och har ett börsvärde på högst 1 000 000 000 EUR vid tidpunkten för nyinvesteringen.”

(7)Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12

Intressekonflikter

1.En Eltif-fond får inte investera i en godtagbar investeringstillgång i vilken Eltifförvaltaren har eller förvärvar ett direkt eller indirekt intresse, annat än genom att inneha andelar eller aktier i de Eltif-fonder, EuSEF-fonder, EuVECA-fonder, fondföretag eller EU-baserade AIF-fonder som denne förvaltar.

2.Den AIF-förvaltare som förvaltar en Eltif-fond och företag som tillhör samma koncern som en AIF-förvaltare som förvaltar en Eltif-fond och deras personal får saminvestera i den Eltif-fonden och saminvestera med den Eltif-fonden i samma tillgång, förutsatt att Eltif-förvaltaren har infört organisatoriska och administrativa förfaranden som är utformade för att identifiera, förebygga, hantera och övervaka intressekonflikter och förutsatt att tillräcklig information lämnas om sådana intressekonflikter.”

(8)Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkterna 1, 2 och 3 ska ersättas med följande:

”1. En Eltif-fond ska investera minst 60 % av sitt kapital i godtagbara investeringstillgångar.

2.En Eltif-fond får högst investera

(a)20 % av sitt kapital i instrument som emitterats av eller lån som beviljats till ett enskilt godkänt portföljföretag,

(b)20 % av sitt kapital direkt eller indirekt i en enskild real tillgång,

(c)20 % av sitt kapital i andelar eller aktier i en enskild Eltif-fond, EuVECA-fond, EuSEF-fond, ett enskilt fondföretag eller en enskild EU- baserad AIF-fond som förvaltas av en EU-baserad AIF-förvaltare,

(d)10 % av sitt kapital i tillgångar som avses i artikel 9.1 b om dessa tillgångar har utfärdats av ett enskilt organ.

3.Det sammanlagda värdet av andelar eller aktier i Eltif-fonder, EuVECA- fonder, EuSEF-fonder, fondföretag och EU-baserade AIF-fonder som förvaltas av EU-baserade AIF-förvaltare i en Eltif-fondportfölj får inte överstiga 40 % av värdet av Eltif-fondens kapital.”

(b)Följande punkt ska införas som punkt 3a:

”3a. Det sammanlagda värdet av enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar i en Eltif-fondportfölj får inte överstiga 20 % av värdet av Eltif-fondens kapital.”

(c)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Den sammanlagda risken av motpartsexponeringar för Eltif-fonden som härrör från OTC-derivattransaktioner, repor eller omvända repor får inte överstiga 10 % av värdet av Eltif-fondens kapital.”

(d)Punkt 5 ska utgå.

(e)I punkt 6 ska första meningen ersättas med följande:

”Genom undantag från punkt 2 d får en Eltif-fond höja den gräns på 10 % som avses i den punkten till 25 % när obligationer är emitterade av ett kreditinstitut som har sitt säte i en medlemsstat och enligt lag omfattas av särskild offentlig tillsyn avsedd att skydda obligationsinnehavare.”

f)Följande punkt ska läggas till som punkt 8:

”8. De tröskelvärden för investeringar som anges i punkterna 2–4 ska inte tillämpas när Eltif-fonder enbart marknadsförs till professionella investerare.”

(9)Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. En Eltif-fond får inte förvärva mer än 30 % av andelarna eller aktierna

ien enskild Eltif-fond, EuVECA-fond, EuSEF-fond, ett enskilt fondföretag eller en enskild EU-baserad AIF-fond som förvaltas av en EU-baserad AIF- förvaltare. Denna gräns ska inte gälla när Eltif-fonder enbart marknadsförs till professionella investerare.”

(b)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Dessa koncentrationsgränser ska inte gälla när Eltif-fonder enbart marknadsförs till professionella investerare.”

(10)Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Leden a, b och c ska ersättas med följande:

”a) Den motsvarar inte mer än 50 % av värdet på Eltif-fondens kapital eller i fråga om Eltif-fonder som enbart marknadsförs till professionella investerare inte mer än 100 % av värdet på Eltiffondens kapital.

b)Den tjänar syftet att göra investeringar eller tillhandahålla likviditet, även för att betala kostnader och utgifter, med undantag för lån enligt artikel 10 c, under förutsättning att Eltiffondens innehav av kontanter eller likvida medel inte räcker för att göra investeringarna i fråga.

c)Den lånas upp i samma valuta som de tillgångar som ska förvärvas med penninglånet eller i en annan valuta om valutaexponeringen har säkrats eller om det på annat sätt kan visas att lånet i en annan valuta inte exponerar Eltif-fonden för väsentliga valutarisker.”

ii)Led e ska ersättas med följande:

”e) Den belastar tillgångar för genomförande av den berörda Eltiffondens upplåningsstrategi.”

(b)Följande punkt ska införas som punkt 1a:

”1a. Lånearrangemang som helt och hållet täcks av investerarnas kapitalåtaganden ska inte anses utgöra upplåning enligt punkt 1.”

(c)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Eltif-förvaltaren ska i Eltif-fondens prospekt ange huruvida Eltiffonden avser att ta penninglån som en del av Eltif-fondens investeringsstrategi och ska tillhandahålla en detaljerad redogörelse för Eltif-fondens lånestrategi och gränser. I synnerhet ska Eltif-förvaltaren ange hur upplåningen kommer att bidra till genomförandet av Eltif-fondens strategi och minska låne-, valuta- och löptidsrisker.”

(11)Artikel 18.4 ska utgå.

(12)Artikel 18.7 ska ersättas med följande:

”7. Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger under vilka förhållanden en Eltif-fonds livslängd anses vara tillräckligt lång för att täcka livscykeln för var och en av de enskilda tillgångar i Eltif-fonden som avses i punkt 3.

Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn där det närmare fastställs vilken information som minst ska lämnas till behöriga myndigheter enligt artikel 18.2 b och kriterierna för att bedöma den procentandel som avses i

artikel 18.2 d, med beaktande av Eltif-fondens förväntade kassaflöden och skulder.”

(13)Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

i)Följande punkt ska införas som punkt 2a:

”2a. Eltif-fondens fondbestämmelser eller bolagsordning får ge möjlighet till fullständig eller partiell matchning, före utgången av Eltif-fondens livslängd, av ansökningar om överföring av andelar eller aktier i Eltif-fonden av Eltifinvesterare som vill utträda med ansökningar om överföring från potentiella investerare, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

(a)Eltif-förvaltaren har fastställt en policy för matchning av ansökningar där det tydligt anges följande:

i)Överföringsprocessen för både utträde och potentiella investerare.

ii)Fondförvaltarens eller fondadministratörens roll i samband med överföringar och matchning av respektive begäran.

iii)De tidsfrister under vilka investerare som vill utträda och potentiella investerare får begära överföring av Eltif-fondens aktier eller andelar.

iv)Utförandepriset.

v)Villkoren för proportionell fördelning.

vi)Tidpunkt för och typ av offentliggörande av information om överföringsprocessen.

vii)Eventuella avgifter, kostnader och avgifter i samband med överföringsprocessen.

(b)Policyn och förfarandena för matchning av ansökningar från Eltif-fondens investerare som vill utträda och potentiella investerare säkerställer att investerare behandlas rättvist och att matchningen utförs proportionellt om det finns en obalans mellan befintliga och potentiella investerare.

(c)Matchningen av ansökningar gör det möjligt för Eltif-förvaltaren att övervaka Eltif-fondens likviditetsrisk och är förenlig med Eltif-fondens långsiktiga investeringsstrategi.”

ii)Följande punkt ska läggas till som punkt 5:

”5. Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare fastställer de omständigheter under vilka artikel 19.2a ska tillämpas, inklusive den information som Eltif-fonder ska offentliggöra för investerare.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den […].

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1095/2010.”

(14)Artikel 21.1 ska ersättas med följande:

”1. En Eltif-fond ska informera sin behöriga myndighet om den ordnade avyttringen av sina tillgångar i syfte att lösa in investerares andelar eller aktier efter utgången av Eltif-fondens livslängd senast ett år före datumet för utgången av Eltif-fondens

livslängd. På begäran av Eltif-fondens behöriga myndighet ska Eltif-fonden till sin behöriga myndighet lämna in en specificerad tidsplan för ordnad avyttring av dessa tillgångar.”

(15)Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

(a)Följande punkt ska införas som punkt 3a:

”3a. Feeder-Eltif-fondens prospekt ska innehålla följande information:

a)En förklaring om att feeder-Eltif-fonden är feederfond till en viss master-Eltif-fond och därför stadigvarande placerar 85 % eller mer av sina tillgångar i andelar i den master-Eltif-fonden.

b)Uppgift om huruvida feeder-Eltif-fondens och master-Eltif-fondens placeringsmål och placeringsinriktning, inbegripet riskprofil och resultat, är identiska eller skiljer sig åt och i så fall i vilken utsträckning och av vilka skäl.

c)En kort beskrivning av master-Eltif-fonden, dess organisation, placeringsmål och placeringsinriktning inbegripet riskprofil, och uppgift om hur master-Eltif-fondens prospekt kan erhållas.

d)En sammanfattning av avtalet mellan feeder-Eltif-fonden och master- Eltif-fonden eller av de interna uppföranderegler som avses i artikel 29.6.

e)Hur andelsägarna kan få ytterligare information om master-Eltif- fonden och det avtal som ingåtts mellan feeder-Eltif-fonden och den master-Eltif-fond som avses i artikel 29.6.

f)En beskrivning av alla betalningar eller kostnadsersättningar från feeder-Eltif-fonden i samband med dess placeringar i andelar i master- Eltif-fonden samt uppgift om de totala avgifter som debiteras av feeder-Eltif-fonden och master-Eltif-fonden.

g)En beskrivning av skatteeffekterna för feeder-Eltif-fonden av investeringen i master-Eltif-fonden.”

(b)I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

”Om Eltif-fonden marknadsförs till icke-professionella investerare ska Eltifförvaltaren i feeder-Eltif-fondens årsrapport inkludera en redogörelse för de totala avgifterna för feeder-Eltif-fonden och master-Eltif-fonden. I feeder- Eltif-fondens årsrapport ska det anges hur master-Eltif-fondens årsrapport eller årsrapporter kan erhållas.”

(16)Artikel 25.2 ska ersättas med följande:

”2. Prospektet ska ange en total kostnadskvot för Eltif-fonden.”

(17)Artikel 26 ska utgå.

(18)Artikel 28 ska utgå.

(19)I artikel 29 ska följande punkter läggas till som punkterna 6 och 7:

”6. När det gäller en master/feederstruktur ska master-Eltif-fonden förse feeder- Eltif-fonden med alla handlingar och all information som krävs för att den sistnämnda ska kunna uppfylla kraven i denna förordning. För detta syfte ska feeder-Eltif-fonden ingå avtal med master-Eltif-fonden.

Detta avtal ska finnas tillgängligt på begäran och kostnadsfritt för alla andelsägare. Om både master-Eltif- och feeder-Eltif-fonden förvaltas av samma förvaltningsbolag får avtalet ersättas av interna uppföranderegler som säkerställer att kraven i denna punkt är uppfyllda.

7.Om master-Eltif- och feeder-Eltif-fonden har skilda förvaringsinstitut ska dessa förvaringsinstitut ingå ett avtal om informationsutbyte för att säkerställa att båda instituten fullgör sina uppgifter. Feeder-Eltif-fonden får inte placera i andelar i master-Eltif-fonden förrän ett sådant avtal har trätt i kraft.

Om master-Eltif-fondens eller feeder-Eltif-fondens förvaringsinstitut uppfyller villkoren i denna punkt ska de inte anses bryta mot några bestämmelser som begränsar utlämnandet av information eller som avser uppgiftsskydd, när sådana bestämmelser förekommer i ett kontrakt eller i lag eller annan författning. Sådant uppfyllande ska inte medföra något ansvar för ett sådant förvaringsinstitut eller en person som handlar på dess vägnar.

En feeder-Eltif-fond, eller i tillämpliga fall feeder-Eltif-fondens förvaltningsbolag, ska ansvara för att feeder-Eltif-fondens förvaringsinstitut får all information om master-Eltif-fonden som krävs för att feeder-Eltif-fondens förvaringsinstitut ska kunna fullgöra sina skyldigheter. En master-Eltif-fonds förvaringsinstitut ska omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i master-Eltif-fondens hemmedlemsstat, feeder-Eltif-fonden, eller i tillämpliga fall feeder-Eltif-fondens förvaltningsbolag och förvaringsinstitut, om det upptäcker oriktigheter beträffande master-Eltif-fonden som bedöms få negativa återverkningar på feeder-Eltif- fonden.”

(20)Artikel 30 ska ersättas med följande:

”Artikel 30

Särskilda krav för distributionen och marknadsföringen av Eltif-fonder till icke-

professionella investerare

1.Andelar eller aktier i en Eltif-fond får endast marknadsföras till icke-professionella investerare om en bedömning av lämpligheten i enlighet med artikel 25.1, 25.2 och 25.5, och artikel 25.6 andra och tredje stycket samt artikel 25.7 i direktiv 2014/65/EU har gjorts med avseende på respektive investerare.

2.När en Eltif-fond som erbjuds eller säljs till icke-professionella investerare har en livslängd som överstiger tio år ska Eltif-förvaltaren eller distributören utfärda en tydlig varning i skriftlig form att Eltif-produkten kanske inte är lämplig för ickeprofessionella investerare som inte kan upprätthålla ett sådant långsiktigt åtagande av illikvid natur.

3.Om den icke-professionella investeraren är medlem av ledningsorganet, portföljförvaltare, direktör, tjänsteman, ombud eller anställd vid förvaltaren eller ett dotterbolag till förvaltaren och har tillräckliga kunskaper om den berörda Eltiffonden, ska punkterna 1 och 2 inte tillämpas.

4.Om det är fråga om en master/feederstruktur ska feeder-Eltif-fondens prospekt innehålla samtliga följande uppgifter:

(a)En försäkran om att feeder-Eltif-fonden är feederfond till master-Eltif-fonden.

(b)Feeder-Eltif-fondens och master-Eltif-fondens placeringsmål och placeringsinriktning, inbegripet riskprofil och resultat och huruvida de är identiska eller skiljer sig åt och i så fall i vilken utsträckning och av vilka skäl.

(c)En kort beskrivning av master-Eltif-fonden, dess organisation, placeringsmål och placeringsinriktning inbegripet riskprofil, och information om hur master- Eltif-fondens prospekt kan erhållas.

(d)En beskrivning av alla betalningar eller kostnadsersättningar från feeder-Eltif- fonden i samband med dess placeringar i andelar i master-Eltif-fonden samt uppgift om de totala avgifter som debiteras av feeder-Eltif-fonden och master- Eltif-fonden.

(e)En beskrivning av skatteeffekterna för feeder-Eltif-fonden av investeringen i master-Eltif-fonden.

5.Varje feeder-Eltif-fond ska i all relevant marknadskommunikation uppge att den stadigvarande placerar 85 % eller mer av sina tillgångar i andelar i master-Eltif- fonden.

6.Fondbestämmelser eller bolagsordning för en Eltif-fond som marknadsförs till ickeprofessionella investerare i den berörda andels- eller aktieklassen ska ange att alla investerare behandlas lika och att ingen förmånsbehandling eller särskilda ekonomiska förmåner ska beviljas enskilda investerare eller grupper av investerare i den berörda andels- eller aktieklassen.

7.Den rättsliga formen för en Eltif-fond som marknadsförs till icke-professionella investerare ska inte leda till ytterligare ansvar för den icke-professionella investeraren eller kräva ytterligare åtaganden från en sådan investerare än det ursprungliga kapitalåtagandet.

8.Icke-professionella investerare ska, under teckningsperioden och minst två veckor efter det att avtalet om åtagande eller teckningsavtal för andelar eller aktier i Eltiffonden har trätt i kraft, kunna annullera teckningen och få pengarna återlämnade utan straffavgift.

9.Förvaltaren av en Eltif-fond som marknadsförs till icke-professionella investerare ska utarbeta lämpliga förfaranden och arrangemang för hantering av klagomål från ickeprofessionella investerare, som ska göra det möjligt för icke-professionella investerare att inlämna klagomål på ett av sin medlemsstats officiella språk.”

(21)Artikel 37.1 ska ersättas med följande:

”1. Senast den [datum för ikraftträdande + fem år] ska kommissionen ha inlett en översyn av tillämpningen av denna förordning. Översynen ska särskilt analysera följande:

(a)Tillämpningen av artikel 18 och hur den inverkar på Eltif-fondernas policy för inlösen och livslängd.

(b)Tillämpningen av bestämmelserna om auktorisation av Eltif-fonder enligt artiklarna 3–6.

(c)Huruvida bestämmelserna om det centrala offentliga registret över Eltif-fonder enligt artikel 3 bör uppdateras.

(d) Hur tillämpningen av de lägsta tröskelvärden för godtagbara investeringstillgångar som anges i artikel 13.1 påverkar diversifieringen av tillgångar.

(e)I vilken utsträckning Eltif-fonder marknadsförs i unionen, inklusive huruvida AIF-förvaltare som avses i artikel 3.2 i direktiv 2011/61/EU kan ha ett intresse av att marknadsföra Eltif-fonder.

(f)Huruvida förteckningen över godtagbara tillgångar och investeringar,

diversifieringsreglerna, reglerna om portföljsammansättning, koncentrationsreglerna och gränserna för penninglån bör uppdateras.

(g)Huruvida bestämmelserna om intressekonflikter i artikel 12 bör uppdateras.

(h)Huruvida transparenskraven i kapitel IV är lämpliga.

(i)Huruvida bestämmelserna om marknadsföring av andelar eller aktier i Eltiffonder i kapitel V är lämpliga och säkerställer ett effektivt skydd för investerare, inbegripet icke-professionella investerare.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den [ikraftträdande + 6 månader].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande