Ändringar i radio- och
Ds 2021:12
SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad
Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.
Omslag: Regeringskansliets standard
Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2021
ISBN
ISBN
ISSN
Innehåll
Promemorians huvudsakliga innehåll ..................................... | 3 | |
1 | Författningsförslag....................................................... | 5 |
1.1Förslag till lag om ändring i radio- och
2.3Kretsen av leverantörer som ska lämna information
utökas....................................................................................... | 19 |
2.4Leverantören avgör hur information ska hållas
1
7.6Bedömning av förslagen i förhållande till de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till
Europeiska unionen................................................................ | 54 | |
8 | Författningskommentar .............................................. | 55 |
8.1Förslaget till lag om ändring i radio- och
(2010:696) ............................................................................... | 55 |
2
Promemorians huvudsakliga innehåll
I promemorian lämnas förslag om att införa nya regler i radio- och
3
1 Författningsförslag
1.1Förslag till lag om ändring i radio- och
Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
2 kap.
Information om program- Information om leverantörer företag som sänder tv och av medietjänster leverantörer av
1 § | ||||
Programföretag som sänder tv | Leverantörer av medietjänster | |||
liksom leverantörer av |
ska se till att mottagare av deras | |||
ska se till att mottagare av deras | tjänster alltid och på ett enkelt sätt | |||
tjänster alltid och på ett enkelt sätt | har tillgång till sådan information | |||
har tillgång till | som framgår av andra stycket om | |||
1. namnet på leverantören av | leverantören | |||
medietjänster, | 1. sänder tv eller sökbar text- | |||
2. den geografiska adress där | tv, | |||
leverantören är etablerad, | 2. sänder kommersiell radio, | |||
3. uppgifter om leverantören, | 3. sänder | ljudradio | där | inget |
däribland |
tillstånd krävs, | |||
plats, och | 4. sänder | ljudradio | där | |
4. uppgifter om behörig till- | regeringen meddelar tillstånd, | |||
synsmyndighet. | 5. tillhandahåller | |||
eller |
5
Ds 2021:12
6. tillhandahåller beställradio som finansieras med public
Den information som en leverantör ska tillhandahålla ska omfatta
1. namnet på leverantören av medietjänster,
2. den geografiska adress där leverantören är etablerad,
3. uppgifter om leverantören, däribland
4. uppgifter om behörig tillsynsmyndighet, och
5. uppgift om vem som är leverantörens ägare, leverantörens ägarstruktur och, i förekommande
fall, ägarens organisationsnummer.
För leverantörer av
4kap. 12 §1
Ett tillstånd som har beviljats av regeringen att sända tv och
sökbar |
|||||||
Ett tillstånd som har beviljats | Ett tillstånd som har beviljats | ||||||
av Myndigheten för press, radio | av Myndigheten för press, radio | ||||||
och tv att sända tv eller sökbar | och tv att sända tv eller sökbar | ||||||
finns | särskilda | skäl, | får | finns | särskilda | skäl, | får |
myndigheten besluta att | ett | myndigheten besluta att | ett | ||||
tillstånd ska gälla för kortare tid. | tillstånd ska gälla för kortare tid. |
Giltighetstiden för tillståndsvillkor får vara kortare än tillståndstiden.
1Senaste lydelse 2018:1895.
6
Ds 2021:12
15 kap.
2 §
Annonser i en ljudradiosändning får sändas högst tolv minuter per timme mellan hela klockslag. Om sändningstiden inte omfattar en timme mellan hela klockslag, får annonser sändas under högst femton procent av sändningstiden.
Annonser i en ljudradiosändning som inte är närradio får sändas under högst
–20 procent av tiden mellan kl. 06.00 och 18.00, och
–20 procent av tiden mellan kl. 18.00 och 24.00.
Annonser i närradio får sändas under högst tolv minuter per timme mellan hela klockslag. Om sändningstiden inte omfattar en timme mellan hela klockslag, får annonser sändas under högst femton procent av sändningstiden.
17kap. 3 §2
Om ett | programföretag | som | Om en sådan leverantör av | |||||
sänder tv eller en leverantör av | medietjänster som anges i 2 kap. | |||||||
1 § första stycket inte lämnar den | ||||||||
formation | enligt | 2 kap. | 1 § | information som anges i bestäm- | ||||
tillämpas marknadsföringslagen | melsen | tillämpas | marknads- | |||||
(2008:486), | med | undantag av | föringslagen | (2008:486), | med | |||
bestämmelserna i |
undantag | av | bestämmelserna i | |||||
marknadsstörningsavgift. Sådan | om | marknads- | ||||||
information | ska | anses | vara | störningsavgift. Sådan | infor- | |||
väsentlig | enligt | 10 § tredje | mation ska anses vara väsentlig | |||||
stycket marknadsföringslagen. | enligt | 10 § tredje | stycket | |||||
marknadsföringslagen. |
18kap. 2 §3
Ett tillstånd att sända tv eller sökbar
2Senaste lydelse 2020:875.
3Senaste lydelse 2020:875.
7
Ds 2021:12 | ||||
1. tillståndshavaren väsentligt | 1. tillståndshavaren väsentligt | |||
brutit mot 5 kap. 1, 2, |
brutit mot 5 kap. 1, 2, |
|||
12 §§, | 6 kap. 1 §, | 2 § |
3 § | 12 §§, eller 14 kap. |
första stycket och 4 §, 7 kap. 1, 2, | ||||
3 och | och | |||
14 §§, | 14 kap. | eller |
15 kap.
2.ett tillståndsvillkor enligt 4 kap.
Ett tillstånd att sända tv eller sökbar
1.förändringar inom radiotekniken eller ändringar i radioanvändningen på grund av internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt medför att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle kunna medges, eller
2.det är nödvändigt för att ge utrymme för ytterligare sändningar.
5 §4
Tillstånd att sända kommersiell radio får återkallas om
1.tillståndshavaren inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillståndets början,
2.tillståndshavaren inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor,
3. tillståndshavaren väsentligt | 3. tillståndshavaren väsentligt |
brutit mot någon av 14 kap. 2 § | brutit mot 14 kap. 2 §, |
samt 15 kap. |
10§§,
4.domstol har funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten, eller
5.ett tillståndsvillkor enligt 13 kap. 27 § första stycket 3 har åsidosatts på ett väsentligt sätt.
Förfogar en fysisk eller juridisk person, utan tillåtelse från Myndigheten för press, radio och tv, över mer än ett tillstånd för
4Senaste lydelse 2020:875.
8
Ds 2021:12
analog kommersiell radio i ett sändningsområde, och finns det skäl att anta att förfogandet kan inverka menligt på konkurrensen, får det eller de tillstånd återkallas som har lämnats efter det första tillståndet.
Har Myndigheten för press, radio och tv medgett överlåtelse trots att tillståndshavaren redan förfogar över tillstånd att sända analog kommersiell radio i samma sändningsområde, och finns det skäl att anta att överlåtelsen kan inverka menligt på konkurrensen, får tillståndet återkallas endast om beslutet om överlåtelsen grundats på felaktiga eller ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren. Återkallelsen ska då avse det eller de tillstånd som överlåtits.
Om staten, regioner eller kommuner innehar ett tillstånd att sända kommersiell radio på det sätt som anges i 13 kap. 4 § andra stycket ska Myndigheten för press, radio och tv återkalla det tillståndet.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022.
9
2Ökad transparens i ägarförhållanden
2.1Bakgrund
2018 års
Ipropositionen En moderniserad radio- och
11
Ds 2021:12
bedöma innehållet i en medietjänst. Regeringen noterade dock att ett generellt krav på att en leverantör ska lämna information om vem som står bakom en sändning eller ett tillhandahållande behöver analyseras noggrant i förhållande till yttrandefrihetsgrundlagen (prop. 2019/20:168 s. 168).
I samma proposition bedömde regeringen också att ett sändningstillstånd bör kunna återkallas om tillståndshavaren bedriver sändningar som utgör en fara för Sveriges säkerhet och att den närmare utformningen av reglerna borde utredas vidare. Regeringen bedömde att regler om krav på information kan vara ett komplement till regler om återkallelse av sändningstillstånd för att säkerställa att nationella säkerhetsintressen kan tillvaratas (prop. 2019/20:168 s. 168). Frågan om återkallelse av sändningstillstånd bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Europeiska kommissionen (kommissionen) har i meddelandet EU:s handlingsplan för demokrati angett att kommissionen avser att samfinansiera ett pilotprojekt för att bygga upp en offentlig databas med information om medieföretag, medieägandeövervakaren. Med utgångspunkt i detta projekt och det reviderade
2.1.1Yttrandefrihetsgrundlagen
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ger den enskilde rätt gentemot det allmänna att i bland annat ljudradio, tv och vissa liknande överföringar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst (1 kap. 1 § första stycket YGL). YGL är tillämplig på sändningar av program som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel (1 kap. 3 § YGL). YGL bygger på vissa grundläggande principer, bland annat etableringsfrihet och förbud mot censur och andra hindrande åtgärder. Censurförbudet innebär att det som är avsett att framföras i program eller genom tekniska upptagningar inte först får granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Det är inte heller tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning,
12
Ds 2021:12
offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett program eller en teknisk upptagning, om inte åtgärden har stöd i YGL (1 kap. 11 §). I frågor som rör ökad transparens i ägarförhållanden kan även nämnas YGL:s bestämmelse om redaktionell självständighet, dvs. att den som sänder program självständigt avgör vad som ska förekomma i programmen (3 kap. 6 § YGL).
2.1.2
Som nämnts ovan har
Genom ändringsdirektivet ges en möjlighet för medlemsstaterna att dessutom anta lagstiftning som föreskriver att leverantörer av audiovisuella medietjänster ska tillhandahålla information om sin ägarstruktur, inbegripet leverantörens verkliga ägare. Sådana föreskrifter ska respektera berörda grundläggande rättigheter, såsom skydd för privat- och familjeliv för de verkliga ägarna. Åtgärderna för ökad insyn i leverantörernas ägarstruktur ska vara nödvändiga och proportionerliga och ska syfta till att eftersträva ett mål av allmänintresse (artikel 5.2 i
Skäl 15 till ändringsdirektivet anger att insyn i mediernas ägarförhållanden är direkt kopplat till yttrandefriheten. När ägande leder till kontroll eller utövande av betydande inflytande över innehållet i de tillhandahållna tjänsterna gör information om ägarstrukturen det möjligt för en användare att bilda sig en välgrundad uppfattning om innehållet. Medlemsstaterna bör kunna fastställa om och i vilken grad information om ägarstruktur hos en leverantör av medietjänster bör vara tillgänglig för användarna under förutsättning att det väsentliga innehållet i de grundläggande rättigheterna och friheterna som berörs respekteras och att sådana
13
Ds 2021:12
åtgärder är nödvändiga och proportionerliga. Med tanke på de audiovisuella medietjänsternas särskilda natur, och särskilt deras påverkan på människors åsiktsbildning, har användarna, enligt skäl 16 till ändringsdirektivet, ett legitimt intresse av att veta vem som har ansvaret för tjänsternas innehåll. Skäl 16 anger vidare att för att stärka yttrandefriheten och i förlängningen för att främja mediepluralism och undvika intressekonflikter, bör medlemsstaterna säkerställa att användarna alltid har smidig och direkt tillgång till information om leverantörer av medietjänster.
2.1.3Radio- och
Radio- och
Krav på att lämna information
Programföretag som sänder tv, liksom leverantörer av
Ipropositionen En ny radio- och
14
Ds 2021:12
att det bör vara tillräckligt att föreskriva att programföretag som sänder tv och leverantörer av
Anmälan för registrering när verksamheten inte kräver tillstånd
Den som bedriver sändningsverksamhet som det inte behövs tillstånd för enligt radio- och
Tillståndspliktig verksamhet
Det krävs tillstånd för att sända tv och ljudradio via marknätet (4 kap. 2 § och 10 kap. 1 § radio- och
Frågan vem som äger en leverantör och ägarstrukturen har betydelse vid prövningen av om en sökande ska få ett tillstånd att sända tv, sökbar
15
Ds 2021:12
5 och 8 §§ och 13 kap. 27 § första stycket 3 radio- och
Tillstånd att sända närradio kan ges till ideella föreningar, registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av registrerade trossamfund samt så kallade närradioföreningar (12 kap. 4 § radio- och
Myndigheten för press, radio och tv får även meddela tillstånd för tillfälliga ljudradio- och
13§ och 11 kap. 1 § tredje stycket radio- och
Myndigheten för press, radio och tv:s register
Myndigheten för press, radio och tv ska upprätta ett register över dem som har anmält sig för registrering eller som har tillstånd att sända. Registret får innehålla de uppgifter som räknas upp i 2 kap.
3§ radio- och
16
Ds 2021:12
kontaktuppgifter, uppgifter om den verksamhet som bedrivs, beteckning och de omständigheter som medför att verksamheten omfattas av radio- och
Registreringsskyldigheten har till syfte att underlätta tillsynen över olika verksamheter (prop. 1995/96:160 s. 160. och prop. 2019/20:168 s. 168). För att tillsynen ska fungera anses det viktigt att den som utövar tillsynen också kan begära in de upplysningar och handlingar som är av intresse (prop. 2005/06:112 s. 77 f.). I förarbetena anges även att registret kan innehålla känsliga uppgifter om exempelvis ägarförhållanden och att det därför bör ha stöd i lag (prop. 1995/96:160 s. 161).
När möjligheten att begära in information om vem som äger ett företag som sänder via satellit och hur verksamheten finansieras infördes så var utgångspunkten att registreringsplikten skulle vara så begränsad som möjligt. Skyldigheten skulle enligt förarbetena i första hand syfta till identifiering av den som bedrev verksamheten, var verksamheten bedrevs och vilken typ av verksamhet som bedrevs. Först när det uppstod ett behov för dåvarande Kabelnämnden att skaffa in ytterligare uppgifter borde nämnden använda möjligheten att begära in upplysningar (prop. 1992/93:75 s. 49).
2.2Ökad insyn i leverantörers ägarförhållanden
Förslag: Den som omfattas av skyldigheten att lämna information ska se till att mottagare av tjänsten alltid och på ett enkelt sätt även har tillgång till information om vem som är leverantörens ägare, leverantörens ägarstruktur och, i förekommande fall, ägarens organisationsnummer.
17
Ds 2021:12
Skälen för förslaget
Det finns ett behov av information om ägare
Audiovisuella medietjänster har stor betydelse för allmänhetens möjligheter att få information och bilda sig en välgrundad uppfattning om olika förhållanden och skeenden i samhället. Det kan vara information om allt från lokala händelser till internationella frågor. Den som äger en leverantör av medietjänster har stora möjligheter att påverka vilken typ av innehåll och information som förmedlas. Att information om vem som äger en leverantör lämnas på ett enkelt sätt kan ge en användare av en tjänst möjlighet att värdera innehållet och trovärdigheten i tjänsten. I förlängningen kan användarens kunskap om vem som är leverantörens ägare innebära att förutsättningarna för yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen stärks eftersom användaren ges förutsättningar för att bilda sig en uppfattning av innehållet utifrån dess avsändare. Det är också den bärande tanken bakom möjligheten att ställa krav på information om vem som äger en leverantör som ges i ändringsdirektivet.
Medielandskapet har ändrats i snabb takt under de senaste åren. Det finns en mängd olika tjänster som användare kan ta del av där det inte alltid tydligt framgår vem som slutligt bestämmer över innehållet i den information som sprids. Det kan försvåra för användarna att bilda sig en välgrundad uppfattning om informationen. Det finns därför ett behov och ett allmänt intresse av att användare på ett enkelt sätt kan få information om vem som äger en leverantör av medietjänster för att på så sätt kunna värdera det innehåll som förmedlas.
Vilken information om ägaren ska lämnas?
Ägandet av en leverantör kan se ut på olika sätt och innehålla flera olika led och nivåer. Ägaren kan exempelvis vara ett bolag, en stiftelse eller en förening. Ägaren kan också vara fristående eller ingå i en grupp där en eller flera organisationsformer förekommer. Avgörande för vilken information som ska lämnas är vilka uppgifter som bedöms nödvändiga för att allmänheten ska kunna bilda sig en välgrundad uppfattning om innehållet.
18
Ds 2021:12
En grundläggande uppgift som behövs för att kunna värdera innehållet är namnet på den som äger leverantören och om denne ingår i en koncern eller i ett samarbete med andra företag eller organisationer, dvs. dess ägarstruktur. Utöver detta bör även, i förekommande fall, ägarens organisationsnummer anges.
En leverantör av medietjänster kan även ägas av en eller flera fysiska personer. Enbart det förhållandet att den information som ska lämnas är namnet på en privatperson kan inte anses innebära att dennes rätt till privatliv inte respekteras. Noteras kan att de övriga uppgifter som alltid ska vara lätt tillgängliga enligt bestämmelsen avser leverantören, inte dess ägare. Det kan också redan i dag vara så att den som ska anges som leverantör enligt 2 kap. 1 § 1 radio- och
2.3Kretsen av leverantörer som ska lämna information utökas
Förslag: Bestämmelsen om att programföretag som sänder tv, liksom leverantörer av
Skälen för förslaget
Vilka bör omfattas av krav på att lämna information om ägare?
Artikel 5 i
19
Ds 2021:12
medietjänster enligt radio- och
Samma skäl för och behov av en bestämmelse om transparens i ägarförhållanden gör sig i princip gällande för alla leverantörer av medietjänster som omfattas av radio och
De ytterligare leverantörer som då kommer att omfattas av bestämmelsen ska inte enbart hålla information om vem som äger leverantören lätt tillgänglig, utan även de övriga uppgifter som anges i bestämmelsen. Detta gäller både för tillståndspliktig verksamhet och verksamhet som inte kräver tillstånd.
Tillståndspliktig verksamhet
Den som ansöker om tillstånd, eller om medgivande till överlåtelse av tillstånd, för marksänd tv och kommersiell radio hos Myndigheten för press, radio och tv ska, enligt myndighetens föreskrifter, lämna uppgifter om sökandens ägare respektive ägaren av den som ska överta tillståndet, och hur ägarstrukturen ser ut. Uppgifter om vem som äger en leverantör och hur ägarstrukturen ser ut finns därför redan tillgängliga hos den myndighet som har ansvar för tillsynen och ingår dessutom i de tillstånd som meddelas. Det är inte sannolikt att en skyldighet att även hålla uppgifter om ägare och ägarstruktur direkt tillgängliga för allmänheten skulle innebära att någon avstår från att ansöka om tillstånd. Inte heller i övrigt kan en sådan skyldighet anses som oproportionerlig i förhållande till syftet med skyldigheten. Den som har tillstånd att sända tv, sökbar
20
Ds 2021:12
med public
För tillstånd att sända ljudradio i lokala sändningar som inte uppfyller kraven för närradio eller kommersiell radio, eller sändningar till utlandet, där regeringen i båda fallen meddelar tillstånd, finns det också ett allmänt intresse av information om vem som står bakom tjänsten. För sändningar riktade mot utlandet gäller detta särskilt för allmänheten i det mottagande landet. Kravet på att lämna information om ägare och ägarstruktur bör därför införas även för dessa sändningar.
Tillstånd att sända närradio ges till sammanslutningar, som regel ideella föreningar, där medlemmarna skulle kunna ses som sammanslutningens ägare. Redan i dag finns en skyldighet att avsluta en sändning av ett program i närradio med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet (3 kap. 6 § lagen [1991:1559] med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden). När det gäller närradio kan det därför hävdas att leverantören redan nu ska lämna den information som en mottagare behöver för att kunna värdera innehållet. Genom att informationen ska lämnas i direkt anslutning till ett program görs detta också på ett sätt som innebär att mottagarna direkt har tillgång till uppgifterna. Något ytterligare krav på att lämna information om ägare och ägarstruktur för den som har ett tillstånd att sända närradio bör därför inte införas.
För tillfälliga tillstånd kan man diskutera nyttan av information i relation till tillståndens art. Det kan i och för sig finnas ett behov av att veta vem som står bakom den information som sprids med stöd av ett tillfälligt tillstånd. Samtidigt gäller tillstånden i högst två veckor och ett krav kan ur detta perspektiv ha en begränsad nytta. Det kan därför inte anses nödvändigt och proportionerligt med krav på information om ägarförhållanden för tillfälliga tillstånd. Något sådant krav bör därför inte införas.
Verksamhet som inte kräver tillstånd
Konsumtionen av medier är under fortsatt förändring och den flyttas mer och mer från traditionella medier till olika former av onlinebaserade medier, se vidare avsnitt 3.1.1. Innehåll från
21
Ds 2021:12
onlinebaserade medier förmedlas typiskt sett via tråd, där tillstånd inte krävs för att sända eller tillhandahålla ett innehåll som kan bestå av rörlig bild eller ljudradio. Den som sänder tv, eller tillhandahåller
Sedan den 1 december 2020 ingår beställradio som ett begrepp i radio- och
Ett krav på att lämna information om leverantörens ägare och ägarstruktur skulle inte vara en förutsättning för att få sända eller tillhandahålla tjänsten. En sändning eller ett tillhandahållande kan inte heller hindras om en leverantör av någon anledning inte lämnar den information som avses. En skyldighet för leverantören att ange ägare bör inte heller i sig innebära en risk för att leverantören avstår från att sända eller tillhandahålla innehållet. Liksom de nuvarande skyldigheterna att lämna information och att registrera verksamheten bör en skyldighet att lämna information om en leverantörs ägare och ägarstruktur anses som proportionerlig i förhållande till syftet med skyldigheten.
2.4Leverantören avgör hur information ska hållas tillgänglig
Bedömning: Leverantören bör även fortsättningsvis ansvara för att informationen lämnas så att en mottagare alltid och på ett enkelt sätt har tillgång till informationen.
22
Ds 2021:12
Skälen för bedömningen
Hur informationen ska göras tillgänglig
Om ett krav införs på att en leverantör av medietjänster ska se till att mottagare av medietjänsten har tillgång till information om vem som äger leverantören skulle kravet kunna uppfyllas antingen genom att uppgifterna finns tillgängliga i ett register som hålls av en myndighet, eller genom att leverantören håller uppgifterna tillgängliga för allmänheten på det sätt som leverantören finner lämpligt.
Myndigheten för press, radio och tv för register över leverantörer av medietjänster som faller under svensk jurisdiktion. Om en myndighet skulle föra register över en leverantörs ägare skulle därför Myndigheten för press, radio och tv ligga närmast till hands för uppgiften. Registrering av ägare av en leverantör i myndighetens register har tidigare skett utifrån behovet av tillsyn och i enskilda fall. Avsikten med bestämmelserna har alltså inte varit att ge myndigheten en generell uppgift eller rätt att registrera en ägare. Det är också tveksamt om uppgifter om ägare och ägarstruktur i ett register hos en myndighet kan anses innebära att en mottagare alltid och på ett enkelt sätt har tillgång till informationen, även om registret ska hållas tillgängligt för allmänheten.
Ett krav på att en leverantör ska lämna uppgifter om ägare och ägarstruktur till Myndigheten för press, radio och tv skulle innebära en ökad administrativ börda för leverantörer av medietjänster. Det skulle även innebära ett behov av ökade resurser för myndigheten.
Information om en tillståndshavares ägare kan också finnas i de tillstånd som Myndigheten för press, radio och tv meddelar. Även myndighetens regelbundna rapporter om medieutvecklingen innehåller information om ägare och ägarstrukturer på mediemarknaden. Information om ägarförhållanden tillgängliggörs också av andra aktörer, exempelvis av Nordicom som är ett centrum för medieforskning vid Göteborgs universitet. Att uppgifter om vem som äger en leverantör av medietjänster görs tillgängliga i tillstånd eller på annat sätt, t.ex. i myndighetens rapporter, innebär dock inte att allmänheten alltid och på ett enkelt sätt kan anses ha tillgång till uppgifterna.
23
Ds 2021:12
skyldigheten att lämna annan information som mottagarna hela tiden på ett enkelt sätt ska ha tillgång till. Det kan antas att avsikten i
För att informationen ska anses som lätt tillgänglig är det därför snarare leverantören som bör tillhandahålla denna. En sådan reglering ligger närmare
Kravet på att en leverantör ska lämna information om dess ägare bör därför införas genom att det i 2 kap. 1 § radio- och
2.5Tillsyn
Bedömning: Konsumentombudsmannen bör även fortsättningsvis ha tillsyn över att bestämmelsen om information följs. Tillsynen omfattar därmed även den som sänder kommersiell radio, ljudradio där inget tillstånd krävs och ljudradio där regeringen meddelar tillstånd samt den som tillhandahåller beställradio som finansieras med public
Skälen för bedömningen
Sedan den 1 december 2020 har Konsumentombudsmannen tillsyn över att bestämmelsen om information i 2 kap. 1 § radio- och tvlagen följs (16 kap. 4 § radio- och
24
Ds 2021:12
sänder tv eller tillhandahåller
Som beskrivs i propositionen En moderniserad radio- och
25
3 Tillståndsperioder för tv
3.1Bakgrund
Tillståndsperiodens längd regleras i radio- och
Ibetänkandet En moderniserad radio- och
Regeringen har meddelat tillstånd för Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) att sända tv och sökbar
31 december 2025. För SVT och UR gäller, till och med den 31 december 2021, även ett kompletterande sändningstillstånd som ger en rätt att sända tv i
Sedan 2008 har Myndigheten för press, radio och tv genomfört åtta tillståndsprocesser för tv och sökbar
27
Ds 2021:12
april 2021 hade 17 programbolag tillstånd från Myndigheten för press, radio och tv att sända sammanlagt 47 nationella kanaler och en regional kanal. De tillstånd som myndigheten meddelat gäller till och med den 31 december 2025.
Det kan nämnas att tillstånd att sända kommersiell radio gäller i åtta år (13 kap. 30 § radio- och
3.1.1Utvecklingen på mediemarknaden
Mediemarknaden, dess utbud och sättet att konsumera medier, utvecklas och förändras kontinuerligt. 2018 års
Post- och telestyrelsen (PTS) anger i rapporten Svensk telekommarknad 2019 att det under 2019 fanns 5,1 miljoner tvabonnemang varav 2,9 miljoner var digitala
28
Ds 2021:12
andelen uppskattades till 8,3 procent under 2018. Enligt PTS minskade även intäkterna för
Den samlade dagliga användningstiden för medier under 2019 var enligt Nordicoms rapport Mediebarometern 2019 drygt sex timmar, varav 31 procent av tiden, närmare två timmar, användes för att titta på rörlig bild. Under 2019 tittade i genomsnitt 90 procent av befolkningen på rörlig bild i någon form en vanlig dag. Tablålagd tv var det mest populära sättet att se på tv med en räckvidd på 58 procent. Motsvarande andel för strömmad tv, eller så kallad on demand, var 47 procent (Nordicom, Mediebarometern 2019 s. 6 och 34 f.).
Även om den tid som genomsnittligt läggs på att konsumera medier i olika former är förhållandevis stabil har sättet för konsumtionen förändrats över tid. I Myndigheten för press, radio och tv:s rapport Medieutveckling 2020 – Mediekonsumtion anges att det finns stora skillnader mellan olika åldersgruppers konsumtionsmönster. Att den dagliga räckvidden för tablålagd tv sedan flera år minskar, och då främst bland yngre, betyder dock inte att tittandet på rörlig bild minskar, utan är snarast en följd av ett allt större utbud av onlinebaserade tjänster. Allt fler använder olika play- och streamingtjänster och 69 procent av befolkningen hade vid utgången av 2019 tillgång till en eller flera onlinebaserade
Enligt Myndigheten för press, radio och tv:s och Nordicoms rapport Medieutveckling 2020 – Medieekonomi är konsumtionen av medier under fortsatt förändring. Gränserna för vad som är ”tv” blir otydligare och det traditionella
Huvuddelen av de privatägda kanalerna i marknätet kan enligt rapporten Medieutveckling – Medieekonomi 2020 hänföras till tre aktörer, Telia Company, Nent Group och Discovery Networks.
29
Ds 2021:12
Dessa har en total marknadsandel på 90 procent av den kommersiellt finansierade
Programtjänster kan finansieras med reklam, abonnentintäkter eller bådadera. Blandningen av finansieringsmodeller gäller också för onlinebaserade tjänster. Försäljningen av traditionella
3.2Synkroniserade tillståndsperioder
Bedömning: Tillståndsperiodernas längd för tillstånd att sända tv och sökbar
Skälen för bedömningen
I propositionen Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service (prop. 2017/18:261) gjorde regeringen bedömningen att det kan uppstå osäkerhet kring det frekvensutrymme som
30
Ds 2021:12
Myndigheten för press, radio och tv kan disponera för marksänd tv om tillståndsperioderna inte är synkroniserade. Regeringen avsåg därför att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat överväga om det fanns behov av och i övrigt var lämpligt att förändra tillståndstiden för marksänd tv även för andra än public service (samma prop. s. 49). Frågan om synkroniserade tillståndsperioder har också berörts tidigare (prop. 2008/09:195 s. 32 och prop. 2012/13:164 s. 22).
Ibetänkandet En moderniserad radio- och
De skäl som tidigare har angetts för synkroniserade tillståndsperioder är fortfarande relevanta. En synkronisering ger större möjligheter till effektiv användning av det begränsade sändningsutrymmet. Det underlättar även för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning genom att det ger en tydlighet om vilket sändningsutrymme som myndigheten disponerar under en given period. Genom synkroniserade tillståndsperioder ges också bättre förutsättningar för en samlad och regelbunden översyn och bedömning av vilket sändningsutrymme som bör avsättas för marksänd tv, både på kortare och längre sikt.
3.3Åttaåriga tillståndsperioder för tv
Förslag: Tillstånd att sända tv eller sökbar
Skälen för förslaget
Tillståndsperioden för tv och sökbar
31
Ds 2021:12
slutpunkten för de olika tillståndens giltighetstid ska sammanfalla. En sådan ordning skulle ge större möjligheter till en effektiv användning av det begränsade sändningsutrymmet och göra det tydligt vilket sändningsutrymme som Myndigheten för press, radio och tv disponerar under en given period. Det skulle även förbättra förutsättningarna för en samlad och regelbunden översyn och bedömning av vilket sändningsutrymme som bör avsättas för marksänd tv, både på kortare och längre sikt. Vid bedömningen av vilken tillståndsperiod som är lämplig finns flera faktorer att ta hänsyn till och det finns olika alternativa lösningar.
En möjlighet är att tillstånd gäller i en kortare period än åtta år men att tillstånden kan förlängas, om inte särskilda skäl talar emot en förlängning. Ett tillstånd skulle då kunna gälla i två eller fyra år med möjlighet till en eller flera förlängningar. Ett sådant alternativ föreslogs i betänkandet Nytt regelverk för marksänd
Det kan ifrågasättas om ett system där ett tillstånd ska förlängas om inte särskilda skäl talar mot en förlängning skulle innebära större flexibilitet än ett system där tillståndsperioden är bestämd till viss tid. När hela tillståndsperioden är bestämd är förutsättningarna för verksamheten tydliga och Myndigheten för press, radio och tv får en möjlighet att göra en bedömning av utbudet och om det bör ske några förändringar inför en ny tillståndsperiod. Prövningen vid en förlängning skulle, för att inte räknas som en ny tillståndsprocess, vara mer begränsad. Skulle den enbart handla om frågan om det finns särskilda skäl att inte förlänga tillståndet finns en risk att systemet
32
Ds 2021:12
snarare motverkar förändringar och förnyelse i utbudet. Det finns därför ur ett utbudsperspektiv inte några tydliga fördelar med ett system där tillstånd förlängs efter en viss tid.
Det finns också en uppenbar risk för en ökad administrativ börda både för en tillståndshavare och myndigheten om tillstånd ges för kortare tid med möjlighet till förlängning. I god tid inför en förlängning skulle myndigheten behöva undersöka dels om alla tillståndshavare önskar en förlängning, dels om särskilda skäl talar mot en förlängning av ett tillstånd. Det är först sedan frågan om förlängning avgjorts som eventuellt ledigt sändningsutrymme kan lysas ut. En sådan hantering riskerar också att dra ut på tiden om ett beslut att inte förlänga ett tillstånd skulle överklagas.
Ett system med förlängning av ett tillstånds giltighetstid skapar således inte någon större flexibilitet i marknätet än vad som är fallet i dag. Däremot är risken att den administrativa bördan, både för tillståndshavare och Myndigheten för press, radio och tv, ökar. Genom att hela tillståndsperioden inte anges kan också en större osäkerhet om verksamhetens förutsättningar uppstå för tillståndshavarna. Tillståndsperiodens längd bör därför bestämmas för hela perioden och utan möjlighet till förlängning.
En annan möjlighet att åstadkomma en synkronisering av tillståndens giltighetstid är att tillstånden som Myndigheten för press, radio och tv meddelar ska gälla för två, fyra eller åtta år. Regeringen har tidigare ansett att en tillståndsperiod på sex år är en lämpligt avvägd giltighetstid för sändningstillstånden. Det ger programföretagen rimliga förutsättningar att planera verksamheten samtidigt som det blir möjligt att ta hänsyn till ändrade förhållanden utan alltför lång tidsutdräkt (prop. 2007/08:8 s. 42).
Att ändra tillståndsperiodens längd till två år skulle i och för sig kunna öka rörligheten i marknätets utbud. Det skulle dock samtidigt medföra en betydligt ökad administration, både för tillståndshavare som behöver ansöka om tillstånd oftare än i dag och för myndigheten som skulle behöva genomföra större tillståndsprocesser vartannat år. Programbolagen skulle också få sämre förutsättningar att planera verksamheten långsiktigt. Valet torde därför snarast stå mellan fyra- och åttaåriga tillståndsperioder.
Nuvarande tillståndsperiod för tv och sökbar
33
Ds 2021:12
perioder, för samma eller liknande programtjänster. Andelen helt nya tillståndshavare och programtjänster vid en ny tillståndsperiod har hittills varit begränsad. Det kan samtidigt noteras att Myndigheten för press, radio och tv, utöver de tre processer när hela sändningsutrymmet har fördelats, har genomfört mer begränsade tillståndsprocesser när delar av sändningsutrymmet av olika skäl blivit tillgängligt. Marknätets utbud har därför ändrats även inom den sexåriga tillståndsperioden. Som konstateras i Myndigheten för press, radio och tv:s och Nordicoms rapport Medieutveckling 2020
–Medieekonomi kan huvuddelen av de privatägda kanalerna hänföras till tre aktörer som tillsammans med SVT står för 95 procent av det samlade linjära
Andelen abonnenter för
Det finns anledning att skapa så god tydlighet och förutsägbarhet för ett programföretags verksamhet i marknätet som möjligt. Tillståndsperiodens längd bör därför bestämmas på ett sätt som ger störst möjligheter för ett programbolag att långsiktigt planera sin verksamhet. Radio- och
34
4Återkallelse av tillstånd vid överträdelser av annonsregler
4.1Bakgrund
Bestämmelser om när ett tillstånd får återkallas finns i 18 kap. radio- och
Möjligheten till återkallelse av ett tillstånd om tillståndshavaren väsentligt brutit mot lagen eller villkor som meddelats med stöd av lagen infördes ursprungligen i radio- och
35
Ds 2021:12
2018 års
4.1.1Regler om reklam, sponsring och produktplacering där ett tillstånd kan återkallas vid överträdelse
Produktplacering
Ett tillstånd att sända tv och sökbar
•6 kap. 1 § om förbud mot produktplacering i olika typer av program, t.ex. nyhets- och samhällsprogram.
•6 kap. 2 §
•6 kap. 3 § första stycket om otillbörligt kommersiellt gynnande i program med produktplacering.
•6 kap. 4 § om krav på information om produktplacering.
Det kan noteras att överträdelser av bestämmelser i 6 kap. 2 §
Sponsring
Tillstånd att sända tv, sökbar
36
Ds 2021:12
•7 kap. 1 § och 15 kap. 8 § om vilka program som inte får sponsras.
•7 kap. 2 § och 15 kap. 9 § om vem som inte får sponsra program.
•7 kap. 4 § och 15 kap. 10 § första stycket om krav på information om vem som sponsrat och när sponsringsmeddelande ska lämnas.
•7 kap. 7 § och 15 kap. 10 § andra stycket om att sponsringsmeddelanden inte får innehålla säljfrämjande inslag.
Vissa bestämmelser, där överträdelser utgör grund för återkallelse, gäller enbart för tillstånd att sända tv och sökbar
•7 kap. 3 § om begränsningar för läkemedelsföretag vid sponsring.
•7 kap. 5 § om när sponsringsmeddelanden får lämnas, bland annat vid sändningar av sportprogram.
•7 kap. 6 och 8 §§ om sponsringsmeddelanden i
Det finns även bestämmelser om begränsning av sponsring från företag som tillverkar eller säljer modersmjölksersättning både för tv och ljudradio (7 kap. 2 a § och 15 kap. 9 a § radio- och
Reklam och andra annonser
Regler om reklam och andra annonser som gäller för tv och sökbar
Bland de reklamregler i radio- och
37
Ds 2021:12
gudstjänster eller barnprogram (8 kap. 3 §) och förbudet mot reklam riktad till barn (8 kap. 7 §). Utöver detta finns ett antal reklambestämmelser som omfattar vissa företeelser som endast kan förekomma i tv, bland annat virtuell annonsering och elektroniska företagsskyltar (8 kap. 11 och 12 §§ radio- och
Gemensamt för både tv och ljudradio är hänvisningarna till förbud mot alkohol- och tobaksreklam m.m. och förbud mot viss reklam för läkemedel som finns i andra lagar (8 kap. 13 och 14 §§ samt 15 kap. 5 och 6 §§ radio- och
Tillståndsvillkor om reklam och annonser
Vid sidan av de ovan redovisade bestämmelserna om sponsring, produktplacering och reklam i 6, 7 och 8 kap. radio- och
4.1.2Förutsättningar för återkallelse
För att en återkallelse ska vara möjlig krävs i samtliga fall att överträdelsen ska ha varit väsentlig (18 kap. 2 § första stycket 1 och 2 samt 5 § första stycket 3 och 5). Att överträdelsen ska ha varit väsentlig tar sikte på såväl dess omfattning som betydelsen av bestämmelsen eller villkoret (prop. 1995/96:160 s. 146). Av förarbetena till reglerna om återkallelse framgår att det knappast torde bli aktuellt att inleda ett förfarande om återkallelse om inte andra sanktionsmöjligheter använts men överträdelsen ändå fortgår (samma prop. s. 146).
Överträdelser av bestämmelser om produktplacering, sponsring och reklam som omfattas av möjligheten till återkallelse omfattas
38
Ds 2021:12
också av andra sanktionsmöjligheter. Det handlar om särskild avgift enligt radio- och
Ett tillstånd får endast återkallas om det inte framstår som en alltför ingripande åtgärd (18 kap. 7 § första stycket radio- och tvlagen), vilket är ett uttryck för principen att återkallelse ska användas med försiktighet. Formuleringen i paragrafen grundar sig på den s.k. instruktionen i 1 kap. 15 § yttrandefrihetsgrundlagen. Instruktionen innebär att den som ska döma över missbruk av yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att YGL efterlevs bör betänka att yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick samt uppmärksamma syftet mera än framställningssättet och i tveksamma fall hellre fria än fälla.
Ärenden om återkallelse med anledning av en överträdelse av bestämmelserna om produktplacering, sponsring samt reklam och andra annonser prövas av Myndigheten för press, radio och tv. Om tillståndet lämnats av regeringen, får fråga om återkallelse prövas först efter anmälan av regeringen. Rör återkallelsen sådant som granskningsnämnden för radio och tv ska bedöma enligt 16 kap. 2 § radio- och
4.2Möjligheten till återkallelse avskaffas
Förslag: Bestämmelserna som möjliggör återkallelse av tillstånd att sända tv, sökbar
39
Ds 2021:12
Skälen för förslaget
Bestämmelser om återkallelse av tillstånd har funnits sedan radio- och
Såvitt känt har inget tillstånd återkallats med anledning av överträdelser mot bestämmelser om produktplacering, sponsring eller reklam och andra annonser. Mot denna bakgrund och med anledning av att 2018 års
Vid en överträdelse av de nu aktuella bestämmelserna står också andra sanktioner än återkallelse till buds. Som nämnts ovan kan en överträdelse av bestämmelserna leda till särskild avgift enligt radio- och
Den särskilda avgiften enligt radio- och
40
Ds 2021:12
Att en särskild avgift kan uppgå till betydande belopp är i sig en kraftfull sanktion för överträdelser av reglerna om produktplacering, sponsring samt reklam och andra annonser. När avgiftens storlek fastställs ska särskilt beaktas de intäkter leverantören kan beräknas ha fått med anledning av överträdelsen (17 kap. 6 § andra stycket radio- och
I relation till ett beslut om särskild avgift är återkallelse av sändningstillstånd en betydligt mer ingripande åtgärd. De särskilda förutsättningar som måste råda för att en återkallelse ska vara möjlig, dvs. att det ska handla om en väsentlig överträdelse och att återkallelsen inte får framstå som en alltför ingripande åtgärd, ger uttryck för att möjligheten till en återkallelse av ett tillstånd ska användas med stor försiktighet och tillgripas endast i undantagsfall.
En tänkbar situation där det skulle kunna anses motiverat att återkalla ett sändningstillstånd som en följd av överträdelse av regler om produktplacering, sponsring samt reklam och andra annonser är när det handlar om upprepade överträdelser. Sådana upprepade överträdelser kan dock träffas av allt kraftfullare sanktionsavgifter (prop. 1995/96:160 s. 189 f.). Det blir därför sannolikt ekonomiskt ohållbart i längden för en tillståndshavare att fortsätta sända reklam
istrid med radio- och
I detta sammanhang bör de senaste decenniernas utveckling på medieområdet också beaktas. När möjligheterna att återkalla ett tillstånd infördes var medieutbudet i Sverige betydligt mindre än i
41
Ds 2021:12
dag. Därtill var reklamfinansierad tv och radio något nytt. Under de förhållandena kunde det argumenteras för att möjligheten att återkalla ett tillstånd hade ett slags signalvärde som innebar att den avhöll tillståndshavare från att sända reklam i strid med radio- och
Det kan också nämnas att regeringen, när nya bestämmelser om reklam, sponsring och produktplacering tillkommit, valt att inte föreslå att även dessa ska omfattas av möjligheten till återkallelse. Det gäller förbudet mot reklam för modersmjölksersättning och förbudet mot reklam för spel, liksom motsvarande produktplacerings- och sponsringsförbud (prop. 2017/18:220 s. 168 f. och prop. 2013/14:17 s. 51 f.).
En återkallelse innebär att staten drar undan förutsättningarna för tillståndshavaren att bedriva sin sändningsverksamhet i marknätet. Det är ett ingrepp i yttrandefriheten och en sanktion som bör vara förbehållen de allvarligaste överträdelserna. Genom att avskaffa möjligheten till återkallelse vid överträdelse av radio- och
42
Ds 2021:12
inkonsekvenser och oklarheter i de befintliga reglernas utformning som 2018 års
Som nämnts ovan innehåller public
43
5 Annonstid för radiosändningar
5.1Bakgrund
Annonser i en ljudradiosändning får sändas under högst tolv minuter per timme mellan hela klockslag. Samma maximala annonstid har gällt för
Bakgrunden till den ändrade annonstiden för
45
Ds 2021:12
5.2Högsta tillåtna tid för annonser
Förslag: Annonser ska få sändas i ljudradiosändning som inte är närradio under högst 20 procent av tiden mellan kl. 06.00 och
18.00samt högst 20 procent av tiden mellan kl. 18.00 och 24.00. Bedömning: För närradio bör nuvarande regler fortsätta att
gälla, dvs. annonser får sändas under högst tolv minuter per timme mellan hela klockslag. Om sändningstiden inte omfattar en timme mellan hela klockslag, bör annonser få sändas under högst femton procent av sändningstiden.
Skälen för förslaget och bedömningen
Ökad flexibilitet för annonstid i kommersiell radio
Det är av stor vikt att förutsättningarna att bedriva radioverksamhet i Sverige är goda. Den analoga kommersiella radion har bland annat genom de nationella tillstånd som började gälla den 1 augusti 2018 fått förutsättningar att nå en större del av landet. Sedan sommaren 2019 har även sändningar av digital kommersiell radio inletts. De kommersiella radioaktörernas huvudsakliga intäkt är reklamförsäljning. Till skillnad från kommersiell tv har radiobranschens kommersiella aktörer inte några betydande abonnemangsintäkter. Även webbradio finansieras till stor del genom reklamförsäljning, medan närradio förutom av reklamintäkter även finansieras genom medlemsavgifter och kommunala bidrag. Till följd av spridningen av
Det finns skäl för att regleringen av högsta tillåtna tid för annonser bör fortsätta vara densamma för tvrespektive radiosändningar. I likhet med
46
Ds 2021:12
annonstid under natten skulle därför förbättra förutsättningarna för den kommersiella radion ytterligare. Samma förändring av högsta tillåtna tid för annonser som föreslagits för
Den som har tillstånd att sända kommersiell radio kan sända sin programtjänst på sätt där inte tillstånd krävs, t.ex. via internet. En utgångspunkt bör vara att samma innehåll omfattas av samma annonsregler oberoende av vilken teknik som används för sändningarna. De mer flexibla annonsreglerna bör därför gälla även för sändningar där tillstånd inte krävs. Det innebär att även andra än de som har tillstånd att sända kommersiell radio kommer att omfattas av den ändrade bestämmelsen. Myndigheten för press, radio och tv kan vidare meddela så kallade tillfälliga tillstånd att sända ljudradio i högst två veckor. Även dessa sändningar liksom tillstånd av regeringen att sända ljudradio till utlandet och tillstånd att sända ljudradio i lokala sändningar som inte uppfyller kraven för närradio eller kommersiell radio bör omfattas av de nya ändrade annonsreglerna.
Nuvarande regler om annonstid bör fortsatt gälla för närradion
Närradion är det ideella föreningslivets radio. För tillståndshavare inom närradion gäller delvis andra förutsättningar än för kommersiell radio eftersom flera sammanslutningar som regel delar på den tillgängliga sändningstiden på en frekvens. Av 15 kap. 2 § radio- och
För annan ljudradio än närradio innebär förslaget som nämnts att den tillåtna annonstiden beräknas som en andel av tiden inom givna intervall. Andelen, 20 procent av tiden mellan de angivna klockslagen, avser hela det angivna tidsspannet, inte 20 procent av sändningstiden.
Om förslaget också skulle omfatta närradion finns en risk att en tillståndshavare inte kan sända annonser alls eller i mindre
47
Ds 2021:12
omfattning på grund av att högsta möjliga annonstid redan utnyttjats av en annan tillståndshavare. Av den anledningen bör förslaget inte omfatta närradio.
En förening som sänder närradio kan också sända sina program på sätt som inte kräver tillstånd. Även om utgångspunkten är att samma regler ska gälla oavsett vilken teknik som används för en sändning gör de särskilda förutsättningar som gäller för närradio, där fler delar på ett sändningsutrymme, att det är motiverat att behålla de nuvarande bestämmelserna om annonstid för närradio. Till skillnad från analog kommersiell radio betalar närradion inte heller några koncessionsavgifter för sina tillstånd. Eftersom närradion är avsedd för ideella föreningar får inte heller föreningens radioverksamhet gynna medlemmarna ekonomiskt. Kommersiella hänsyn har därför inte samma tyngd för närradion. Nuvarande högsta annonstider innebär en möjlighet för närradion att sända annonser 12 minuter per timme, vilket motsvarar 20 procent per timme. Någon förändring av annonstiderna bör därför inte införas för närradion.
48
6Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Förslag: Författningsändringarna ska träda ikraft den 1 juni 2022. Bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser.
Författningsändringarna bör träda i kraft så snart det är möjligt. Ändringarna föreslås därför träda i kraft den 1 juni 2022. Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser för de förslag som lämnas i denna promemoria.
49
7 Konsekvenser
7.1Bakgrund och syfte med förslagen
I promemorian behandlas frågor från betänkandet En moderniserad radio- och
Förslag lämnas om att införa nya regler i radio- och
7.2Konsekvenser för företag
Förslaget att den som sänder tv eller sökbar
51
Ds 2021:12
bestämmer. För de som redan omfattas av krav på att lämna information bör arbetsinsatsen att även informera om ägande ses som marginell. De leverantörer som inte tidigare omfattats av kravet på att lämna information är tillståndshavare för kommersiell radio, ljudradiosändningar där inget tillstånd krävs, t.ex. sändningar av ljudradio via tråd, och sändningar av ljudradio där regeringen meddelar tillstånd. I april 2021 fanns 63 tillstånd att sända kommersiell radio fördelade på nio tillståndshavare. I Myndigheten för press, radio och tv:s register fanns 172 registerposter över leverantörer som sänder ljudradio via tråd. Det fanns två gällande tillstånd att sända ljudradio meddelade av regeringen. Även tillhandahållare av beställradio som finansieras med public serviceavgift kommer att vara skyldiga att lämna information enligt bestämmelsen.
Det kan inte uteslutas att vissa av de tillkommande leverantörerna även tillhandahåller andra tjänster där information redan ska lämnas eller att de bedriver verksamhet som omfattas av
Förslaget om att tillstånd att sända tv och sökbar
Såvitt känt har något tillstånd att sända tv, sökbar
En ändrad bestämmelse om högsta tillåtna annonstid bedöms gynna framför allt företag som har tillstånd att sända kommersiell radio men även andra typer av företag som sänder ljudradio, t.ex. via
52
Ds 2021:12
tråd kan gynnas av förslaget. Genom flexiblare regler får företagen större möjligheter att anpassa mängden annonser efter sändningarnas innehåll och tid på dygnet.
7.3Konsekvenser för det allmänna
Myndigheten för press, radio och tv
Förslaget om att tillstånd att sända tv och sökbar
Förslaget om att avskaffa möjligheten till återkallelse av tillstånd med anledning av överträdelse av reklamreglerna bedöms inte innebära någon förändring i arbetsbördan för myndigheten mot bakgrund av att ärenden om återkallelse på denna grund hittills inte förekommit.
Förslagen om flexiblare regler om annonstid i radio bedöms inte medföra några konsekvenser för myndigheten.
Konsumentombudsmannen
Konsumentombudsmannen har sedan den 1 december 2020 tillsyn över att bestämmelsen i 2 kap. 1 § radio- och
53
Ds 2021:12
7.4Konsekvenser för enskilda
Förslaget om en skyldighet att informera även om vem som äger en leverantör av medietjänster innebär att möjligheten för enskilda medieanvändare att skapa sig en uppfattning om leverantören och möjligheten att värdera innehållet och trovärdigheten i en medietjänst förbättras.
Förslaget om högsta tillåtna tid för reklam i radiosändningar kan påverka enskilda i egenskap av radiolyssnare. Det kan inte uteslutas att den föreslagna liberaliseringen kan komma att upplevas som en försämring för lyssnarna. Avgörande är hur radioföretagen utnyttjar de generösare reglerna. Utbudet av ljudradio har ökat de senaste åren och den ökade konkurrensen på området kan verka återhållande på radioföretagens möjligheter att öka mängden reklam på ett sätt som skadar lyssnarupplevelsen.
Övriga förslag i bedöms inte medföra några konsekvenser för enskilda.
7.5Bedömningar i övrigt
Förslagen bedöms inte ha några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för jämställdheten mellan kvinnor och män och inte heller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
7.6Bedömning av förslagen i förhållande till de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen
Förslagen bedöms vara i överensstämmelse med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen. Den föreslagna bestämmelsen som reglerar
54
8 Författningskommentar
8.1Förslaget till lag om ändring i radio- och
2 kap.
Information om leverantörer av medietjänster
1 § Leverantörer av medietjänster ska se till att mottagare av deras tjänster alltid och på ett enkelt sätt har tillgång till sådan information som framgår av andra stycket om leverantören
1.sänder tv eller sökbar
2.sänder kommersiell radio,
3.sänder ljudradio där inget tillstånd krävs,
4.sänder ljudradio där regeringen meddelar tillstånd,
5.tillhandahåller
6.tillhandahåller beställradio som finansieras med public
Den information som en leverantör ska tillhandahålla ska omfatta
1.namnet på leverantören av medietjänster,
2.den geografiska adress där leverantören är etablerad,
3.uppgifter om leverantören, däribland
4.uppgifter om behörig tillsynsmyndighet, och
5.uppgift om vem som är leverantörens ägare, leverantörens ägarstruktur och, i förekommande fall, ägarens organisationsnummer.
För leverantörer av
Paragrafen innehåller bestämmelser som innebär att de leverantörer av medietjänster som räknas upp ska se till att den som tar emot en medietjänst alltid och på ett enkelt sätt ska ha tillgång till viss information om leverantören. Ändringen genomför artikel 5.2 i AV- direktivet genom ändringsdirektivet.
55
Ds 2021:12
Första stycket har ändrats genom att kretsen av de leverantörer som omfattas har utökats på så sätt att även den som sänder kommersiell radio, ljudradio där inget tillstånd krävs eller där regeringen meddelar tillstånd, som tillhandahåller
Den information som ska lämnas har utökats till att även omfatta information om vem som äger leverantören av medietjänster, leverantörens ägarstruktur och, i förekommande fall, ägarens organisationsnummer.
En grundläggande uppgift för att en mottagare ska ha möjlighet att på ett enkelt sätt få information om ägare, för att med den kunskapen kunna bilda sig en välgrundad uppfattning om innehållet, är namnet på leverantörens ägare, och i förekommande fall dennes organisationsnummer. Utöver detta är information om ägaren ingår i en koncern eller någon annan form av organiserat samarbete relevant. Av information om ägarstruktur kan även framgå om det är någon ägare eller grupp av ägare som tillsammans har betydande inflytande över leverantören.
Även privatpersoner kan äga en leverantör av medietjänster. I sådana fall är det enbart privatpersonens namn som ska anges.
Konsumentombudsmannen har tillsyn över att bestämmelsen följs (16 kap. 4 §). Om en leverantör inte lämnar information tillämpas marknadsföringslagen (2008:486), med undantag av bestämmelserna i
Tidigare förarbeten finns i prop. 2009/10:115 s. 120 f. och s. 274 samt prop. 2019/20:168 s. 162 f. och s. 213.
4 kap.
12 § Ett tillstånd som har beviljats av regeringen att sända tv och sökbar
Ett tillstånd som har beviljats av Myndigheten för press, radio och tv att sända tv eller sökbar
Giltighetstiden för tillståndsvillkor får vara kortare än tillståndstiden.
56
Ds 2021:12
Paragrafen anger giltighetstiden för tillstånd att sända tv och sökbar
Ändringen i bestämmelsens andra stycke innebär att giltighetstiden för tillstånd att sända tv och sökbar
Tidigare förarbeten finns i prop. 2007/08:8 s. 41 f. och s. 65 samt prop. 2009/10:115 s. 284.
15 kap.
2 § Annonser i en ljudradiosändning som inte är närradio får sändas under högst
–20 procent av tiden mellan kl. 06.00 och 18.00, och
–20 procent av tiden mellan kl. 18.00 och 24.00.
Annonser i närradio får sändas under högst tolv minuter per timme mellan hela klockslag. Om sändningstiden inte omfattar en timme mellan hela klockslag, får annonser sändas under högst femton procent av sändningstiden.
Paragrafen reglerar högsta tillåtna tid för annonser i ljudradiosändningar.
Ändringarna innebär att ett nytt första stycke införs som anger högsta tillåtna tid för annonser i ljudradiosändning som inte är närradio. Med ljudradiosändning som inte är närradio avses dels tillståndsgiven ljudradio såsom kommersiell radio, ljudradio med tillfälligt tillstånd, ljudradio där regeringen meddelar tillstånd bl.a. ljudradiosändningar till utlandet och ljudradio i lokala sändningar som inte uppfyller kraven för närradio eller kommersiell radio, dels ljudradiosändningar som inte kräver tillstånd såsom sändningar via tråd eller satellit. Med 20 procent av tiden mellan de angivna klockslagen avses 20 procent av hela det angivna tidsspannet, inte 20 procent av sändningstiden. Den högsta tillåtna tiden för annonser motsvarar vad som gäller för
Paragrafens andra stycke, som motsvarar paragrafens nuvarande innehåll när det gäller högsta tillåtna tid för annonser, ändras så att den enbart gäller för närradio.
57
Ds 2021:12
Den högsta tillåtna tiden för annonser gäller inte sådan reklam som den sändande gör för sin programverksamhet (15 kap. 7 §). Den som inte följer bestämmelsen får åläggas att betala en särskild avgift (17 kap. 5 § 7). Övervägandena finns i avsnitt 5.
Tidigare förarbeten finns i prop. 2008/08:4 s. 16 och s. 18.
17 kap.
3 § Om en sådan leverantör av medietjänster som anges i 2 kap. 1 § första stycket inte lämnar den information som anges i bestämmelsen tillämpas marknadsföringslagen (2008:486), med undantag av bestämmelserna i
Av paragrafen följer att sanktionssystemet i marknadsföringslagen (2008:468) kan tillämpas om inte den information som anges i 2 kap. 1 § lämnas.
Ändringen innebär att bestämmelsen ska gälla för leverantörer av medietjänster och är en följd av att kretsen av de som ska lämna information enligt 2 kap. 1 § har utökats. Överväganden finns i avsnitt 2. Tidigare förarbeten finns i prop. 2019/20:168 s. 163 f. och s. 213.
18 kap.
2 § Ett tillstånd att sända tv eller sökbar
1.tillståndshavaren väsentligt brutit mot 5 kap. 1, 2,
2.ett tillståndsvillkor enligt 4 kap.
Ett tillstånd att sända tv eller sökbar
1.förändringar inom radiotekniken eller ändringar i radioanvändningen på grund av internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt medför att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle kunna medges, eller
2.det är nödvändigt för att ge utrymme för ytterligare sändningar.
58
Ds 2021:12
Paragrafen reglerar förutsättningarna för återkallelse av tillstånd att sända tv eller sökbar
Ändringen i första stycket 1 innebär att överträdelser av vissa bestämmelser om produktplacering, sponsring och reklam och andra annonser i 6, 7, 8 och 15 kap. radio- och
5 § Tillstånd att sända kommersiell radio får återkallas om
1.tillståndshavaren inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillståndets början,
2.tillståndshavaren inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor,
3.tillståndshavaren väsentligt brutit mot 14 kap. 2 §,
4.domstol har funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten, eller
5.ett tillståndsvillkor enligt 13 kap. 27 § första stycket 3 har åsidosatts på ett väsentligt sätt.
Förfogar en fysisk eller juridisk person, utan tillåtelse från Myndigheten för press, radio och tv, över mer än ett tillstånd för analog kommersiell radio i ett sändningsområde, och finns det skäl att anta att förfogandet kan inverka menligt på konkurrensen, får det eller de tillstånd återkallas som har lämnats efter det första tillståndet.
Har Myndigheten för press, radio och tv medgett överlåtelse trots att tillståndshavaren redan förfogar över tillstånd att sända analog kommersiell radio i samma sändningsområde, och finns det skäl att anta att överlåtelsen kan inverka menligt på konkurrensen, får tillståndet återkallas endast om beslutet om överlåtelsen grundats på felaktiga eller ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren. Återkallelsen ska då avse det eller de tillstånd som överlåtits.
Om staten, regioner eller kommuner innehar ett tillstånd att sända kommersiell radio på det sätt som anges i 13 kap. 4 § andra stycket ska Myndigheten för press, radio och tv återkalla det tillståndet.
Paragrafen reglerar förutsättningarna för återkallelse av tillstånd att sända kommersiell radio.
59
Ds 2021:12
Ändringarna i första stycket 3 innebär att överträdelser av vissa bestämmelser om reklam, andra annonser och sponsring i 15 kap. radio- och
60
Departementsserien 2021
Kronologisk förteckning
1.Myndigheter i samverkan mot arbetslivskriminalitet. A.
2.Ett bättre underlag för att bedöma bostadsbristen. Fi.
3.UTGÅR.
4.Kompletterande åtgärder till EU:s förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten (ELA). A.
5.Genomförande av EU:s direktiv om finansiell information. Ju.
6.Insolvensdirektivet och reglerna om skuldsanering. Ju.
7.Barnets bästa när vård enligt LVU upphör. S.
8.Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar. Ju.
9.Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem. Ju.
10.EU:s nya gräns- och kustbevakningsförordning. Kompletterande reglering. Ju.
11.Vissa statliga insatser på musikområdet. Ku.
12.Ändringar i radio- och
Departementsserien 2021
Systematisk förteckning
Arbetsmarknadsdepartementet
Myndigheter i samverkan mot arbetslivskriminalitet. [1]
Kompletterande åtgärder till EU:s förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten (ELA). [4]
Finansdepartementet
Ett bättre underlag för att bedöma bostadsbristen. [2]
Justitiedepartementet
UTGÅR. [3]
Genomförande av EU:s direktiv om finansiell information. [5]
Insolvensdirektivet och reglerna om skuldsanering. [6]
Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar. [8]
Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem. [9]
EU:s nya gräns- och kustbevakningsförordning. Kompletterande reglering. [10]
Kulturdepartementet
Vissa statliga insatser på musikområdet. [11]
Ändringar i radio- och
Socialdepartementet
Barnets bästa när vård enligt LVU upphör. [7]