Ett förbättrat trygghetssystem för företagare

– enklare och mer förutsägbart

Slutbetänkande av Utredningen om

ett förbättrat trygghetssystem för företagare

Stockholm 2021

SOU 2021:98

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2021

ISBN 978-91-525-0293-8 (tryck)

ISBN 978-91-525-0294-5 (pdf)

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet

Regeringen beslutade den 25 juni 2020 att tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag på hur företagares trygghetssystem kan bli tydligare, enklare och mer förutsägbart (dir. 2020:71). Som särskild utredare förordnades fr.o.m. den 22 juli 2020 riksdagsledamoten Mathias Tegnér.

Uppdraget i den del som här redovisas har varit att utreda hur sjukpenninggrundande inkomst ska fastställas för företagare med in- komst av näringsverksamhet från enskild firma, handelsbolag eller från en europeisk ekonomisk intressegruppering. I uppdraget ingick också att göra en kartläggning av bakgrunden till de nuvarande skill- naderna i regelverken beroende på val av företagsform i fråga om karensregler och sjuklöneansvar samt en analys av skälen för skillna- derna. Vidare skulle en helhetssyn av regler och processer kring före- tagens trygghetssystem göras. Nödvändiga författningsförslag skulle lämnas. Ett kunskapsunderlag skulle sammanställas och analyser göras av dels företagandets utveckling och pågående förändringar, dels ut- maningar i företagens trygghetssystem. Följder och utmaningar med anledning av covid-19 skulle också sammanställas och analyseras. Uppdraget skulle slutredovisas senast den 15 december 2021.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om ett förbättrat trygghetssystem för företagare.

Vilka som deltagit i utredningens arbete anges på nästa sida.

Jag överlämnar härmed slutbetänkandet Ett förbättrat trygghets- system för företagare – enklare och mer förutsägbart (SOU 2021:98).

Uppdraget är med detta slutfört.

Stockholm i december 2021

Mathias Tegnér

/Elisabeth Kristensson /Altin Vejsiu

/Nina Öhrn Karlsson

Förteckning över vilka som deltagit i utredningens arbete

Experter (samtliga från 16 september om inte annat anges)

Socialförsäkringsexperten Erik Gustaf Ageberg. Styrelseledamoten /näringspolitiske samordnaren Mattias Andersson.

Välfärdsekonomen Thomas Andrén.

Rättslige experten Hans Eriksson, t.o.m. den 22 mars 2021. Förhandlaren/försäkringsexperten Catharina Bäck. Utredaren Mikael Dubois.

Utredaren Linda Larsson. Verksamhetsutvecklaren Eva Nilsson. Skattechefen Urban Rydin.

Rättslige experten Johan Ragnesten fr.o.m. den 22 mars 2021.

Sakkunniga (samtliga från 16 september om inte annat anges)

Kanslirådet Esbjörn Åkesson. Departementssekreteraren August Arvidsson, t.o.m. den 11 oktober 2021.

Kanslirådet Sofi Knutas fr.o.m. den 11 oktober 2021.

Sekreterare

Kanslirådet Elisabeth Kristensson, fr.o.m. den 17 augusti 2020. Analytikern Altin Vejsiu, fr.o.m. den 20 november 2020. Analytikern Nina Öhrn Karlsson, fr.o.m. den 19 juli 2021.

Innehåll

Sammanfattning ................................................................

15

1

Författningsförslag.....................................................

21

1.1Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

(2010:110)................................................................................

21

1.2Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen

(2000:980)................................................................................

24

1.3Utkast till förslag till förordning om beräkningsunderlag av sjukpenninggrundande inkomst av annat

förvärvsarbete..........................................................................

25

2

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet...

27

2.1

Inledning..................................................................................

27

2.2

Avgränsning ............................................................................

28

2.3

Internationell utblick ..............................................................

28

 

2.3.1

Det norska socialförsäkringssystemet....................

28

 

2.3.2

Det danska socialförsäkringssystemet ...................

34

 

2.3.3

Det finska socialförsäkringssystemet.....................

38

 

2.3.4

Det nederländska socialförsäkringssystemet.........

42

2.4

En historisk tillbakablick........................................................

45

2.4.1Regler om sjukpenningförsäkring och

 

sjukpenningklass 1946 till 1973 ..............................

45

2.4.2

Införandet av SGI 1974 ...........................................

47

2.4.3Viktiga förändringar av SGI-systemet 1987

 

och framåt ................................................................

48

2.4.4

Tidigare utredningar................................................

49

 

 

7

Innehåll

SOU 2021:98

2.5 Gällande rätt ...........................................................................

51

2.5.1

Inledning..................................................................

51

2.5.2

Regler för att fastställa SGI ....................................

51

2.5.3

Företag i uppbyggnadsskede ..................................

58

2.5.4

Kombinatörer ..........................................................

59

2.5.5

Sjukpenning .............................................................

59

2.5.6

Pensionsgrundande inkomst ..................................

59

2.5.7

Underlag för arbetslöshetsersättning ....................

60

2.6 Vissa skatterättsliga dispositioner och underskott...............

61

2.6.1

Aktiv eller passiv näringsverksamhet.....................

61

2.6.2

Räntefördelning.......................................................

63

2.6.3

Expansionsfond.......................................................

64

2.6.4

Periodiseringsfond ..................................................

65

2.6.5

Underskott av näringsverksamhet .........................

66

2.6.6

Rättspraxis ...............................................................

67

2.7Försäkringskassans handläggning av ärenden om SGI

av annat förvärvsarbete...........................................................

68

2.7.1

Generellt ..................................................................

68

2.7.2

Handläggningen av SGI..........................................

69

2.7.3

Egenföretagare ........................................................

69

2.7.4

Företagare med aktiebolag......................................

70

2.7.5

Företagare med varierande inkomst.......................

71

2.7.6

Kombinatörer ..........................................................

71

2.8 Inkomstunderlag ....................................................................

71

2.8.1

Inledning..................................................................

71

2.8.2

Tidigare utredningar av inkomstunderlaget ..........

72

2.9 Data och beskrivande analys för enskilda näringsidkare......

84

2.9.1

Inledning..................................................................

84

2.9.2

Data..........................................................................

85

2.9.3

Beskrivande statistik ...............................................

87

2.9.4

Nystartade företag ..................................................

87

2.9.5En översikt av enskilda näringsidkares

 

inkomster.................................................................

89

2.9.6

Underskott av näringsverksamhet .........................

98

2.9.7Jämförelse mellan inkomster och fastställd

 

SGI av annat förvärvsarbete..................................

101

2.9.8

Sammanfattande slutsatser ...................................

111

8

SOU 2021:98

Innehåll

2.10 Data och beskrivande analys för delägare

 

i handels- och kommanditbolag ...........................................

112

2.10.1 Data och beskrivande statistik..............................

112

2.10.2En översikt av inkomster för delägare

 

i handels- och kommanditbolag ...........................

113

2.10.3

Underskott av näringsverksamhet........................

117

2.10.4

Jämförelse mellan inkomster

 

 

och fastställd SGI ..................................................

119

2.10.5

Sammanfattande slutsatser....................................

122

2.11 Överväganden och förslag ....................................................

123

2.11.1Beräkningsunderlaget för sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet ska regleras

i lag och tillämpningsförordning ..........................

123

2.11.2 SGI ska som huvudregel grundas

 

på ett historiskt inkomstunderlag ........................

127

2.11.3En ny huvudregel för sjukpenninggrundande

 

 

inkomst av annat förvärvsarbete ...........................

129

 

2.11.4

Alternativregel för fastställande

 

 

 

av sjukpenninggrundande inkomst.......................

136

 

2.11.5

Förhållandet mellan huvudregeln

 

 

 

och alternativregeln ...............................................

139

2.12

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

 

 

(2010:110)..............................................................................

140

 

2.12.1

Inledning ................................................................

140

 

2.12.2 Förslag till lag om ändring

 

 

 

i socialförsäkringsbalken (2010:110)....................

140

 

2.12.3 Utkast till förslag till förordning om

 

 

 

beräkningsunderlag av sjukpenninggrundande

 

 

 

inkomst av annat förvärvsarbete...........................

145

 

2.12.4

Definitioner ...........................................................

146

3

Karensregler och användning av sjukförsäkringen........

149

3.1

Inledning................................................................................

149

3.2

Historik

.................................................................................

149

3.3

Gällande rätt ..........................................................................

151

9

Innehåll

SOU 2021:98

3.4

Jämförelse av karensregler mellan företagsformer .............

152

3.5

Effekter av karensregler i sjukförsäkringen ........................

155

 

3.5.1

Studier av karensreglernas betydelse

 

 

 

för företagare.........................................................

155

3.6

Sjukpenning bland egenföretagare 2006–2019....................

162

 

3.6.1

Trender i enskilda näringsidkares sjukpenning ...

163

 

3.6.2

Uppföljning av 2013 års reform ...........................

168

 

3.6.3

Uppskattning av effekterna av 2013 års reform ..

172

 

3.6.4

Sammanfattning och slutsatser.............................

173

3.7

Överväganden och förslag....................................................

174

4

Sjuklön och högkostnadsskydd ..................................

179

4.1

Inledning ...............................................................................

179

4.2

Avgränsning ..........................................................................

179

4.3

Bakgrund ...............................................................................

180

 

4.3.1

Lagen om sjuklön (1991:1047).............................

180

 

4.3.2

Försäkring mot kostnader för sjuklön.................

182

4.4Ersättning för vissa kostnader för sjuklön

– högkostnadsskydd. ............................................................

183

4.5 Gällande rätt .........................................................................

184

4.5.1

Lagen om sjuklön..................................................

184

4.5.2

Ersättning för höga sjuklönekostnader ...............

185

4.5.3

Allmänt och särskilt högriskskydd ......................

186

4.5.4Användningen av ersättning för höga

 

sjuklönekostnader .................................................

187

4.6 Olika företagsformer............................................................

189

4.6.1

Enskild näringsverksamhet...................................

189

4.6.2

Handelsbolag.........................................................

190

4.6.3

Kommanditbolag...................................................

190

4.6.4

Aktiebolag .............................................................

190

4.7Jämförelse av sjuklöneansvar och karensregler mellan

olika företagsformer .............................................................

191

4.8 Överväganden och förslag....................................................

193

10

SOU 2021:98Innehåll

5

Kunskapsunderlag ...................................................

197

5.1

Utvecklingen av företagandet i Sverige ...............................

197

5.2

Anställningar och uppdrag via en tredje part ......................

199

 

5.2.1

Gigekonomin och uppdrag via digitala

 

 

 

plattformar .............................................................

200

 

5.2.2

Anställning via egenanställningsföretag...............

205

 

5.2.3

Anställning via bemanningsföretag ......................

206

 

5.2.4

Effekter för trygghetssystemen............................

207

5.3

Företagarnas trygghet under pandemin...............................

210

 

5.3.1

Pandemins påverkan på näringslivet.....................

210

 

5.3.2

Nyttjandet av stödåtgärder ...................................

212

 

5.3.3

Företagsdynamik under pandemin .......................

215

 

5.3.4

Nyttjande av socialförsäkringssystemen..............

218

 

5.3.5

Sjuknärvaro bland enskilda näringsidkare............

220

5.4

Sammanfattande slutsatser ...................................................

221

5.5

Överväganden och förslag ....................................................

222

5.5.1Månadsvis utbetalning av kostnader

 

 

för sjuklön..............................................................

222

 

5.5.2

Företagare och a-kassa ..........................................

223

6

Enklare regler och processer i företagens

 

 

trygghetssystem.......................................................

225

6.1

Inledning................................................................................

225

6.2

Regeringens skrivelse 2021/22:3 ..........................................

226

6.3

Samordnat inkomstunderlag ................................................

226

6.4

Tillgång till arbetsmarknadsutbildningar.............................

227

6.5

Ett hållbart arbetsliv..............................................................

228

 

6.5.1

Friskvård ................................................................

228

 

6.5.2

Rehabilitering och partiell sjukskrivning .............

230

6.6

Information och vägledning .................................................

230

6.7

Statistik

..................................................................................

231

11

Innehåll

SOU 2021:98

7

Konsekvensanalys ....................................................

233

7.1

Inledning ...............................................................................

233

7.2

Problemet och mitt förslag till lösning ...............................

233

7.3

Alternativa lösningar och effekter utan reglering...............

238

7.4Förslagets förenlighet med EU-rätten och reglerna

om statligt stöd .....................................................................

240

7.5 Beskrivning av vilka som berörs av förslagen .....................

241

7.5.1

Enskilda näringsidkare ..........................................

242

7.5.2Beskrivning av data för delägare

i handels- och kommanditbolag ...........................

247

7.6Statsfinansiella effekter av förslaget

om sjukpenninggrundande inkomst....................................

247

7.6.1

Effekter bland enskilda näringsidkare..................

248

7.6.2

Delägare i handels- och kommanditbolag ...........

252

7.6.3

Underrapportering av inkomster .........................

255

7.6.4Sammantagna statsfinansiella effekter

för förslaget ...........................................................

256

7.7Statsfinansiella effekter av förslaget om en dags karens

i sjukförsäkringen .................................................................

256

7.7.1

Finansiering ...........................................................

257

7.8 Administrativa kostnader och effekter för företagen ........

259

7.8.1

Företagens administrativa kostnader ...................

259

7.8.2

Försäkringskassans administrativa kostnader .....

263

7.8.3

Behov av informationsinsatser .............................

266

7.8.4

Konsekvenser för små företags förutsättningar ..

266

7.8.5

Övriga effekter för företagen ...............................

267

7.9Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor

 

och män .................................................................................

268

7.10

Konsekvenser för sysselsättning och offentlig service

 

 

i olika delar av landet ............................................................

269

7.11

Konsekvenser för möjligheterna

 

 

att nå de integrationspolitiska målen...................................

270

12

SOU 2021:98

Innehåll

7.12

Konsekvenser för brottsligheten

 

 

och det brottsförebyggande arbetet.....................................

271

7.13

Konsekvenser för miljö och klimat......................................

272

7.14

Övriga konsekvenser ............................................................

273

8

Författningskommentar ............................................

275

8.1

Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ......

275

8.2Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen

(2000:980)..............................................................................

278

Referenser ......................................................................

279

Bilagor

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2020:71 ...........................................

287

Bilaga 2

Blanketter från Skatteverket ........................................

295

Bilaga 3

En framtida modell för att fastställa SGI ....................

303

13

Sammanfattning

Utredningens uppdrag

I uppdraget i den nu redovisade delen har ingått att utreda hur sjuk- penninggrundande inkomst ska fastställas för företagare med in- komst av näringsverksamhet från enskild firma, handelsbolag eller från en europeisk ekonomisk intressegruppering. En kartläggning av bakgrunden till de nuvarande skillnaderna i regelverken beroende på val av företagsform i fråga om karensregler och sjuklöneansvar samt en analys av skälen för dessa skillnader skulle göras. Vidare skulle en helhetssyn av regler och processer kring företagens trygghetssystem göras. Nödvändiga författningsförslag skulle lämnas. Ett kunskaps- underlag skulle sammanställas och analyser göras av dels företagan- dets utveckling och pågående förändringar, dels utmaningar i före- tagens trygghetssystem. Följder och utmaningar med anledning av covid-19 skulle sammanställas och analyseras. Uppdraget ska slut- redovisas senast den 15 december 2021.

Utredningens direktiv återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

Avgränsningar

Enligt direktiven ska de författningsförslag som lämnas så långt det är möjligt ansluta till systematiken i socialförsäkringslagstiftningen. Vidare ska det arbetsrättsliga regelverket och arbetstagarbegreppet inte påverkas av lämnade förslag. Inte heller det skatterättsliga regel- verket ska påverkas av de förslag som lämnas om det inte är fråga om följdändringar till förslag inom annan lagstiftning.

15

Sammanfattning

SOU 2021:98

Pågående och tidigare utredningar

Flera utredningar som berör företagare har pågått parallellt med utredningens uppdrag. Här nämns några av dem. Utredningen om Förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagare, lämnade i september 2020 ett delbetänkande Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare (SOU 2020:50). I delbetänkandet föreslås bl.a. slopande av expansionsfond till fördel för en förstärkning av perio- diseringsfonder. Vidare föreslås att den negativa räntefördelningen slopas. En ändrad ordning av de skattemässiga justeringarna föreslås så att räntefördelning flyttas till efter periodiseringsfond. I slut- betänkandet som lämnades i juli 2021 föreslås ett schabloniserat system för inkomstskatt och egenavgifter, Mikroföretagarkonto – schabloniserad inkomstskatt för de minsta företagen (SOU 2021:55). Förslaget innebär att inbetalningar på ett särskilt konto upp till en omsättningsgräns på 120 000 kronor per år ska schablonbeskattas genom att källskatt ska dras från inbetalningarna. Källskatten ersät- ter uttaget av egenavgifter och inkomstskatt och kontoinnehavaren är inte deklarationsskyldig för inkomstskatt på inbetalningarna.

Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd för minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet (dir. 2021:7) ska bl.a. analysera och föreslå hur tillgång till aktuella inkomstuppgifter från Skatte- verket kan öka träffsäkerheten med bostadsbidrag och underhålls- stöd. Uppdraget ska slutredovisas den 31 december 2021.

I utredningen Ett modernare och enklare regelverk för tillfällig för- äldrapenning med minskad risk för felaktiga utbetalningar (dir. 2020:114) ska utredningen bl.a. kartlägga och analysera vilka utmaningar dagens arbetsliv innebär för möjligheten att använda tillfällig föräldrapen- ning och vid behov lämna förslag på hur förmånen och handlägg- ningen av denna kan utformas för att möta dessa utmaningar. Upp- draget ska slutredovisas den 31 maj 2022.

Utredningen Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet (dir. 2021:90) ska bl.a. ska se över regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (SGI), inkomst- underlaget för beräkning av bland annat sjukpenning och föräldra- penning i de delar som inte ingår i uppdraget till Utredningen tydligt, enkelt och förutsägbart – Företagares trygghetssystem (N 2020:04). Utredaren ska ta till vara möjligheten att utnyttja månadsvisa upp- gifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen vid fastställandet av

16

SOU 2021:98

Sammanfattning

SGI. Även SGI-skyddet ska ses över. Uppdraget ska redovisas den 20 april 2023.

I kapitel 2 avsnitt 2.4.4 och avsnitt 2.8.2 finns en utförlig redo- görelse av tidigare utredningar som har bäring på denna utredning. Bland tidigare utredningar vill jag lyfta fram Företagare i de sociala trygghetssystemen (SOU 2019:41). Utredningen gjorde bedömningen att som inkomst av annat förvärvsarbete bör räknas inkomst av aktiv näringsverksamhet. Utredningen bedömde också att inkomstuppgif- terna så långt möjligt borde hämtas från befintliga underlag i syfte att förenkla hanteringen.

Uppdragets genomförande

Jag har som stöd i mitt arbete haft en expertgrupp med represen- tanter från näringslivs- och företagarorganisationer, arbetstagar- organisationer och från berörda myndigheter och departement. Under arbetets gång med slutbetänkandet har sju digitala samman- träden och två sammanträden med möjlighet till personlig närvaro hållits där samtliga experter och sakkunniga bjudits in. Slutjustering har skett dels genom ett slutjusteringssammanträde, dels genom skriftligt utskick.

Jag och kansliet har haft bilaterala möten med Entreprenörskaps- forum, Fackförbundet Scen och bild, Försäkringskassan, Konstnär- liga och litterära verksamhetsutövares samarbetsnämnd, Lantbrukar- nas riksförbund, Landsorganisationen, Ludvigs & Co, Näringslivets regelnämnd, Småföretagarnas riksförbund, Skatteverket, Svenskt näringsliv, Swedbank, Tjänstemännens centralorganisation, Konstnärs- nämnden och Småföretagarnas a-kassa. Mötena har i huvudsak varit digitala. Jag och kansliet har deltagit i ett seminarium anordnat av Giglab Sverige. Jag har haft två avstämningar med Näringsdeparte- mentet om utredningens arbete.

För att kunna genomföra de undersökningar och beräkningar som analysen grundar sig på har utredningen köpt in mikrodata och bearbetningar av öppna data från Statistiska centralbyrån. Data från Skatteverket och Försäkringskassan ingår också i analysen. Jag har som ett tankepapper låtit ta fram En framtida modell för att fastställa SGI bilaga 3.

17

Sammanfattning

SOU 2021:98

Utredningen i korthet

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

I kapitel 2 föreslås att regler för att fastställa beräkningsunderlaget för sjukpenninggrundande inkomst för den som har inkomst av näringsverksamhet tas in i socialförsäkringsbalken (2010:110). Tillämpningen av de föreslagna ändringarna i socialförsäkrings- balken regleras i en förordning riktad till Försäkringskassan med närmare bestämmelser och förtydligande av hur reglerna om beräk- ningsunderlaget ska tillämpas.

Sjukpenninggrundande inkomst för företagare med inkomst av näringsverksamhet ska som huvudregel baseras på historiska uppgif- ter i form av fastställda deklarationsuppgifter. Genom detta ges förut- sättningar för ett automatiserat förfarande hos Försäkringskassan. Beräkningsunderlaget för den sjukpenninggrundande inkomsten av aktiv näringsverksamhet ska som huvudregel beräknas på det högsta av den inkomst som framgår av senaste beslutet om slutlig skatt, eller som ett genomsnitt av de tre högsta inkomsterna av de senaste fem årens inkomster enligt det senaste beslutet om slutlig skatt.

Den försäkrade har rätt att som alternativ till huvudregeln begära att beräkningsunderlaget för den sjukpenninggrundande inkomsten ska beräknas utifrån inkomsten av aktiv näringsverksamhet enlig senaste beslutet om slutlig skatt enligt kompletterat med underlag avseende tid därefter.

Försäkringskassan ska vid beslut om sjukpenninggrundande in- komst alltid besluta om det högsta av huvudregeln eller alternativ- regeln.

Karensregler och användning av sjukförsäkringen

Karensregler och användningen av sjukförsäkringen behandlas i kapitel 3. Få egenföretagare gör ett aktivt val och undersökningar tyder på att valmöjligheten 1 dags karens inte är känd för alla före- tagare. Att införa samma grundläggande karenstid om en dag för samtliga företagsformer utgör en förenkling för den som ska starta företag. Valet av företagsform blir då inte beroende av karensregler. Jag föreslår därför att den grundläggande karensen för en försäkrad med inkomst av näringsverksamhet ska vara 1 dag. Det ska även fort-

18

SOU 2021:98

Sammanfattning

sättningsvisa vara möjligt att välja en karenstid på 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Som en följdändring föreslås att sjukförsäkringsavgiften höjs från 3,64 procent till 3,76 procent.

Sjuklön och högkostnadsskydd

I kapitel 4 föreslås en översyn av reglerna om karens och sjuklön för egenföretagare och för företagare som är anställda i sitt eget aktie- bolag. Syftet med översynen bör vara att utreda hur reglerna kan göras mer neutrala mellan företagsformer.

Kunskapsunderlag

I kapitel 5 analyseras hur företagandet utvecklats före och under pandemin, dels hur utvecklingen sett ut för sysselsättningen inom gigekonomin och andra flexibla sysselsättningsformer. Kapitlet inne- håller också en analys av företagens ekonomiska situation under pandemin och effekterna av stöd och förändringar i trygghetssystemen som infördes under pandemin.

Under pandemin har åtskilliga tillfälliga undantag från regelverk gjorts för företagare. Flertalet har förenklat för företagarna och till viss del begränsat skillnaderna i regelverk mellan företagsformer och mellan företagare och anställda. Flera av dem har också riktat in sig på att underlätta för företagare att överbrygga kriser och bör perma- nentas. I kapitlet görs bedömningen att det bör utredas för att ge Försäkringskassan förutsättningar att vid utgången av varje kalen- dermånad kunna besluta om ersättning för höga kostnader för sjuk- lön. Något som gällt under pandemin. Vidare görs bedömningen att regeringen bör överväga att permanenta de regler som gällt under pandemin avseende vilka åtgärder som får företas i ett företag utan att rätten till a-kassa går förlorad.

Enklare regler och processer i företagens trygghetssystem

Ikapitel 6 görs ett antal bedömningar. En av dessa är att beräkningen av inkomstunderlaget i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäk- ringen bör samordnas. En annan är att tröskeln för tillgång till

19

Sammanfattning

SOU 2021:98

Arbetsförmedlingen arbetsmarknadsutbildningar för vid Arbets- förmedlingen inskrivna personer med företag bör ses över. Vikten av ett hållbart arbetsliv föranledes bedömningen att reglerna om exempelvis friskvård bör ses över i syfte att även omfatta egenföre- tagare. Även tillämpning och regelverk avseende företagares partiella sjukskrivning och rehabilitering bedöms ses över i syfte att under- lätta för och stödja företagaren i rehabiliteringsprocessen.

Utifrån vikten av tydlig och lättillgänglig information för att öka förutsebarheten och tryggheten för företagare görs bedömningen att Försäkringskassan, Tillväxtverket och Skatteverket bör få i uppdrag att ta fram anpassade informationsinsatser som kan ge stöd och väg- ledning när det gäller regler och allmänna villkor i socialförsäkrings- systemet som rör företagare.

Under utredningens gång har noterats att det saknas offentlig statistik över användningen av socialförsäkringen uppdelat på anställda, egenföretagare och anställda med eget aktiebolag. För att möjliggöra en uppföljning av dessa gruppers användning av socialförsäkringen görs bedömningen att Försäkringskassan bl.a. ska redovisa statistik över antal sjukfall och utbetald sjukpenning uppdelat på de som har SGI av anställning och SGI av annat förvärvsarbete

Konsekvensutredning

I kapitel 7 redovisas de ekonomiska och andra konsekvenser som de förslag som lagts har.

20

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ändring

i socialförsäkringsbalken (2010:110)

Härigenom föreskrivs dels att det ska införas en ny paragraf 6 a § i 25 kap. socialförsäkringsbalken dels att 27 kap. 27 a, 29 och 30 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 kap.

6 a § Beräkningsunderlaget för den

sjukpenninggrundande inkomsten av aktiv näringsverksamhet ska som huvudregel beräknas på det högsta av

1. Den inkomst från verksam- heten som framgår av senaste be- slutet om slutlig skatt, eller

2. Som ett genomsnitt av de tre högsta inkomsterna under fem år enligt beslut om slutlig skatt räk- nat från och med det senaste be- slutet om slutlig skatt.

Den försäkrade har rätt att som alternativ till huvudregeln begära att beräkningsunderlaget för den sjukpenninggrundande inkomsten ska beräknas utifrån inkomsten av aktiv näringsverksamhet enlig

21

FörfattningsförslagSOU 2021:98

senaste beslutet om slutlig skatt kompletterat med underlag avse- ende tid därefter.

Försäkringskassan ska vid be- slut om sjukpenninggrundande in- komst alltid besluta om det högsta av huvudregeln eller alternativ- regeln.

27 kap.

27 a §

För sjukpenning som svarar

För sjukpenning som svarar

mot inkomst av annat förvärvs-

mot inkomst av annat förvärvs-

arbete gäller att sjukpenning inte

arbete gäller att sjukpenning inte

lämnas under de första sju

lämnas under den första dagen i

dagarna i en sjukperiod (karens-

en sjukperiod (karensdagar) om

dagar) om inte karenstid har an-

inte karenstid har anmälts enligt

mälts enligt 29 § första stycket.

29 § första stycket.

Bestämmelser om karenstid i stället för karensdagar finns i 29–

31 §§.

29 §

En försäkrad som har inkomst

En försäkrad som har inkomst

av annat förvärvsarbete och som

av annat förvärvsarbete och som

betalar egenavgifter har rätt att

betalar egenavgifter har rätt att

anmäla till Försäkringskassan att

anmäla till Försäkringskassan att

han eller hon vill ha sjukpenning

han eller hon vill ha sjukpenning

med en karenstid på 1 dag eller

med en karenstid på 1 dag eller 7,

14, 30, 60 eller 90 dagar. Om den

14, 30, 60 eller 90 dagar. Om den

som betalar egenavgift inte gör

som betalar egenavgift inte gör

sådan anmälan lämnas sjukpen-

sådan anmälan lämnas sjukpen-

ning efter de karensdagar som

ning efter de karensdagar som

anges i 27 a §.

anges i 27 a §.

22

SOU 2021:98Författningsförslag

30 §

Om den som betalar egen-

Om den som betalar egen-

avgift gör en sådan anmälan som

avgift gör en sådan anmälan som

anges i 29 §, ska sjukpenning som

anges i 29 §, ska sjukpenning som

svarar mot inkomst av annat för-

svarar mot inkomst av annat för-

värvsarbete inte lämnas för den

värvsarbete inte lämnas för den

första dagen eller de första 14,

första dagen eller de första 7, 14,

30, 60, eller 90 dagarna av varje

30, 60, eller 90 dagarna av varje

sjukperiod, den dag sjukfallet in-

sjukperiod, den dag sjukfallet in-

träffade inräknad (karenstid).

träffade inräknad (karenstid).

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023 i fråga om 27 kap. 27 a, 29, och 30 §§ och i övrigt den 1 januari 2024.

2.Äldre bestämmelser gäller för ersättningsfall som inträffat före ikraftträdandet.

23

Författningsförslag

SOU 2021:98

1.2Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 13 §

Egenavgifterna är 17,35 pro-

Egenavgifterna är 17,47 pro-

cent av avgiftsunderlaget och ut-

cent av avgiftsunderlaget och ut-

görs av

görs av

1. sjukförsäkringsavgift

1. sjukförsäkringsavgift

3,64 %

3,76 %

2.föräldraförsäkringsavgift 2,60 %

3.ålderspensionsavgift 10,21 %

4.efterlevandepensionsavgift 0,60 %

5.arbetsmarknadsavgift 0,10 %

6.arbetsskadeavgift 0,20 %

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.

24

SOU 2021:98

Författningsförslag

1.3Utkast till förslag till förordning om beräkningsunderlag av sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete

I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till social- försäkringsbalken.

De uttryck och benämningar som används i förordningen har samma betydelse som i denna balk.

I förordningen finns bestämmelser om beräkningsunderlag av sjukpenninggrundande inkomst för näringsidkare med inkomst av näringsverksamhet.

Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.

Definitioner

Som inkomst av annat förvärvsarbete ska räknas inkomst av aktiv näringsverksamhet enligt 2 kap. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Med beslut om slutlig skatt avses beslut fattade med stöd av

56 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Beräkningsunderlag för sjukpenninggrundande inkomst

Försäkringskassan ska vid fastställande av sjukpenninggrundande inkomst tillämpa den regel som ger det högsta beräkningsunderlaget enligt 25 kap. 6 a § andra och tredje stycket socialförsäkringsbalken.

Den försäkrade har rätt att som alternativ till huvudregeln begära att beräkningsunderlaget för den sjukpenninggrundande inkomsten ska beräknas utifrån inkomsten av aktiv näringsverksamhet enlig senaste beslutet om slutlig skatt kompletterat med underlag avse- ende tid därefter.

Det åligger den försäkrade att förse Försäkringskassan med underlag avseende tid efter senast fastställda taxering. Underlaget kan bl.a. bestå av inlämnad deklaration som ännu inte beslutats, en resultatrapport som är färdig eller i det närmaste färdig, revisions-

25

Författningsförslag

SOU 2021:98

intyg, utdrag ur bokföring, årsredovisning eller annan handling som utvisar beräknad inkomst för framtiden.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.

2.Äldre bestämmelser gäller för ersättningsfall som inträffat före ikraftträdandet.

26

2Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

2.1Inledning

Jag har enligt utredningens direktiv att utreda och föreslå hur reglerna om sjukpenninggrundande inkomst SGI av annat förvärvsarbete ska fastställas för företagare med inkomst av näringsverksamhet från en- skild firma, från handelsbolag eller från en europeisk intressegrup- pering. Vidare ska jag utreda om inkomstuppgifter kan hämtas från andra befintliga underlag, vilket jag tolkar som andra underlag än be- skattningsbeslut, i syfte att förenkla hanteringen och skapa förutsätt- ningar för en e-tjänst. I uppdraget ingår också att lämna nödvändiga författningsförslag. Jag uppfattar mitt uppdrag som att jag inte ska föreslå ett helt nytt sätt att beräkna sjukpenningen på. I det följande används förkortningen SGI som en samlingsbeteckning för SGI av an- ställning och SGI av annat förvärvsarbete, om inte annat anges i texten.

Avsnittet börjar med en avgränsning enligt direktiven följt av en internationell utblick. Därefter följer en historisk tillbakablick och en övergripande redogörelse för innehållet i tidigare utredningar. Även relevanta domar från Högsta förvaltningsdomstolen redovisas. Därefter följer en beskrivning av nuvarande regler för fastställande av sjukpenninggrundande inkomst. Som jämförelse tar avsnittet också upp reglerna kring pensionsgrundande inkomst samt under- laget för beräkning av arbetslöshetsersättning. En överblick över Försäkringskassans arbete med att fastställa SGI för egenföretagare

m.m.görs. Därefter följer ett avsnitt som redovisar vad tidigare ut- redningar sagt om fastställande av inkomstunderlag samt en deskrip- tiv analys av inkomstunderlag utifrån data. Kapitlet avslutas med mina överväganden och författningsförslag.

27

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

När det i det följande talas om egenföretagare avses företagare med inkomst av annat förvärvsarbete och som betalar egenavgifter på inkomsten.

2.2Avgränsning

Enligt direktiven ska de författningsförslag som lämnas så långt det är möjligt ansluta till systematiken i socialförsäkringslagstiftningen. Vidare ska det arbetsrättsliga regelverket och arbetstagarbegreppet inte påverkas av lämnade förslag. Inte heller det skatterättsliga regel- verket ska påverkas av de förslag som lämnas om det inte är fråga om följdändringar till förslag inom annan lagstiftning.

2.3Internationell utblick

Nedan redogörs för socialförsäkringssystemen i Norge, Danmark och Finland vad gäller rätt till sjukpenning samt beräkningen av sjukpenningen. Något om socialförsäkringssystemen i Tyskland och Nederländerna nämns för att exemplifiera hur sjukpenning hanteras i utomnordiska socialförsäkringssystem.

2.3.1Det norska socialförsäkringssystemet

Inledning

Det norska sjukpenningsystemet består av två delar, en obligatorisk del och en frivillig del. Reglerna om sjukpenning finns i Lov om folketrygd, avd. 1, 1997, nr. 5. Lagen trädde i kraft den 1 maj 1997 och förkortas Trygdeloven. I kapitel 8 finns reglerna om sjukpen- ning. Reglerna för självständiga näringsidkare och frilansare åter- finns i samma kapitels avd. 3 och 4. Sjukförsäkringen administreras av den statliga myndigheten arbeids- og velferdsestaten, NAV. De ekonomiska förmånerna vid sjukdom finansieras via statsbudgeten. De statliga utgifterna finansieras i sin tur av arbetsgivare och själv- ständiga näringsidkare och frilansare genom avgifter.

28

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

I Norge finns fyra olika organisationsformer för företag. Dessa är Enkeltpersonforetak, Aksjeselskap (AS), Ansvarlig selskap (ANS/DA) och Samvirkeforetag (SA). Som självständig närings- idkare räknas den som för egen räkning och på egen risk, varaktigt och i viss omfattning driver verksamhet som över tid är ägnad att ge en nettoinkomst.1 Definitionen omfattar såväl den som har Enkelt- personforetak som de som har sin verksamhet organiserad som An- svarlig selskap.2 En person som startar egen verksamhet i Aksjesesel- skap eller Samvirkeforetag anses anställd i bolaget.3 Som anställd räknas man som arbetstagare och åtnjuter därmed rätt till arbetstagar- förmånerna inom socialförsäkringssystemet.

Med frilansare avses den som utan anställning utför arbete eller uppdrag mot lön eller annan ersättning, men utan att uppfylla kraven för självständig näringsidkare. I det följande kommer begreppen själv- ständig näringsidkare, frilansare och arbetstagare att användas i de fall reglerna skiljer sig åt dem emellan.

Sjukpenning för självständiga näringsidkare och frilansare

Av de generella bestämmelserna i Trygdhetsloven kap. 8, §§ 8-1 till 8-14 framgår följande. För rätt till sjukpenning gäller att sökande ska vara medlem av folketrygden,4 vara bosatt i Norge minst 12 månader, vara under 70 år samt att orsaken till att man inte kan arbeta ska vara egen skada eller sjukdom. Den sökande måste också ha arbetat i minst fyra veckor omedelbart före arbetsoförmågans in- träde (intjäningstid). Att få föräldrapenning likställs inte med arbete. Vidare ska sjukfrånvaron innebära ett inkomstbortfall om minst

20procent. Inkomstbortfallet ska vara pensionsgrundande. Intäkten ska motsvara femtio procent av ett grundbelopp som den 1 maj 2021 uppgick till 106 399 norska kronor per år eller 8 867 norska kronor per månad.5

Som frilansare måste man även ha haft inkomst från uppdrag.

1www.grensetjensten.com.

2Bolagsformen kännetecknas av att deltagarna har ett begränsat ansvar för bolagets förpliktelser. För det fall borgenärer inte kan få betalt ur bolaget är bolagsmännen personligt ansvariga för bolagets skulder. Se Lov om ansvarlige selskaper og kommandittselskaper 1985-06-21-83.

3Lov om aksjeselskaper av den 13 juni 1994, nr. 44.

4Folketrygden infördes den 1 januari 1967 och är ett norskt, nationellt och obligatoriskt socialt försäkringssystem.

5Grunnbeløpet i folketrygden.

29

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Självständiga näringsidkare och frilansare får ingen ersättning de första 16 dagarna. Perioden börjar löpa vid den tidpunkt då den sökande uppsöker läkare eller när Trygdekontoret6 tagit emot en an- mälan om arbetsoförmågan. Sjukpenning betalas alltså ut först från dag 17. Det finns dock möjlighet att teckna en frivillig komplette- rande försäkring även för de första 16 dagarna.

Beräkning av sjukpenning

För självständiga näringsidkare uppgår sjukpenningen till 80 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten. För frilansare är sjukpen- ningen 100 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten. Den sjukpenninggrundande inkomsten är begränsad till sex gånger grund- beloppet, vilket motsvarar 638 034 norska kronor år 2021.

Sjukpenning betalas ut under högst ett år, oavsett om den sökande varit sjukskriven på hel- eller deltid. Om arbetsoförmågan består kan den sökande ha rätt till andra förmåner, exempelvis rehabiliterings- bidrag. Vid deltidssjukskrivning har den sökande rätt till sjukpen- ning som motsvarar graden av arbetsoförmåga. Sjukpenningen kan graderas från 20 till 100 procent.

Den sjukpenningsgrundande inkomsten är densamma som den pensionsgrundande inkomsten. För självständiga näringsidkare är utgångspunkten att den sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till genomsnittet av den pensionsgrundande årsinkomsten för de tre senaste årens slutskattebesked. Detta gäller under förutsättning att dessa besked inte ändrats.

Om varaktiga förändringar i arbetssituationen eller verksamheten skett, eller om verksamheten nyligen startats, beräknas den sjukpen- ninggrundande inkomsten på följande underlag:

Översikt över inbetald förskottsskatt.

Deklaration som ännu inte fastställts.

Upplysning från revisor eller bokförare som innehåller upplys- ning om den pensionsgrundande årsinkomsten.

6Jfr Försäkringskassan.

30

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

För frilansare tar beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst sin utgångspunkt i genomsnittet av inkomsterna som rapporterats till ”a-ordningen”7 för de tre sista kalendermånaderna innan sjukfallet. Om en frilansare har intäkt både som arbetstagare och frilansare be- talas sjukpenningen ut efter reglerna för arbetstagare. Skulle man vara både frilansare och självständig näringsidkare beräknas sjukpen- ningen ut efter en kombination av reglerna för arbetstagare och reglerna för självständig näringsidkare.

Finansieringen sker genom sociala avgifter som tas ut med olika procentsatser beroende på vilket slag av inkomst det rör sig om, se tabell 2.1. Norska Stortinget fastställer årligen procentsatsen för social- försäkringsavgiften. Den obligatoriska försäkringen betalas genom inkomstrelaterade premier och avgifter till folketrygden, och av staten som bidrar med cirka 25 procent av kostnaderna.

Tabell 2.1 Sociala avgifter (trygdeavgifter) i Norge, 2021 års regler

Nedre gräns för inkomstunderlaget var 59 650 NOK

Typ av inkomst

Procentsats

Löneinkomst

8,2

Pensionsinkomst

5,1

Näringsinkomst

11,4

Källa: Utredningens sammanställning.

Möjlighet för självständiga näringsidkare att teckna frivillig försäkring

Självständiga näringsidkare, jordbrukare och arbetsgivare kan välja att teckna kompletterande försäkringar enligt Trygdeloven avd. 3,

§8-36. Det frivilliga försäkringssystemet infördes vid sjukpennings- reformen 1978. Införandet motiverades med att behovet av täckning för sjukpenning varierar mellan företagarna, och genom att införa en frivillig försäkring ville man uppnå ökad flexibilitet och minskade kostnader. Den frivilliga tilläggsförsäkringen ska vara självfinan- sierad och för att uppnå detta justeras procentsatserna för premie- inbetalning efter utgifterna för försäkringen för de två föregående åren. Försäkringspremien är avdragsgill upp till sex grundbelopp och

7A-ordningen är ett samarbete mellan NAV, Skatteetaten och Statistiska Sentralbyrån där arbetsgivare skickar en ”A-melding” om bl.a. inkomst. Anmälan kan göras elektroniskt på webb- platsen Altinn, som motsvarar den svenska webbplatsen verksamt.se.

31

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

beräknas antingen på underlaget för sjukpenninggrundande inkomst eller på de underlag som den självständige näringsidkaren kan doku- mentera. Dessa underlag kan vara:

Resultaträkning för innevarande år. Bruttoinkomst, med avdrag av nettonäringsintäkt ska framgå.

Lönebesked från föregående år.

Budget för innevarande och kommande år för nystartade företag.

Uppdragsavtal och/eller ingångna kontrakt.

Dokumentation över förutbetald skatt.

Utskrivet underlag från Skatteetaten på förskottsinbetald skatt.

De olika försäkringsalternativen är följande:

1.Självständiga näringsidkare kan teckna försäkring för tillägg på sjukpenning, havandeskapspenning och föräldrapenning vid födsel. Inkomsttaket på sex grundbelopp gäller även om försäkring teck- nas. De tre alternativen som finns är:

80 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten fr.o.m. första sjukdagen.

100 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten fr.o.m. sjukdag 17.

100 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten fr.o.m. första sjukdagen.

2.Jordbrukare kan teckna en kollektiv försäkring för sjukpenning- tillägg. Försäkringen ger rätt till 100 procent av den sjukpenning- grundande inkomsten fr.o.m. den sjuttonde sjukdagen. För att räknas som jordbrukare ska näringsintäkten från jordbruket före- gående år ha uppgått till minst 8 000 norska kronor och ha ut- gjort minst 20 procent av den sökandes samlade nettoinkomst.

3.Arbetsgivare i små företag kan försäkra sig mot sjukpenning- ansvaret som annars gäller för de anställdas första 16 frånvaro- dagar. Förutsättningen är att de sammanlagda löneutbetalningarna under föregående år inte överstiger 40 grundbelopp.

32

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Tabell 2.2 visar vilka avgifter som gällde för de olika försäkringsalter- nativen den 1 januari 2021 för olika grupper av näringsidkare.

Tabell 2.2 Premier för frivillig försäkring den 1 januari 2021

Försäkringsalternativ

Självständig

Jordbrukare,

Frilansare

 

näringsverksamhet

renskötare

 

80 procent från dag 1

2,3 procent

 

 

 

 

 

 

100 procent från dag 1

9,4 procent

2,3 procent

2,3 procent

100 procent från dag 17

1,6 procent

 

 

Källa: Utredningens sammanställning.

Aksjeselskap (AS) och Samvirkeforetag (SA)

Näringsidkare som bedriver sin verksamhet i form av Aksjeselskap (AS) eller Samvirkeforetag (SA) betraktas som anställda i företaget. Som arbetstagare har de rätt till sjukpenning från första sjukdagen. Arbetsgivaren betalar sjukpenningen de första 16 dagarna, därefter betalas sjukpenning av statliga medel. Även ersättning vid vård av barn ersätts av arbetsgivaren för 10 dagar per år.

För arbetstagare beräknas ersättningen under arbetsgivarens an- svarsperiod utifrån den genomsnittliga veckoinkomsten under perio- den före arbetsoförmågans inträde, i regel de sista fyra veckorna. För den som har perioder med skiftande arbetstider eller inkomster kan en längre period läggas till grund för beräkningen av veckoinkomsten. Under resterande del av sjukperioden räknas denna veckoinkomst om till årsinkomst. Om den beräknade årsinkomsten skiljer sig med mer än 25 procent från den pensionsgrundande årsinkomsten ska före- gående årsinkomst ligga till grund för beräkningen av sjukpenning. Sjukpenningen lämnas med 100 procent av den sjukpenninggrun- dande inkomsten, som inte får överskrida sex gånger folketrygdens grundbelopp.

Arbetsgivaravgiften betalas med olika procentsatser beroende på vilken zon man befinner sig i. Den högsta avgiften uppgår till 14,1 pro- cent av hela den utbetalda lönen, men som lägst till noll procent om företaget är beläget i norra delen av Norge. Arbetsgivarens avgifter till socialförsäkringssystemet är helt avdragsgilla och fastställs av Norska Stortinget årligen. För 2021 var fribeloppet, på vilket det inte

33

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

utgår arbetsgivaravgifter, 500 000 norska kronor per företag.8 Arbets- tagaren betalar 7,8 procent av löneinkomsten i s.k. trygdeavgift, som inte är en avdragsgill kostnad.

2.3.2Det danska socialförsäkringssystemet

Inledning

Det danska sjukpenningsystemet består av två delar, en obligatorisk del och en frivillig del. Reglerna om sjukpenning finns i Lov om sygedagpenge (LBK nr. 107 af 02/02/2020) som trädde i kraft den 1 januari 2020 och förkortas Sygedagslov. I avsnitt IV kapitel 13–16 finns reglerna om sjukpenning för självständiga näringsidkare. Kom- munerna sköter administrationen av försäkringen och fattar beslut om och betalar ut förmåner. Staten ersätter därefter kommunerna för utgifterna. De ekonomiska förmånerna vid sjukdom finansieras via skattesystemet.

I Danmark finns fem olika organisationsformer för företag. Dessa är Enkeltmandsvirksomhed, Personlig mindre virksomhed (PMV), Intresseselskap (APS), Anpartsselskab (APS) och Aktieselskab (A/S). De två sistnämnda organisationsformerna är juridiska personer.

Definitionen av självständig näringsidkare innebär att man för egen räkning och på egen risk utövar en verksamhet av ekonomisk karaktär i syfte att uppnå ett överskott i verksamheten. Dessutom ska verksamheten bedrivas någorlunda regelmässigt och under en inte helt kort period. Verksamheten ska inte heller vara av underord- nad omfattning till annan verksamhet.9

I det danska sjukpenningsystemet görs åtskillnad mellan själv- ständiga näringsidkare och personer som bedriver näringsverksam- het genom aktiebolag i vilket de äger andelar och arbetar. De senare anses som anställda. Rätt till sjukpenning föreligger för den som p.g.a. egen sjukdom är arbetsoförmögen. Sjukpenning betalas ut av arbetsgivare och/eller kommunen för fem dagar per vecka.

8Skatteetaten Arbetsgivaravgift.

9Skat.dk, utskrift C.C.1.2.1 Selvstændig erhvervsvirksomhet, afgrænsning over for lønnmod- tagare.

34

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Sjukpenning till självständiga näringsidkare

Sjukpenning till självständiga näringsidkare betalas ut först efter två veckors sjukdom. För det fall näringsidkaren har tecknat en sjuk- penningförsäkring kan näringsidkaren ha rätt till sjukpenning från dag ett eller tre, se avsnitt Möjligheter för självständiga näringsidkare att teckna en frivillig försäkring.10 Rätt till sjukpenning förutsätter att näringsidkaren under de senaste 12 månaderna utövat självständig näringsverksamhet under minst sex månader. Verksamheten ska dess- utom ha utövats under minst hälften av normal arbetstid (dvs. minst 18,5 timmar). Särskilda regler för nystartade verksamheter finns inte, men om verksamheten har bedrivits under kortare tid än sex månader kan tidigare anställning som löntagare räknas in.11 Sjukpen- ningen för självständiga näringsidkare beräknas utifrån den senaste deklarationen, vilket i praktiken innebär att det är den taxerade in- komsten för två år tillbaka som ligger till grund för sjukpenning- beräkningen. Den enskilde har dock möjlighet att visa sin rätt till högre sjukpenning. Detta kan ske genom att låta en revisor beräkna resultatet för det aktuella året. Sjukpenning kan högst uppgå till 4 460 danska kronor per vecka (2021).

Beräkning av sjukpenningen12

Självständiga näringsidkare har rätt till en sjukpenning som är grundad på arbetsförtjänsten vid verksamheten. Det åligger denna att inge all dokumentation. Om näringsverksamheten bedrivits under ett helt räkenskapsår kan arbetsförtjänsten beräknas på följande underlag:

Till skattemyndigheten ingiven årsredovisning för det senaste räkenskapsåret som vilar på senaste självdeklarationen. Skulle en sådan årsredovisning inte föreligga men självdeklarationen är in- lämnad i tid används årsredovisningen för det senast föregående räkenskapsåret. Detsamma gäller om det beviljats anstånd med att ge in självdeklarationen.

10Sygedagslov avsnitt IV § 41.

11Sygedagslov avsnitt IV § 42.

12Beskaeftigelsesministeren fastställer regler om vilken inkomst som ligger till grund för sjuk- penning för självständiga näringsidkare och löntagare enligt Sygedagsloven avsnitt V, kapitel 17,

46§ andra stycket. I Bekendtørelse om opgørelse af beskæftighetskrav og beregning af sygedags- penge m.v. (BEK nr. 833 af 19/08/2019) framgår följande av kapitel 7, 23–24 §§ följande avse- ende beräkningsunderlaget.

35

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Om verksamheten bedrivits kortare period än ett helt räkenskapsår och någon självdeklaration inte upprättas för perioden beräknas arbets- förtjänsten på följande underlag:

Den senaste självdeklarationen ingiven i egenskap av löntagare.

En av revisor attesterad räkenskapshandling upprättad för helår och efter samma principer som en årsredovisning.

Som beräkningsunderlag används följande poster ur årsredovisningen:

Överskott av verksamheten och hyresfastigheter,

Intäkt överförd till medarbetares maka eller make.

Egen sjukpenning, föräldrapenning (moderskapspenning) och kompensation för föräldrapenning för självständiga näringsidkare och andra intäkter.

Om arbetsförtjänsten skulle vara lägre än vid senaste sjukdomsfallet läggs arbetsförtjänsten vid senaste sjukfallet där sjukpenning betala- des ut till grund för beräkningen av sjukpenning.

Möjlighet för självständiga näringsidkare att teckna en frivillig försäkring13

Personer som bedriver självständig näringsverksamhet kan försäkra sig för sjukpenning. Som villkor ställs att man uppfyller arbetskravet på 18,5 timmars arbete per vecka och att verksamheten genererar in- täkt. Man kan dels välja mellan att få sjukpenning från dag ett eller dag tre, dels mellan en minimiutbetalning och en maximumutbetalning. Vid minimiutbetalning betalas sjukpenning motsvarande två tredje- delar av den högsta sjukpenning som kan betalas ut, oavsett stor- leken på verksamhetens intäkt. Vid maximiutbetalningen beräknas sjukpenningen på överskottet av verksamheten. Om överskottet är mindre än 154 596 danska kronor 2021 kan utbetalning ske med mer än enligt minimireglerna. Om överskottet var mer än 231 920 danska kronor eller mer kan den högsta sjukpenningen betalas ut.

13I Bekendtgørelse om sykedagspengeforsikring for selfstændige erhvervsdrivende og private arbejdsgivere (BEK nr. 260 af 24/03/2020 och BEK nr. 317 af 30/03/2020) framgår följande avseende möjligheten för självständiga näringsidkare att teckna en frivillig försäkring.

36

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Det är möjligt att försäkra sig upp till högsta nivån för sjukpen- ningen, dvs. 4 460 danska kronor per vecka eller till 2/3 av högsta belopp. För att ersättning ska utges enligt högsta nivå krävs att den försäkrades inkomster är minst lika stora som det belopp varmed försäkringen kan utges. Tabell 2.3 sammanfattar vilka ersättnings- nivåer som är möjliga att välja och vilka premier som gällde för för- säkringen 2021.

Tabell 2.3 Premie och ersättning från frivillig försäkring 2021 i DDK

Ersättning från och med sjukdag

Andel av lön som ersätts

Ersättning/dag

Premie

1

1/1

5 122

5 554

 

 

 

 

1

2/3

3 408

3 703

3

1/1

3 312

3 592

3

2/3

2 208

2 395

 

 

 

 

Källa: Utredningens sammanställning.

Personer med långvariga eller kroniska sjukdomar kan teckna för- säkring mot en förhöjd premie om 25 procent. Efter anmälan tar det sex månader (karenstid) innan företagaren har rätt till sjukpenning från försäkringen vid sjukdom. Om företagaren skadas genom olycka under karenstiden, har dock vederbörande rätt till sjukpenning. För personer som tidigare varit löntagare och som tecknar en försäkring inom tre månader från starten av näringsverksamheten finns ingen karens. För den som tecknat försäkring utges sjukpenning även om näringsverksamheten visat underskott. I sådant fall kan sjukpenning betalas ut med belopp motsvarande högst två tredjedelar av maxnivån.

Sjukpenning till företagare som äger och arbetar i Anpartsselskab (APS) och Aktieselskab (A/S)

Anställda har rätt till sjukpenning från sin arbetsgivare under de första 21 dagarna i en sjukperiod.14 Därefter utbetalas sjukpenningen av kommunen. Sjukpenning från arbetsgivaren förutsätter att den sjuke varit anställd hos arbetsgivaren i minst åtta veckor före sjuk- fallet och under denna tid arbetat minst 74 timmar. En kommun betalar ut sjukpenning om den sjuke under 13 veckor före sjukfrån-

14Perioden var 15 dagar fram till juli 2008.

37

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

varon arbetat minst 120 timmar, är dagpenningberättigad medlem i a-kassa, under den senaste månaden har avslutat en utbildning om minst 18 månader eller är elev i lönepraktik. Sjukpenning beräknas som grund utifrån den anställdes timlön.

Sjukpenningförsäkring för privata arbetsgivare

En aktieägare som arbetar i sitt Anpartsselskab (APS) och Aktie- selskab (A/S) likställs med en anställd och kan därför inte teckna en sjukpenningförsäkring för självständiga näringsidkare. Premien upp- går till en procent av verksamhetens samlade lönekostnad.15 Privata arbetsgivare som har en samlad lönekostnad under föregående år som inte överstiger 1 750 gånger det högsta sjukpenningbeloppet per vecka kan normalt teckna en försäkring som ger rätt till åter- bäring av den sjukpenning som arbetsgivaren utbetalat.

2.3.3Det finska socialförsäkringssystemet

Inledning

Det finländska sjukpenningsystemet är uppbyggt kring att en själv- ständig näringsidkare (företagare) som är bosatt och verksam i Finland ska försäkra sig för ålderdom, invaliditet och dödsfall på sätt som föreskrivs i Lag om pension för företagare 22.12.2006/1272 (FöPL) eller lag om pension för lantbruksföretagare 22.12.1006/1289 (LFöPL).16 De generella bestämmelserna om sjukförsäkring återfinns i Sjukförsäkringslagen 1224/2004. Sjukförsäkringen administreras av den offentligrättsliga institutionen Folkpensionsanstalten, FPA. Den inkomstrelaterade delen av försäkringsskyddet vid varaktig arbets- oförmåga, invaliditetspension, administreras av privata arbetspensions- anstalter samlade under det lagstadgade centralorganet Pensionsskydds- centralen (PSC). De ekonomiska förmånerna vid sjukdom finansieras genom avgifter från arbetsgivare och självständiga näringsidkare samt via skattemedel.

15BEK nr. 260 af 24/03/2020 och BEK nr. 317 30/03/2020 kap. 3 § 18.

16Sjukförsäkringslagen 1224/2004 del 1, kap. 1, avd. 4, st. 9.

38

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

I Finland finns fem olika organisationsformer för företag. Dessa är Enskild näringsidkare (Toiminimi), Öppet bolag (Avoin yhtiö), kommanditbolag (Kommandiittiyhtiö) Andelslag (Osuuskunta) och Aktiebolag (Sakkeyhtiö).

Definitionen av självständig näringsidkare är den som för egen räkning och på egen risk, varaktigt och i viss omfattning driver verk- samhet som över tid är ägnad att ge en nettoinkomst.17 Med eget arbete avses arbete utfört i eget eller familjemedlems företag, affär eller yrke eller arbete utfört inom jord- eller skogsbruk, hushåll och oberoende forskning, artistiskt arbete och heltidsstudier, Sjukför- säkringslagen avd. 4, fjärde stycket.

Som anställd räknas man som arbetstagare och åtnjuter därmed rätt till arbetstagarförmånerna inom trygghetssystemet.

I det följande kommer begreppet företagare och arbetstagare att användas i de fall reglerna skiljer sig åt mellan dem.

Sjukpenning till självständiga näringsidkare

Enligt de generella reglerna i Sjukförsäkringslagen del I, kap. 1 avd. 2, stycke 2 är anställda och företagare försäkrade från det att anställ- ningen eller verksamheten startar, om varaktigheten av anställningen eller aktiviteten i verksamheten uppgår till minst fyra samman- hängande månader. Rätt till sjukpenning föreligger från 16 till 67 års ålder. Sjukpenning betalas inte ut för den första och de nio direkt därpå följande sjukdagarna. För företagare är i stället perioden in- sjuknandedagen och de tre omedelbart därpå följande sjukdagarna.18 Den bortre gränsen för att erhålla sjukpenning är 300 dagar. Om den försäkrade drabbas av en helt annan sjukdom kan en ny ersättnings- period börja löpa.

Bosättning i Finland krävs inte om företagaren bor i ett EU- eller EES-land. Det finns två olika slag av försäkringar: pensionsförsäk- ring för lantbrukare (LFöPL-försäkring) och pensionsförsäkring för företagare (FöPL-försäkring). Skyldiga att ha en LFöPL-försäkring är den som är:

17www.grensetjensten.com.

18Sjukförsäkringslagen del III, kap. 9 avd. 10. st. 1.

39

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

18–67 år.

Har åkermark, trädgårdar eller skog med en areal på minst fem LFöPL-hektar.

Den årliga LFöPL-inkomsten uppgår till minst 4 032 euro (2021).

Delägare i ett aktiebolag kan också teckna LFöPL försäkring om denne:

Arbetar i ledande ställning, till exempel som VD.

Äger mer än 30 procent av aktierna eller röstetalet.

Tillsammans med make/maka äger mer än 50 procent av aktierna eller röstetalet.

Tillsammans med sambo, föräldrar eller barn som bor i samma hus- håll äger mer än 50 procent av aktierna eller röstetalet.

En FöPL-försäkring ska tecknas av den som är:

Delägare i ett aktiebolag kan också teckna FöPL försäkring om denne:

Arbetar i ledande ställning, till exempel som VD.

Äger mer än 30 procent av aktierna eller röstetalet direkt eller in- direkt via ett mellanbolag.

Tillsammans med make/maka äger mer än 50 procent av aktierna eller röstetalet direkt eller indirekt via ett mellanbolag.

Tillsammans med familjemedlemmar äger mer än 50 procent av aktierna eller röstetalet direkt eller indirekt via ett mellanbolag.

Beräkning av sjukpenningen

Grunden för vilken ersättning som betalas ut är den årliga arbets- inkomsten som fastställts enligt lagen om pension för företagare (FöPL) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL).

FöPL-arbetsinkomsten ska motsvara penningvärdet av arbets- insatsen och är inte detsamma som beskattningsbar inkomst eller ut- tagen lön. Arbetsinkomsten beror inte heller på företagets resultat eller lönsamhet. Genom att lämna in en försäkringsansökan ges för-

40

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

slag till FöPL-arbetsinkomstens belopp. I ansökan ska anges bl.a. bransch, omsättning, arbetstid och antal anställda.

Källor att använda för beräkningen kan vara:

Professionellt index till företagarens branschspecifika resultat- räkning.

Företagarens inkomstriktlinjer efter bransch.

Lönestatistik för att bestämma en företagares förvärvsinkomst.

Information om försäkring av en entreprenör.

Arbetsinkomsten ska motsvara den lön som skäligen skulle betalas om en annan person med motsvarande yrkesskicklighet avlönades i före- tagarens ställe. I oklara och svårbedömda fall kan skatteuppgifter an- vändas för att dra slutsatser om rätt inkomstnivå. FöPL-arbetsinkoms- ten har en övre och en nedre gräns. År 2021 är den nedre gränsen cirka 8 063 euro och den övre gränsen 183 125 euro. Tillfälliga växlingar i de faktiska inkomsterna inverkar inte på FöPL-arbetsinkomstens belopp. FöPL-arbetsinkomsten justeras per automatik varje år motsvarande höjningen av lönekoefficienten. Andra förändringar av nivån på FöPL- arbetsinkomsten kan bara göras för framtiden.

FöPL-försäkringen är flexibel på så sätt att företagaren kan välja att tillfälligt betala en större eller mindre försäkringsavgift än den fastställda. Tillskottsavgiften kan vara mellan 20–100 procent mer än den grundavgift som erläggs. I sämre tider kan avgiften sänkas med 10–20 procent.

År 2021 är försäkringsavgiften för FöPL-försäkringen 24,1 pro- cent av den fastställda FöPL-arbetsinkomsten för företagare yngre än 53 år och äldre än 62 år. För företagare i åldern 53–62 år är den 25,6 procent. Avdrag medges med hela försäkringsavgiften vid be- skattningen. Företagare som för första gången inleder företagsverk- samhet får 22 procents rabatt på försäkringsavgiften.

LFöPL-arbetsinkomsten bygger på den personliga arbetsinkoms- ten och beräknas utifrån arbetsinsats. Arbetsinkomsten från jord- bruk beräknas utifrån den odlade jordbruksarealen. Arrenderad jordbruksmark ingår. På så sätt får man fram den så kallade bas- arbetsinkomsten. Försäkringspremien beräknas på den personliga LFöPL-arbetsinkomsten och faktureras oberoende av beloppet i

41

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

fyra gånger om året nämligen i mars, juni, september och december. Tabell 2.4 visar ett exempel på hur premien beräknas.

Tabell 2.4 Exempel försäkringspremie 2021 för en företagare med 100 ha åker, belopp i Euro

Parameter

Belopp

Basarbetsinkomst av åker

37 824

 

 

Nedre och övre gräns för arbetsinkomsten

26 477–43 498

Gårdens arbetsinkomst totalt

37 824

Försäkringspremie

5 592

 

 

Källa: Egna beräkningar baserade på gårdsbrukets arbetsinkomsträknare (LPA).

2.3.4Det nederländska socialförsäkringssystemet

Inledning

Det nederländska socialförsäkringssystemet består av en kombina- tion av offentliga och privata försäkringar enligt lag av den 16 juni 2005 om reglering av socialförsäkring för medicinsk vård för hela befolkningen. Genom lagen förändrades sjukförsäkringssystemet till att bli ett efterfrågesystem. Det finns totalt 23 försäkringsgivare i Nederländerna. I grunden ligger en offentlig basförsäkring (sjuk- vårdsförsäkring) som tillhandahålls av Zoorginstituut Nederland.19 Innehållet i försäkringen bestäms av lag. Alla som arbetar eller bor i Nederländerna är skyldiga att ha en basförsäkring. Underlåtenhet att teckna en försäkring kan ge böter. Man kan själv välja både mellan sjukförsäkringsbolag och mellan de olika försäkringar som dessa bo- lag erbjuder. Sjukförsäkringsbolagen är skyldiga att teckna försäk- ring för de som vill teckna en sådan.20

Basförsäkringen omfattar nödvändig medicinsk vård, läkemedel och medicinsk hjälp som överensstämmer med medicinsk vetenskap och praxis. Som exempel kan nämnas sjukhusvård, vård av allmän- praktiserande läkare, fysioterapi m.m. Basförsäkringen finansieras genom att alla försäkrade som är 18 år och äldre betalar en nominell premie som i genomsnitt uppgår till 1 300 euro per år för 2021, dock högst 9 713 euro. Premien beräknas utifrån taxerad inkomst efter avdrag för erlagda socialförsäkringsavgifter, ålder och årlig räntesats.

19National Health Care Institution.

20www.zoorginstituutnederland.nl.

42

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Därutöver betalar de försäkrade en summa i självrisk motsvarande 385 euro innan kostnader ersätts av försäkringsgivaren.21 Arbets- givare betalar en inkomstrelaterad premie för anställda jämförbar med den årliga premien. För individer yngre än 18 år eller personer med låg eller ingen inkomst står staten för premien. Det finns möj- lighet att teckna en frivillig privat försäkring, vilket cirka 85 procent av befolkningen gjort.

Det nederländska socialförsäkringssystemet består av följande för- säkringsgrenar:

Sjukdom och moderskap.

Försäkring mot olycksfall i arbetet och arbetssjukdom.

Ålderspension.

Förmåner till efterlevande.

Arbetslöshetsförmåner.

Förmåner för barn.

Egenföretagare kan välja att delta i sjukförsäkringen men är inte för- säkrade mot arbetslöshet och får ingen ersättning från sjukförsäk- ringen eller förmåner vid invaliditet.

I Nederländerna finns en mängd olika företagsformer. Det finns en väsentlig skillnad mellan icke-juridiska företagsstrukturer (rechts- vormen zonder rechtspersoonlijkheid) och så kallade inbyggda (juridiska) företagsstrukturer (rechtsvormen met rechtspersoon- lijkheid). Huvudskillnaden mellan dessa två är att det inte finns någon åtskillnad mellan privata och affärsmässiga tillgångar i en icke- juridisk verksamhet, och ägaren är därför personligen ansvarig för företagets skulder. I ett inbyggt företag separeras privata och affärs- mässiga tillgångar och företagaren har därmed skydd mot företags- skulder.

Det finns fyra olika icke-juridiska företagsformer: Det finns fem juridiska företagsformer:

Privat aktiebolag: ltd. och Inc. (Besloten vennootschap eller BV).

Aktiebolag: plc. och Corp. (Naamloze vennootschap eller NV).

21Konstruktionen motsvarar ungefär högkostnadsskyddet i den svenska försäkringen.

43

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Kooperativ och ömsesidigt försäkringsbolag (Coöperatie en onder- linge waarborgmaatschappij).

Stiftelse (Stichting).

Association (Vereniging).

I det följande menas med egenföretagare den som bedriver verksam- het i en icke-juridisk företagsform.

Sjukpenning till självständiga näringsidkare

När det gäller möjligheten att få sjukpenning så kan egenföretagaren välja om denne vill delta eller inte i sjukförsäkringen. Om hen deltar erhåller hen då sjukpenning med samma belopp och tid som anställ- da, vilket motsvarar 70 procent av dagslönen för en period av högst

104veckor och med två dagars karens. För 2021 är maxbeloppet som ersättningen beräknas på 31 138 euro per år.

För egenföretagare gäller att de ska uppfylla följande kriterier för att anses som stödberättigade:

Timkriteriet dvs. att ha arbetat minst 1 225 timmar med att fak- tiskt bedriva verksamheten.

Den juridiska formen ska vara ett CV, allmänt partnerskap eller enmansföretag.

Den statliga pensionsåldern ska inte ha uppnåtts.

Beräkning av sjukpenningen

Egenföretagares inkomst beräknas på den beskattningsbara inkomsten dvs. bruttoinkomsten minskad med olika avdrag. Avdragen kan vara:

Startbidrag som kan dras av i högst tre år under förutsättning att företaget inte är fem år eller äldre.

Startbidrag, investeringsavdrag och andra avdragsgilla poster som ger en extra skattekredit om 14 procent.

Egenföretagarens egen ersättning dvs. ett fastställt belopp som årligen minskar med 360 euro.

44

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

I tabell 2.5 framgår det belopp som kan dras av i form av startbidrag.

Tabell 2.5

Startbidrag i euro

 

 

År

Startbidrag

2020

7 030

2021

6 670

2022

6 310

 

 

2023

5 950

2024

5 950

Källa: Utredningens sammanställning.

Möjlighet för egenföretagare att teckna frivillig försäkring

Egenföretagare kan teckna en frivillig försäkring som bland annat täcker sjukdom. För att kunna teckna den frivilliga försäkringen ska egenföretagaren tidigare ha haft en obligatorisk basförsäkring i minst ett år innan sjukfallet, exempelvis som anställd. Tecknandet av en frivillig försäkring (Sickness Benefit Act) ska ske inom 13 veckor efter det att den obligatoriska basförsäkringen upphört. Försäkringen tecknas hos Employee Insurance Agency. Det högsta dagsbeloppet man kan försäkra sig för är 223,40 euro per månad 2021. Premien fastställs utifrån det belopp som försäkras.

2.4En historisk tillbakablick

I detta avsnitt ges en historisk tillbakablick över den svenska sjuk- försäkringens utveckling och förändring från 1946 till i dag. En kort redogörelse för relevanta utredningar görs.

2.4.1Regler om sjukpenningförsäkring och sjukpenningklass 1946 till 1973

Enligt år 1946 antagna lagen om allmän sjukförsäkring, vars ikraft- trädande sköts upp, bestod försäkringen av en obligatorisk försäk- ring och en frivillig försäkring som ett komplement. I den obligato-

45

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

riska försäkringen var sjukpenningen ett fastställt belopp som inte var knutet till inkomst.22

När lagen (1947:1) om allmän sjukförsäkring, AFL, trädde i kraft 1 januari 1955 övergick man till ett system där sjukpenningen fast- ställdes i förhållande till arbetsinkomstens storlek. Försäkringen omfattade en obligatorisk försäkring och en obligatorisk tilläggsför- säkring, 1 § AFL.23 Den obligatoriska försäkringen omfattande svenska medborgare som var bosatta i riket och de var försäkrade genom medlemskap i allmän sjukkassa, 2 § AFL. Kriterier som skulle upp- fyllas var att man skulle ha fyllt sexton år och ha en årsinkomst av förvärvsarbete som uppgick till minst 1 200 kronor, 7 § AFL. Sjuk- penningen för de försäkrade fastställdes till ett fast belopp som inte var beroende av inkomst.

Den obligatoriska tilläggsförsäkringen omfattade försäkrade med en årsinkomst upp till 1 800 kronor. De som var försäkrade placera- des av sjukkassorna in i olika sjukpenningklasser efter storleken på inkomsten och sjukpenning utgick med ett fastställt belopp beroen- de på vilken sjukpenningklass man tillhörde.24 Med årsinkomst av- sågs den för året beräknade inkomst i pengar eller naturaförmåner som någon kunde antas komma att tills vidare åtnjuta av förvärvs- arbete i allmän eller enskild tjänst, 8 § AFL. Av samma paragraf framgick att om inkomsten helt eller delvis bestod av naturaförmå- ner så skulle dessa uppskattas efter de regler som tillämpades vid taxering till kommunal inkomstskatt. Vidare skulle inkomst av arbete för egen räkning inte beräknas högre än vad som motsvarade skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om det inte var känt för sjukkassan vilken årsinkomst en försäkrad hade skulle beräkningen av årsinkomsten grundas på de upplysningar som kassan kunde inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare.

För egenföretagare föreslogs en frivillig sjukpenningförsäkring som skulle ge möjlighet till att försäkra sig i samma omfattning som enligt den obligatoriska tilläggsförsäkringen.25 Egenföretagare kunde inte placeras i en sjukpenningklass och få tilläggssjukpenning, men de kunde komplettera den obligatoriska tilläggssjukförsäkringen med en frivillig sjukförsäkring. Syftet med reglerna var att täcka annan arbetsinkomst än inkomst av tjänst.

22Kungl. Maj:ts. proposition 1953:178, s. 1 ff.

23Kungl. Maj:ts. proposition 1953:178.

24a.a.

25Kungl. Maj:ts. proposition 1953:178, s. 2.

46

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Försäkringen finansierades till 44 procent av de försäkrade, till

27 procent av arbetsgivare och resterande 29 procent finansierades av staten.26

När lag (1962:381) om allmän försäkring (AFL) infördes 1962 överfördes systemet med sjukpenningklasser till den nya lagen. Det gjordes dock vissa förändringar i sjukförsäkringen, där en viktig nyhet var att egenföretagare automatiskt kom att anslutas till försäk- ringen för obligatorisk tilläggssjukpenning och få samma sjukpen- ningskydd som anställda. När egenföretagare placerades i sjukpen- ningklass fick dock deras årsinkomst inte beräknas högre än vad inkomsten för en anställd med liknande arbetsuppgifter skulle ha.

Sjukpenningkommittén, som tillsattes i juni 1978, hade till upp- gift att utreda och lämna förslag om bland annat egenföretagares sjukpenning, och frivillig försäkring.27 Bakgrunden till att egenföre- tagares sjukpenning skulle ses över var att det framförts kritik mot att låta den taxerade inkomsten utgöra SGI (SGI-annat förvärvs- arbete) vid inkomstberäkningen. Kommitténs förslag blev dock att den mest lämpliga lösningen rymdes inom gällande regelsystem. Möjligheten att lägga en jämförelselön till grund för SGI i fall av uppbyggnad av verksamhet behövdes dock göras mer känd genom ökad information och utbildning i gällande bestämmelser.

2.4.2Införandet av SGI 1974

Med tiden stod det emellertid klart att systemet med sjukpenning- klasser var behäftat med brister. Bland annat ansågs det proble- matiskt att kompensationsgraden utföll olika inom en och samma sjukpenningklass och att tröskeleffekter uppstod vid förflyttning mellan klasserna. I samband med att sjukpenningförmånerna gjordes skattepliktiga och pensionsgrundande för allmän tilläggspension 1974 infördes också bestämmelserna om sjukpenninggrundande in- komst, SGI.28 Det innebar att ersättningen kom att baseras direkt på årsinkomsten och inte via placering i en sjukpenningklass. Liksom tidigare var det årsinkomsten, nu i form av SGI, som avgjorde vem kunde få sjukpenning. De som hade en SGI kunde få sjukpenning som då alltid var kalenderdagsberäknad. Det innebar att ersättningen

26a.a. s. 3.

27Egenföretagares sjukpenning m.m. (SOU 1983:48).

28Prop. 1973:46.

47

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

per dag alltid var SGI delat med 365. Även skattepliktiga förmåner räknades in i årsinkomsten och ingick i SGI-anställning.

Försäkringskassorna beslutade om en persons SGI i samband med att hen registrerades hos en försäkringskassa. Om personens årsinkomst förändrades skulle hen direkt anmäla det till sin försäk- ringskassa, som då ändrade SGI:n utifrån den framtida förväntade årsinkomsten från och med den dag då anmälan om de nya inkoms- terna hade skett. Om ett ersättningsärende uppstod så baserades ersättningen på den SGI som fanns registrerad. På så sätt bestämdes SGI alltid i förväg. Om den försäkrade hade missat att anmäla in- komstförändringar så kunde hen i allmänhet inte få tillgodogöra sig dessa i efterhand.

För egenföretagare fick SGI inte bestämmas till ett högre belopp än vad en anställd med motsvarande yrke skulle ha.

2.4.3Viktiga förändringar av SGI-systemet 1987 och framåt

Systemet för SGI ser i grunden likadant ut i dag som när det inför- des, men det har genom åren byggts ut och reformerats i flera avse- enden. År 1987 infördes regler om årsarbetstid och arbetstidsberäk- nad sjukpenning. Anledningen till det var att de tidigare reglerna medförde att de vars arbetstid inte var densamma varje dag kunde bli såväl under- som överkompenserade vid framför allt korta sjukfall.29

Den 1 juli 1994 avskaffades skyldigheten att anmäla inkomstför- ändringar.30 I stället skulle ändrade inkomstförhållanden anmälas till Försäkringskassan endast i samband med ett ersättningsärende. Möjligheten behölls dock att frivilligt anmäla sin inkomst och på be- gäran få ett beslut om SGI, även om det inte är aktuellt med ett er- sättningsärende.

Den 1 januari 1997 blev enbart inkomst i pengar sjukpenning- grundande. Det innebär att skattepliktiga förmåner som inte innebär inkomst i pengar numera inte är sjukpenninggrundande.31

År 2001 infördes socialförsäkringslagen, SofL. Det var en genom- gripande förändring som innebar att bestämmelserna om vem som var försäkrad för sjukpenning och andra förmåner inte längre avgjor-

29Prop. 1986/87:69.

30Prop. 1993/94:59.

31Prop. 1995/96:209.

48

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

des av en persons SGI utan av bestämmelserna i SofL.32 Detta påver- kade SGI på olika sätt. Bland annat infördes ett särskilt krav på att bara inkomster från arbete i Sverige är sjukpenninggrundande och en undantagsregel för ersättning från utländsk arbetsgivare togs samtidigt bort. Bestämmelserna om efterskyddstid i SofL fick också stora följdverkningar för SGI, särskilt vid kortare avbrott eller in- skränkningar av förvärvsarbete.

Den 1 juli 2010 ändrades bestämmelserna om SGI för egenföre- tagare.33 Förändringarna innebär bland annat att egenföretagares SGI inte längre skulle begränsas till som mest vad en anställd med motsvarande yrke skulle tjäna. Även ett generellt uppbyggnadsskede på 24 månader och ändrade karensregler infördes.

Den 1 januari 2011 trädde Socialförsäkringsbalken (SFB) i kraft. Förändringen innebar att reglerna i AFL flyttades till den nya balken med annan paragrafordning och vissa redaktionella ändringar. Många regler som tidigare funnits i föreskrifter togs också upp i lagtext.

2.4.4Tidigare utredningar

SGI-systemet har varit föremål för utredning och översyn vid ett flertal tillfällen, varvid förslag på förändringar lämnats beträffande alternativa beräkningssätt m.m. De delar som rör inkomstunderlag beskrivs närmare i avsnitt 2.8.2. Här kan nämnas följande arbeten.

Genom tillsättandet av Socialförsäkringsutredningen, Sjukförsäk- ring och yrkesskadeförsäkring (SOU 1952:39) öppnades vägen för ett riksdagsbeslut om allmän försäkring. Sjukförsäkringsreformen trädde i kraft den 1 januari 1955 och en allmän och obligatorisk sjukförsäk- ring infördes.

Sjukpenningkommittén, som tillsattes i juni 1978, hade till upp- gift att utreda och lämna förslag om bl.a. egenföretagares sjukpen- ning, och frivillig försäkring, Sjukersättningsfrågor (SOU 1981:22) och Egenföretagares sjukpenning m.m. (SOU 1983:48). Kritik hade förts fram att låta den taxerade inkomsten för egenföretagare utgöra SGI vid inkomstberäkningen. Kommitténs förslag blev dock att den mest lämpliga lösningen rymdes inom gällande regelsystem.

32Prop. 1998/99:119.

33Prop. 2009/10:120.

49

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Sjuk- och arbetsskadekommitténs delbetänkande Försäkringsskydd vid sjukdom (SOU 1995:149) och dess slutbetänkande En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113). I slutbetänkandet lämnades förslag på att bl.a. reglerna om jäm- förelseinkomst och möjlighet att vid stor skuldbelastning bestämma beräkningsunderlaget till annat högre belopp än den skatterättsliga nettointäkten skulle tas bort. Kommittén föreslog även att före- tagens uppbyggnadsskede skulle slopas och ersättas med ett system som innehöll en grundnivå motsvarande ersättningsnivån för kon- tant arbetsmarknadsstöd. Inget av förslagen ledde till lagstiftning.

Utredningens för översyn av inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemen (IBIS) betänkande Förmån efter inkomst

Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya kvalifikations- regler för rätt till sjukpenninggrundande inkomst (SOU 1997:85). Ut- redningen föreslog bl.a. att SGI skulle bestämmas först i samband ett försäkringsfall den så kallade bedömningstidpunkten. För egen- företagare föreslogs att SGI:n skulle beräknas med utgångspunkt från den inkomst som den försäkrade haft under en tid av samman- lagt tolv månader före bedömningstidpunkten. Tillfälliga avbrott i näringsverksamheten skulle bortses från. Förslagen ledde inte till lagstiftning.

En arbetsgrupp inom Socialdepartementet redovisade 1999 sitt uppdrag med beredning av IBIS betänkande i promemorian Beräk- ningsunderlag för dagersättning, sjukpenning, föräldrapenning m.m. (Ds 1999:19). Arbetsgruppen föreslog att beräkningsunderlaget för egenföretagare skulle bestämmas med utgångspunkt i inkomsten för aktiv näringsverksamhet enligt det senaste taxeringsbeslutet före sjuk- fallets inträffande. Om den försäkrades inkomster varierade kraftigt kunde de tre senaste årens genomsnittliga taxerade inkomst läggas till grund för beräkningen. Förslaget ledde inte till lagstiftning.

Utredningen om skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst (SGI-utredningen), Sjukpenninggrundande inkomst – Skydd och anpassning (SOU 2003:50 en automatiserad indexuppräkning där er- sättningen vid sjukfall kunde knytas till prisutvecklingen genom en prisindexering eller till standardutvecklingen genom en inkomst- indexering.

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen lämnade del- betänkandet Harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47) och slut- betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Be-

50

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

tänkandet innehöll inga förslag om ändring i inkomstunderlaget för egenföretagare.

I betänkandet Företagare i de sociala trygghetssystemen (SOU 2019:41) listar Utredningen om ett tryggare företagande i ett förändrat arbets- liv – För tillväxt och innovation, ett antal områden som borde tittas närmare på, bland annat inkomstunderlaget för sjukpenning för egen- företagare.

2.5Gällande rätt

2.5.1Inledning

Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) utgörs av den försäk- rades beräknade framtida inkomst i pengar av eget arbete. Reglerna om sjukpenninggrundande inkomst, SGI av anställning och SGI av annat förvärvsarbete, finns i socialförsäkringsbalken (2010:110), för- kortad SFB. Nedan används begreppet SGI både då det rör sig om inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.

Sjukförsäkringen består av flera förmåner: sjukpenning vid sjuk- dom och nedsatt arbetsförmåga, rehabiliteringsersättning, sjukersätt- ning eller aktivitetsersättning (vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga), arbetsskadeersättning m.m.

Socialförsäkringen delas grovt in i två delar: arbetsbaserade för- måner och bosättningsbaserade förmåner. Den sjukpenninggrundande inkomsten utgör inkomstunderlaget för ett antal arbetsbaserade för- måner inom socialförsäkringen. De arbetsbaserade förmånerna som grundar sig på SGI är sjukpenning, rehabiliteringspenning, föräldra- penning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning, närstående- penning, smittbärarpenning och dagpenning inom totalförsvaret. I detta avsnitt beskrivs reglerna för att fastställa storleken på SGI för en försäkrad, med särskilt fokus på skillnader och likheter mellan anställda och egenföretagare.

2.5.2Regler för att fastställa SGI

SGI ska motsvara de inkomster personen skulle ha haft om försäk- ringsfallet inte inträffat och är alltså enligt nuvarande regler framåt- blickande. SGI regleras i 25–26 kap. SFB. SGI är den årliga inkomst

51

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

i pengar som en försäkrad kan antas komma att få tills vidare för eget arbete antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst, dvs. inkomst av anställning, eller på annan grund, dvs. inkomst av annat förvärvsarbete.

Det framgår inte explicit av SFB hur beräkningen av den sjuk- penninggrundande inkomsten ska göras. Kvalifikationsregler finns i 25 kap. 3 § och 6 § SFB där det anges att om den försäkrades för- hållanden inte är kända för Försäkringskassan så ska beräkningarna grundas på de upplysningar som den försäkrade eller dennes arbets- givare lämnar till Försäkringskassan eller den uppskattning av den försäkrades inkomster som gjorts vid inkomstbeskattningen.

Av 26 kap. 29–31 §§ SFB framgår att den sjukpenninggrundande inkomsten ska räknas upp när minst ett år förflutit från den tidpunkt när anställningen upphörde som senast föranlett eller kunnat för- anleda beräkning av SGI. Den sjukpenninggrundande inkomsten av annat förvärvsarbete ska räknas om för en försäkrad som inte har upphört med förvärvsarbete. Uppräkningen ska göras med den pro- centuella förändringen av det allmänna prisläget räknad från det senast fastställda konsumentprisindex jämfört med motsvarande tal tolv månader innan. Skulle omräkningen innebära en sänkning av den sjukpenninggrundande inkomsten ska den inte beaktas.

Vissa inkomster undantas från att ligga till grund för sjukpen- ninggrundande inkomst. Vilka dessa är anges i 25 kap. 16–24 §§ SFB. Av paragraferna framgår att det är fråga om följande ersättningar.

Ersättning som understiger 1 000 kronor.

Semesterlön och semesterersättning till den del de överstiger vad som skulle ha betalats ut i lön.

Vissa utdelningar, kapitalinkomster och lån.

Mindre ersättningar till idrottsutövare.

Vissa avtalsförmåner som avses i lagen om särskild löneskatt.

Ersättning från vinstandelsstiftelse.

Vinstandelsstiftelse om det är fåmansföretag.

Ersättning från avsättning till vinstandelsstiftelse under vissa år.

52

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Inkomst till försäkrade som beviljats icke tidsbegränsad sjuk- ersättning för juli 2008 eller tidigare och som nu med stöd av sär- skilda regler arbetar med bibehållen rätt till sjukersättning.

För att kunna ligga till grund för SGI ska inkomsten vara varaktig eller årligen återkommande. Som varaktig inkomst anses inkomster från arbete som kan antas ha en varaktighet på sex månader. Vidare måste man vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner och inkoms- ten måste komma från eget arbete i Sverige. Sjukpenning är en arbetsbaserad förmån till skillnad mot exempelvis barnbidrag som är bosättningsbaserad. Det är alltså ersättningar för arbete som ger rätt till sjukpenning. Med arbete avses i första hand förvärvsarbete i verk- samhet här i landet 1 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980). Det är fråga om arbete som utförs rent fysiskt av arbetstagare, uppdrags- tagare eller egenföretagare.

Vid beräkningen av inkomster när sjukdom, föräldraledighet och liknande har påverkat inkomsten ska SGI inte påverkas av den in- komstförlust som beror på själva försäkringsfallet, exempelvis sjuk- domen eller föräldraledigheten enligt 26 kap. 9 § SFB. SGI ska därför beräknas med bortseende från att den försäkrade haft lägre inkoms- ter under den tid som ersättning söks för. I stället ska inkomsten beräknas som om den försäkrade skulle ha arbetat hela sin arbetstid. Skälen för detta är att den försäkrade ska ersättas utifrån de inkoms- ter som hen skulle ha haft om den försäkrade inte behövt avstå från arbete av ett skäl som ger rätt till ersättning som beräknas på SGI.

Skydd av SGI av eget arbete

Enligt huvudregeln får man inte behålla sin SGI när man inte längre har inkomst av eget arbete. Ett undantag från huvudregeln finns för fall då den försäkrade avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete. SGI kan då under vissa förutsättningar vara skyddad (26 kap. 9–18 a §§ SFB. Att SGI är skyddad innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten i stället ska beräknas med utgångspunkt i förhållandena närmast före avbrottet eller inskränkningen, om det innebär att be- räkningen av SGI blir högre. Reglerna om skydd av SGI är generella och gäller både för anställda och egenföretagare.

53

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Under vissa förutsättningar kan SGI-skyddade inkomster höjas under SGI-skyddad tid. För egenföretagare kan SGI av annat för- värvsarbete ha beräknats utifrån de inkomster av näringsverksamhet som bestämts av Skatteverket vid beskattning för de tre senaste be- skattningsåren. Om Skatteverket skulle bestämma en ny och högre fastställd förvärvsinkomst eller om den försäkrade lämnar in en deklaration till Skatteverket som visar på en högre inkomst, så kan en ny SGI bestämmas med beaktande av den nya beskattningen eller den nya inlämnade deklarationen.

De omständigheter som nämns i socialförsäkringsbalken är

Studier (26 kap. 11 § SFB). För SGI-skydd krävs att den stude- rande får studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). SGI- skydd kan även gälla under den tid då den försäkrade, utan att få studiestöd, bedriver studier på minst halvtid för vilka studiemedel får lämnas enligt studiestödslagen. En förutsättning är att stu- dierna bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret då den försäkrade fyller 20 år. Om studierna definitivt avbryts upphör SGI-skyddet.

Periodiskt ekonomiskt stöd (26 kap. 12 § SFB). SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade får periodiskt ekonomiskt stöd enligt särskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder (26 kap. 13 § SFB). För SGI-skydd krävs antingen att den försäkrade deltar i arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utveck- lingsersättning eller etableringsersättning, eller står till arbets- marknadens förfogande.

SGI-skydd vid graviditet (24 kap. 14 § SFB). Skyddet gäller under den tid då den försäkrade är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födseln.

SGI-skydd vid vård av barn (25 kap. 15 § SFB). Skyddet som gäller för den som är föräldraledig är tvådelat och reglers dels i SFB, dels i RAR till 26 kap. 15 § SFB. Om barnet är under ett år gäller SGI-skyddet under den tid då den försäkrade avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584). För den som vårdar barn över ett år återfinns regeln

54

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

iRAR 2002:2 till 26 kap. 15 § SFB. Som villkor för SGI-skydd gäller att den försäkrade i oavbruten följd är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete och under den tiden får föräldrapenning.

SGI-skydd vid plikttjänstgöring och militär utbildning (26 kap. 16 § SFB). Skyddet gäller under den tid då den försäkrade fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt.

SGI-skydd vid sjukpenning och rehabiliteringsersättning med mera (26 kap. 17 § SFB). SGI-skydd gäller under den tid den för- säkrade av någon anledning inte förvärvsarbetar och som ger rätt till ersättning i form av Sjukpenning, ersättning för arbetsresor,

istället för sjukpenning, rehabiliteringsersättning eller ersättning från arbetsskadeförsäkring.

SGI-skydd vid kortare avbrott i förvärvsarbete, tremånaders- skyddet (26 kap. 18 § SFB). SGI-skyddet gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre tid.

SGI-skydd vid avtalat korttidsarbete (26 kap. 18a § SFB). SGI- skyddet gäller under den tid då den försäkrade deltar i korttids- arbete som berättigar arbetsgivaren till preliminärt stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Ytterligare förutsättningar för att beräkna en SGI

Storleken på den ersättning som betalas ut vid varje givet sjukfall på- verkas av bl.a. följande faktorer:

Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI).

Inkomsttaket.

Omräkningsfaktorn för SGI.

Sjukskrivningsgraden.

Ersättningsnivån.

55

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Det finns ett tak och ett golv för inkomsten som beaktas vid be- räkningen av SGI. Inkomster som överstiger åtta prisbasbelopp (380 800 kronor 2021) ligger inte till grund för SGI. Det finns också ett golv som innebär att inkomsten måste uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet (11 424 kronor 2021) för att en SGI ska fastställas.

När SGI är fastställd justeras inkomstunderlaget ner med faktorn 0,97 innan ersättningens storlek beräknas. Detta gäller både SGI av anställning och SGI av annat förvärvsarbete. Olika justeringsfaktorer har tillämpats tidigare, och den nuvarande har gällt sedan 2007. Den avsåg då att motsvara den minskning av inkomstunderlaget som en kommande övergången till beräkning baserad på ett historiskt inkomst- underlag förväntades ge (prop. 2006/07:1, utgiftsområde 10). Försla- get om övergång till historiskt inkomstunderlag genomfördes inte.

SGI av anställning

Den som driver verksamhet i form av aktiebolag eller ekonomisk förening anses vara anställd i bolaget eller föreningen och räknas där- för inte som egenföretagare. Lön som hen tar ut från ett eget aktie- bolag räknas som inkomst av anställning i socialförsäkringen och ligger till grund för SGI av anställning. SGI av anställning baseras på den antagna lönen som personen kommer att ta ut. För företagare som är anställda i sitt bolag redovisas inkomstuppgifter månadsvis sedan januari 2019, på samma sätt som gäller för andra anställda.

SGI av annat förvärvsarbete

Inkomst av näringsverksamhet ska enligt 25 kap. 8 § SFB räknas som inkomst av annat förvärvsarbete, enligt reglerna för SGI av annat förvärvsarbete. Det gäller dem som bedriver enskild näringsverk- samhet, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag, och som redovisar inkomst av näringsverksamhet. För egenföretagare be- stäms SGI utifrån näringsverksamhetens beräknade nettointäkt dvs. beskattningsbara inkomst. Med nettointäkt eller beskattningsbar in- komst avses företagets resultat efter avdrag för kostnader, eventuella avsättningar och avgifter, men före skatteavdrag. De nya reglerna för månatlig arbetsgivardeklaration på individnivå omfattar inte egen- företagare.

56

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Även om det enligt regelverket är den förväntade intäkten av näringsverksamheten som SGI av annat förvärvsarbete ska avse, så används i praktiken tidigare års beskattade inkomst för att bedöma den framtida inkomsten. Föreskrift för hur detta skulle göras togs fram 2002 av Riksförsäkringsverket.34 Försäkringskassan har utfärdat ett allmänt råd till bestämmelsen i 5 § Riksförsäkringsverkets föreskrif- ter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst. Reglerna ingår i Försäkringskassans vägledning Vägledning 2004:5 Version 15 Sjuk- penninggrundande inkomst och årsarbetstid och tillämpas fortfarande.

Av Försäkringskassans allmänna råd (FKAR) framgår följande.

Vid bedömning av vad som ska anses vara skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning, bör Försäkringskassan ta ledning av Statistiska centralbyråns lönestatistik avseende total genomsnittslön inom privat sek- tor för ett yrke med liknande arbetsuppgifter som de den försäkrade utför. (FKAR 2012:1)

Vid jämförelse av fastställda förvärvsinkomster (vid Skatteverkets in- komstbeskattning) mellan år bör en omräkning av tidigare års fastställda förvärvsinkomster göras med hjälp av innevarande års förhöjda prisbas- belopp. (FKAR 2018:1)

Om de tre senaste årens fastställda förvärvsinkomster visar en uppåt - gående eller nedåtgående trend bör detta beaktas vid beräkning av sjuk- penninggrundande inkomst. Om det går att göra en rimlig bedömning av 5 årets beräknade inkomst av näringsverksamhet bör beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten göras med utgångspunkt från innevarande verksamhetsår. (FKAR 2018:1)

En uppåtgående trend bör antas fortsätta om det inte med säkerhet kan konstateras att inkomstnivån kommer att sjunka i fortsättningen. Om en nedåtgående trend kan antas bli bruten under året bör detta beaktas vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten. Om de tre senaste årens fastställda förvärvsinkomster inte uppvisar någon trend bör som huvud- princip genomsnittet av dessa inkomster användas för att fastställa den sjuk- penninggrundande inkomsten. (FKAR 2018:1)

Vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten enligt ovan ska hänsyn inte tas till skatterättsliga dispositioner inom ramen för periodi- serings- och expansionsfondssystemen. Det följer av rättspraxis.

(FKAR 2011:3)

34Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid. FKAR 2011:3.

57

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Stark skuldbelastning bör anses föreligga när de långfristiga skulderna uppgår till 55 procent av tillgångarna. I bedömningen av på vilket sätt stark skuldbelastning ska påverka inkomsten av näringsverksamheten bör den referensränta som gäller vid årets ingång användas. Vid bedömning av om inkomsten av näringsverksamheten under en följd av år understigit jämförelseinkomsten, och vid beräkning av den sjukpenninggrundande in- komsten, bör bortses från inkomstår som inneburit en tillfällig förlust.

(FKAR 2011:3)

Av vägledningen framgår bland annat att den försäkrade själv kan lämna in ytterligare uppgifter som underlag för bedömningen.

Även vissa inkomster som beskattas i inkomstslaget tjänst kan ligga till grund för SGI av annat förvärvsarbete. Dessa inkomster finns uppräknade i 25 kap. 13–14 §§ SFB.

2.5.3Företag i uppbyggnadsskede

Om företaget är i ett uppbyggnadsskede kan SGI av annat förvärvs- arbete beräknas till ett högre belopp än vad som framgår av tidigare års nettointäkt. Längden på uppbyggnadsskedet då detta var möjligt bestämdes tidigare från fall till fall, men kunde enligt äldre väg- ledning tillämpas under högst fem år. Sedan den 1 juli 2010 är tiden preciserad i lag med utgångspunkt från den månad då den försäkrade har gjort eller borde ha gjort anmälan för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Under ett upp- byggnadsskede ska SGI beräknas till minst vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning, den s.k. jämförelse- inkomsten. Försäkringskassan bedömer denna inkomst utifrån vad den försäkrade skulle ha kunnat få i lön för motsvarande arbete som anställd i en verksamhet av motsvarande art och verksamhet.

Den 1 augusti 2018 förlängdes tidsperioden då särskilda regler för beräkning av SGI av annat förvärvsarbete vid uppbyggnadsskede för egenföretagare från 24 till 36 månader. Samtidigt infördes en ny be- stämmelse som innebär att även den som har aktiebolag kan få en SGI-anställning baserad på en jämförelseinkomst under ett upp- byggnadsskede (25 kap. 7 a § SFB). Detta kan tillämpas på ersätt- ningsperioder som påbörjas efter ikraftträdandet den 1 augusti 2018. SGI-anställning beräknas då utifrån en jämförelseinkomst på mot- svarande sätt som SGI av annat förvärvsarbete beräknas för egen- företagare under uppbyggnadsskedet.

58

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

2.5.4Kombinatörer

Den som kombinerar företagande med anställning kallas kombina- tör och har då både SGI av anställning och SGI av annat förvärvs- arbete. För dessa görs bedömningen och beräkningen av den sjuk- penninggrundande inkomsten enligt reglerna för SGI av anställning och SGI av annat förvärvsarbete. I Sverige driver kombinatörer cirka 60 procent av företagen. I det fall inkomsterna överstiger taket i sjuk- försäkringen ska i första hand SGI av annat förvärvsarbete bortses från, 25 kap. 5 § SFB.

2.5.5Sjukpenning

Sjukpenning lämnas vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel, 27–28 kap. SFB. Sjukpenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels nivå. Vid partiell sjukskriv- ning lämnas sjukpenning för nedsättning av arbetsförmåga med tre fjärdedelar, halv eller en fjärdedel. Från och med den åttonde dagen i sjukperioden ska den försäkrade styrka nedsättningen av arbetsför- mågan på grund av sjukdom genom ett läkarintyg.

Sjukpenning lämnas på två nivåer beroende på sjukperiodens längd. Sjukpenning på normalnivå utgår under de första 364 dagar i sjukperioden och motsvarar 80 procent av SGI. För perioden där- efter utgår sjukpenning på fortsättningsnivå som motsvarar 75 pro- cent av SGI. Den som har en allvarlig sjukdom kan ansöka om fler dagar med sjukpenning på normalnivå även efter 364 dagar.

2.5.6Pensionsgrundande inkomst

Reglerna om pensionsgrundande inkomst (PGI) återfinns i kap. 59 och 60 SFB. För en person som bedriver enskild näringsverksamhet eller är delägare i handelsbolag eller kommanditbolag motsvaras den pensionsgrundande inkomsten av överskottet av aktiv näringsverk- samhet. Dessa inkomster räknas in i PGI som inkomst av annat för- värvsarbete. Även socialförsäkringsinkomster som ersätter uteblivna inkomster i näringsverksamheten är pensionsgrundande. Det kan röra sig om sjukpenning, föräldrapenning och inkomstrelaterad sjuk- och

59

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

aktivitetsersättning. Även ersättning från arbetslöshetskassa är pen- sionsgrundande.

Skatteverket beslutar om den pensionsgrundande inkomsten. Den allmänna pensionsavgiften uppgår till sju procent av inkomst- underlaget, och återbetalas till den skattskyldige genom en skatte- reduktion med hela beloppet. Avgiften är en form av socialavgift och används för att finansiera den allmänna pensionen. Avgiften betalas av alla som är obegränsat skattskyldiga och som omfattas av svensk socialförsäkring. Vid beräkningen av inkomstskatten ges en skatte- reduktion för hela den allmänna pensionsavgiften (67 kap. 4 § in- komstskattelagen, nedan IL).

Det finns både ett tak och ett golv för när allmän pensionsavgift tas ut. De sammanlagda inkomsterna måste uppgå till minst 42,3 pro- cent av det prisbasbelopp som gäller för det år PGI ska beräknas. PGI beräknas inte på inkomster under 1 000 kronor. Det finns också ett tak för pensionsgrundande inkomst på 7,5 inkomstbasbelopp. För inkomster över taket betalas ingen allmän pensionsavgift. För att börja tjäna in till allmän pension 2021 måste årsinkomsten uppgå till minst 20 135 kronor, medan taket uppgår till 549 996 kronor. För den inkomstgrundande ålderspensionen är dock taket i prak- tiken 8,07 inkomstbasbelopp (7,5 inkomstbasbelopp med tillägg av den allmänna pensionsavgiften på det underlaget, vilken dras av vid beräkningen av PGI).

Pensionssystemet finansieras också genom egenavgifter i form av ålderspensionsavgiften som för närvarande uppgår till 10,21 procent av överskottet av aktiv näringsverksamhet. Överskottet beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter efter avdrag för egen- avgifterna själva.

2.5.7Underlag för arbetslöshetsersättning

Vem som är att anse som företagare framgår av lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Av lagens 34 § framgår att ”Med företagare avses i denna lag fysisk person som bedriver sådan näringsverk- samhet som avses i 13 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), och som han eller hon personligen utför arbete i och har ett väsentligt inflytande över”. Till inkomstslaget näringsverk- samhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverk-

60

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

samhet (13 kap. 1 § IL). Med näringsverksamhet avses förvärvsverk- samhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Vid bedöm- ningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.

Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt av- verkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet. Privat- bostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en näringsverksamhet.

Underlaget för företagarens a-kassa grundas på den inkomst från verksamheten som framgår av senaste beslutet om slutlig skatt. Om det är mer förmånligt för företagaren ska dagsförtjänsten grundas på den genomsnittliga inkomsten från verksamheten under de två år som föregår beskattningsårets i senaste beslutet om slutlig skatt, 37 § lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

2.6Vissa skatterättsliga dispositioner och underskott

I avsnittet ges en översikt av de frivilliga dispositioner en företagare kan göra nämligen räntefördelning och avsättning till expansions- fond och periodiseringsfond. Även det lagreglerade underskottet beskrivs. Aktiv och passiv näringsverksamhet nämns. Underlag är i huvudsak hämtat från SOU 2020:50 Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare samt Skatteverket. Dispositionerna nämns då dessa ut- gör ett underlag för Försäkringskassans beräkning av SGI av annat förvärvsarbete. Sist finns en redogörelse av domstolspraxis.

2.6.1Aktiv eller passiv näringsverksamhet

Inledning

En enskild näringsverksamhet eller verksamhet i ett handels- eller ett kommanditbolag kan antingen bedrivas som aktiv eller passiv näringsverksamhet. Varje delägare eller näringsidkare bedöms för sig. På inkomst av aktiv näringsverksamhet betalas egenavgifter och inkomsten berättigar till socialförsäkringsförmåner. På inkomst av passiv näringsverksamhet betalas i stället särskild löneskatt, som be-

61

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

loppsmässigt motsvarar skattedelen av egenavgifterna men inte be- rättigar till socialförsäkringsförmåner. Rätten till socialförsäkrings- förmåner som grundar sig på inkomst av näringsverksamhet avgörs dock av hur näringsverksamheten klassificeras vid den tidpunkt då näringsidkaren söker om en förmån som baseras på SGI. En närings- idkare som bedrivit passiv näringsverksamhet kan därför få en SGI som baseras på inkomst av näringsverksamhet även om näringsverk- samheten historiskt har bedrivits passivt.

Aktiv näringsverksamhet är en näringsverksamhet där den person som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning (2 kap. 23 § första stycket (IL). Om flera verksamheter drivs som enskild näringsverksamhet så räknas i normalfallet all näringsverksamhet som en enda näringsverksamhet (14 kap. 12 § IL). För handelsbolag och kommanditbolag gäller det omvända. Det inne- bär att det ska göras en sammantagen bedömning om verksamheten är aktiv eller passiv.

Bedömningskriterier aktiv eller passiv näringsverksamhet

En stegvis bedömning av om en verksamhet är aktiv eller passiv kan något förenklat ställas upp i tre punkter och där en bedömning görs för varje verksamhet för sig.35 Som krav för att en näringsverksamhet ska anses vara aktiv gäller:

1.I normalfallet krävs nedlagd tid motsvande minst en tredjedel av normal arbetstid i verksamheten.

2.Kravet på verksamhetens omfattning kan jämkas, exempelvis om en person driver verksamhet som i huvudsak baseras på egen arbetskraft.

3.Grundar sig däremot verksamheten på innehav av tillgång ställs högre krav på den nedlagda arbetsinsatsen. För verksamheter med betydande balansomslutning krävs normalt en arbetsinsats på minst 500 timmar per år.

35Prop. 1989/90:110, s. 646.

62

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Det kravet får i vissa fall justeras med hänsyn till omständigheterna. En person som vid sidan av sin anställning bedriver verksamhet som i huvudsak baseras på egen arbetskraft får regelmässigt anses upp- fylla aktivitetskravet.36

Gränsdragningens syfte och betydelse för inkomstbaserad pension gör att en verksamhet där en näringsidkare lägger ner en stor del av sin arbetskraft alltid måste betecknas som en aktiv näringsverksam- het. Likaså måste rimligen en verksamhet vars avkastning helt eller till allt övervägande del närmast kan ses som ersättning för arbete, t.ex. verksamhet som konsult, skribent eller hantverkare, alltid be- tecknas som aktiv oavsett omfattningen. Ett sådant synsätt överens- stämmer också med vad som uttalats i förarbetena (RÅ 2002 ref. 15).

Sjukpenning

Skatteverket anser att överskott av näringsverksamhet som helt eller till övervägande del består av inkomst i form av sjukpenning normalt bör betraktas som aktiv näringsverksamhet.

Passiv näringsverksamhet

Annan näringsverksamhet än aktiv näringsverksamhet ses som pas- siv näringsverksamhet (2 kap. 23 § andra stycket IL). Självständigt bedriven näringsverksamhet som drivs utanför EES anses alltid som passiv näringsverksamhet (2 kap. 23 § andra stycket IL).

2.6.2Räntefördelning

Bestämmelserna om räntefördelning finns i 33 kap. inkomstskatte- lagen, förkortad IL. Reglerna om räntefördelning utgör en del av regelverket för att uppnå neutralitet mellan exempelvis enskilda näringsidkare och verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform. Som en effekt av detta kan inkomsterna fördelas mellan olika inkomst- slag. Genom reglerna om räntefördelning ges enskilda näringsidkare möjlighet att dela upp överskottet från näringsverksamheten i en del som beskattas som inkomst av näringsverksamhet, och en del som

36Prop. 1989/90:110 s. 646.

63

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

beskattas som inkomst av kapital.37 Den senare delen motsvarar av- kastningen på det beskattade egna kapitalet i näringsverksamheten.

Möjligheten till positiv räntefördelning infördes bl.a. för att öka neutraliteten i skattereglerna mellan enskild näringsverksamhet och aktiebolag. Genom reglerna om positiv räntefördelning ges enskilda näringsidkare möjlighet att få den del av verksamhetens överskott som utgör avkastning på det i verksamheten satsade kapitalet beskat- tat i inkomstslaget kapital. Positiv räntefördelning får göras under förutsättning att det vid utgången av det föregående beskattnings- året finns ett positivt kapitalunderlag som överstiger 50 000 kronor. Positiv räntefördelning är frivillig och innebär att ett avdrag får göras i inkomstslaget näringsverksamhet. Ett motsvarande belopp ska tas upp i inkomstslaget kapital.

Om skulderna i näringsverksamheten i stället är större än till- gångarna, dvs. kapitalunderlaget är negativt, ska negativ räntefördel- ning göras. Regeln har införts bland annat för att privata utgifts- räntor inte ska kunna dras av i näringsverksamheten utan ska i stället dras av i kapital. Negativ räntefördelning är tvingande och innebär att ett belopp ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Ett motsvarande avdrag ska göras i inkomstslaget kapital.

Om ingen räntefördelning görs ett visst år eller om ränteför- delning endast görs med en del av det tillåtna beloppet får resterande belopp sparas till ett senare år, sparat fördelningsbelopp. Om ett positivt fördelningsbelopp har sparats och det ett senare år uppkom- mer ett negativt fördelningsbelopp ska det sparade fördelningsbelop- pet kvittas mot detta. År då ingen räntefördelning görs på grund av att det positiva eller negativa kapitalunderlaget i verksamheten är högst 50 000 kronor kan inget fördelningsbelopp sparas. Det görs då inte heller någon kvittning av tidigare sparat fördelningsbelopp mot negativa fördelningsbelopp. I stället kommer det sparade fördelnings- beloppet att rullas vidare till nästa år, se HFD 2011 ref. 42.

2.6.3Expansionsfond

Bestämmelser om avsättning till expansionsfond finns i 34 kap. IL. Genom möjlighet till avsättning till expansionsfond görs skatte- reglerna mellan enskild näringsverksamhet och aktiebolag neutrala

37Prop. 1989/90:110, s. 582 ff, jfr prop. 1993:94:50 s. 226 ff.

64

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

med avseende på möjligheten att expandera verksamheten med enkel- beskattat eget kapital. Avsättning till expansionsfond är ett sätt att skjuta upp beskattning till senare år. För att säkerställa att det avsatta kapitalet också arbetar i näringsverksamheten är expansionsfondens storlek relaterad till ett kapitalunderlag.

Vid beräkning av resultatet i näringsverksamheten får avdrag göras för avsättning till expansionsfond. På avsättningen betalas en statlig inkomstskatt som uppgår till samma skattesats som bolags- skatten, expansionsfondsskatt, se 34 kap. 3 § IL och där hänvisade lagrum. När expansionsfonden minskas återförs avdragen till be- skattning och tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Samtidigt krediteras näringsidkaren den expansionsfondsskatt som tidigare har betalats. Avdraget för avsättning till expansionsfond kan inte vara större än resultatet före avsättningen. Avdraget begränsas också av att det finns bestämmelser om hur stor expansionsfonden maxi- malt får vara. Det är alltså den lägsta av dessa två beloppsmässiga begränsningar som avgör hur stort avdrag som får göras, 34 kap. 4 § första stycket IL.

Bestämmelser om återföring finns i 34 kap. 14–17 §§ IL. Åter- föring av expansionsfond innebär att hela eller en del av fonden upp- löses och tas upp till beskattning genom att det återförda beloppet läggs till vid beräkningen av resultatet av näringsverksamheten. Det finns inte någon i förväg bestämd tidsgräns för när expansions- fonden ska återföras. Enskilda näringsidkare får helt eller delvis åter- föra fonden när de önskar. Hela eller delar av fonden måste dock återföras om maximala avsättningar har gjorts tidigare år och kapital- underlaget därefter minskar. Då minskar också den maximala stor- leken på expansionsfonden, vilket gör att fonden måste minskas ner till det nya högsta beloppet.

2.6.4Periodiseringsfond

Bestämmelser om avsättning till periodiseringsfond finns i 30 kap. IL. Syftet med avsättning till periodiseringsfond är att företag ska kunna jämna ut vinster och förluster mellan olika beskattningsår, såväl bakåt som framåt i tiden. Reserveringsmöjligheten innebär att inkomstbeskattningen skjuts upp, och till skillnad från vad som gäl- ler för avsättningar som görs av juridiska personer är denna skatte-

65

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

kredit inte räntebelagd för enskilda näringsidkare. Avsättning till periodiseringsfond ger också möjlighet att finansiera investeringar med obeskattat eget kapital. Varje års avsättning bildar en egen periodiseringsfond. Avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras med högst 30 procent av ett justerat positivt resultat. Det re- sultat som avses är det skattemässiga resultatet i näringsverksam- heten före avdrag för avsättning till periodiseringsfond.

En enskild näringsidkare har möjlighet att själv avgöra när en periodiseringsfond helt eller delvis ska återföras. En fond måste dock återföras senast det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget för avsättningen gjordes, 30 kap. 7 § IL. När återföring görs ska den äldsta fonden återföras först. Att en fond återförs innebär att det återförda beloppet tas upp som intäkt i näringsverksamheten.

2.6.5Underskott av näringsverksamhet

Bestämmelserna om underskott i näringsverksamhet återfinns i 40 kap. IL som är tvingande. Underskott av näringsverksamhet fastställs för varje näringsverksamhet för sig.

Om resultat av näringsverksamheten blir ett underskott ska näringsidkaren enligt huvudregeln göra avdrag för underskottet när han eller hon beräknar resultatet närmast följande beskattningsår, 40 kap. 2 § IL. Kan underskottet inte utnyttjas då förs det vidare till nästa år, och så vidare tills det blir möjligt att utnyttja det. Hela underskottet ska rullas vidare. Det är inte möjligt att endast redovisa en del av underskottet och ta fram så mycket vinst att grundavdraget kan utnyttjas.

Det finns ingen tidsbegränsning för underskottsavdrag. Rullning av underskotten görs normalt så länge näringsverksamheten bedrivs av den skattskyldige. Ett underskott i näringsverksamhet kan således sparas för att göra avdrag mot framtida överskott. Enligt huvud- regeln får underskotten dras av nästa år i samma näringsverksamhet. Om näringsverksamheten efter avdrag av tidigare års underskott åter visar underskott, får detta tas med till nästa år och så vidare. Under- skottet kan tas med så länge näringsverksamheten finns kvar. Under- skottet kan inte övertas av någon annan person exempelvis genom arv eller gåva. Vid dödsfall övertar dödsboet underskottet. Se även avsnitt 2.9.5 och 2.10.3 för statistik om underskott.

66

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

2.6.6Rättspraxis

Utredningen har gått igenom praxis rörande SGI för egenföretagare från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) för åren 2000–2020. En iakttagelse är att det finns sparsamt med vägledande avgöranden så- vitt avser sätt att beräkna det sjukpenninggrundande inkomstunder- laget för företagare och att de avgöranden som finns främst rör de skattemässiga justeringarna och skattemässiga underskott.

HFD 2014 ref. 3

Fråga i målet var om ett skattemässigt underskott av näringsverk- samhet som kvarstod från föregående beskattningsår skulle påverka beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst. HFD fann att någon påverkan inte skulle ske med följande motivering.

Sjukförsäkringens funktion är att ersätta förlorad förvärvsinkomst vid sjukdom. Beräkningen av den inkomst som ska ligga till grund för ett framtida försäkringsfall bör alltså inriktas på framtida inkomster efter avdrag för kostnader för att förvärva dessa inkomster. Underskotts- avdrag medges enligt 40 kap. 2 § IL för att utjämna det skattemässiga resultatet av en näringsverksamhet när det finns kostnader som tidigare år varit avdragsgilla men som då inte kunnat utnyttjas. Även vid beräk- ningen av sjukpenninggrundande inkomst finns det således – i likhet med vad som gäller för dispositioner inom ramen för periodiserings- fondssystemet – skäl att bortse från avdrag för underskott från tidigare beskattningsår.

RÅ 2010 ref.99

Fråga i målet var om sjukpenninggrundande inkomst skulle bestäm- mas till inkomsten före eller efter kostnadsavdrag. Domstolen fann inkomsterna skulle vara inkomsten efter kostnadsavdrag oaktat att sociala avgifter betalats på bruttoinkomsten med följande motivering.

Sjukpenning är ersättning för förlorad arbetsinkomst som utgår vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom. Den sjukpenninggrundande in- komsten är – såvitt nu är aktuellt – den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas få tills vidare för eget arbete. I regelverket kring sjukförsäkringen saknas bestämmelser om kostnadsavdrag. Som huvud- regel har emellertid den principen tillämpats att det är inkomsterna efter avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande som läggs till grund för inkomstberäkningen. (se Försäkringsöverdomstolens dom den

67

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

22 juni 1995 i mål nr 665/92). Det förhållande att L.L:s uppdragsgivare har betalat sociala avgifter på hans bruttoinkomst ger enligt Regerings- rättens mening inte anledning att frångå huvudregeln.

RÅ 2010 ref.64

Fråga i målet var om återföring av avdrag för avsättning till periodi- seringsfond skulle läggas till grund för sjukpenninggrundande inkomst. Regeringsrätten fann att så inte var fallet med följande motivering.

En periodiseringsfond är en obeskattad reserv som bl.a. syftar till att ut- göra en likviditetsförstärkning och att tillgodose möjligheterna till för- lustutjämning bakåt i tiden (prop. 1993/94:50 s. 208). Några särskilda begränsningar – utöver att ett avdrag måste återföras till beskattning inom en viss tidsperiod – gäller i princip inte. SGI utgörs av den försäk- rades beräknade framtida inkomst i pengar av eget arbete under minst sex månader i följd. Vid denna beräkning bör enligt regeringsrättens mening de skatterättsliga dispositionerna som den försäkrade vidtar inom ramen för periodiseringsfondssystemet inte beaktas. Det förhål- lande att K.S. för inkomståret 2004 i sin självdeklaration som inkomst av näringsverksamhet redovisat återföring av periodiseringsfond med 60 000 kronor ska således inte påverka beräkningen av hennes SGI.

2.7Försäkringskassans handläggning av ärenden om SGI av annat förvärvsarbete

2.7.1Generellt

I Försäkringskassans Vägledning 2004:5 Version 15 Sjukpenninggrun- dande inkomst och årsarbetstid framgår att i samband med en ansökan om en försäkringsförmån, t.ex. sjukpenning, visas den senast regi- strerade inkomsten om sjukpenning tidigare erhållits. Det finns då möjlighet för den försäkrade att lämna ny uppgift om inkomst. När en ansökan innehåller uppgift om ny inkomst skapas automatiskt ett SGI-ärende. Kontroll av den lämnade inkomstuppgiften görs vid be- hov med arbetsgivaren. Om personen inte ändrar några uppgifter i samband med ansökan kontrollerar Försäkringskassans datasystem automatiskt inkomstuppgifterna mot tillgängliga interna uppgifter eller hos andra relevanta myndigheter. Om kontrollen inte ger andra resultat fortsätter tidigare SGI att gälla. Uppskattningsvis handläggs

68

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

80 procent av SGI-besluten helt automatiserat och det rör sig då till övervägande del om ärenden med inkomst av anställning.

2.7.2Handläggningen av SGI

SGI för egenföretagare och företagare i eget aktiebolag handläggs av runt 120 handläggare placerade på tre av Försäkringskassans kontor. Ett SGI-ärende initieras när en företagare ansöker om sjukpenning, föräldrapenning eller någon av de andra förmånerna som grundas på SGI. Enligt regelverket är det möjligt att få beslut om SGI även utan att ett försäkringsfall har inträffat. Eftersom SGI ska vara en bedöm- ning av framtida inkomster utifrån de underlag som finns tillgängliga när försäkringsfallet inträffar är det dock inte säkert att ett sådant beslut kommer att motsvara den SGI den försäkrade får när väl ett försäkringsfall inträffar.

Den genomsnittliga arbetstid som krävs för ett beslut om SGI är ungefär en timme. Försäkringskassans genomsnittliga handläggnings- tid för att fastställa SGI för egenföretagare är enligt deras hemsida 30 dagar 2021.38 I många fall behöver Försäkringskassan be den för- säkrade att komplettera de uppgifter som lämnats in. När underlaget är komplett bedömer Försäkringskassan SGI av annat förvärvsarbete och kommunicerar det till den försäkrade som därefter har 14 dagar på sig att svara och eventuellt inkomma med ytterligare underlag.

2.7.3Egenföretagare

När det gäller företagare kan fastställandet av SGI av annat förvärvs- arbete ofta kräva ytterligare handläggning. Sådana ärenden fördelas till en särskild enhet inom myndigheten som handlägger SGI-ären- den för företagare oavsett vilken förmån som ansökan gäller. Om företagaren bedriver verksamheten i enskild firma, och därigenom har inkomst från näringsverksamhet, inhämtas uppgifter från Skatte- verket om företagarens förvärvsinkomst under de tre senaste åren enligt beslut om slutlig skatt. Det förfarande som används, och som beskrivs nedan, bygger på den domstolspraxis som utvecklats och som stöds av interna föreskrifter och vägledningar.

38www.forsakringskassan.se.

69

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

I ett första steg görs en justering av förvärvsinkomsten för de eventuella skatterättsliga dispositioner som företagaren har gjort. Innebörden är att en ny förvärvsinkomst för de tre senaste åren be- räknas, som inte innehåller avsättningar eller återföringar till perio- diseringsfond eller expansionsfond. En justering görs också för de egenavgifter som skulle ha betalats på den justerade inkomstnivån. Den nya och omräknade inkomsten för de tre senaste åren räknas därefter upp med det aktuella årets förhöjda prisbasbelopp. Slutligen görs en bedömning av om de omräknade förvärvsinkomsterna upp- visar en trend eller ett genomsnitt som överensstämmer mer eller mindre väl överens med de inkomstuppgifter som företagaren läm- nat. Företagaren har också möjlighet att skicka in underlag som styr- ker de lämnade inkomstuppgifterna.

Det faktum att handläggningen innehåller flera moment påverkar handläggningstiden. Under processen behöver också kontakter ske mellan Försäkringskassan och den försäkrade för att begära in kom- pletterande underlag eller lämna synpunkter på underlag som myn- digheten tagit fram. Försäkringskassan uppskattar att den genom- snittliga handläggningstiden för att fastställa SGI för företagare med enskild firma uppgick till 22 dagar 2020.

2.7.4Företagare med aktiebolag

För företagare med aktiebolag jämförs den lämnade inkomstuppgif- ten inte på samma sätt med tidigare förvärvsinkomster. I stället görs en bedömning utifrån tre huvudsakliga faktorer – vad företagaren tidigare har tagit ut i lön från bolaget, vad han eller hon säger sig avse att ta ut i lön framöver samt en uppskattning av företagets ekono- miska förutsättningar att betala ut den lönen. Försäkringskassan hämtar vid behov uppgifter om vad den försäkrade tidigare har tagit ut i lön från Skatteverket genom elektronisk informationsöverför- ing. Företagaren har också möjligheten att skicka in underlag som visar vad han eller hon har tagit ut i lön under det innevarande året.

70

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

2.7.5Företagare med varierande inkomst

Dagens socialförsäkringssystem är inte fullt ut anpassade till förhål- landen på arbetsmarknaden med olika anställnings – och uppdrags- former och därmed sammanhängande varierande inkomst.39 Sådana förhållanden kan innebära att inkomsten betalas ut en gång om år eller några gånger per år. Vidare kan ersättningen avse arbete som utförts tidigare år än det år då ersättningen betalas ut. Många av dessa före- tagare återfinns inom kultursektorn. Ytterligare en problematik för denna grupp ligger i hur det statliga stipendiesystemet är utformat.40

2.7.6Kombinatörer

För kombinatörer där den sjukpenninggrundande inkomsten ska be- räknas på både anställning och inkomst av näringsverksamhet har Försäkringskassan i ett rättsligt utlåtande (FKRS 2021:03) uttalat följande.

Eftersom inkomsten av annat förvärvsarbete beräknas normalt på de förväntade inkomsterna under ett helt år, skulle förhållandet mellan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete kunna bli missvisande om inkomsten av anställning beräknades på en period om sex månader och sedan räknades om till helårsinkomst. Enligt punkt 2 i det ovan nämnda rättsliga ställningstagandet ska in- komsterna av anställning därför beräknas genom en uppskattning av den förväntade årliga inkomsten om det framstår som olämpligt att beakta en period på upp till sex månaders inkomster.

2.8Inkomstunderlag

2.8.1Inledning

Den förvärvsinkomst som ska ligga till grund för den försäkrades sjukpenning har, sedan den allmänna och obligatoriska sjukförsäk- ringen infördes 1955, varit den inkomst av eget arbete som den för- säkrade kan antas komma att tills vidare åtnjuta. Beräkningen av in- komst har alltså varit framåtsyftande. De regler som i dag gäller för att fastställa inkomstunderlaget för dagsersättningar i socialförsäk-

39Regeringens skrivelse Politik för konstnärs villkor, skr. 2021/21:109, s. 60.

40A.a. s. 61.

71

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

ringen, sjukpenninggrundande inkomst infördes den 1 januari 1974.41 Till grund för reglerna låg Sjukpenningutredningens slutbetänkande.42 I det följande redogörs för ett antal utredningar vilka haft i uppdrag att föreslå regler om vilket inkomstunderlag som ska ligga till grund för dagsersättning både för att beräkna SGI anställning och SGI av annat förvärvsarbete.

2.8.2Tidigare utredningar av inkomstunderlaget

Sjukpenningutredningen (SOU 1972:60)

Sjukpenningutredningen tillsattes 1970. Den hade i uppdrag att före- slå hur de då skattefria förmånerna sjukpenning vid sjukdom och arbetsskada, kontant stöd vid arbetslöshet samt utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning kunde göras skattepliktiga.

Det system som funnits på plats sedan införandet av den allmänna och obligatoriska sjukförsäkringen 1955 var uppbyggt med 21 sjuk- penningklasser, i ett inkomstspann mellan cirka 1 000 och 3 000 kro- nor inom varje klass.43 Storleken på den försäkrades inkomst av för- värvsarbete (beräknat som ett genomsnitt) bestämde klassindelningen. Årsinkomst av förvärvsarbete definierades till den inkomst av an- ställning (i pengar eller naturaförmåner) som den försäkrade kunde antas komma att få under den närmaste framtiden, dvs. ett eller två år framåt. Tillfälliga inkomstförändringar som varade upp till ett halvår ingick inte. Detta innebar att det krävdes minst sex månaders varaktighet på förvärvsarbete för att bli placerad i en sjukpenning- klass, alternativt årligen återkommande arbete.

Den som hade inkomst av annat förvärvsarbete än anställning placerades också i sjukpenningklass. Inkomsten begränsades dock till att inkomsten inte fick beräknas högre än vad som motsvarade skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Sjukpenning- utredningen argumenterade för en mer korrekt kompensation av in- komstbortfallet vid sjukdom så att samtliga sjukpenningberättigade ersattes med en lika stor andel av den förlorade inkomsten. En modell med sjukpenningklasser, som genom klassernas relativt stora

41Prop. 1973:46.

42Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m.m. SOU 1972:60.

43Införandet av sjukpenningklasser 1955 motiverades med bl.a. att det innebar en administra- tiv fördel att inte behöva räkna om vid varje inkomstförändring.

72

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

spann innebar att ersättningsgraden varierade kraftigt mellan försäk- rade var ifrågasatt.

Tre alternativa inkomstunderlag analyserades.

Ett underlag utifrån förvärvsinkomster under föregående kalender- år, dvs. senast taxerade inkomst.

Ett underlag som bestämdes av förvärvsinkomsten vid tidpunk- ten för sjukfallets inträde.

Ett underlag som bestämdes utifrån ett antagande om den försäk- rades förvärvsinkomst tillsvidare.

Att låta första alternativet – taxerad inkomst – utgöra underlag be- dömdes leda till en sjukpenning som i många fall inte skulle ge en riktig kompensation vid sjukfall. Som anledningen angavs att den taxerade inkomsten skulle ha hunnit bli en relativt gammal inkomst- uppgift när den väl blev tillgänglig. Utredningen förmodade att det skulle bli nödvändigt med betydande inslag av undantag. Något för- slag i denna del lades inte.

Det andra alternativet ansågs kunna leda till förhandling mellan arbetsgivare och arbetstagare om vilken som var den aktuella in- komsten, men också ge incitament för den enskilde att påverka de uppgifter som lämnades av arbetsgivaren. Detta alternativ ansågs inte fungera utan att ett system med fastare löneformer som t.ex. månadslön kom till större användning än vad som då var brukligt. Att använda den aktuella inkomsten ansågs även problematiskt på grund av att detta alternativ endast skulle kunna fungera för anställda och inte för egenföretagare som då skulle behöva omfattas av en annan princip. Det sågs också som problematiskt att det skulle upp- stå långa handläggningstider för att vid ett inträffat sjukfall uppskat- ta det förväntade inkomstbortfallet.

Sjukpenningutredningen stannade därför vid ett framåtblickande perspektiv med en i förväg fastställd SGI för samtliga. Slutsatsen var att det även fortsättningsvis borde vara den årsinkomst som registre- rats hos Försäkringskassan som skulle ligga till grund för att avgöra förväntad framtida inkomst. Inplacering i sjukpenningklasser skulle inte tillämpas.

73

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Egenföretagares sjukpenning (SOU 1983:48)

Sjukpenningkommittén tillsattes i juni 1978. Av direktiven framgick att utredningen skulle undersöka verkningarna och tillämpningen av de då gällande reglerna för beräkning av SGI. I direktiven framhölls att egenföretagares sjukpenning gav bristande kompensation för in- komstförlust i vissa fall. För egenföretagare gällde att inkomsten av deras arbete för egen räkning inte fick beräknas högre även vad som motsvarade skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning, 3 kap. 2 § AFL. Utgångspunkten för beräkningen var egenföretaga- rens taxerade inkomst. Kommittén skissade på fyra alternativ till in- komstunderlag och samtliga alternativ skulle avse beräknad framtida inkomst respektive arbetsinsats.

SGI grundad enbart på den taxerade inkomsten.

SGI grundad på den taxerade inkomsten men med skattemässiga justeringar.

SGI grundad enbart på den försäkrades arbetsinsats. Arbetsinsat- sen kunde bedömas med hänsyn antingen till den individuella rörelsens omfattning eller efter jämförelser med någon närliggande kategori arbetstagare (jämförelselön).

SGI grundad på en kombination av taxerad inkomst och en jäm- förelselön, dvs. det systemet som då var gällande.

Något förslag om ett nytt inkomstunderlag lämnades inte. Detta innebar att den taxerade inkomsten efter skattemässiga justeringar och med hänsyn tagen till skuldsättning även fortsättningsvis skulle utgöra inkomstunderlaget.

Sjuk- och arbetsskadekommittén om aktuell inkomst som grund (SOU 1996:113)

Sjuk- och arbetsskadekommittén (SAK) tillsattes 1995 genom att den tidigare tillsatta Sjuk- och arbetsskadeberedningen omvandlades till en parlamentarisk kommitté. I kommitténs uppdrag ingick bl.a. att lämna förslag om hur försäkringsskyddet vid kort respektive långvarig ohälsa och arbetsoförmåga skulle kunna utformas. I direktiven upp- drogs åt kommittén att pröva för- och nackdelar med två modeller för

74

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

inkomstunderlaget inom sjukförsäkringen. De modeller som skulle analyseras var dels en modell med ett historiskt inkomstunderlag, dels en modell med ett underlag baserat på aktuell inkomst.

Kommittén lämnade slutbetänkandet En allmän och aktiv försäk- ring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113). I slutbetänkan- det förordade kommittén vid kort- och medellång sjukfrånvaro en modell som byggde på aktuell inkomst. Ett historiskt inkomst- underlag ansågs medföra problem, särskilt genom ett behov av om- fattande särregleringar som skulle göra regelverket svårt att över- blicka för den försäkrade. Det skulle enligt kommitténs bedömning bli svårare att i förväg uppskatta ersättningens storlek, vilket skulle påverka förutsebarheten i försäkringen negativt.

IBIS-utredningen (SOU 1997:85)

Mot bakgrund av ett uppmärksammat behov av att samordna reglerna för beräknande av inkomst i olika bidrags- och socialförsäkrings- system tillsattes 1996 den s.k. IBIS-utredningen, Utredningen för översyn av inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkrings- systemen. Utredningen skulle så långt möjligt skapa gemensamma regler för inkomstbegreppet i de författningar som reglerar olika bidrags- och socialförsäkringsförmåner. Enligt tilläggsdirektiven in- gick att se över SGI med utgångspunkten att inkomstunderlaget så långt som möjligt skulle relateras till faktiskt inkomstbortfall. I be- tänkandet Förmån efter inkomst (SOU 1997:85) konstaterade utred- ningen att nuvarande system visserligen ger ett vidsträckt försäk- ringsskydd, men att reglernas komplexitet och svåröverskådlighet gör det svårt för den enskilde att bedöma vilken ersättning som kommer att betalas.

I samband med att sjuklöneperioden infördes togs kravet på att ha en registrerad inkomst bort eftersom antalet sjukpenningärenden sjönk dramatiskt. För egenföretagare föreslogs att inkomstunder- laget skulle bestämmas utifrån inkomsten av näringsverksamhet en- ligt den senaste taxeringen. Om särskilda skäl förelåg skulle det dock kunna göras med utgångspunkt i de senaste tre taxeringarna. Ut- redningen föreslog också särskilda skyddsregler under ett treårigt uppbyggnadsskede av ett företag, oberoende av vald företagsform.

75

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

SGI-utredningen om en ny försäkringsstruktur (2003:50)

Utredningen om skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst, SGI-utredningen, hade bl. a. i uppdrag att analysera och föreslå för- ändringar i SGI-skyddsreglerna. I slutbetänkandet menade utred- ningen att reglerna innebar en konflikt mellan olika politikområdens mål och syften, att det hade skett en utveckling bort från inkomst- bortfallsförsäkring och närmare försörjningsstöd, att gränsdragningar upplevdes som orättvisa och godtyckliga samt att regelverket var komplext och därmed krävde stora administrativa resurser. Utifrån den framförda kritiken lade utredningen fram ett principförslag om en ny försäkringsstruktur.

Förslaget byggde på att göra en åtskillnad mellan de olika delarna av socialförsäkringen som bygger på SGI och skapa separata försäk- ringsstrukturer: en sjukförsäkring som i princip utgör en renodlad inkomstbortfallsförsäkring, en fristående föräldraförsäkring, en stan- dardiserad försäkring för studerande samt en fristående arbetsskade- försäkring.

Socialförsäkringsutredningen (SOU 2006:86)

Socialförsäkringsutredningens uppdrag var att göra en genomgripande analys av socialförsäkringen i ett brett perspektiv. Syftet med utred- ningen var att ta fram underlag och analyser av socialförsäkringen för att dessa skulle kunna utgöra grund för den redan då planerade parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Utredningen pekade i sitt slutbetänkande, Mera försäkring och mera arbete (SOU 2006:86), på behovet av att förstärka försäkringen, att skapa en ökad försäk- ringsmässighet. Som en del i detta analyserades möjligheten att för- ändra inkomstunderlaget SGI.

Utredningen konstaterade att SGI-reglerna visserligen i teorin ligger nära ett slags försäkringsmässigt ideal i termer av att uppskatta skadefallet eftersom det är den inkomst som den försäkrade skulle ha intjänat under försäkringsfallets tid som läggs till grund för ersätt- ningen. Dock konstaterades att det principiellt och praktiskt uppstår problem. Kopplingen mellan premier och förmåner är svag, utfallet för den enskilde kan variera kraftigt beroende på när han eller hon blir sjuk och utrymmet för förhandling om vilken ersättning som är den rätta blir stort. Vidare konstaterades att en person i praktiken inte

76

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

behöver ha arbetat alls för att kvalificera för ersättning, att det kan räcka med att ha fått en anställning eller startat ett eget företag.

Utredningen pekade också på effekten av SGI-skyddsreglerna som innebär att den som en gång fått en hög SGI fastställd kan be- hålla den mycket länge utan att arbeta, så länge han eller hon agerar enligt skyddsreglerna. Följande behov ansågs behöva tillgodoses med en ny modell för inkomstunderlagets fastställande: att skapa ökad tyd- lighet för de försäkrade, att skapa en bättre överensstämmelse med tanken om att det är betald premie som ger rätt till ersättning och att tydliggöra arbetslinjens idé om att de inkomstbaserade försäk- ringarna ska stimulera till arbete. Tre alternativ för att reformera inkomstunderlaget presenterades:

En modell som bygger på SGI.

En modell med någon form av historiskt inkomstbegrepp.

En modell som bygger på principerna i sjuklönelagen.

Utredningen menade att en modell som bygger på SGI skulle vara den minst omfattande förändringen, och hänvisade till de förslag som tidigare lagts av SGI-utredningen (SOU 2003:50) och i departements- promemorian Beräkningsunderlag för dagersättning – sjukpenning, föräldrapenning m.m. (Ds 1999:19).

Styrkan i en modell med någon form av historiskt inkomst- begrepp var enligt utredningen framför allt tydlighet, begriplighet och en stark koppling till arbete. Samtidigt pekade utredningen på att historiska och framtida inkomster kan vara väldigt olika och att en svaghet blir att den som påtagligt förändrar sina arbetsförhållan- den riskerar att få ett fastställt inkomstunderlag som ligger långt ifrån den reella inkomstförlusten, såväl lägre som högre. Modellen skulle emellertid innebära en tydlig boskillnad mellan å ena sidan anställda och å andra sidan övriga försäkrade såsom arbetslösa och egenföretagare.

Utredningen ansåg det önskvärt att egenföretagare ingick i den all- männa sjukförsäkringen, men menade att ersättningen måste kopp- las tydligare till taxerad inkomst och därmed inbetalade avgifter till försäkringen. Vidare påpekades ett behov av att i en sådan modell skapa ett alternativt system för arbetslösa och för studerande. För arbetslösa förespråkades att ersättning från arbetslöshetsförsäkringen läggs till grund för inkomstunderlaget. För studerande ansåg utred-

77

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

ningen att inkomsttryggheten uteslutande borde hanteras inom studie- medelssystemet. Också gruppen med svag relation till en arbetsgivare pekades ut som en grupp som kan kräva särskilda lösningar. Even- tuellt kunde ett inkomstunderlag fastställas utifrån taxerad inkomst eller så borde SGI fortsatt gälla för denna grupp, menade utredningen.

Försäkringskassans förstudier om historisk inkomst som beräkningsgrund för dagersättning

Försäkringskassan genomförde under åren 2007 och 2008 ett projekt i syfte att undersöka möjligheterna att använda ett historiskt automat- berett inkomstunderlag för Försäkringskassans dagersättningar. För- säkringskassan sammanfattade kritiken mot SGI i tre punkter:

Urgröpning av arbetslinjen.

Krångliga regler och kostsam administration.

Bristande förutsägbarhet och rättssäkerhet.

Skatteverket tog 2007 fram ett förslag till hur månatliga data om inkomst skulle samlas in via en webbaserad lönecentral, skatta.se. Förslaget genomfördes dock inte. Försäkringskassan menade att månatliga data om inkomst skulle ge helt andra förutsättningar att skapa ett inkomstunderlag. Den tillgängliga årliga taxeringen ger en eftersläpning och ett omfattande behov av särregler för dem med varierande inkomster eller för nytillträdda.

Försäkringskassan resonerade kring hur ett historiskt rullande genomsnitt om exempelvis sex månader skulle kunna fungera och kring behovet av periodisering av inkomstuppgifterna med avseende på intjänande. Vad avsåg egenföretagare hänvisade Försäkringskassan till den då pågående utredningen om trygghetssystem för företagare, se nedan. Mot bakgrund av att Försäkringskassan utgick från att ambitionen med att förändra SGI var att stärka sambandet mellan premier och förmåner samt att stärka inkomstbortfallsprincipen re- sonerade myndigheten kring att det ur den aspekten är olämpligt att bygga vidare på ett system med användandet av fiktiva inkomster under ett uppbyggnadsskede för företagare. Två alternativa sätt att beräkna företagarinkomster under uppbyggnadsskede fördes fram. Den ena byggde på att skapa en försäkring med icke intäktsrelate-

78

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

rade premier som grund för försäkringen, dvs. att företagarna få välja hur mycket premier de betalar in och sedan får ett försäkringsskydd baserat på inbetalda avgifter. Den andra modellen byggde på att an- vända tidigare fastställda pensionsgrundande inkomster.

Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

I oktober 2008 lämnade utredningen om Trygghetssystemen för företagare sitt betänkande. Utredningen hade i uppdrag att se över företagarnas försäkringsvillkor i trygghetssystemen och lämna för- slag på tydligare och bättre regler. En utgångspunkt var att det skulle skapas en ökad balans i villkoren för och behandlingen av företagare och anställda i trygghetssystemen. Utredningen hade också i uppdrag att kartlägga hur mycket företagen betalar in till trygghetssystemen i förhållande till hur mycket som betalas ut. Som utgångspunkt skulle det finnas en tydlig koppling mellan den avgift som betalas in och den ersättning som erhålls i sjukförsäkringen. Utredningen hade att så långt som möjligt lämna förslag till neutrala regler i förhållande till val av associationsform.

Utredningen förslog att delägare i fåmansföretag som äger minst tio procent av rösterna i företaget skulle få möjlighet att anmäla till Försäkringskassan att deras inkomst av arbete skulle betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete. De fåmansföretagare som gjorde en sådan anmälan skulle debiteras arbetsgivaravgifter enligt de av- giftssatser som anges i egenavgifterna och kunna välja karenstid. Vad gäller SGI föreslog utredningen att den skulle fastställas utifrån den senaste taxeringen. Som alternativ regel, om det var mer förmånligt för den försäkrade, föreslogs att SGI skulle fastställas som genom- snittet av de två högsta av de tre senaste taxeringsårens inkomster av eget arbete. Utredningen föreslog att utbetald SGI-beräknad ersätt- ning och ersättning från arbetslöshetsförsäkringen skulle räknas upp med faktorn 1,25. Hela underlaget skulle sedan räknas om med löne- index som motsvarade löneutvecklingen i landet. Jämförelseinkoms- ten, som innebar en begränsning av SGI eftersom denna inte fick beräknas till ett högre belopp än vad en anställd skulle ha i inkomst för liknande arbete, föreslogs avskaffas. Motivet var att skapa neut- ralitet mellan företagare i olika företagsformer.

79

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

När en verksamhet startas saknas förutsättningar för att fastställa företagares SGI utifrån taxerad inkomst av annat förvärvsarbete. För att hantera uppbyggnadsskedet föreslog utredningen att en egenföre- tagare som startar en näringsverksamhet under de första 36 måna- derna aldrig skulle ha en fastställd SGI beräknad till lägre belopp än vad företagaren hade som anställningsinkomst innan företaget star- tades. Som alternativ föreslogs att SGI skulle kunna bestämmas med hänsyn till den inkomst av annat förvärvsarbete som egenföretagaren kunde antas komma att redovisa i den allmänna självdeklarationen, om denna uppskattning skulle visa en högre SGI än den tidigare an- ställningsinkomsten.

Utredningen föreslog även att en särskild reglering skulle göra att företagare tillförsäkrades sjukpenning på åtminstone en viss lägsta nivå. Detta skulle inte gälla för kombinatörer. För denna grupp ansåg utredningen inte att det fanns skäl att förändra reglerna om att ut- gångspunkten vid fastställande av SGI skulle vara inkomst av anställ- ning. För att inte överkompenseras under uppbyggnadsskedet före- slogs en avräkningsregel. Utredningen kompletterades med en PM (dnr N2008/6738/ENT). I denna PM föreslogs den regel som sedan kom att införas, nämligen att företagaren under ett uppbyggnads- skede om 24 månader garanteras en SGI motsvarande minst skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.

Utredningen om ett harmoniserat inkomstbegrepp (SOU 2012:47)

Utredningen hade bl.a. i uppdrag att föreslå nya regler för det in- komstunderlag som används vid beräkningar av dagersättning inom socialförsäkringen, bl.a. sjukpenning. Inkomstunderlaget skulle som utgångspunkt baseras på faktiska inkomstuppgifter dvs. historiska inkomster.

Utredningen föreslog ett nytt inkomstbegrepp för egenföretagare som skulle vara vägledande för att bedöma vilka inkomster en egen- företagare kunde antas få tills vidare. Inkomsten, och därmed under- laget för beräkning av SGI, skulle vara överskottet i en aktiv närings- verksamhet och man föreslog att detta skulle hämtas från senaste beslut om slutlig skatt. Genom detta skulle ingen korrigering av åter- förda skatterättsliga dispositioner behöva göras. Inkomstbegreppet skulle då motsvara de inkomster som ligger till grund för uttag av

80

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

egenavgifter. Några förändringar i de särskilda hjälpreglerna för be- räkning av SGI föreslogs inte.44 Kommittén tog inte ställning till om förslaget skulle genomföras eller inte och det återfanns inte heller i slutbetänkandet.

Utredningen om företagare i de sociala trygghetssystemen (SOU 2019:41)

Utredningen hade bland annat i uppdrag att utreda om sjukförsäk- ringens regelverk behövde anpassas med hänsyn till företagares för- ändrade arbetsliv. Inga lagförslag lämnandes utan ett antal bedöm- ningar gjordes. En bedömning var att det behövde införas tydligare regler om hur sjukpenninggrundande inkomst skulle fastställas för företagare med enskild firma och inkomst av näringsverksamhet i syfte att uppnå större förutsebarhet och enklare hantering av försäk- ringarna. För att förenkla hanteringen borde inkomstuppgifter så långt som möjlig hämtas med utgångspunkt i befintliga inkomstupp- gifter och avse inkomst av aktiv näringsverksamhet.45

Inkomstunderlaget föreslogs avse inkomster av eget arbete i verk- samheten och detta skulle beräknas på samma sätt som det avgifts- underlag som ligger till grund för de egenavgifter som betalas. Inkomst- uppgifterna skulle så långt möjligt hämtas från befintliga underlag för att förenkla och så långt möjligt automatisera handläggningen.

En möjlig modell som fördes fram innebar att i 25 kap. 8 § social- försäkringsbalken (2010:110) föra in en bestämmelse om att som in- komst av annat förvärvsarbete ska räknas inkomst av en sådan närings- verksamhet som enligt 2 kap. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229) utgör aktiv näringsverksamhet. En sådan regel skulle undanröja be- hovet av särskilda utredningar och bedömningar i handläggningen av hur olika avdrag, avsättningar och återföringar kan påverka den in- komst som ska ligga till grund för beräkningen av SGI.

Passiva näringsinkomster, som intjänats utan att en person utfört arbete i väsentlig omfattning, skulle genom detta inte ingå i inkomst- underlaget. Skälet för en sådan regel skulle vara att få en tydlig kopp- ling till aktivt arbete och inkomstbortfallsprincipen. Konsekvenserna av ett sådant förslag behövde dock analyseras ytterligare utifrån att

44Harmoniserat inkomstbegrepp – Möjligheter att använda månadsuppgifter i social och arbets- löshetsförsäkringar (SOU 2012:47), s. 135.

45Företagare i de sociala trygghetssystemen (SOU 2019:41), s. 112 ff.

81

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

en relativt stor grupp av egna företagare vars verksamhet anses vara passiv med anledning av att de lägger ner mindre än 500 timmar år- ligen i en verksamhet trots detta har en betydande balansomslutning.

Även frågan om, och i så fall hur olika avdrag, avsättningar och återföringar ska påverka SGI behövde analyseras närmare. För före- tagare som gjort eller planerar göra stora skattemässiga justeringar kan det innebära att inkomstunderlag och SGI för ett enskilt år kan bli lägre än önskvärt. En annan effekt är att SGI kan bli för högt beräknad det år som återföring sker av tidigare års avsättningar.

För att ytterligare förenkla hanteringen bedömde utredningen att den inkomst som ska ligga till grund för fastställandet av SGI bör fastställas med utgångspunkt i befintliga inkomstuppgifter, till exem- pel enligt senaste beslut om slutlig skatt. Genom att fastställande av slutlig skatt sker med viss tidsfördröjning, dvs. året efter inkomst- året, kan befintliga inkomstuppgifter vid ett aktuellt SGI ärende vara över ett år gamla. Konsekvenserna behövde därför analyseras vidare och hanteras genom t.ex. en regel om indexuppräkning av inkomsten till aktuellt prisläge.

Fördelarna med en sådan reglering som här beskrivits bedömdes vara att reglerna för hur SGI ska beräknas blir tydligare, vilket skapar förutsättningar för en väsentligt förenklad hantering. Vidare blir försäkringsskyddet förutsebart för den försäkrade. Förutsättningar skapas för att i ökad utsträckning automatisera olika tjänster till företagare.

Nackdelarna bedömdes kunna handla om att vissa grupper av företagare, som nämnts ovan, kan komma att anse att de inte får en rättvisande SGI som följd av de nya bestämmelserna. Mot denna bakgrund kan det behöva övervägas om någon form av alternativ- regel bör finnas som medger en omprövning av beslutet eller en alternativ modell för fastställande av SGI. Samtidigt riskerar en så- dan alternativ möjlighet att innebära att reglerna inte blir lika tydliga eller transparenta.

Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas enligt nuvarande be- stämmelser även inkomst av arbete för egen räkning som utgör in- komst av tjänst. Även sådana inkomster ska enligt utredningens för- slag beräknas på grundval av de senast beslutade inkomstuppgifterna. Övriga bestämmelser om SGI bedömdes inte påverkas av föränd- ringen. Utredningen bedömde att liknande regler som i dag bör kunna gälla för exempelvis SGI-skydd och under uppbyggnadsskedet.

82

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Utredningen förde också fram att en alternativ modell för att reglera vilket inkomstunderlag som ska ligga till grund för faststäl- landet av SGI för företagare med inkomster av annat förvärvsarbete och näringsinkomst skulle kunna vara regleringen av pensionsgrun- dande inkomst, PGI, 59 kap. socialförsäkringsbalken. Den pensions- grundande inkomsten beräknas av Skatteverket på inkomster som den försäkrade har haft och som är pensionsgrundande. PGI utgörs av summan av inkomster av anställning och inkomster av annat för- värvsarbete för det aktuella intjänandeåret. Innebörden är således att PGI beräknas av Skatteverket på grundval av historiska uppgifter. Även denna modell skulle innebära en avsevärd förenkling jämfört med nuvarande förhållanden.

Nedan görs en sammanställning av de förslag som finns avseende bestämmandet av det sjukpenninggrundande inkomstunderlaget från tidigare utredningar m.m.

1.Senast taxerade inkomsten.

2.Taxerade inkomsten men med skattemässiga justeringar.

3.Taxerad inkomst för de tre senaste årens taxering.

4.Taxerad inkomst som ett genomsnitt av de två högsta av de tre senaste årens taxering med uppräkningsfaktor 1,25 procent med löneindex motsvarande löneutvecklingen.

5.Överskottet av aktiv näringsverksamhet.

6.Förvärvsinkomsten vid tidpunkten för sjukfallets inträdande.

7.Vid kort – och medellång frånvaro aktuell inkomst.

8.Underlaget bestäms utifrån ett antagande om den försäkrades förvärvsinkomster tills vidare.

9.Försäkrades arbetsinsats med hänsyn tagen antingen till den indi- viduella rörelsens omfattning eller efter jämförelser med någon närliggande kategori arbetstagare (jämförelselön).

10.Kombination av taxerad inkomst och jämförelselön.

11.Inkomster av eget arbete beräknade på samma sätt som avgifts- underlaget för egenavgifter.

12.Historiskt inkomstunderlag.

83

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

13.Inkomst av aktiv näringsverksamhet enligt 2 kap. 23 § inkomst- skattelagen.

14.Inkomster som är pensionsgrundande och som beräknas av Skatte- verket (historiska uppgifter).

2.9Data och beskrivande analys för enskilda näringsidkare

2.9.1Inledning

I föregående avsnitt beskrivs ett antal förslag på inkomstunderlag för att beräkna sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete som lämnats av tidigare utredningar. Nio av modellerna utgår på ett eller annat sätt från ett historiskt inkomstunderlag, medan fyra har ett framåtblickande perspektiv. En av modellerna utgör en kombina- tion av ett historiskt och ett framåtblickande underlag. I andra länder (se avsnitt 2.3) utgår motsvarigheten till SGI närmast uteslutande från historiska underlag. Att basera SGI av annat förvärvsarbete på ett historiskt inkomstunderlag förefaller därför vara det domine- rande sättet som används internationellt för att fastställa inkomst- underlaget och även det alternativ som majoriteten av de tidigare utredningarna framfört.

Enligt mina direktiv ska jag utreda om inkomstuppgifter kan hämtas från befintliga underlag i syfte att förenkla hanteringen och skapa förutsättningar för en e-tjänst. Genom att basera beräkningen på redan fastställda inkomster för tidigare år finns förutsättningar för att hämta uppgifter från av Skatteverket fastställda inkomstunderlag, vilket kan förenkla Försäkringskassans hantering och skapa förut- sättningar för en e-tjänst.

Historiska inkomster har också fördelen att det är tydligt för företagaren vilka inkomster som är förmånsgrundande. Genom att utgå ifrån redan fastställda underlag förenklas också ansöknings- processen betydligt för den företagare som vill söka en förmån som bestäms av SGI, eftersom denne inte själv behöver ta fram de rele- vanta underlagen. Dessa fördelar uppnås inte om SGI i stället ska ha ett framåtblickande perspektiv och grundas på exempelvis en jäm- förelselön, den aktuella inkomsten vid sjukfallets inträffande, eller an- taganden om förväntade inkomster framöver, eftersom dessa model-

84

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

ler kräver uppskattningar och antaganden utifrån förhållandena i varje enskilt fall.

Vissa av de tidigare utredningarna föreslår att den senaste fast- ställda inkomsten av näringsverksamhet ska ligga till grund för SGI medan andra föreslår ett genomsnitt för ett antal år för att bättre han- tera att företagares inkomster kan variera mellan olika år. Vidare före- slår en del av utredningarna någon form av indexering av inkomsten för att hantera att företagares inkomstunderlag kan vara äldre än vad som gäller för anställda. Slutligen kan skattemässiga justeringar eller underskott i näringsverksamheten hanteras på olika sätt.

I detta avsnitt går jag igenom data över företagares fastställda in- komst av näringsverksamhet för ett antal år och undersöker vilken betydelse faktorer som val av tidsperiod och hantering av skattemäs- siga justeringar för fondavsättningar och underskott har för den be- räknade sjukpenninggrundande inkomsten. Jag redovisar dels utfallet då SGI beräknas utifrån den fastställda inkomsten av näringsverk- samhet för föregående beskattningsår (2018), dels utfallet då olika former av genomsnitt och trendanpassningar av företagarnas histo- riska inkomster används.

2.9.2Data

I detta avsnitt ges en översikt av inkomst av näringsverksamhet och relationen mellan näringsinkomsten och andra arbetsinkomster för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. Analysen baseras på databasen FRIDA (FöretagsRegister och IndividDAtabas), som är en registerbaserad databas med uppgifter för olika företagsformer som byggts upp av SCB. Grundmaterialet består av Standardiserade räkenskapsutdrag (SRU-data) som tas fram av Skatteverket. och ut- görs av de deklarationer och bilagor som företagen har lämnat som underlag vid beskattningen. Till deklarationsuppgifterna kopplas även viss individinformation om företagarna avseende personliga karaktä- ristika och andra inkomster, till exempel pensioner, kapitalinkomster och transfereringar.

85

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

I analysen används information för enskilda näringsidkare (deklara- tionsbilagan NE) samt för delägare i handels- och kommanditbolag (bilaga N3A) för perioden 2008–2018. Det är därför inte möjligt att jämföra olika utfallsfaktorer med förhållandena bland exempelvis anställda eller delägare i fåmansföretag.

Underlaget i analysen avgränsas till företagare som är äldre än 18 år. Efter matchningen mellan företagsdata och individbaserade data och efter att vissa ogiltiga värden tagits bort finns det 732 709 unika enskilda näringsidkare 2018 i vårt dataunderlag. Därutöver ingår 100 390 del- ägare i handels- och kommanditbolag. Analysen för dessa finns i av- snitt 2.10.

I detta avsnitt tas inte hänsyn till att företagare har större möjlig- heter att underrapportera sina inkomster jämfört med personer som har inkomst från anställning. Denna underrapportering, som främst beror på att tredjepartsinformation om inkomsterna saknas, upp- skattas uppgå till cirka 30 procent (Engström och Holmlund 2009, Kleven m. fl. 2011). Databasen innehåller inte heller information om arbetade timmar. Eftersom enskilda näringsidkare kan antas arbeta fler timmar genomsnitt jämfört med anställda kan deras inkomst per timme vara lägre relativt anställda. Dessa två effekter kan emellertid också ta ut varandra.

Avsnittet disponeras enligt följande: Avsnittet inleds med en be- skrivande analys av samtliga enskilda näringsidkare som finns med i FRIDA-databasen utifrån olika bakgrundsfaktorer. Analysen följs av en översikt av inkomstunderlag utifrån jämförande alternativa be- räkningssätt. Därefter analyseras hur olika beräkningssätt för att fast- ställa sjukpenninggrundande inkomst påverkar SGI bland företagare som är mer beroende av inkomsten från företaget. Jag avgränsar denna population till företagare med en inkomst av aktiv näringsverksam- het och en omsättning i företaget som överstiger 100 000 kronor. Jag analyserar också betydelsen av underskott och outnyttjade ackumu- lerade underskott från tidigare år. Det sista avsnittet innehåller en jämförelse mellan företagarens inkomster och fastställd SGI av annat förvärvsarbete 2018. Analysen kompletteras även med en översikt över inkomster av näringsverksamhet för delägare i handels- och kommanditbolag.

86

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

2.9.3Beskrivande statistik

All statistik som redovisas i detta avsnitt hänför sig till inkomståret 2018. Ett urval av variabler har använts, vidarebearbetats och samman- ställts i nedanstående beskrivande analys. För en mer utförlig be- skrivande analys av de företagare som bedriver verksamheten i form av enskild näringsverksamhet, se avsnitt 7.5 i konsekvensanalysen.

Totalt sett är ungefär 40 procent av de enskilda näringsidkarna kvinnor och 60 procent män. Knappt 10 procent är födda utomlands. Personer som är över 50 år gamla dominerar bland enskilda närings- idkare. Gällande utbildningsnivå var de största grupperna personer med antingen gymnasial utbildning (44 procent) eller eftergymnasial utbildning (41 procent). Företagen som drivs i form av enskild närings- verksamhet är i regel mycket små och endast 5 procent av de enskilda näringsidkarna har anställda i verksamheten. En majoritet av närings- idkarna är kombinatörer (62 procent), vilket innebär att de har en inkomst från anställning utöver inkomst från näringsverksamhet.

Den största branschgruppen bland enskilda näringsidkare är Jordbruk, skogsbruk och fiske, med cirka 30 procent av företagen. Cirka 10 procent av företagen finns inom Handel respektive Verk- samhet inom juridik och ekonomi.46 Knappt 54 procent av enskilda näringsidkare bodde i ”täta blandade kommuner” eller i ”storstads- kommuner”.

2.9.4Nystartade företag

Jag har använt datamaterialet för att identifiera företag som startades 2012, följt dessa under det treåriga uppbyggnadsskedet och sedan fram till 2018. Ett nystartat företag definieras här som ett företag som finns med i databasen 2012 men inte de tre föregående åren 2009–2011. Detta är en ungefärlig definition som inte tar hänsyn till ombild- ningar, nyregistrering, omorganisation m.m.

Tabell 2.6 visar antal och genomsnitt/median för utvalda bakgrunds- faktorer och inkomster. År 2015 var cirka 66 procent av företagen som startades 2012 fortfarande verksamma (37 000 av 56 000 före-

46Det är dock viktigt att poängtera att branschindelningen är oberoende av vilka tillgångar som finns i verksamheten. Även andra branscher kan exempelvis inneha skogsfastigheter.

87

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

tag). År 2018 fanns ungefär hälften av företagen som var nystartade 2012 kvar som enskilda näringsidkare.47

Nystartade företag med underskott uppvisar högst överlevnads- grad. Männens företag överlever i något högre grad än kvinnors. Ny- startade företag domineras av soloföretagare.

Tabell 2.6

Nystartade företag 2012

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nystart, 2012

 

Uppbyggnadsskede, 2015

 

Mognadsskede, 2018

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

 

56 005

 

 

 

36 793

 

 

 

26 667

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Överskott

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktiv

 

 

23 227

 

 

 

15 659

 

 

 

10 700

 

 

 

Passiv

 

 

1 832

 

 

 

1 170

 

 

 

775

 

 

 

Underskott

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktiv

 

 

11 098

 

 

 

8 897

 

 

 

7 496

 

 

 

Passiv

 

 

2 509

 

 

 

2 890

 

 

 

2 545

 

 

 

Noll

 

 

17 339

 

 

 

8 177

 

 

 

5 151

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kön

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

 

29 904

 

 

 

20 363

 

 

 

14 806

 

 

 

Kvinnor

 

 

26 101

 

 

 

16 430

 

 

 

11 861

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Företagsstorlek, antal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

anställda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

53 631

 

 

 

35 354

 

 

 

25 744

 

 

 

1–4

 

 

2 318

 

 

 

1 376

 

 

 

865

 

 

 

5–

 

 

56

 

 

 

63

 

 

 

58

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt

Median

Genomsnitt

Median

Genomsnitt

Median

Inkomst av närings-

23 514

 

0

 

29 329

 

0

 

19 800

 

0

 

verksamhet (resultat)

 

 

 

 

 

 

Inkomst av anställning

203 307

 

157 397

 

217 149

 

172 613

 

247 216

 

216 283

 

Total inkomst

 

 

226 821

 

201 559

 

246 478

 

240 985

 

267 016

 

269 504

 

Omsättning

 

 

299 700

 

119 857

 

446 396

 

186 579

 

497 542

 

207 894

 

Lönsamhet

 

 

0,30

 

0,44

 

0,27

 

0,42

 

0,30

 

0,43

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: FRIDA.

Nystartade företag har i genomsnitt låga inkomster från närings- verksamheten och dessa inkomster växer inte nämnvärt över tid, snarare minskar de under mognadsskedet. De har däremot högre och växande inkomst från anställning. De nystartade företagen har även genomsnittligt relativt hög omsättning som också växer över tid,

47Överlevnadsgraden kan betyda att många nystartade företag blir nedlagda, men döljer dock det faktum att många företag kan bli uppköpta i tidig ålder eller omvandla sig till aktiebolag som är en mer tillväxtorienterad företagsform.

88

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

även om fördelningen av omsättning är skev till höger, dvs. det finns en koncentration av låga värden. Lönsamheten, definierad som vinstmarginalen, förblir relativt oförändrad.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, är statistikansvarig myndighet inom området Nystar- tade företag, vilket ingår i Sveriges officiella statistik. Tillväxtanalys genomför regelbundet uppföljningar av nystartade företag tre år efter start.48 Fokus i rapporterna ligger på företagens överlevnad och delas upp efter företagsform, bransch, region och andra bakgrundsvariab- ler. Antalet nystartade företag baseras på en urvalsundersökning och är något mindre än den som redovisas ovan, men överlevnadsgraden för enskilda näringsidkare som Tillväxtanalys redovisar är i samma storleksordning de som redovisas här.

Tillväxtanalys har också genomfört en uppföljning av de nystar- tade företagens utveckling under en tioårsperiod, 2007–2017, i syfte till att belysa nystartade företags bidrag till Sveriges tillväxt i olika utvecklingsstadier.49 Studien kommer fram till att enskilda närings- idkare i genomsnitt har en person sysselsatt (oftast ägaren) under hela undersökningsperioden. Bland de företag som överlevde hela perioden hade 15 procent ombildats. Den vanligaste typen av ombild- ning utgörs av företag som byter juridisk form från enskild närings- idkare till aktiebolag. Sådana ombildningar stod för hälften av alla ombildningarna för denna grupp.

2.9.5En översikt av enskilda näringsidkares inkomster

Justerad inkomst av näringsverksamhet

I detta avsnitt redovisas deskriptiv statistisk över den deklarerade inkomsten av näringsverksamhet (nettoinkomst, dvs. resultat före skatt, men efter avdrag för exempelvis kostnader, avgifter och av- sättningar till de olika konton och fonder som finns på blankett NE, samt efter räntefördelning). Enskilda näringsidkare har genom reglerna om positiv räntefördelning möjlighet att skilja av en del av resultatet i verksamheten och beskatta denna som kapitalinkomst. Eftersom det redovisade resultatet i detta avsnitt är efter räntefördelning be-

48Tillväxtanalys (2017), ”Uppföljning av 2012 års nystartade företag – tre år efter start”, Statistik- rapport 2017:02.

49Tillväxtanalys (2020), ”Att analysera entreprenörskap – ett metodutvecklingsprojekt”,

PM 2020:07.

89

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

står inkomsten endast av inkomster från arbete och de beskattas på liknande sätt som en arbetsinkomst.

Tabell 2.7 visar den totala inkomsten av näringsverksamhet upp- delad på överskott och underskott i näringsverksamhet samt för före- tagare som inte redovisat något resultat för åren 2016–2018.50 In- komst av näringsverksamhet delas vidare in i aktiv respektive passiv näringsverksamhet (på aktiva inkomster betalas egenavgifter medan passiv verksamhet beskattas med särskild löneskatt som inte medför några socialförsäkringsförmåner). För de tre åren uppgick det sam- lade underskottet till mellan 46 och 49 miljarder kronor för de före- tag som går med förlust medan det samlade överskottet uppgick till mellan 40 och 41 miljarder kronor för företag som gick med vinst. Det vill säga enskilda näringsidkare redovisade under perioden ett årligt samlat underskott på mellan 6 och 8 miljarder kronor.51

Tabell 2.7 Inkomst av näringsverksamhet (skattemässigt resultat), motsvarande fält på NE-deklarationsblankett

 

 

 

2016

 

2017

 

2018

 

 

Antal,

Inkomst,

Antal,

Inkomst,

Antal,

Inkomst,

 

 

tusen

mnkr

tusen

mnkr

tusen

mnkr

Överskott (R47)

 

 

40 251

 

40 794

 

40 997

Aktiv

292

38 991

287

39 551

282

39 716

Passiv

29

1 260

29

1 243

28

1 281

 

 

 

 

 

 

 

 

Underskott (R48)

 

 

−46 033

 

−47 243

 

−48 919

Aktiv

207

−36 276

206

−37 002

207

−38 361

Passiv

83

−9 757

83

−10 241

83

−10 558

 

 

 

 

 

 

 

Noll

 

125

0

129

0

133

0

Totalt

737

−5 783

735

−6 449

733

−7 922

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: FRIDA.

Tabell 2.8 redovisar skattemässiga dispositioner samt outnyttjat underskott från föregående år som ligger till grund för beräkning av SGI enligt dagens regelverk och rättspraxis. Avsättningar till konton och fonderade vinstmedel ingår i beräkningen av den justerade in- komsten året de tjänas in i verksamheten och utgör en pluspost. Året

50Det skattemässiga resultatet utgår från det bokföringsmässiga resultatet där skattemässiga justeringar tas hänsyn till.

51Detta negativa nettoresultat har blivit större över tid. Enligt Skatteverket uppgår det till cirka 11,6 miljarder kronor år 2019.

90

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

dessa medel återförs i verksamheten ingår de inte i beräkningen utan utgör en minuspost.

Inkomstunderlaget för beräkningen av SGI ska inte heller på- verkas av avdrag för outnyttjade underskott från näringsverksamhet som kvarstår från tidigare beskattningsår. Försäkringskassan gör så- ledes en omräkning av det deklarerade resultatet från enskild närings- verksamhet med hänsyn till de skattemässiga dispositionerna och outnyttjade underskott från tidigare år för att bestämma SGI.

Den justerade inkomsten beräknas i denna analys som det dekla- rerade resultatet justerat för de poster som redovisas i tabell 2.8.

Tabellen visar att de outnyttjade underskotten från föregående år har stor betydelse för den justerade inkomsten som SGI baseras på. Dessa underskott uppgick 2018 till drygt 45 miljarder kronor. De övriga skattemässiga justeringarna står för drygt minus 2 miljarder kronor. Detta medför att den deklarerade inkomsten av näringsverk- samhet justeras i genomsnitt med cirka 60 000 kronor per företagare inför beräkningen av SGI.

Tabell 2.8 Skattemässiga dispositioner och outnyttjat underskott från föregående år vid beräkningen av SGI, mnkr

 

 

Deklaration/

2016

 

2017

 

2018

 

 

 

justering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Outnyttjat underskott från föregående år (R24)

−/+

42 423

43 974

45 510

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uttag från skogs-, skogsskade-

 

 

 

 

 

 

 

 

eller upphovsmannakonto (R27)

 

+/−

−1 453

 

−1 554

 

−1 647

 

Inbetalning till skogs-, skogsskade-

 

 

 

 

 

 

 

eller upphovsmannakonto (R28)

−/+

1 393

1 432

1 750

 

 

 

 

 

 

 

 

Återföring av periodiseringsfond (R32)

 

+/−

−4 344

 

−4 261

 

−4 417

 

Avsättning till periodiseringsfond (R34)

−/+

4 480

4 777

4 716

 

Ökning av expansionsfond (R36)

 

−/+

1 459

 

1 739

 

1 883

 

Minskning av expansionsfond (R37)

+/−

−1 258

 

−1 092

 

−1 135

 

 

 

 

 

 

 

 

Medgivna avdrag för egenavgifter och särskild

 

 

 

 

 

 

 

 

löneskatt föregående beskattningsår (R40)

 

+/−

−10 810

 

−11 005

 

−11 272

 

Påförda egenavgifter och särskild löneskatt

 

 

 

 

 

 

 

enligt slutskattebesked (R41)

−/+

8 330

8 572

8 766

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjukpenning hänförlig till näringsverksamheten (R44)

 

+/−

−811

 

−796

 

−781

 

Summa, mnkr

 

39 408

41 786

43 373

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt per företag, kronor

 

 

53 501

 

56 866

 

59 196

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: FRIDA.

Anm: Motsvarande fält på NE-deklarationsblankett inom parentes.

91

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Alternativa inkomstunderlag

I detta avsnitt redogörs för en översikt av inkomstunderlag utifrån olika alternativa beräkningssätt.52 I det första alternativet analyseras inkomsten för 2018, medan i det andra alternativet tas det maximala inkomstvärdet mellan åren 2017 och 2018. I det tredje alternativet anpassas inkomsten till en trend över de senaste tre åren. Om en uppåtgående eller nedåtgående trend observeras blir inkomsten lika med inkomsten för 2018. När det inte finns någon trend görs en genomsnittsberäkning över dessa tre år. Detta alternativ återspeglar närmast Försäkringskassans sätt att justera inkomst av näringsverk- samhet för beräkningen av SGI. I det fjärde alternativet beräknas in- komsten som ett genomsnitt över de senaste fyra åren.53 Det femte alternativet använder genomsnittet av de två högsta av de tre senaste taxeringsårens inkomster som slutligen följs av genomsnittet av de tre högsta av de fem senaste taxeringsårens inkomster.54

När data från olika år sätts ihop för att räkna genomsnitts- eller maximala värden har vi lagt som villkor att företagen ska finnas kvar som enskild näringsidkare 2018. Företag som finns med tidigare år, men lagts ner eller ombildas 2018 finns inte med i underlaget. De data

viarbetar med innehåller således de cirka 733 000 enskilda närings- idkare från 2018 som har beskrivits ovan.

Tabell 2.9 visar den justerade inkomsten som inte tar hänsyn till vissa skatterättsliga dispositioner och outnyttjade underskott från föregående år vid beräkningen av SGI för de olika alternativen, för alla de 733 000 näringsidkarna. Panel A visar den justerade inkomsten av näringsverksamhet medan Panel B visar den justerade inkomsten av näringsverksamhet tillsammans med inkomst från anställning. Den totala inkomsten som visas i Panel B, det vill säga inklusive inkomst av tjänst, är i genomsnitt fyra till fem gånger högre jämfört med in- komsten av enbart näringsverksamhet i Panel A. Tabellen visar att alternativet med det maximala inkomstvärdet mellan åren 2017 och 2018 genererar den högsta genomsnittliga inkomsten.

52Såväl inkomster från näringsverksamhet som från anställning är uppräknade till 2018 års pris- nivå med respektive års prisbasbelopp. Vi har inte undersökt möjligheten att räkna om inkoms- terna med löneutvecklingen.

53Vi har även undersökt genomsnitt över fem år och skillnaderna är inte nämnvärda.

54Då företagare har mer ojämna inkomster mellan åren jämfört med anställda och även kan periodisera inkomster eller göra investeringar under enskilda år är det viktigt att beakta alter- nativ som involverar inkomster över en följd av år.

92

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Utöver medelvärdet visas i tabellen även en fördelning av inkomst- variablerna. Panel A visar en relativ stor skillnad mellan medelvärde och median, vilket medför en positiv skevhet (fler personer med inkomster över medianen än under). Inkluderandet av inkomst av anställning minskar emellertid denna skevhet avsevärt, vilket innebär att spridningen av total inkomst är mindre än spridningen i inkomst av näringsverksamhet.

Tabell 2.9 Justerad inkomst av näringsverksamhet enligt dagens regelverk, alla enskilda näringsidkare

 

 

Genomsnitt

 

25:e percentil

 

50:e percentil

 

75:e percentil

 

 

 

 

 

 

 

A Justerad inkomst

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst 2018

 

48 383

 

−5 625

 

0

 

50 854

 

Högst inkomst 2017–2018

76 274

 

0

 

4 500

90 998

 

Trendanpassad

 

50 092

 

−4 758

 

146

 

56 667

 

Genomsnitt 2015–2018

50 023

 

−3 761

2 477

60 828

 

Genomsnitt av två högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2016–2018

 

68 047

 

−328

 

6 338

 

82 907

 

 

 

 

 

Genomsnitt av tre högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2014–2018

73 690

 

0

 

12 186

93 896

 

B Justerad inkomst plus inkomst av anställning

 

 

 

 

 

 

Inkomst 2018

 

256 500

 

24 483

 

228 951

 

404 840

 

Högst inkomst 2017–2018

295 907

 

61 518

 

275 726

435 371

 

Trendanpassad

 

258 067

 

34 041

 

231 644

 

402 113

 

Genomsnitt 2015–2018

256 270

 

52 554

 

231 996

388 961

 

Genomsnitt av två högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2016–2018

 

284 489

 

64 415

 

264 863

 

421 390

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt av tre högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2014–2018

292 593

 

85 620

 

274 388

421 616

 

Källa: FRIDA.

Tabell 2.10 visar genomsnittet och fördelningen av det beskattnings- bara resultatet från näringsverksamheten (med och utan inkomst av anställning) för de olika alternativen. Jag har tidigare observerat att de justeringar som görs för beräkningen av SGI uppgår till omfat- tande belopp totalt sett. Skillnaden mellan det justerade beloppet och inkomst av näringsverksamhet uppgår i genomsnitt till ungefär 60 000 kronor per företag, vilket återspeglas i olikheterna mellan in- komstvärdena för inkomstunderlagen i tabell 2.9 och 2.10.

93

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhetSOU 2021:98

Tabell 2.10 Inkomst av näringsverksamhet (resultat),

alla enskilda näringsidkare

 

 

Genomsnitt

 

25:e percentil

 

50:e percentil

 

75:e percentil

 

 

 

 

 

 

 

A Inkomst av näringsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst 2018

 

−10 812

 

−25 896

 

0

 

42 568

 

Högst inkomst 2017–2018

11 040

 

−14 667

0

71 224

 

 

 

 

 

 

 

 

Trendanpassad

 

−11 071

 

−26 985

 

0

 

46 714

 

Genomsnitt 2015–2018

−5 288

 

−24 510

0

55 950

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt av två högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2016–2018

 

8 134

 

−16 768

 

0

 

68 336

 

Genomsnitt av tre högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2014–2018

18 724

 

−12 636

1 000

78 971

 

B Inkomst av näringsverksamhet plus inkomst av anställning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst 2018

 

197 304

 

6 000

 

200 135

 

383 834

 

Högst inkomst 2017–2018

230 932

29 649

 

240 845

409 855

 

 

 

 

 

 

 

 

Trendanpassad

 

197 481

 

11 779

 

202 300

 

380 700

 

Genomsnitt 2015–2018

200 960

28 273

 

206 250

369 188

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt av två högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2016–2018

 

224 483

 

34 373

 

233 068

 

397 551

 

Genomsnitt av tre högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2014–2018

236 897

54 440

 

243 965

397 411

 

Källa: FRIDA.

De skattemässiga justeringarna av det bokförda resultat som görs för att fastställa det beskattningsbara resultatet har till syfte att jämna ut inkomster från näringsverksamheten över tid. Det innebär att de justeringar av inkomsten vid fastställandet av SGI som Försäkrings- kassan gör rimligtvis bör leda till en större variation av SGI mellan olika år. För att undersöka om detta är fallet har jag även tittat på variationen av de olika inkomsterna mellan åren 2016–2018. För att göra detta beräknas standardavvikelse, logaritmernas standardavvikelse och variationskoefficient. Beräkningarna bekräftar att den justerade inkomsten av näringsverksamhet som används för beräkningen av SGI uppvisar en något större variation mellan olika år jämfört med det skattemässiga resultatet. Den större variationen finns kvar även då näringsidkarens inkomst av anställning inkluderas.

94

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

För de olika inkomstdefinitioner som används ovan har jag genom- gående analyserat företagen uppdelat efter de olika bakgrundsfaktorer som beskrevs i avsnitt 2.9.3. Eftersom detta ger en omfattande infor- mationsmängd redovisar jag endast ett antal exempel i tabell 2.11 för den justerade inkomsten av näringsverksamhet anpassad till trenden för de senaste tre år för vilka vi har tillgängliga data (det tredje alterna- tivet ovan). Mönstret är emellertid likadant även för övriga alternativ.

Inkomster från nystartade företag, definierade som företag som finns med i databasen 2018 men inte de tre föregående åren 2015– 2017, är i genomsnitt 20 procent lägre jämfört med inkomsterna från etablerade företag. Denna relation gäller även för övriga inkomst- alternativ, med eller utan beaktande av inkomst av anställning. Kvin- nor som driver enskild näringsverksamhet, äldre individer, inrikes födda, soloföretag och företag i glesa regioner har igenomsnitt lägre inkomst från sin näringsverksamhet. Utrikes födda driver i stor ut- sträckning aktiv näringsverksamhet och ofta inom tjänstebranscher i täta regioner. Bilden över branscher är blandad där variationer mel- lan branscher exempelvis kan bero på räntefördelning och fond- avsättningar. Kapitalintensiva branscher har större möjligheter att räntefördela än företag i tjänstebranscher utan tillgångar.

Inkomsterna är på det hela taget skeva till höger, dvs. de låga in- komsterna dominerar fördelningen.

95

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Tabell 2.11 Justerad inkomst av näringsverksamhet enligt dagens regelverk, trendanpassad, alla enskilda näringsidkare

 

Antal

Genomsnitt

Median

Totalt

732 709

50 092

146

Nystartade företag

 

 

 

Nej

682 788

50 755

313

Ja

49 921

41 020

0

Kön

 

 

 

Män

445 779

56 605

550

Kvinnor

286 930

39 972

0

Ålder

 

 

 

–34

93 357

56 177

3 209

35–49

192 923

62 149

1 208

50–64

241 057

57 502

142

65–

205 372

27 301

0

Utbildningsnivå

 

 

 

Förgymnasial

103 769

53 804

1 292

Gymnasial

319 097

57 245

764

Eftergymnasial

299 188

40 952

0

Okänd

10 655

56 323

1 637

Födelseland

 

 

 

Inrikes födda

646 749

45 154

0

Utrikes födda

85 960

87 243

20 950

Företagsstorlek, antal anställda

 

 

 

0

707 498

44 042

0

1–4

23 760

210 925

178 996

5–9

1 229

348 213

280 074

10–

222

465 994

378 969

Bransch

 

 

 

Jordbruk, skogsbruk och fiske

219 781

20 929

−1 550

Tillverkning, utvinning och försörjning av el och vatten

33 814

42 545

0

Byggverksamhet

51 006

118 746

42 015

Handel

49 451

40 004

0

Transport och magasinering

16 006

119 586

49 360

Hotell- och restaurangverksamhet

11 264

103 370

29 647

Informations- och kommunikationsverksamhet

26 547

60 334

667

Finans- och försäkringsverksamhet

3 418

20 705

0

Fastighetsverksamhet

18 236

69 308

933

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik

75 256

70 825

5 792

Uthyrning, fastighetsservice

20 732

78 665

14 716

Offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg

73 369

38 114

0

Kultur, nöje och fritid

43 066

44 158

5 285

Annan serviceverksamhet

41 698

83 977

32 149

Övriga och okänd

49 065

29 626

0

Region

 

 

 

Mycket glesa landsbygdskommuner

13 373

17 718

−2 291

Glesa landsbygdskommuner

60 454

38 818

0

Tätortsnära landsbygdskommuner

89 387

52 596

2 025

Glesa blandade kommuner

52 944

38 648

0

Täta blandade kommuner

232 867

54 813

2 517

Storstadskommuner

159 442

79 466

9 211

Okänd

124 242

15 591

0

Källa: FRIDA.

96

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Alternativa inkomstunderlag – avgränsad företagspopulation

I föregående avsnitt visades en inkomstredogörelse med utgångs- punkt från olika beräkningsalternativ. Statistiken redovisades för alla 733 000 enskilda näringsidkare som ingår i dataunderlaget. I syfte att bättre beskriva effekterna för de näringsidkare som har företagandet som huvudsysselsättning avgränsas dataunderlaget i detta avsnitt till företag som bedriver aktiv näringsverksamhet (överskott eller under- skott) samt med en omsättning som överstiger 100 000 kronor. Detta dataunderlag innehåller cirka 226 000 näringsidkare.

Tabell 2.12 visar inkomst av näringsverksamhet för de fem alter- nativ som definierades ovan. De genomsnittliga inkomsterna är be- tydligt högre jämfört med inkomsterna för hela populationen och ligger närmare en normalfördelning.

Tabell 2.12 Företag med inkomst av aktiv näringsverksamhet och omsättning som överstiger 100 tkr

 

 

Genomsnitt

 

25:e percentil

 

50:e percentil

 

75:e percentil

 

 

 

 

 

 

 

A Justerad inkomst av näringsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst 2018

 

154 465

 

31 432

 

112 216

 

245 977

 

Högst inkomst 2017–2018

201 345

 

57 987

 

149 610

294 032

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trendanpassad

 

152 473

 

31 411

 

111 191

 

242 008

 

Genomsnitt 2015–2018

142 888

 

29 610

 

106 006

227 699

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt av två högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2016–2018

 

180 231

 

49 117

 

134 566

 

270 579

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt av tre högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2014–2018

181 855

 

52 436

 

138 387

270 287

 

B Inkomst av näringsverksamhet (resultat)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst 2018

 

91 485

 

17 190

 

110 165

 

252 006

 

Högst inkomst 2017–2018

123 971

 

34 900

 

136 704

285 465

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trendanpassad

 

87 779

 

17 602

 

108 713

 

247 770

 

Genomsnitt 2015–2018

82 299

 

16 303

 

104 281

234 354

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt av två högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2016–2018

 

110 916

 

28 992

 

125 537

 

268 021

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt av tre högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2014–2018

117 703

 

30 395

 

128 280

266 498

 

Källa: FRIDA.

Jag har genomfört samma avgränsning som ovan även för företag med en omsättning som överstiger 250 000 kronor (redovisas inte här). Dataunderlaget begränsas till cirka 156 000 företag och de genom- snittliga inkomsterna blir omkring 50 000 kronor högre.

97

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

2.9.6Underskott av näringsverksamhet

Ungefär 40 procent av företagen som bedrivs som enskild närings- verksamhet redovisar ett underskott ett enskilt år. Underskott sparas och ska dras av mot framtida överskott i näringsverksamheten. Det finns ingen gräns för hur länge ett skattemässigt underskott får rullas vidare till kommande år.

Tabell 2.13 visar antalet enskilda näringsidkare med inkomst av näringsverksamhet, uppdelad på överskott och underskott 2018, samt uppdelat på företag med outnyttjat underskott från föregående år. Tabellen visar fördelningen av underskotten efter inkomst av näringsverksamhet i företaget. Av de cirka 310 000 enskilda närings- idkare som redovisade ett överskott av näringsverksamhet finns knappt 20 000 näringsidkare, eller cirka 6 procent, som har ett out- nyttjat underskott från föregående år. Denna andel är som högst bland företagen i de lägsta inkomstintervallen. Det finns emellertid en betydligt högre andel, drygt 80 procent av enskilda näringsidkare med underskott av näringsverksamhet, som samtidigt har ett outnytt- jat underskott från föregående år. Förutom de lägsta två inkomst- intervallen, följer antalet enskilda näringsidkare med underskott av näringsverksamhet och outnyttjat underskott från föregående år väl.

Tabell 2.13 Inkomst av näringsverksamhet (resultat) och outnyttjade underskott från föregående år, antal

Inkomstintervall, tkr

Outnyttjat under-

Överskott (R47)

Outnyttjat under-

Underskott (R48)

 

skott (R24)

 

skott (R24)

 

0–10

7 839

64 948

35 547

63 237

10–50

6 667

70 878

61 211

80 473

50–100

2 638

43 737

37 577

42 414

100–150

1 101

28 948

22 731

24 366

150–200

564

22 359

15 462

16 192

 

 

 

 

 

200–250

328

18 973

11 128

11 525

250–300

184

15 563

8 457

8 716

300–400

205

22 562

11 779

12 080

400–500

78

14 349

7 487

7 643

500–

61

7 663

22 344

22 642

Totalt

19 665

309 980

233 723

289 288

Källa: FRIDA.

Tabell 2.14 visar motsvarande belopp i miljoner kronor för de olika inkomstintervallen. Outnyttjade underskott från föregående år ut- gör knappt två procent bland enskilda näringsidkare som har över-

98

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

skott av näringsverksamhet och det är koncentrerat bland de lägsta inkomstintervallen. För enskilda näringsidkare med underskott av näringsverksamhet uppgår outnyttjade underskott från föregående år till cirka 90 procent för de flesta inkomstintervall.55

Tabell 2.14 Inkomst av näringsverksamhet (resultat) och outnyttjade underskott från föregående år, belopp i miljoner kronor

Inkomstintervall, tkr

Outnyttjat under-

Överskott (R47)

 

Outnyttjat under-

Underskott (R48)

 

skott (R24)

 

 

skott (R24)

 

0–10

191

208

303

248

10–50

199

1 886

 

1 716

2 120

50–100

116

3 215

2 529

3 063

100–150

68

3 563

 

2 560

2 999

150–200

31

3 900

2 440

2 805

 

 

 

 

 

200–250

26

4 245

 

2 267

2 580

250–300

16

4 265

2 118

2 386

300–400

14

7 789

 

3 752

4 183

400–500

6

6 404

3 074

3 410

500–

19

5 523

 

23 040

25 127

Totalt

687

40 997

43 801

48 919

Källa: FRIDA.

I tabell 2.15 nedan visas underskott av näringsverksamhet uppdelat på bransch för den totala populationen samt bland företag i den av- gränsade populationen som har inkomst av aktiv näringsverksamhet och omsättning som överstiger 100 000 kronor 2018. Vi väljer att endast redovisa underskott av näringsverksamhet då det råder en hög korrelation mellan dessa underskott och outnyttjat underskott från föregående år (se föregående tabell). Jag konstaterar att underskotten för den avgränsade gruppen företagare minskar med drygt 30 procent jämfört med hela populationen näringsidkare. Medan antalet företag inom Jordbruk, skogsbruk och fiske står för cirka 45 procent av före- tagen, står underskotten inom denna bransch för cirka 55 procent av de totala underskotten i populationen. Cirka 12 procent av företagen i den avgränsade populationen återfinns inom Handel och 6 procent inom Byggverksamhet, medan Fastighetsverksamhet står för drygt åtta procent av underskotten.

55Det finns även 14 877 enskilda näringsidkare som har outnyttjade underskott från föregå- ende år som uppgår till 1,02 miljarder kronor bland de 133 441 med noll inkomst av närings- verksamhet.

99

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhetSOU 2021:98

Tabell 2.15 Underskott av näringsverksamhet, andelar efter bransch

 

 

Alla företag

Aktiv & omsättning>100 tkr

 

Antal

Underskott (R48)

Antal

Underskott (R48)

Totalt (antal och mnkr)

289 288

48 919

41 859

15 412

 

 

 

 

 

Bransch

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jordbruk, skogsbruk och fiske

44,8 %

57,2 %

44,9 %

53,2 %

Tillverkning, utvinning och

 

 

 

 

försörjning av el och vatten

4,5 %

3,2 %

4,1 %

3,0 %

Byggverksamhet

4,1 %

3,2 %

6,0 %

4,0 %

Handel

6,8 %

6,0 %

11,5 %

8,2 %

Transport och magasinering

1,2 %

1,2 %

1,9 %

1,4 %

Hotell- och restaurangverksamhet

1,0 %

1,1 %

2,6 %

1,9 %

Informations- och

 

 

 

 

kommunikationsverksamhet

3,0 %

1,3 %

1,3 %

0,8 %

Finans- och försäkringsverksamhet

0,4 %

0,4 %

0,2 %

0,3 %

Fastighetsverksamhet

2,5 %

5,2 %

5,0 %

8,2 %

Verksamhet inom juridik,

 

 

 

 

ekonomi, vetenskap, teknik

7,5 %

4,5 %

4,5 %

4,6 %

Uthyrning, fastighetsservice

1,8 %

1,3 %

1,9 %

1,4 %

Offentlig förvaltning, utbildning,

 

 

 

 

vård och omsorg

8,0 %

4,4 %

4,6 %

3,1 %

Kultur, nöje och fritid

5,1 %

4,6 %

4,9 %

5,5 %

Annan serviceverksamhet

3,3 %

1,5 %

3,4 %

1,3 %

Övriga och okänd

6,0 %

4,9 %

3,1 %

3,0 %

 

 

 

 

 

Källa: FRIDA.

Jag har även tittat på företagens underskott av näringsverksamhet över en period på tre år i rad, dvs. bland företag som haft underskott samtliga år under perioden 2016–2018. Antalet företag med under- skott minskar med cirka 30 procent jämfört med antalet som redo- visas i tabell 2.15 för enbart 2018. Däremot minskar genomsnittet av underskotten över treårsperioden endast med 15 procent. Detta innebär att de stora underskotten finns i företag som har ackumu- lerade underskott under flera år. Den branschvisa fördelningen av antalet företag och genomsnittet av underskott över tre år är i mångt och mycket likt fördelningen av underskott från enbart 2018.

100

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

2.9.7Jämförelse mellan inkomster och fastställd SGI av annat förvärvsarbete

Fastställd SGI av annat förvärvsarbete 2018

FRIDA-databasen innehåller information om fastställd sig för före- tagaren. Det framgår dock inte vilket år SGI har fastställs eller av vilken anledning. De värden för SGI som anges är ”otakade”, dvs. utan någon övre gräns i relation till prisbasbeloppet. SGI fastställs såväl utifrån förväntad inkomst av näringsverksamhet som utifrån inkomst av anställning. I datamaterialet kan det emellertid inte göras skillnad mellan SGI som härrör företagande från SGI från anställ- ning.56 Det går dock att observera förändringar av SGI mellan olika år. Jag exemplifierar detta för 2018 med enskilda näringsidkare för vilka SGI har förändrats jämfört med SGI föregående år, dvs. SGI har fastställts 2018.

År 2018 fanns de 120 725 enskilda näringsidkare, eller cirka 17 pro- cent av företagarna, med en SGI som översteg golvet på 24 procent av prisbasbeloppet för 2018 och för vilka SGI hade förändrats jäm- fört med föregående år.57

Utöver dessa finns det ytterligare 18 797 näringsidkare som fick en SGI fastställd till noll kronor 2018 (nollplacering).58 Dessa exklu- deras dock från analysen då golv används vid jämförelserna. Det är emellertid viktigt att veta varför dessa företagare har fått en nollpla- cering. Bland anställda berör nollplaceringen ofta individer med svag anknytning till arbetsmarknaden och personer som ansöker om för- äldrapenning.59 Över 90 procent av företagarna med SGI lika med noll är nystartade företag 2018. Bilden ser likadant ut även för 2017. Åren 2016 och 2015 finns det emellertid dubbelt så många företagare med SGI lika med noll och cirka 50 procent av dessa är nystartade företag respektive år. En möjlig förklaring till dessa observerade skill- nader mellan åren kan vara perioden för uppbyggnadsskedet som 2018 förlängdes från 24 till 36 månader.

56Här ska även beaktas att om den försäkrade har inkomst från både anställning och närings- verksamhet, ska i första hand inkomsten av näringsverksamhet bortses från när den totala inkomsten når taket. Det kan innebära att SGI endast består av inkomst av anställning trots att individen även har inkomster från enskild näringsverksamhet.

57För att ha rätt till sjukpenning krävs att den sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet.

58Endast nio individer hade en SGI som låg mellan noll och golvet.

59Inspektionen för socialförsäkringen (2016), ”Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) – För- säkringskassans handläggning och beslut om SGI noll”, Rapport 2016:10.

101

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Deskriptiv analys

Baserad på dataunderlaget har jag genomfört en historisk överblick av företagare med fastställd SGI 2018 som fanns med och hade en (historisk) inkomst av näringsverksamhet 2016 – ett urval på cirka 78 000 enskilda näringsidkare.60 De drygt 40 000 resterande företag med fastställd SGI 2018 som inte finns 2016 är huvudsakligen ny- startade företag 2017 eller 2018 (fastställd SGI handlar sannolikt om fastställandet av en jämförelseinkomst). Cirka 80 procent av urvalet på 78 000 enskilda näringsidkare 2016 har en inkomst av aktiv närings- verksamhet. Cirka 3 500 individer har en justerad inkomst av närings- verksamhet, inklusive inkomst av anställning 2016 som understiger golvet på 24 procent av prisbasbeloppet, cirka 26 000 individer har inkomst av näringsverksamhet som överstiger taket på 8 prisbas- belopp och resterande individer har inkomst av näringsverksamhet inom intervallet 0,24 till 8 prisbasbelopp. Detta betyder att knappt fem procent av företagarna 2016 som fick en fastställd SGI 2018 hade en negativ justerad inkomst av näringsverksamhet 2016.

I tabell 2.16 visas antalet och andelen enskilda näringsidkare med fastställd SGI 2018 som hade en inkomst av näringsverksamhet 2016 uppdelade på ett antal bakgrundsfaktorer. Drygt tio procent av ur- valet är nystartade företag och företag med stark skuldbelastning. Fördelningen mellan män och kvinnor är relativt jämn. Endast tre procent av företagarna är äldre än 65 år och sju procent har en för- gymnasial utbildning. Gruppen domineras av soloföretagare. Cirka 24 procent av urvalet utgörs av jord- och skogsbrukare. Cirka 14 pro- cent återfinns inom offentliga tjänster. Majoriteten av företagarna driver sin verksamhet i storstäder och täta blandade kommuner.

Tabellens andra kolumn visar en fördelning av företagens totala inkomster 2016, dvs. justerad inkomst av näringsverksamhet inklu- sive inkomst från anställning. Denna fördelning följer i mångt och mycket fördelningen av antalet företagare i kolumn ett.

60Jag väljer inkomstuppgifter för beskattningsåret 2016 (taxeringsåret 2017) som ett represen- tativt år bland de tre senaste taxeringsåren som kan ligga till grund för trend- eller genom- snittsberäkningar vid fastställandet av SGI 2018 (I FRIDA databasen har data också viss efter- släpning och är tillgängliga först två år bakåt i tiden, t-2, för varje enskilt år t). Volatiliteten hos inkomster mellan åren för enskilda näringsidkare är samtidigt relativt hög. Jag har därför genomfört en trendanpassad beräkning av de historiska inkomsterna för åren 2015–2017. Be- räkningarna ger liknande kvalitativa slutsatser som för 2016, även om de trendanpassade histo- riska inkomsterna är något högre till följd av en god utveckling av inkomsterna 2017.

102

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Den tredje kolumnen visar justerad inkomst av näringsverksamhet som andel av den totala inkomsten. För hela urvalet är denna andel 24 procent, vilket innebär att inkomster från företaget i genomsnitt utgör en fjärdedel av den totala inkomsten för företagaren. Dessa an- delar varierar dock för de olika bakgrundsfaktorerna. Kombinatörer och nystartade företag har lägre andel än genomsnittet, medan före- tagare äldre än 65 år är få i antal uppgår deras andel till 40 procent. Andelen av total inkomst som utgörs av inkomst från företaget är vidare högre bland utrikes födda företagare än bland inrikes födda. För företag med anställda härrör merparten av företagarens totala inkomst från verksamheten. Det finns även vissa branschvisa skill- nader, där jord- och skogsbrukare har bland de längsta andelarna av total inkomst som härrör från företaget.

Tabell 2.16 Enskilda näringsidkare med fastställd SGI 2018 som hade en inkomst av näringsverksamhet 2016

 

Antal/andel

Total inkomst

Inkomst av näring som

 

 

2016, mnkr

andel av total inkomst

Totalt

77 775

20 082

24 %

Med inkomst från anställning

80 %

17 340

13 %

Nystartade företag 2016

12 %

1 905

19 %

Stark skuldbelastning 2016

12 %

2 458

28 %

Kön

 

 

 

Män

54 %

11 687

25 %

Kvinnor

46 %

8 395

22 %

Ålder

 

 

 

–34

18 %

3 302

25 %

35–49

49 %

10 126

22 %

50–64

30 %

6 171

25 %

65–

3 %

484

40 %

 

 

 

 

Utbildningsnivå

 

 

 

Förgymnasial

7 %

1 371

40 %

Gymnasial

43 %

8 609

27 %

Eftergymnasial

49 %

10 012

18 %

Okänd

1 %

90

53 %

Födelseland

 

 

 

Inrikes födda

88 %

17 926

21 %

Utrikes födda

12 %

2 156

44 %

Företagsstorlek, antal anställda

 

 

 

0

96 %

19 369

22 %

1–4

4 %

657

74 %

5–

0 %

56

82 %

 

 

 

 

Bransch

 

 

 

Jordbruk, skogsbruk och fiske

24 %

5 342

14 %

Tillverkning, utvinning och försörjning

 

 

 

av el och vatten

5 %

1 095

18 %

103

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

 

 

SOU 2021:98

 

 

 

 

 

 

 

Antal/andel

Total inkomst

Inkomst av näring som

 

 

 

2016, mnkr

andel av total inkomst

 

Byggverksamhet

8 %

1 632

45 %

 

Handel

7 %

1 348

21 %

 

Transport och magasinering

3 %

508

48 %

 

Hotell- och restaurangverksamhet

2 %

290

47 %

 

Informations- och kommunikationsverksamhet

5 %

991

20 %

 

Finans- och försäkringsverksamhet

0 %

99

9 %

 

Fastighetsverksamhet

2 %

450

16 %

 

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap,

 

 

 

 

teknik

11 %

2 207

25 %

 

Uthyrning, fastighetsservice

3 %

642

35 %

 

Offentlig förvaltning, utbildning, vård och

 

 

 

 

omsorg

14 %

2 814

16 %

 

Kultur, nöje och fritid

7 %

1 388

22 %

 

Annan serviceverksamhet

7 %

1 131

46 %

 

Övriga och okänd

2 %

144

68 %

 

Region

 

 

 

 

Mycket glesa landsbygdskommuner

2 %

315

16 %

 

Glesa landsbygdskommuner

8 %

1 503

22 %

 

Tätortsnära landsbygdskommuner

12 %

2 351

25 %

 

Glesa blandade kommuner

7 %

1 431

20 %

 

Täta blandade kommuner

33 %

6 608

26 %

 

Storstadskommuner

24 %

4 720

32 %

 

Okänd

15 %

3 154

9 %

Källa: FRIDA.

Jämförelse av historiska inkomster med SGI

Att jämföra historiska inkomster som ligger till grund för beräkningen av SGI med fastställd SGI 2018 utifrån registerbaserade mikrodata ger sannolikt en ofullständig bild. Försäkringskassan samlar in en stor mängd ytterligare uppgifter från företagen vid de olika bedömningar som görs för att fastställa SGI. Exempel på dessa är preliminära deklarationer, användning av jämförelseinkomst för nystartade före- tag under uppbyggnadsfasen av verksamheten med anställdas in- komster som utför motsvarande arbetsuppgifter, skyddad SGI vid ändrade förvärvsförhållanden och tillfälligt minskad inkomst, stark skuldbelastning m.m. En annan viktig aspekt är att försäkrade med en SGI 2018 sannolikt har haft perioder av sjukdom eller föräldra- ledighet under tidigare år, vilket innebär att företagarnas inkomst av näringsverksamhet kan vara påverkad av att delar av inkomst av närings- verksamhet kan utgöras av ersättning från Försäkringskassan. Dessa

104

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

faktorer medför att historiska inkomster kan förväntas vara lägre än fastställd SGI.

Riksrevisionen (2018) konstaterar genom en intervjuundersök- ning att historiska uppgifter inte upplevs återspegla företagens in- komster och nuvarande ekonomiska situation på ett rättvisande sätt eftersom underlagen bedöms vara gamla och daterade.61 Den taxerade inkomsten, med ibland upp till två år gamla uppgifter, kan vara miss- visande för utvecklingen i företaget. Utifrån datamaterial från bl.a. Försäkringskassan kommer studien fram till att SGI genomsnittligt är högre än historisk inkomst vid beräkningen av föräldrapenningen för enskilda näringsidkare – cirka 60 000 kronor för kvinnor respek- tive 45 000 kronor för män. Jämfört med anställda och delägare i få- mansföretag har enskilda näringsidkare störst spridning och skevhet i differensen, vilket tolkas som att det är lättast för anställda att förut- säga vilken SGI de kommer att få utifrån historisk inkomst.

Utifrån vårt datamaterial har vi jämfört de historiska inkomsterna från 2016 med fastställd SGI 2018. Det finns tre olika inkomsttak vid beräkning av olika ersättningar. I sjukpenningförsäkringen är arbets- inkomster över 8 prisbasbelopp inte sjukpenninggrundande. Vid be- räkning av den SGI som ska läggas till grund för beräkning av tillfällig föräldrapenning vid vård av barn är inkomsttaket 7,5 prisbasbelopp (detsamma gäller graviditetspenning) och för föräldrapenning gäller däremot ett inkomsttak som uppgår till 10 prisbasbelopp.62

Resultaten från den övre panelen av tabell 2.17 visar att justerad inkomst av näringsverksamhet, plus inkomst av anställning, för 2016 på företagsnivå har en differens från SGI 2018 som uppgår till cirka 4 miljarder kronor, eller en genomsnittlig differens på cirka 52 000 kro- nor.63 Denna genomsnittliga skillnad är cirka 65 000 kronor för kvin- nor respektive 41 000 kronor för män. Resultaten är därmed i linje med Riksrevisionens (2018) beräkningar.

Som det påpekades tidigare påverkas företagarnas totala arbetstid och inkomst av näringsverksamhet av perioder av sjukdom eller för- äldraledighet under ett visst år. Därför kompletteras justerad inkomst av näringsverksamhet med sjuk- och föräldrapenning för 2016, dvs. jämförelseåret för fastställd SGI 2018, som finns tillgänglig i data-

61Riksrevisionen (2018), ”Fastställande av föräldrapenning för egenföretagare”, (RiR 2018:1).

62Från och med 1 juli 2018 är den högsta sjukpenninggrundande inkomsten 8 prisbasbelopp (tidigare 7,5 prisbasbelopp). Jag antar i analysen ett SGI-tak på 8 prisbasbelopp för 2018.

63Justerad inkomst används för att komma så nära Försäkringskassans beräkningsmodell som möjligt. Differenser mellan ”otakade” inkomster och SGI ger inte nämnvärt annorlunda resultat.

105

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

basen. Eftersom det i definitionen av den justerade inkomsten bortses från sjukpenning som är hänförlig till näringsverksamheten, räknas denna tillbaka i utbetalningarna. I databasen ingår dessutom infor- mation om övriga utbetalningar av sjukpenning till enskilda närings- idkare, sannolikt från anställning, samt utbetalningar av föräldrapen- ning och tillfällig föräldrapenning. De absolut flesta företagare i vårt datamaterial som har varit föräldralediga har haft utbetalningar från tillfällig föräldrapenning. Utbetalningarna från sjukpenning, föräldra- penning och tillfällig föräldrapenning har vidare uppräknats från 80 till 100 procent för att motsvara inkomst av näringsverksamhet och tak- beloppen för SGI.64 När hänsyn tas till sjuk- och föräldrapenning för 2016 blir differensen mellan justerad inkomst av näringsverksamhet, inklusive inkomst från anställning, för 2016 och fastställd SGI 2018 cirka 1,8 miljarder kronor.

Som det nämndes ovan påverkas fastställandet av SGI även av bl.a. jämförelseinkomster och SGI-skydd, vilket medför att differen- serna förväntas bli ännu lägre.

Som en känslighetsanalys har vi utfört samma beräkningar för fast- ställd SGI 2017 där historiska inkomster baseras på referensåret 2015. En liknande bild och differenser uppstår även vid dessa beräkningar.

Jämförelse av faktiska inkomster med SGI

Eftersom vi har data gällande inkomster 2018 i FRIDA utför vi nedan även en jämförelse mellan utfallsinkomster 2018 och fastställd SGI 2018, där samma urval individer med historiska inkomster 2016 följs upp (78 000 enskilda näringsidkare), för att se hur nära faktiska inkoms- ter ligger de förväntade inkomsterna när SGI fastställdes år 2016.

Tabell 2.17 redovisar resultaten i den nedre panelen. Differenserna, såväl i nivå (3,5 miljarder kronor) som i genomsnitt (45 000 kronor), är lägre jämfört med historiska inkomster från 2016. Då individerna har ansökt om fastställande av SGI 2018 i samband med sjukdom eller föräldraledighet tar vi även här hänsyn till sjuk- och föräldra- penning från 2018. Differensen mellan justerad inkomst av närings- verksamhet, inklusive inkomst från anställning, för 2018 och fast-

64Här bör det nämnas att denna uppräkning är generaliserad och att det finns ytterligare skill- nader mellan de olika ersättningarna.

106

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

ställd SGI 2018 blir drygt 300 miljoner kronor när hänsyn tas till sjuk- och föräldrapenning.

Sammantaget blir slutsatsen att SGI återspeglar väl företagarnas faktiska inkomster vid tidpunkten när SGI fastställdes.

Tabell 2.17 Differens mellan justerad inkomst av näringsverksamhet plus inkomst av anställning och fastställd SGI 2018

 

Antal

Summa, mnkr

Genomsnitt

Median

Historisk inkomst

 

 

 

 

Inkomst 2016

77 775

20 082

258 207

298 553

SGI 2018

 

24 108

309 976

360 000

Differens inkomst

 

−4 026

−51 769

−11 567

Män

41 782

−1 698

−40 638

0

Kvinnor

35 993

−2 328

−64 690

−27 950

Sjukpenning hänförlig till verksamheten

4 922

232

47 045

18 176

Övrig sjukpenning

9 215

636

69 049

36 220

Föräldrapenning

34 528

1 342

38 875

19 519

Differens total

 

−1 816

 

 

Faktisk inkomst

 

 

 

 

Inkomst 2018

77 775

20 615

265 057

308 736

SGI 2018

 

24 108

309 976

360 000

 

 

 

 

 

Differens inkomst

 

−3 494

−44 919

−4 897

Män

41 782

−1 556

−37 245

0

Kvinnor

35 993

−1 937

−53 829

−19 686

Sjukpenning hänförlig till verksamheten

10 216

407

39 827

17 852

Övrig sjukpenning

20 168

1 130

56 045

29 243

Föräldrapenning

46 114

1 643

35 628

18 824

 

 

 

 

 

Differens total

 

−313

 

 

Källa: FRIDA.

Tabell 2.18 redovisar motsvarande skillnader mellan inkomst av näringsverksamhet (resultat) och SGI för 2018. Skillnaden för inkomst av näringsverksamhet (resultat) är 5,1 miljarder kronor respektive 3,1 miljarder kronor när utbetalningarna för sjuk- och föräldra- penningen tas med i beräkningen.

107

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhetSOU 2021:98

Tabell 2.18 Differens mellan inkomst av näringsverksamhet (resultat, R44) plus inkomst av anställning och fastställd SGI år 2018

 

Antal

Summa, mnkr

Genomsnitt

Median

Historisk inkomst

 

 

 

 

 

Inkomst 2016

77 775

19

043

244 852

279 242

SGI 2018

 

24

108

309 976

360 000

 

 

 

 

 

Differens inkomst

 

−5 065

−65 125

−19 221

Män

41 782

−2 286

−54 715

−3 490

Kvinnor

35 993

−2 779

−77 208

−38 628

Sjukpenning hänförlig till verksamheten

 

 

 

 

 

(ingår i resultatet)

 

 

 

 

 

Övrig sjukpenning

9 215

 

636

69 049

36 220

Föräldrapenning

34 528

1 342

38 875

19 519

Differens total

 

−3 086

 

 

Faktisk inkomst

 

 

 

 

 

Inkomst 2018

77 775

19 548

251 347

290 083

SGI 2018

 

24 108

309 976

360 000

 

 

 

 

 

Differens inkomst

 

−4 560

−58 629

−13 528

Män

41 782

−2 153

−51 518

0

Kvinnor

35 993

−2 407

−66 884

−28 816

Sjukpenning hänförlig till verksamheten

 

 

 

 

 

(ingår i resultatet)

 

 

 

 

 

Övrig sjukpenning

20 168

1 130

56 045

29 243

Föräldrapenning

46 114

1 643

35 628

18 824

Differens total

 

−1 787

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: FRIDA.

Utöver de observerade skillnaderna ovan och de olika bedömningar vid SGI-handläggningen för enskilda näringsidkare kan det även finnas data- och definitionsmässiga begränsningar i det material vi använder:

Utifrån tillgängliga data kan det inte avgöras om skillnaden mel- lan den totala inkomsten och SGI uppkommer till följd av fram- tida bedömningar av företagens situation baserade på inkomst av näringsverksamhet eller inkomst av anställning. Även om inkomst av näringsverksamhet kan i datamaterialet särskiljas från inkomst av anställning, kan inte underlaget för beräkningen av SGI på samma sätt separeras, dvs. om det kommer från ”SGI-A” eller ”SGI-B”.

Även om inkomst av näringsverksamhet (resultat) hämtas från Skatteverkets deklarationsblanketter, kan det vara så att inkomst från anställning och vad som ingår i den kan variera mellan olika databaser, vilket gör att skillnader kan uppstå.

108

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Vi saknar även information om antal arbetade timmar och en upp- skattad årsarbetstid i våra data för att bättre fånga grupper med tidsbegränsade anställningar m.m.

Avgränsad företagspopulation

Vi har tittat på differensen mellan inkomster och SGI för den av- gränsade gruppen av företag som har inkomst av aktiv näringsverk- samhet och omsättning som överstiger 100 000 kronor.

Det finns 24 370 enskilda näringsidkare i denna grupp med en historisk inkomst 2016 och en fastställd SGI 2018 som överstiger golvet på 24 procent av prisbasbeloppet 2018, och för vilka SGI har förändrats jämfört med SGI föregående år.

Tabell 2.19 visar att även om skillnaden i genomsnitt mellan in- komster och SGI blir mindre än urvalet i föregående avsnitt där alla företag ingår.

Tabell 2.19 Differens mellan justerad inkomst av näringsverksamhet plus inkomst av anställning och fastställd SGI 2018, företag med inkomst av aktiv näringsverksamhet

och omsättning som överstiger 100 tkr

 

Antal

Summa, mnkr

Genomsnitt

Median

Historisk inkomst

 

 

 

 

Inkomst 2016

24 370

5 767

236 644

253 617

SGI 2018

 

6 840

280 670

315 800

Differens inkomst

 

−1 073

−44 025

−17 715

Män

14 995

−604

−40 263

−10 948

Kvinnor

9 375

−469

−50 042

−25 543

Sjukpenning hänförlig till verksamheten

3 242

118

36 461

15 533

Övrig sjukpenning

1 436

89

61 773

30 888

Föräldrapenning

9 001

316

35 074

17 724

Differens total

 

−550

 

 

Faktisk inkomst

 

 

 

 

Inkomst 2018

24 370

5 870

240 861

261 054

SGI 2018

 

6 840

280 670

315 800

 

 

 

 

 

Differens inkomst

 

−970

−39 809

−11 320

Män

14 995

−592

−39 457

−5 845

Kvinnor

9 375

−378

−40 371

−18 549

Sjukpenning hänförlig till verksamheten

7 942

276

34 792

17 273

Övrig sjukpenning

2 772

135

48 771

23 979

Föräldrapenning

12 932

428

33 120

18 104

 

 

 

 

 

Differens total

 

−130

 

 

Källa: FRIDA.

109

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Nystartade företag 2016

Jag har även tittat på differensen mellan inkomster och SGI för den avgränsade gruppen av nystartade företag 2016. Dessa företag är under uppbyggnadsskede 2018 samtidigt som jag har information om deras inkomster och ersättningar från 2016. Det finns 7 651 enskilda närings- idkare i denna grupp med historisk inkomst 2016 och med fastställd SGI 2018. Tabell 2.20 visar att de genomsnittliga skillnaderna mellan inkomster och SGI är större för nystartade jämfört med ovan analy- serade grupper av företag. Det kan tolkas som att övergångsreglerna för nystartade företag är relativt gynnsamma.

Tabell 2.20 Differens mellan justerad inkomst av näringsverksamhet plus inkomst av anställning och fastställd SGI 2018, nystartade företag 2016

 

Antal

Summa, mnkr

Genomsnitt

Median

Historisk inkomst

 

 

 

 

Inkomst 2016

7 651

1 900

248 312

289 688

SGI 2018

 

2 425

316 940

360 300

Differens inkomst

 

−525

−68 629

−22 600

Män

3 802

−197

−51 837

0

Kvinnor

3 849

−328

−85 215

−50 769

Sjukpenning hänförlig till verksamheten

191

9

46 796

24 460

Övrig sjukpenning

988

57

57 356

28 240

Föräldrapenning

3 816

158

41 357

21 547

Differens total

 

−302

 

 

Faktisk inkomst

 

 

 

 

Inkomst 2018

7 651

1 994

260 586

300 779

SGI 2018

 

2 425

316 940

360 300

 

 

 

 

 

Differens inkomst

 

−431

−56 354

−13 233

Män

3 802

−159

−41 757

0

Kvinnor

3 849

−272

−70 772

−33 328

Sjukpenning hänförlig till verksamheten

708

29

41 080

17 415

Övrig sjukpenning

1 727

90

52 283

29 025

Föräldrapenning

5 499

230

41 910

22 823

 

 

 

 

 

Differens total

 

−81

 

 

Källa: FRIDA.

110

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

2.9.8Sammanfattande slutsatser

I detta avsnitt har jag tittat på enskilda näringsidkare utifrån en registerbaserad mikrodatabas över tid.

Resultaten visar att gruppen enskilda näringsidkare i hög grad har inkomst av anställning utöver sin inkomst av näringsverksamhet. Cirka 10 procent av de enskilda näringsidkare som analyseras är ny- startade företag. Omkring 10 procent är företag med stark skuld- belastning. Gruppen företagare har i huvudsak en gymnasial utbild- ning och domineras av inrikes födda. Ungefär 97 procent av företagen saknar anställda.

Även om företagens överskott ökar över tid så ökar underskotten i större utsträckning, vilket ger en minskande nettoinkomst över tid. De skatterättsliga dispositionerna och särskilt de outnyttjade under- skott från föregående år som bortses vid beräkningen av faststäl- landet av SGI är relativt betydande.

Det finns en relativt liten andel enskilda näringsidkare med över- skott av näringsverksamhet som har outnyttjade underskott från föregående år. Det gäller även beloppen. Underskott av näringsverk- samhet är däremot högt korrelerad med outnyttjat underskott från föregående år, dvs. det är i hög utsträckning samma företag som har återkommande underskott. En justering av inkomst av näringsverk- samhet med outnyttjat underskott från föregående år (R47+R44, blankett NE) bör inte i någon större utsträckning påverka överskott av näringsverksamhet, samtidigt som den neutraliserar underskott av näringsverksamhet.

Jag har presenterat och tittat på fördelningen av inkomster för ett antal alternativ för såväl hela gruppen företagare som för under- gruppen med aktiva inkomster från näringsverksamhet och med en minimigräns på omsättningen. De alternativ som täcker genomsnitt av högsta inkomster över ett antal år är att föredra med tanke på enskilda näringsidkares ojämna inkomster och investeringsplaner.

Jag observerar att historisk justerad inkomst av näringsverksam- het inklusive inkomst från anställning för 2016 i genomsnitt är om- kring 50 000 kronor, eller totalt 4 miljarder kronor, lägre än fast- ställd SGI 2018 per företagare (denna skillnad är något större när jag tittar på inkomst av näringsverksamhet). Det gäller för både män och kvinnor och resultaten är överensstämmande vid analys av fastställd SGI för 2017. När hänsyn tas till företagarnas historik av sjukdom

111

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

och föräldraledighet 2016 så halveras denna skillnad och uppgår till cirka 2 miljarder kronor. Ett antal övriga bedömningar såsom jäm- förelseinkomst, skydd av SGI m.fl. görs vid fastställandet av SGI, men är inte möjliga att genomföra med uppgifterna i databasen.

En jämförelse av faktiska inkomster och ersättningar 2018 med fastställd SGI 2018 visar på en skillnad på cirka 300 miljoner kronor, vilket medför att prognostiserad SGI och utfallsinkomster ligger relativt nära varandra.

Jag har särskilt analyserat nystartade företag. Analysen visar att många företag som startade 2012 upphör efter några år. Om före- tagen har en bra utveckling omvandlas dessa samtidigt i betydande del till aktiebolag (fåmansföretag). Bland de som fortsätter driva sitt företag som enskild näringsidkare är inkomst av näringsverksamhet i genomsnitt låg och utvecklas svagt under observationsperioden 2012 till 2018. Många av företagarna är dock kombinatörer och deras totala inkomst skiljer sig inte nämnvärt från de etablerade företagen. Omsättningen är också hög och ökande över tid, samtidigt som före- tagen även verkar ha höga kostnader. Analysen visar att cirka en sjundedel av alla nystartade företag fick SGI fastställd 2018. De fick i genomsnitt högre SGI än de övriga företagen trots att de har lik- nande totala inkomster, vilket kan förklaras av relativt höga jäm- förelseinkomster bland nystartade företag.

2.10Data och beskrivande analys för delägare i handels- och kommanditbolag

2.10.1Data och beskrivande statistik

I föregående kapitel lades fokus på förhållandena för enskilda närings- idkare. Eftersom skattereglerna för fysiska personer som är delägare i handels- och kommanditbolag i hög grad är harmoniserade med reglerna för enskilda näringsidkare redovisas här en kortfattad analys även för delägare i handels- och kommanditbolag.

Analysen baseras på samma databas som för enskilda närings- idkare, FRIDA-databasen (FöretagsRegister och IndividDAtabas). I analysen används information för fysiska personer som är delägare i handels- och kommanditbolag (deklarationsbilagan N3A) för perio- den 2008–2018.

112

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Databasen avgränsas till företagare som är äldre än 18 år. Efter matchning av företagsdata och individbaserade data samt borttagande av vissa ogiltiga värden består dataunderlaget av 100 390 delägare i handels- och kommanditbolag 2018.

Cirka 40 procent av alla delägare var kvinnor medan 60 procent var män. Knappt 20 procent var födda utomlands. Personer över 50 år dominerar bland delägarna. Beträffande utbildningsnivå var de största grupperna personer med antingen gymnasial utbildning, knappt 41 procent, eller med eftergymnasial utbildning, knappt 44 procent. Resterande 15 procent har förgymnasial utbildning. Företagen är små och ungefär 90 procent har inga anställda.

En majoritet av delägarna, 66 procent, var kombinatörer, dvs. de har en inkomst från anställning utöver inkomst från näringsverksamhet.

Endast 4 procent av delägarna i handels- och kommanditbolag är aktiva inom Jordbruk, skogsbruk och fiske. Den största andelen del- ägare återfinns inom Handel samt Verksamhet inom juridik, ekonomi, 14 respektive 13 procent av alla delägare. Knappt 80 procent av delägarna bodde i ”täta blandade kommuner” eller i ”storstadskommuner”.

I mångt och mycket finns det därmed betydande likheter mellan handels- och kommanditbolagens delägare och enskilda närings- idkare med avseende på de flesta individ- och företagsspecifika fak- torer som beskrivs ovan. Skillnaden mellan företagsformerna berör huvudsakligen branschsammansättningen, där kollektivet enskilda näringsidkare domineras av jord- och skogsbrukare.

2.10.2En översikt av inkomster för delägare i handels- och kommanditbolag

Justerad inkomst av näringsverksamhet

I detta avsnitt visas deskriptiv statistisk över den deklarerade inkoms- ten av näringsverksamhet (nettoinkomst, dvs. resultat före skatt, men efter avdrag för exempelvis kostnader, avgifter och avsättningar).

Tabell 2.21 visar den totala inkomsten av näringsverksamhet upp- delad på överskott och underskott i näringsverksamheten samt för företagare som inte redovisat något resultat för åren 2016–2018. För de tre åren uppgick det samlade underskottet till mellan 4,1 och 4,2 miljarder kronor medan det samlade överskottet uppgick till mel- lan 5,4 och 4,8 miljarder kronor.

113

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Tabell 2.21 Inkomst av näringsverksamhet (skattemässigt resultat)

 

 

2016

 

2017

 

2018

 

Antal,

Inkomst,

Antal,

Inkomst,

Antal,

Inkomst,

 

tusen

mnkr

tusen

mnkr

tusen

mnkr

Överskott

 

5 442

 

5 168

 

4 792

Aktiv

41

5 318

38

5 036

35

4 692

Passiv

3

124

2

132

2

100

Underskott

 

−4 086

 

−4 140

 

−4 199

Aktiv

29

−3 340

28

−3 411

26

−3 428

Passiv

8

−746

8

−729

8

−771

 

 

 

 

 

 

 

Noll

33

0

30

0

29

0

Totalt

114

1 356

106

1 027

100

593

Källa: FRIDA.

Tabell 2.22 redovisar de skatterättsliga dispositioner samt outnyttjat underskott från föregående år som ligger till grund för beräkning av SGI enligt dagens regelverk och rättspraxis. Försäkringskassan gör en omräkning av det deklarerade resultatet från delägarrätten med hänsyn till skatterättsliga dispositionerna och outnyttjat underskott från föregående år för att bestämma SGI. Den justerade inkomsten beräknas i denna analys som det deklarerade resultatet justerad för de poster som redovisas i tabell 2.22.

Tabellen visar att de outnyttjade underskotten från föregående år har en stor betydelse för den justerade inkomsten som SGI baseras på och uppgick 2018 till drygt 3 miljarder kronor. De övriga skatte- mässiga justeringarna står för drygt minus 500 miljoner kronor. Den deklarerade inkomsten av näringsverksamhet justeras i genomsnitt med cirka 25 000 kronor per delägare inför beräkningen av SGI.

114

SOU 2021:98Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Tabell 2.22 Skatterättsliga dispositioner och outnyttjat underskott från föregående år vid beräkningen av SGI, mnkr

 

 

Deklaration/

 

2016

 

2017

 

2018

 

 

 

 

 

 

 

 

 

justering

 

 

 

 

 

 

 

Outnyttjat underskott från föregående år

−/+

3 272

3 248

3 272

 

 

 

 

 

 

 

 

Återföring av periodiseringsfond

 

+/−

 

−680

 

−646

 

−615

 

Avsättning till periodiseringsfond

−/+

574

545

515

 

 

 

 

 

 

 

Ökning av expansionsfond

 

−/+

 

172

 

169

 

133

 

Minskning av expansionsfond

+/−

−209

 

−201

 

−179

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Medgivna avdrag för egenavgifter och särskild

 

 

 

 

 

 

 

 

 

löneskatt föregående beskattningsår

 

+/−

 

−1 423

 

−1 368

 

−1 310

 

Påförda egenavgifter och särskild löneskatt

 

 

 

 

 

 

 

 

enligt slutskattebesked

−/+

1 091

1 058

1 008

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjukpenning hänförlig till näringsverksamheten

 

+/−

 

−88

 

−82

 

−76

 

Summa, mnkr

 

 

2 709

2 724

2 747

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt per företag, kronor

 

 

 

53 501

 

56 866

 

59 196

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: FRIDA.

Alternativa inkomstunderlag

I detta avsnitt redogörs för en översikt av inkomstunderlag utifrån olika alternativa beräkningssätt.65 I det första alternativet analyseras inkomsten för 2018, medan i det andra alternativet tas det maximala inkomstvärdet mellan åren 2017 och 2018. I det tredje alternativet anpassas inkomsten till en trend över de senaste tre åren. Om en uppåtgående eller nedåtgående trend observeras blir inkomsten lika med inkomsten för 2018. När det inte finns någon trend görs en genomsnittsberäkning över dessa tre år. Detta alternativ återspeglar närmast Försäkringskassans sätt att justera inkomst av näringsverk- samhet vid beräkningen av SGI. I det fjärde alternativet beräknas in- komsten som ett genomsnitt över de senaste fyra åren. Det femte alternativet använder genomsnittet av de två högsta av de tre senaste beskattningsårens inkomster som slutligen följs av genomsnittet av de tre högsta av de fem senaste beskattningsårens inkomster.

65Såväl inkomster från näringsverksamhet som från anställning är uppräknade till 2018 års pris- nivå med respektive års prisbasbelopp.

115

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Tabell 2.23 visar den justerade inkomsten vid beräkningen av SGI för de olika alternativen. Panel A visar den justerade inkomsten av näringsverksamheten medan den justerade inkomsten i Panel B slåss ihop med inkomst från anställning.

Den totala inkomsten som visas i Panel B, det vill säga inklusive inkomst av tjänst, är i genomsnitt fyra till fem gånger högre jämfört med inkomsten av enbart näringsverksamhet i Panel A. Inkomsterna är även relativt jämförbara med dem för enskilda näringsidkare.

Tabell 2.23 Justerad inkomst av näringsverksamhet enligt dagens regelverk, alla delägare i handels- och kommanditbolag

 

 

Genomsnitt

 

25:e percentil

 

50:e percentil

 

75:e percentil

 

 

 

 

 

 

 

A Justerad inkomst

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst 2018

 

33 267

 

−550

 

0

 

15 495

 

Högst inkomst 2017–2018

54 082

0

 

0

42 464

 

Trendanpassad

 

35 598

 

−895

 

0

 

24 025

 

Genomsnitt 2015–2018

35 068

 

−857

0

35 654

 

Genomsnitt av två högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2016–2018

 

51 050

 

0

 

0

 

45 020

 

Genomsnitt av tre högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2014–2018

57 343

0

 

535

59 771

 

B Justerad inkomst plus inkomst av anställning

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst 2018

 

275 981

 

28 350

 

242 468

 

431 962

 

Högst inkomst 2017–2018

312 728

67 000

 

288 996

458 962

 

Trendanpassad

 

277 544

 

40 865

 

244 559

 

428 681

 

Genomsnitt 2015–2018

273 535

63 543

 

245 758

415 373

 

Genomsnitt av två högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2016–2018

 

303 903

 

71 541

 

277 735

 

446 655

 

 

 

 

 

Genomsnitt av tre högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2014–2018

312 428

93 237

 

286 105

446 721

 

Källa: FRIDA.

Tabell 2.24 visar genomsnittet och fördelningen av det beskattnings- bara resultatet från näringsverksamheten (med och utan inkomst av anställning) för de olika alternativen. Jag har tidigare observerat att de justeringar som sker för beräkningen av SGI uppgår till omfat- tande belopp och cirka 25 000 kronor per företag jämfört med in- komst av näringsverksamhet, en effekt som återspeglas i olikheterna mellan inkomstvärdena mellan dessa två tabeller.

116

SOU 2021:98Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Tabell 2.24 Inkomst av näringsverksamhet (resultat), alla delägare i handels- och kommanditbolag

 

 

Genomsnitt

 

25:e percentil

 

50:e percentil

 

75:e percentil

 

 

 

 

 

 

 

A Inkomst av näringsverksamhet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst 2018

 

5 904

 

−6 509

 

0

 

18 546

 

Högst inkomst 2017–2018

24 928

 

−2 682

0

42 766

 

 

 

 

 

 

 

 

Trendanpassad

 

7 248

 

−6 522

 

0

 

23 806

 

Genomsnitt 2015–2018

9 007

 

−6 078

0

38 011

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt av två högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2016–2018

 

23 322

 

−3 641

 

0

 

45 305

 

 

 

 

 

Genomsnitt av tre högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2014–2018

31 900

 

−2 582

0

59 218

 

B Inkomst av näringsverksamhet plus inkomst av anställning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomst 2018

 

248 617

 

21 734

 

235 474

 

424 159

 

Högst inkomst 2017–2018

283 449

 

55 911

 

277 852

450 547

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trendanpassad

 

249 386

 

31 315

 

237 289

 

420 199

 

Genomsnitt 2015–2018

247 474

 

54 732

 

238 351

408 371

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt av två högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2016–2018

 

276 023

 

60 480

 

267 959

 

437 655

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt av tre högsta

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomsterna 2014–2018

286 452

 

82 032

 

276 469

437 755

 

Källa: FRIDA.

2.10.3Underskott av näringsverksamhet

Som tidigare visats redovisar en relativ stor del av delägarna i handels- och kommanditbolag ett skattemässigt underskott av näringsverk- samhet. Nedan undersöker jag delägarnas underskott samt outnyttjade underskott från föregående år.

Tabell 2.25 visar antalet delägare med inkomst av näringsverksam- het, uppdelad på överskott och underskott, samt outnyttjat under- skott från föregående år och fördelade på olika inkomstintervall. Av cirka 38 000 delägare med överskott av näringsverksamhet finns knappt 2 000 delägare, eller cirka 5 procent, som har outnyttjat underskott från föregående år. Denna andel är som högst i de lägsta inkomst- intervallen. Det finns emellertid en betydligt högre andel, omkring 75 procent, av delägarna med underskott av näringsverksamhet som samtidigt har outnyttjat underskott från föregående år.

117

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Tabell 2.25 Inkomst av näringsverksamhet (resultat) och outnyttjade underskott från föregående år, antal

Inkomstintervall, tkr

Outnyttjat under-

Överskott

Outnyttjat under-

Underskott

 

skott

 

skott

 

0–10

850

9 774

6 620

11 107

 

 

 

 

 

10–50

522

8 070

8 254

10 805

50–100

217

4 787

3 469

4 189

100–150

81

3 286

1 674

2 005

150–200

24

2 607

1 045

1 230

200–250

32

2 144

700

812

250–300

17

1 730

496

581

 

 

 

 

 

300–400

18

2 443

706

796

400–500

14

1 617

509

574

500–

9

1 131

1 568

1 795

Totalt

1 784

37 589

25 041

33 894

Källa: FRIDA.

Tabell 2.26 visar motsvarande belopp i miljoner kronor för de olika inkomstintervallen. Outnyttjade underskott från föregående år ut- gör knappt en procent bland delägarna som har överskott av närings- verksamhet och det är koncentrerat i de lägsta inkomstintervallen. För delägare med underskott av näringsverksamhet uppgår outnytt- jade underskott från föregående år till cirka 75 procent i de flesta in- komstintervallen.66

Tabell 2.26 Inkomst av näringsverksamhet (resultat) och outnyttjade underskott från föregående år, belopp i miljoner kronor

Inkomstintervall, tkr

Outnyttjat under-

Överskott

Outnyttjat under-

Underskott

 

skott

 

skott

 

0–10

11

28

36

40

 

 

 

 

 

10–50

14

209

195

271

50–100

8

351

222

297

100–150

3

407

188

246

150–200

2

455

164

212

200–250

3

481

144

182

250–300

1

474

124

160

300–400

1

844

223

274

400–500

1

720

207

256

500–

1

822

1 701

2 261

Totalt

43

4 792

3 204

4 199

 

 

 

 

 

Källa: FRIDA.

66Det finns även 444 delägare i handels- och kommanditbolag som har outnyttjade underskott från föregående år som uppgår till 25 miljoner kronor bland de 28 907 med noll inkomst av näringsverksamhet.

118

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

I tabell 27 nedan visas underskott av näringsverksamhet uppdelad på bransch. Jag väljer att endast redovisa underskott av inkomst av näringsverksamhet (resultat) då det råder en hög korrelation mellan dessa underskott och outnyttjat underskott från föregående år (se föregående tabell). Det konstaterats att medan antalet delägare som driver företag inom Jordbruk, skogsbruk och fiske står för cirka 45 pro- cent, står underskotten för cirka 55 procent av de totala underskot- ten i populationen. Cirka 16 procent av delägarna med underskott driver företag inom Handel och Kultur, nöje och fritid.

Tabell 2.27 Underskott av inkomst av näringsverksamhet, andelar efter bransch

Totalt (antal och mnkr)

Bransch

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Tillverkning, utvinning och försörjning av el och vatten Byggverksamhet

Handel

Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Informations- och kommunikationsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik Uthyrning, fastighetsservice

Offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg Kultur, nöje och fritid

Annan serviceverksamhet Övriga och okänd

Antal

Underskott

33 894

4 199

 

 

6,5 %

17,3 %

7,3 %

5,1 %

4,6 %

3,2 %

15,9 %

14,7 %

2,1 %

1,9 %

3,5 %

3,7 %

6,4 %

2,9 %

1,0 %

1,7 %

4,6 %

8,0 %

10,4 %

7,3 %

3,6 %

2,5 %

9,7 %

5,9 %

15,5 %

18,4 %

2,5 %

2,0 %

6,2 %

5,3 %

Källa: FRIDA.

2.10.4Jämförelse mellan inkomster och fastställd SGI

Jämförelse av historiska inkomster med SGI

Varje årgång av FRIDA databasen innehåller information om fast- ställd SGI vilket ger möjlighet att observera förändringar av SGI mel- lan olika år. Baserat på dataunderlaget har jag genomfört en historisk överblick av delägare i handels- och kommanditbolag med fastställd

119

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

SGI 2018 som fanns med och hade en (historisk) inkomst av närings- verksamhet 2016. Detta ger ett urval på cirka 9 500 delägare. Dessa historiska inkomster från 2016 jämförs med fastställd SGI 2018.

Resultaten från den övre panelen av tabell 2.28 visar att justerad in- komst av näringsverksamhet, plus inkomst av anställning för år 2016 har en differens från SGI 2018 som uppgår till cirka 500 miljoner kronor, eller en genomsnittlig differens på cirka 53 000 kronor per delägare.67 Denna genomsnittliga skillnad är cirka 66 000 kronor för kvinnor respektive 44 000 kronor för män.

Den totala inkomsten av näringsverksamhet påverkas även av perioder av sjukdom eller föräldraledighet under ett visst år. Därför kompletteras justerad inkomst av näringsverksamhet med sjuk- och föräldrapenning för 2016. Eftersom det i definitionen av den justerade inkomsten bortses från sjukpenning som är hänförlig till närings- verksamheten, räknas denna tillbaka i utbetalningarna. I databasen ingår dessutom information om övriga sjukpenningutbetalningar till delägarna samt utbetalningar av föräldrapenning. Sjuk- och föräldra- penning har vidare uppräknats från 80 till 100 procent för att mot- svara inkomst av näringsverksamhet och takbeloppen för SGI.68 När hänsyn tas till sjuk- och föräldrapenning för 2016 blir differensen 245 miljoner kronor mellan 2016 års justerade inkomst av näringsverk- samhet (inklusive inkomst från anställning) och fastställd SGI 2018.

Fastställandet av SGI påverkas även av bl.a. jämförelseinkomster och SGI-skydd, vilket medför att differenserna kan förväntas bli ännu lägre.

Jämförelse av faktiska inkomster med SGI

Eftersom data över inkomster 2018 finns går det också att jämföra utfallsinkomster 2018 med fastställd SGI för 2018, där samma urval individer med historiska inkomster 2016 följs upp (9 500 delägare), för att se hur nära de faktiska inkomsterna ligger de förväntade in- komsterna då SGI fastställdes 2016.

67Justerad inkomst används för att komma så nära Försäkringskassans beräkningsmodell som möjligt.

68Här bör det nämnas att denna uppräkning är generaliserad och att det finns ytterligare skill- nader mellan de olika ersättningarna.

120

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Tabell 2.28 redovisar resultaten i den nedre panelen. Då delägarna har ansökt om fastställande av SGI 2018 i samband med sjukdom eller föräldraledighet tar jag även här hänsyn till sjuk- och föräldra- penning från 2018. Differensen mellan justerad inkomst av närings- verksamhet, inklusive inkomst från anställning, för 2018 och fast- ställd SGI 2018 blir drygt 49 miljoner kronor när hänsyn tas till sjuk- och föräldrapenning. Detta tyder på att SGI väl återspeglar delägar- nas ekonomi vid tidpunkten då de begärde att få SGI fastställd.

Tabell 2.28 Differens mellan justerad inkomst av näringsverksamhet plus inkomst av anställning och fastställd SGI 2018

 

Antal

Summa, mnkr

Genomsnitt

Median

Historisk inkomst

 

 

 

 

Inkomst 2016

9 414

2 483

263 746

315 403

SGI 2018

 

2 983

316 868

364 000

 

 

 

 

 

Differens inkomst

 

−500

−53 122

−3 251

Män

5 491

−241

−43 914

0

Kvinnor

3 923

−259

−66 012

−20 576

Sjukpenning hänförlig till verksamheten

392

22

55 171

26 539

Övrig sjukpenning

1 137

79

69 672

36 183

Föräldrapenning

4 025

155

38 489

18 859

 

 

 

 

 

Differens total

 

−244

 

 

Faktisk inkomst

 

 

 

 

Inkomst 2018

9 414

2 538

269 635

327 958

SGI 2018

 

2 983

316 868

364 000

Differens inkomst

 

−445

−47 233

0

Män

5 491

−214

−39 060

0

Kvinnor

3 923

−230

−58 674

−15 677

Sjukpenning hänförlig till verksamheten

836

37

43 910

22 439

Övrig sjukpenning

2 704

152

56 381

30 049

Föräldrapenning

5 635

206

36 611

19 088

 

 

 

 

 

Differens total

 

−49

 

 

Källa: FRIDA.

Tabell 2.29 redovisar motsvarande skillnader mellan inkomst av näringsverksamhet (resultat) och SGI för 2018. Skillnaden för in- komst av näringsverksamhet (resultat) är 543 miljoner kronor respek- tive 308 miljoner kronor när utbetalningarna för sjuk- och föräldra- penningen tas med i beräkningen.

121

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhetSOU 2021:98

Tabell 2.29 Differens mellan inkomst av näringsverksamhet (resultat) plus inkomst av anställning och fastställd SGI 2018

 

Antal

Summa, mnkr

Genomsnitt

Median

Historisk inkomst

 

 

 

 

Inkomst 2016

9 414

2 440

259 230

309 859

SGI 2018

 

2 983

316 868

364 000

 

 

 

 

 

Differens inkomst

 

−543

−57 638

−3 537

Män

5 491

0

−47 304

0

Kvinnor

3 923

0

−72 103

−24 753

Sjukpenning hänförlig till verksamheten

 

 

 

 

Övrig sjukpenning

1 137

79

69 672

36 183

Föräldrapenning

4 025

155

38 489

18 859

 

 

 

 

 

Differens total

 

−308

 

 

Faktisk inkomst

 

 

 

 

Inkomst 2018

9 414

2 502

265 728

322 060

SGI 2018

 

2 983

316 868

364 000

Differens inkomst

 

−481

−51 140

0

Män

5 491

−228

−41 570

0

Kvinnor

3 923

−253

−64 536

−18 099

Sjukpenning hänförlig till verksamheten

 

 

 

 

Övrig sjukpenning

2 704

152

56 381

30 049

Föräldrapenning

5 635

206

36 611

19 088

Differens total

 

−123

 

 

Källa: FRIDA.

2.10.5Sammanfattande slutsatser

I detta avsnitt redogörs för en kortfattad analys av delägare i handels- och kommanditbolag, en grupp som uppgår till drygt 100 000 del- ägare 2018.

Resultaten visar att delägare i handels- och kommanditbolag i många avseenden liknar enskilda näringsidkare beträffande de flesta individ- och företagsspecifika faktorer som observeras i datamaterialet. Skillnader uppstår dock huvudsakligen gällande branschsammansätt- ningen där enskilda näringsidkare domineras av jord- och skogsbrukare.

Jag har tittat på fördelningen av inkomster för ett antal alternativ. Inkomsterna är generellt sett relativt jämförbara med dem för en- skilda näringsidkare och de alternativ som täcker genomsnitt av högsta inkomster över ett antal år ger högst inkomster.

En relativt liten andel delägare i handels- och kommanditbolag med överskott av näringsverksamhet har outnyttjade underskott från föregående år, vilket gäller även beloppen. Underskott av närings-

122

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

verksamhet är däremot högt korrelerad med outnyttjat underskott från föregående år.

Jag observerar att historisk justerad inkomst av näringsverksam- het inklusive inkomst från anställning för 2016 i genomsnitt är om- kring 53 000 kronor, eller totalt 500 miljoner kronor, lägre än fast- ställd SGI 2018 per delägare i handels- och kommanditbolag. När hänsyn tas till företagarnas historik av sjukdom och föräldraledighet 2016 så halveras denna skillnad. En jämförelse av faktiska inkomster och ersättningar 2018 med fastställd SGI 2018 visar på en skillnad på cirka 50 miljoner kronor, vilket medför att prognostiserad SGI och utfallsinkomster ligger relativt nära varandra.

2.11Överväganden och förslag

2.11.1Beräkningsunderlaget för sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet ska regleras i lag och tillämpningsförordning

Förslag: Regler för att fastställa beräkningsunderlaget för sjuk- penninggrundande inkomst för den som har inkomst av närings- verksamhet ska tas in i socialförsäkringsbalken.

Bedömning: Tillämpningen av de föreslagna ändringarna i social- försäkringsbalken bör regleras i en förordning med närmare be- stämmelser och förtydligande av hur reglerna om beräknings- underlaget ska tillämpas.

Jag har noterat att frågan om vilket beräkningsunderlag som ska ligga till grund för egenföretagares sjukpenning inte enkelt låter sig besvaras. Flera olika förslag till beräkningsunderlag har lagts fram av olika utredningar (se avsnitt 2.8.2). I mina överväganden har jag ana- lyserat de förslag som lämnats av tidigare utredningar utifrån flera aspekter. Dels är det viktigt att förslaget medför att beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst blir enklare och tydligare jämfört med dagens regler. Direktiven för denna utredning anger också att underlaget i möjligaste mån ska bygga på redan tillgängliga uppgifter för att möjliggöra ett automatiserat förfarande vid fastställandet av

123

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

SGI. Vidare behöver underlaget för SGI ta höjd för att företagarens inkomster kan variera kraftigt mellan olika år.

En grundläggande fråga rör huruvida den sjukpenninggrundande inkomsten ska baseras på historiska inkomster eller på en upp- skattning av framtida inkomster. Beroende på vilken tidsperiod som systemet är baserat på – historiskt eller framåtblickande – kan olika underlag vara lämpliga att använda. Genom att utgå ifrån ett histo- riskt inkomstunderlag blir det tydligt vilka inkomster beräkningen av SGI grundar sig på, och det blir enklare att automatisera beräk- ningen. Samtidigt kan historiska inkomster ge ett annat utfall än en prognos över framtida inkomster, till exempel i fall där företaget är nystartat och företagarens inkomster ökar över tid. I de fall inkoms- terna varierar kraftigt över tid kan även nivån på den sjukpenning- grundande inkomsten variera beroende på vilken tidsperiod som beräkningen ska utgå ifrån.

Dagens system för att fastställa SGI för egenföretagare är i grun- den baserat på samma principer som för arbetstagare och företagare som bedriver verksamheten i aktiebolag. SGI ska motsvara de in- komster personen skulle ha haft om försäkringsfallet inte inträffat och är alltså enligt nuvarande regler framåtblickande, vilket framgår av avsnitt 2.5.2 och 25 kap. 2 § socialförsäkringsbalken (SFB).

Även om det enligt regelverket är den förväntade inkomsten i näringsverksamheten som SGI ska avse så använder Försäkrings- kassan också tidigare års beskattade inkomst för att bedöma framtida inkomster. I många fall är tidigare årsinkomster en bra indikator även för framtida inkomster, men detta sätt att fastställa SGI innebär också att Försäkringskassan i praktiken tittar både framåt och bakåt i tiden för att fastställa SGI för egenföretagare. Detta medför att det kan bli otydligt för företagaren vilken ersättning denne kan få från socialförsäkringen.

Dagens praxis för att fastställa SGI innebär att många företagare upplever att processen för att fastställa SGI känns otrygg, svår och godtycklig. Detta har konstaterats i tidigare utredningar, i otaliga enkätundersökningar och i möten med företagare.69 Ett återkom- mande fenomen är också att egenföretagare uppger att de inte sökt stöd de är berättigade till på grund av svårigheter i processen.

69Pressmeddelande 5 juli 2021 och Enkät om frilansande klassiska sångsolisters arbetssituation, Ipsos.

124

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

Tidigare utvärderingar har dragit liknande slutsatser. Riksrevisio- nen har i granskningsrapporten Fastställande av föräldrapenning för egenföretagare (RiR 2018:1 s. 44) konstaterat att fastställandet av SGI delvis kan uppfattas som godtyckligt eftersom processen där nivån på inkomsterna från företaget uppskattas för kommande perioder kan ta formen av en förhandling mellan företagaren och Försäkringskassan.

Jag kan konstatera att en av orsakerna till att sjuk- och föräldra- försäkringen uppfattas som otrygg beror på att det är oklart vilka inkomstunderlag som ska användas. Det kan vara svårt för en före- tagare att göra framtida inkomster troliga. Detta konstaterades redan när SGI infördes 1972, men då löstes problemet med en på förhand fastställd SGI. När processen med på förhand fastställd SGI senare togs bort infördes inte några andra regler för att hantera de problem som företagare kan ha för att göra framtida inkomster troliga.

Riksrevisionen (2018) konstaterar också att den handläggning som Försäkringskassan gör i grunden är ändamålsenlig. Samtidigt lyfts ett antal faktorer fram som gör fastställandet osäkert. Exempel- vis konstaterar Riksrevisionen i en regressionsanalys att ersättningen för egna företagare med enskild firma avviker mer från den historiska inkomsten än dito med aktiebolag eller anställning. Riksrevisionen tolkar detta som att fastställande av SGI för egenföretagare med en- skild firma är mer komplicerat än för anställda. Utfallet behöver där- med inte innebära att handläggningen är felaktig, utan kan i stället anses återspegla en större osäkerhet i framtida inkomster bland före- tagare med enskild näringsverksamhet. Samma diskrepans mellan historisk inkomst och fastställd SGI återfinns i denna utrednings be- räkningar, vilket återfinns i dataanalysen i avsnitt 2.9.7.

Riksrevisionen ansåg att företagarnas trygghet skulle kunna öka om de kunde få sin SGI fastställd utan ett ersättningsärende. Denna lösning har dock inte visat sig vara en framkomlig väg med dagens lagstiftning, då försäkringsskyddet klargörs först vid ett försäkrings- fall. Detta konstaterade också den Parlamentariska socialförsäkrings- utredningen (PSFU).70

Jag anser inte att en övergång till förprövningar vid fastställande av SGI löser problemen i det nuvarande förfarandet. Förprövningar kan inte göras utan att lagstiftningen förändras så att företagare sär- skiljs från resten av försäkringskollektivet. Detta skulle bryta syste- matiken i socialförsäkringsbalken, vilken jag enligt mina direktiv inte

70Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21).

125

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

ska förändra. Även om förprövningar skulle gå att införa återstår problemet att hitta ett sätt att hantera framåtblickande inkomst- uppgifter som grund för SGI. Enbart någon med perfekt informa- tion kan estimera företags framtida vinster. I brist på sådan informa- tion måste SGI bygga på någon form av uppskattning, och detta är i sin tur grunden till den osäkerhet som många egenföretagare känner. Försäkringskassan kan mildra problemet genom en transparent och förutsebar handläggning, men aldrig helt åtgärda det. Därför menar jag att ett nytt system för att fastställa SGI behöver baseras på en rättighet att få SGI fastställd baserat på historiska inkomster. Detta ger också företagarna en ökad tydlighet eftersom tidigare års inkoms- ter är uppgifter som är kända på förhand av företagaren.

En förordning kan enklare ändras och anpassas efter förändrade förhållanden än en lag. Att förändra en lag tar längre tid. Genom att beräkningsgrunden fastställs i socialförsäkringsbalken och inte i en förordning blir grunden mer stabil, vilket ökar förutsebarheten i reglerna för de berörda företagarna. Även det faktum att andra in- komstunderlag såsom pensionsgrundande inkomst och inkomst- underlag för arbetslöshetsersättning är reglerade i lag och inte i en förordning, liksom att reglerna för skydd av SGI regleras i lag, talar för att detsamma bör gälla för beräkningsgrunden för sjukpenning- grundande inkomst. Detta ger en tydlighet och förutsägbarhet och ger en stabil grund för digitalisering och med automatiskt besluts- fattande. Även det förhållande att Försäkringskassan hämtar in upp- gifter ur andra myndigheters register talar för lagform.

Lagförslaget

Förslaget föranleder införandet av en ny paragraf i 25 kap. 6 a § social- försäkringsbalken samt en ny förordning (000:000) med bestämmel- ser om och förtydligande av hur reglerna om beräkningsunderlaget ska tillämpas.

126

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

2.11.2SGI ska som huvudregel grundas på ett historiskt inkomstunderlag

Förslag: Sjukpenninggrundande inkomst för företagare med in- komst av aktiv näringsverksamhet ska som huvudregel baseras på historiska uppgifter i form av beslut om slutlig skatt.

Frågan om vilket inkomstunderlag som ska användas för egenföre- tagare är inte ny. Redan i direktiven till Sjukpenningkommittén som tillsattes 1978 slår man fast att reglerna för beräkning av SGI i vissa fall gav egenföretagare bristande kompensation för inkomstförlust. Sedan dess har flera utredningar föreslagit förändringar, men dessa har bara med få undantag lett till lagstiftning.

Som framgår av avsnitt 2.8.2 har inte mindre än 14 olika sätt föreslagits för att fastställa beräkningsunderlaget för SGI av annat förvärvsarbete presenterats av olika utredningar. Sex av förslagen har som gemensam nämnare att den fastställda inkomsten av närings- verksamhet ska ligga till grund för beräkningen av SGI. Ett beräknings- underlag bestående av andra historiska uppgifter lyfts fram direkt eller indirekt i fyra av utredningarna. Jämförelselön för en anställd med samma yrke lyfts av två utredningar fram som en tänkbar para- meter. Två utredningar anger att beräkningsunderlaget ska ta sin utgångspunkt i överskott eller inkomst av aktiv näringsverksamhet. Ytterligare några utredningar föreslår inkomsten vid sjukfallets in- träffande eller en inkomst som är baserad på antagande om framtida inkomster. I det fall inkomstunderlaget ska baseras på historiska in- komster lyfts också frågan om en eventuell uppräkningsfaktor för att justera inkomstunderlaget till dagens pris- och inkomstnivå.

I dag räknas den sjukpenninggrundande inkomsten ned med fak- torn 0,97 för anställda och egenföretagare. Nedräkningsfaktorn in- fördes i avvaktan på ett förslag om att historiska inkomstuppgifter presenterades.71 Regeringen tillsatte i oktober 2021 utredningen Över- syn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygg- het och förutsebarhet (dir. 2021:90). Utredningen ska bl.a. utreda möjligheten att utnyttja månadsvisa uppgifter på individnivå i arbets- givardeklarationer dvs. historiska uppgifter. Med anledning av detta väljer jag att inte lägga något förslag om att 0,97 procentsregeln ska

71Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89), s. 201.

127

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

avskaffas för egenföretagare. Min bedömning grundar sig på att denna fråga lämpligast behandlas inom nyss nämnda utredning.

Internationellt finns olika exempel på hur motsvarigheten till SGI för företagare fastställs. Lösningarna varierar mellan länderna. I av- snitten 2.3.1 och 2.3.2 beskrivs de norska och danska lösningarna. Jag noterar att dessa jämförbara länder nästan uteslutande använder deklarerade uppgifter, som hämtas från skattedeklarationer eller av- givna årsredovisningar. I det danska systemet är det dock under vissa förutsättningar också är möjligt att använda uppgifter för tiden efter den senaste deklarationen, såsom löpande redovisning styrkt av in- tyg från revisor. Avsnitt 2.3.3 beskriver det finska systemet, som i högre grad bygger på schabloniserade intäkter och därför bär likheter med de svenska reglerna kring uppbyggnadsskede, se avsnitt 2.5.3. I jämförelse med andra länder framstår den svenska framåtblickande ansatsen som unik. Jag drar av detta slutsatsen att ett system som i huvudsak bygger på redan avgivna uppgifter är en modell som funge- rar i andra länder. Givet att en sådan modell kan bli mer förutsebar bedömer jag att även de svenska reglerna för att fastställa SGI av annat förvärvsarbete bör kunna bygga på ett historiskt inkomst- underlag. Detta ska dock inte förstås som att utredningen menar att andra grundläggande principer för fastställande av SGI ska tillämpas på egenföretagare, utan i stället att historiska fastställda uppgifter i många fall är det bästa estimatet på framtida förväntade inkomster.

Enligt reglerna i socialförsäkringsbalken ska sjukpenninggrun- dande inkomst fastställas till den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. Inkomsten för tidigare år kan i många fall anses vara en bra indikator även för framtida in- komster. Att SGI fastställs till samma värde som en historiskt fast- ställd inkomst är därför förenligt med socialförsäkringsbalken, efter- som det kan ses som det bästa estimatet för den framtida inkomsten.

128

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

2.11.3En ny huvudregel för sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete

Förslag: Beräkningsunderlaget för den sjukpenninggrundande in- komsten av aktiv näringsverksamhet ska som huvudregel beräknas på det högsta av

1.den inkomst från verksamheten som framgår av senaste be- slutet om slutlig skatt,

2.som ett genomsnitt av de tre högsta inkomsterna under fem år enligt beslut om slutlig skatt räknat från och med det senaste beslutet slutlig skatt.

I föregående avsnitt gjorde jag bedömningen att SGI för den som har inkomst av näringsverksamhet bör grundas på beslutade in- komstuppgifter för tidigare år eftersom de utgör ett bra estimat för framtida inkomster.

I avsnitt 2.5.3 beskrivs de regler som gäller för nystartade företag. Dessa regler är inte utvärderade och bör först underställas en sådan utvärdering innan reglerna omformuleras, minskas eller utökas. Jag lämnar därför inget förslag i denna del.

Det finns dock flera olika historiska inkomstuppgifter som kan anses ändamålsenliga som grund för beräkningen av SGI. De för- måner i socialförsäkringen som grundar sig på SGI finansieras via inbetalda egenavgifter. Att koppla förmånerna till samma underlag som egenavgifter tas ut på ökar kopplingen mellan förmåner och av- gifter, vilket jag bedömer kan öka reglernas legitimitet bland egen- företagare. Egenavgifter tas ut på inkomst av aktiv näringsverksam- het. Att grunda SGI på detta underlag är därför naturligt och har föreslagits i olika former av flera tidigare utredningar. Den enklaste lösningen är därför att det senaste beslutet om slutlig skatt avseende inkomsten av aktiv näringsverksamhet används som underlag för SGI. I det fall företagaren inte har haft sjukpenning eller erhållit några andra socialförsäkringsförmåner under året är inkomst av närings- verksamhet också det belopp som egenavgifter betalas på. I ett företag med växande omsättning och jämn lönsamhet kommer detta därför att ge en SGI som motsvarar den inkomst som socialförsäkrings- förmånerna ska ersätta.

129

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

I det fall företagarens inkomster varierar kraftigt mellan olika år kan dock en modell som endast utgår ifrån senast fastställda inkomst upplevas ge en felaktig bild av framtida inkomster. Jag har därför kommit fram till att det finns ett behov av en huvudregel med två moment, vilket innebär två alternativa möjligheter att fastställa SGI på historiska beslutade uppgifter och där den högsta inkomsten enligt de två momenten ska användas. I avsnitt 2.9.5 genomförs en dataanalys där fem olika hypotetiska modeller används för att fastställa SGI baserat på beslutade historiska inkomstuppgifter. Modellerna bygger på olika tänkbara underlag som är möjliga att automatisera och bygger på modeller som är framtagna av tidigare utredningar.

En huvudregel där inkomstunderlaget fastställs antingen till det senaste årets beslut om slutlig skatt avseende inkomst av närings- verksamhet enligt 56 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Att använd det skattemässiga underlaget är både enkelt och tydligt, vilket direktiven efterfrågar. Huvudregelns andra moment utgår ifrån samma underlag, men sett över en längre tidsperiod.72 Samtidigt torde lösningen uppfattas som rättvis då förmånerna tydligt knyts till in- betalda egenavgifter. Jag kan konstatera att samma grundkonstruktion används i lagen om arbetslöshetsförsäkring (1997:238) där underlaget för företagares dagsförtjänst grundas på den inkomst från verksam- heten som framgår av senaste beslutet om slutlig skatt, 37 §. Regel innehåller även en möjlighet till genomsnittsberäkning av inkomsten.

Inkomst av näringsverksamhet i förhållande till socialförsäkringsförmåner

Socialförsäkringen syftar till att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, ålderdom och när barnen är små. Området omfattar sjukförsäkringen, pensionerna, föräldraförsäkring och bidrag till föräldrar.

Socialförsäkringen är en rättighetslagstiftning som kan uppfattas som ett kontrakt, där villkoren beslutas av riksdagen. En person som uppfyller villkoren ska få sin ersättning enligt de bestämmelser som finns angivna i lagar och förordningar. Principiellt är flera av social- försäkringarna, däribland sjukförsäkringen, en inkomstbortfalls- försäkring, där en bärande princip är att ersättningen svarar mot det

72I det datamaterial som utredningen analyserat framgår att cirka 5–10 procent av företagare med inkomst av näringsverksamhet under den senaste fem åren haft inkomst av näringsverksamhet hänförlig till två år.

130

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

faktiska inkomstbortfallet i form av utebliven förvärvsinkomst. En viktig del i detta är frågan om försäkringsmässighet, där diskus- sionen vanligen handlar om avvägningen mellan två försäkrings- principer. Den ena principen handlar om i vilken grad det ska finnas ett samband mellan premie och ersättningsnivå, den andra om i vilken grad det ska finnas ett samband mellan risk och premie. I social- försäkringar finns det i allmänhet ett klart samband mellan premie och ersättningsnivå. Försäkringarna finansieras med avgifter som till stor del är proportionella mot inkomsten och ersättningarna är i prin- cip inkomstrelaterade. I socialförsäkringarna är det normalt, jämfört med andra försäkringar, ett måttligt samband mellan risk och premie.

Det är i grunden arbete som skapar rätten till ersättningar i social- försäkringarna se 2.5.2. Försäkringarna syftar till att ersätta faktiska inkomstförluster. Vid beräkning av bland annat sjukpenning används SGI som ersättningsunderlag. Det är inkomst av eget arbete som utgör grund för SGI. Har individen ingen inkomst saknas i regel förut- sättningar att fastställa SGI och denne omfattas då inte av försäk- ringen. Skyddsbestämmelser för SGI utgör undantag från denna ord- ning. Så kallat SGI-skydd innebär att en person i vissa fall får behålla sin SGI trots att han eller hon inte längre har någon inkomst av arbete.

Sjukförsäkringen är arbetsbaserad och ska därför vara försäk- ringsmässig. En viktig funktion i sjukförsäkringen handlar om risk- spridning och solidaritet inom försäkringskollektivet. Jag menar att dessa principer är viktiga för sjukförsäkringens försäkringsmäs- sighet och därför bör inte nivån på SGI kompensera för annat än det faktiska bortfallet av förvärvsinkomsten. Förslagen i detta betänkan- de går helt i linje med dessa principer, där beräkning av SGI utgår från inkomst av eget arbete.

Inkomst av aktiv näringsverksamhet grundar sig på överskottet i företaget men också på sjukpenning och andra socialförsäkrings- förmåner som är hänförliga till näringsverksamheten. Enligt för- slaget kommer inte dessa ersättningar att exkluderas från nivån som SGI fastställs till. Detta ska inte förstås som ett avsteg från principen om att SGI utgår från inkomst av eget arbete. Eftersom sjukförsäk- ringen ersätter inkomstbortfall för framtida inkomster är det dock orimligt att egenföretagare ska få sin SGI sänkt av enstaka sjukdagar på ett sätt som inte sker för arbetstagare. Vidare kan jag konstatera att data inom denna utredning visar att inte mer än en procent av

131

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

avgiftsunderlaget för egenavgifter eller SGI utgörs av sjukpenning hänförlig näringsverksamheten.

Enligt dagens praxis gör Försäkringskassan en proportionering av inkomsterna för övriga delar av året i de fall företagaren har haft sjukpenning under en del av året. Detta ger vid handen att förslagen i denna utredning inte bryter mot principer inom sjukförsäkringen. Av förenklingsskäl föreslår jag alltså att även inkomst av närings- verksamhet som utgörs av socialförsäkringsförmåner ingår i inkomst- underlaget, eftersom detta förefaller ge en bra approximation av inkomsten i företaget efter proportionering.

Periodiseringsfond och expansionsfond

Egenavgifterna tas ut på inkomst av näringsverksamhet, dvs. på in- komsten efter avsättningar till olika konton, periodiseringsfond och expansionsfond. Avsättningar till konton och fonder räknas bort vid fastställandet av SGI enligt dagens regler. Det är möjligt att auto- matisera en beräkning såväl med som utan fondavsättningar. Enligt praxis från Högsta Förvaltningsdomstolen ska SGI fastställas utan att fondavsättningar beaktas. Som skäl för detta anför domstolen bland annat att försäkringens funktion är att ersätta förlorad för- värvsinkomst. Beräkningen av den inkomst som ska ligga till grund för ett framtida försäkringsfall bör därför inriktas på framtida in- komster, och domstolen anser därför att skattemässiga justeringar inte bör beaktas.

Avsättningar till bland annat skogskonto räknas med i SGI enligt dagens regler. När avsättningen återförs beskattas den ofta som en kapitalinkomst genom räntefördelning. I ett sådant fall betalas inga egenavgifter. Om medel som sätts av på skogskonto ingår i under- laget för SGI vid återföringen kommer de endast att räknas med i underlaget i det fall medlen beskattas som inkomst av näringsverk- samhet, men inte om räntefördelning sker. Detta stärker kopplingen mellan underlaget för egenavgifter och underlaget för SGI.

Periodiseringsfond och expansionsfond används för att periodi- sera resultatet i näringsverksamheten och minska variationerna i in- komsterna mellan olika beskattningsår. När de återförs beskattas de som inkomst av näringsverksamhet. I avsnitt 2.9.5 konstaterar jag att variationen i SGI blir högre av att avsättningarna inte beaktas vid

132

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

beräkningen av SGI. Om fondavsättningar i stället skulle beaktas skulle variationerna i SGI mellan olika år minska. Genom att basera SGI på inkomsterna efter beaktande av fondavsättningar stärks ock- så kopplingen mellan egenavgifter och förmåner ytterligare.

Avsättningar till periodiseringsfond och expansionsfond balan- serar också varandra över tid. En periodiseringsfond ska återföras till beskattning senast det sjätte året efter avsättningen. Även expan- sionsfonden ska återföras, även om avsättningen inte är begränsad i tid. Om fonderna ska räknas med eller inte är således endast en fråga om vid vilket tillfälle de ska räknas med, men de ger inte ett syste- matiskt högre eller lägre värde på SGI.

Följande exempel kan illustrera utfallet för ett företag med jämna respektive ojämna intäkter. I båda fallen har företagaren ett över- skott i verksamheten före avsättning till periodiseringsfond på 500 i genomsnitt under två år. I det ena fallet är inkomsten lika stor båda åren medan den i det andra fallet är ojämnt fördelad mellan åren. I det senare fallet använder företagaren periodiseringsfond för att jämna ut inkomst av näringsverksamhet mellan de två åren. Som framgår av tabellen medför dagens regler att SGI inte kan jämnas ut på samma sätt som underlaget för egenavgifter. Detta blir däremot möjligt med förslaget.

Tabell 2.30

Exempel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

År 1 (avsättning)

År 2 (återföring)

 

 

Ingen

Avsättning till

Ingen

Avsättning till

 

 

avsättning

periodiseringsfond

avsättning

periodiseringsfond

Resultat i företaget

250

350

250

150

Periodiseringsfond

 

 

−100

 

100

Underlag för egenavgifter*

250

250

250

250

 

 

 

 

 

 

SGI dagens regler*

 

250

350

250

150

SGI förslag huvudregel

250

250

250

250

(mom1)*

 

 

 

 

 

*Avser underlaget för egenavgifter före avdrag för egenavgifterna själva. Källa: Egna beräkningar.

Dagens regler då fondavsättningar räknas med vid avsättningen har därmed nackdelen att skattemässiga justeringar kan medföra att företagare får en lägre SGI för ett enskilt år än de önskar. Om skatte- mässiga justeringar i stället ska räknas med vid återföringen kan det i stället tänkas att SGI kan bli för högt beräknad det år som återför-

133

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

ingen sker, eftersom det kan bli enklare att maximera sin SGI under ett enskilt år genom att återföra flera års fondavsättningar. Jag bedömer att detta är en fråga som bör följas efter att reglerna införts, och att de bör utvärderas efter att rimlig tid förflutit efter att de trätt i kraft. Detta är viktigt inte minst för legitimiteten i de föreslagna reglerna.

Hänsyn till företagare med varierande inkomster

Utredningens dataanalys visar att gruppen företagare med inkomst av näringsverksamhet är en synnerligen heterogen grupp och det inte är ovanligt att inkomsterna varierar kraftigt mellan olika år. Utöver att inkomster varierar över tid till följd av konjunktur, bransch- tillhörighet och olika cykler, så finns det grupper vars inkomst av näringsverksamhet varierar än mer. En grupp värd att nämna är kom- binatörer, vars inkomster kommer både från näringsverksamhet och tjänst, vilket nämns ovan i avsnitt 2.5.4.

Denna grupp har nästan definitionsmässigt varierande inkomster av näringsverksamhet. En grupp som under pandemin till följd av spridningen av covid-19 har haft svårt att få en rimlig SGI fastställd är kulturarbetare, som ofta är just kombinatörer. Kulturarbetare går ofta mellan företagande och anställning eller stipendier, vilket gör deras inkomster synnerligen varierande. I normalfallet använder För- säkringskassan i dessa fall de tre senaste årens trend i inkomsten, vilket innebär svårigheter för den som går fram och tillbaka mellan anställning och näringsverksamhet, samt för den som tidvis är före- tagare och anställd samtidigt.

För att bl.a. hantera dessa situationer föreslår jag en alternativ- regel. Enligt denna kan SGI beräknas på den inkomst som framgår av senaste beslutet om slutlig skatt kompletterat med underlag av- seende tiden därefter. Detta skulle fånga in det förhållandet att SGI av anställning och SGI av annat förvärvsarbete för denna grupp bör beräknas utifrån inkomsterna det år sjukpenning söks.

Fördelar med en automatiserad beräkning

Lösningen med en huvudregel med två moment, som båda kan han- teras automatiskt kommer att ha till följd att företagares SGI som huvudregel kan fastställas i en digital tjänst med automatiserad beräk-

134

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

ning. Generellt kan sägas att ur ett automatiseringsperspektiv så torde nuvarande regler omöjliggöra automatisering under överskådlig tid.

Handläggningen av SGI-ärenden för egenföretagare tar i dag lång tid. Det framgår av Försäkringskassans hemsida att från det normalt 30 dagar att handlägga ett SGI-ärende från det att en ansökan kom- mer in. Just nu anges den genomsnittliga handläggningstiden på För- säkringskassans hemsida vara 30 dagar, se avsnitt 2.7.2. Behöver fler uppgifter hämtas in kan handläggningstiden bli ännu längre. I under- sökningar har det också konstaterats att handläggningstiderna har varit betydligt längre än dessa genomsnitt, och att handläggningstiden upplevs vara betydligt längre än vad den de facto är. Kommunikationen mellan Försäkringskassan och företagaren tar också mycket tid efter- som det inte är tydligt för företagaren vilka inkomster som ligger till grund för SGI. Företagaren kan därför behöva lämna kompletterande underlag eller ge synpunkter på Försäkringskassans beräkningar. Denna kommunikation gör att handläggningstiden kan bli lång.

Om det blir tydligare redan från början vilka inkomster som ska räknas med i SGI förenklas kommunikationen mellan företagaren och Försäkringskassan, vilket bör minska behovet av kompletteringar och göra processen mer transparent för företagaren. Detta bör korta handläggningstiden för ärendena. Om handläggningen också kan automatiseras i en del av fallen kommer också detta att bidra till att handläggningstiderna kan bli kortare än med dagens system. En fullt ut automatiserad handläggning förutsätter dock att ansökan är kom- plett, och bedöms endast vara möjlig att åstadkomma för de före- tagare som är företagare på heltid.

Ett annat problem med dagens regler är att de inte hanterar de svårigheter som en egenföretagare kan komma i vid sjukdom, då de kräver en relativt stor arbetsinsats i form av att ta fram dokumen- tation för att göra storleken på en framtida inkomst trolig. Denna uppgift kan dessutom ofta bara utföras av den sjuke företagaren själv. Eftersom inkomstunderlaget enligt huvudregeln utgörs av fast- ställda inkomstuppgifter löser detta en del av problemet eftersom företagaren som huvudregel kan få sin SGI fastställd på ett historiskt inkomstunderlag. Endast om företagaren använder alternativregeln behöver denne själv ta fram underlag.

135

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

Lagförslaget

Förslaget föranleder införandet av en ny paragraf, 6 a § i 25 kap. socialförsäkringsbalken samt en ny förordning (000:000) med be- stämmelser om och förtydligande av hur reglerna om beräknings- underlaget ska tillämpas.

2.11.4Alternativregel för fastställande av sjukpenninggrundande inkomst

Förslag: Den försäkrade har rätt att som alternativ till huvud- regeln begära att beräkningsunderlaget för den sjukpenning- grundande inkomsten ska beräknas utifrån inkomsten av aktiv näringsverksamhet enlig senaste beslutet om slutlig skatt enligt kompletterat med underlag avseende tid därefter.

I föregående avsnitt föreslår jag en huvudregel för fastställande av SGI för företagare med inkomst av näringsverksamhet som utgår ifrån historiska inkomster. I vissa fall kommer dock inte historiska inkomster att ge ett rättvisande utfall. Det bör därför också finnas möjligheter för företagare att begära att SGI i stället ska baseras på en bedömning av den förväntade framtida inkomsten i företaget. Därför föreslår jag också att huvudregelns två moment kompletteras med en alternativregel. Denna alternativregel bedömer jag kan han- teras inom socialförsäkringsbalkens regler om handläggning av ären- den 110 kap.

Min genomgång av data över SGI för 2018 visar att det sannolikt finns en genomsnittlig överskattning av förväntade inkomster vid fastställandet av SGI. Riksrevisionen kom i sin rapport Fastställande av föräldrapenning för egenföretagare (RIR 2018:1) till samma slut- sats. Riksrevisionen gav som en tänkbar förklaring till detta att även företagares inkomst under uppbyggnadsskedet räknats in och att denna bestod i jämförelselön och inte av företagets resultat. Ytter- ligare en omständighet är naturligtvis det faktum att Försäkrings- kassan ibland bedömer att SGI inte bör fastställas på deklarerade upp- gifter. Vi vet att företagares inkomster kan variera och vara mycket låga under vissa år. Kombinatörer är en grupp där huvudregeln kan ge ett orimligt utfall. Kvinnor står fortfarande för merparten av

136

SOU 2021:98

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

uttaget av föräldraledighet och tillämpningen av huvudregeln kan ibland för dem ge ett oskäligt utfall. Därför finns det ett behov av en alternativregel som täcker de svårigheter som finns att så långt gör- ligt fastställa SGI för egenföretagare så den motsvarar den inkomst- förlust sjukpenningen är tänkt att kompensera. Även ur ett jäm- ställdhetsperspektiv är regeln viktig.

Huvudregeln bör därför kompletteras med en alternativregel som ger den sökande möjligheten att göra troligt att denne har en högre inkomst, antingen under den period som förflutit från senaste dekla- ration till i dag eller i den närmaste framtiden.

För att tydliggöra och ta tillvara de förenklingar och den förut- sägbarhet jag har att förhålla mig till enlig direktiven föreslår jag att tillämpningen av alternativregeln förutsätter en aktivitet hos den försäkrade. I många fall, som exempelvis vid föräldraledighet, är det endast den försäkrade som har tillgång till uppgiften om föräldra- ledigheten och mot denna bakgrund är den som bäst kan bedöma om utfallet enligt huvudregeln ger rätt ersättning. Mot bakgrund av att den föreslagna huvudregeln med all sannolikhet förkortar dagens handläggningstider betydligt ser jag inte några hinder mot att upp- lysningen om möjligheten att åberopa alternativregeln ges i beslut om sjukpenninggrundande inkomst enligt huvudregeln.

Processen för att fastställa det framåtblickande beräkningsunder- lag enlig alternativregeln kan likna dagens hantering av SGI-ärenden för egenföretagare hos Försäkringskassan.

Underskott

Underskott ska inte påverka SGI enligt dagens sätt att fastställa underlaget eftersom det ska baseras på framblickande inkomster. Samma ordning är tänkt att gälla vid tillämpningen av alternativ- regeln. Med det nya förslaget till huvudregel kommer historiska underskott att minska SGI. För att få SGI enligt förslaget måste företagaren kunna göra troligt att verksamheten i framtiden kommer att göra överskott. Det förutsätter att näringsidkaren använder den föreslagna alternativregeln.

Utifrån den framtagna statistiken kan jag konstatera att de out- nyttjade underskott från tidigare år som bortses från vid faststäl- lande av SGI är betydande. Beräkningar har också gjorts för företag

137

Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

SOU 2021:98

med aktiv näringsverksamhet med en omsättning som överstiger 100 000 kronor. Dessa beräkningar ger vid handen just att outnytt- jade underskott ofta är kopplade till företag utan omsättning eller med låg omsättning. Dock finns det vissa företagare som bedriver akti